Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Transkript

1 Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Aloitusaika Lopetusaika Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö - Enontekis 0 49 Espoo - Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki - Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto - Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina - Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko - Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki - Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi 0

2 106 Hyvinkää - Hyvinge Hämeenkoski Hämeenkyrö - Tavastkyro Hämeenlinna - Tavastehus Ii Iisalmi - Idensalmi Iitti Ikaalinen - Ikalis Ilmajoki Ilomantsi - Ilomants Imatra Inari - Enare Inkoo - Ingå Isojoki - Storå Isokyrö - Storkyro Jalasjärvi Janakkala Joensuu Jokioinen - Jockis Joroinen - Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Järvenpää - Träskända Kaarina - S:t Karins Kaavi Kajaani - Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karijoki - Bötom Karjalohja - Karislojo Karkkila - Högfors Karstula Karvia Kaskinen - Kaskö Kauhajoki Kauhava Kauniainen - Grankulla Kaustinen - Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi 0

3 241 Keminmaa Kemiönsaari - Kimitoön Kempele Kerava - Kervo Kerimäki Kesälahti Keuruu Kihniö Kiikoinen Kiiminki Kinnula Kirkkonummi - Kyrkslätt Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kokemäki - Kumo Kokkola - Karleby Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristiinankaupunki - Kristinestad Kruunupyy - Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kuopio Kuortane Kurikka Kustavi - Gustavs Kuusamo Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Köyliö - Kjulo Lahti - Lahtis Laihia - Laihela Laitila Lapinjärvi - Lappträsk Lapinlahti Lappajärvi Lappeenranta - Villmanstrand Lapua - Lappo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta 0

4 421 Lestijärvi Lieksa Lieto - Lundo Liminka - Limingo Liperi Lohja - Lojo Loimaa Loppi Loviisa - Lovisa Luhanka Lumijoki Luoto - Larsmo Luumäki Luvia Maalahti - Malax Maaninka Marttila Masku Merijärvi Merikarvia - Sastmola Miehikkälä Mikkeli - S:t Michel Muhos Multia Muonio Mustasaari - Korsholm Muurame Mynämäki Myrskylä - Mörskom Mäntsälä Mänttä-Vilppula Mäntyharju Naantali - Nådendal Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Nousiainen - Nousis Nummi-Pusula Nurmes Nurmijärvi Närpiö - Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulu - Uleåborg Oulunsalo Outokumpu Padasjoki 0

5 577 Paimio - Pemar Paltamo Parainen Parikkala Parkano Pedersören kunta - Pedersöre Pelkosenniemi Pello Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pietarsaari - Jakobstad Pihtipudas Pirkkala - Birkala Polvijärvi Pomarkku - Påmark Pori - Björneborg Pornainen - Borgnäs Porvoo - Borgå Posio Pudasjärvi Pukkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhtää - Pyttis Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pälkäne Pöytyä Raahe - Brahestad Raasepori - Raseborg Raisio - Reso Rantasalmi Ranua Rauma - Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Riihimäki Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi 0

6 704 Rusko Rääkkylä Saarijärvi Salla Salo Sastamala Sauvo - Sagu Savitaipale Savonlinna - Nyslott Savukoski Seinäjoki Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sipoo - Sibbo Siuntio - Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sulkava Suomenniemi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Taivassalo - Tövsala Tammela Tampere - Tammerfors Tarvasjoki Tervo Tervola Teuva - Östermark Tohmajärvi Toholampi Toivakka Tornio - Torneå Turku - Åbo Tuusniemi Tuusula - Tusby Tyrnävä Töysä Ulvila - Ulvsby Urjala Utajärvi 0

7 890 Utsjoki Uurainen Uusikaarlepyy - Nykarleby Uusikaupunki - Nystad Vaala Vaasa - Vasa Valkeakoski Valtimo 0 92 Vantaa - Vanda Varkaus Vehmaa Vesanto Vesilahti Veteli - Vetil Vieremä Vihanti Vihti - Vichtis Viitasaari Vimpeli Virolahti Virrat - Virdois Vähäkyrö - Lillkyro Vöyri - Vörå Yli-Ii Ylitornio - Övertorneå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Ähtäri - Etseri Äänekoski 0

8 2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa - Nyland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pirkanmaa - Birkaland Päijät-Häme - Päijänne - Tavastland Kymenlaakso - Kymmenedalen Etelä-Karjala - Södra Karelen Etelä-Savo - Södra Savolax Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Keski-Suomi - Mellersta Finland Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Österbotten - Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Kainuu - Kajanaland Lappi - Lappland

9 3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel - stadsdirektör Namn - Gösta Willman E-post - gosta.willman@nykarleby.fi Tfn Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel - stadssekreterare Namn - Tomas Knuts E.post - tomas.knuts@nykarleby.fi Tfn Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun- och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? - Nykarleby stad anser att det i enlighet med regeringsprogrammet finns ett behov av att på vissa områden åstadkomma strukturella förändringar för att i framtiden kunna erbjuda kostnadseffektiv och välfungerande service för invånarna. Eftersom Nykarleby har en positiv befolkningsutveckling, med en låg medianålder och där såväl den ekonomiska som demografiska utvecklingen är positiv avser Nykarleby klara sig som självständig kommun. Den sammanställning som finns i Finansministeriets rapport ger en överskådlig bild över läget i landet och även om den inte är heltäckande eller fri från tolkningar, ger materialet som sammanställts ett relativt bra utgångsläge för fortsatta analyser och slutsatser. När det gäller social- och hälsovården behöver kommunerna få ta del av vad som kommer att föreslås i den utredningen innan man kan ta ställning till organiseringen av den. Kommunerna bör få komplettera sina utlåtanden efter att utredningen presenterats.

10 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Nykarleby visar enligt rapporten en positiv befolkningsutveckling och har en ökning med 6,2% fram till år Likaså har befolkningsutvecklingen under de senaste åren varit positiv. Nykarlebys medeltal med 94 födda barn per år överskrider med god marginal de 50, som enligt rapporten lyfts fram som minimum på ålderklasserna för att bl.a. kunna upprätthålla grundläggande utbildning. Liksom i andra kommuner åldras befolkningen också i Nykarleby, men utvecklingen är ändå relativt gynnsam. Nykarleby har i Finansministeriet statistik här placerats i den fjärde kvintilen. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Stadens ekonomi vilar på en stabil grund. Nykarleby stad har låga driftskostnader, låg lånebörda och ett ackumulerat överskott på 1125 /invånare (1299 /inv. i 2011 års bokslut). Koncernens lånestock per invånare är i Nykarleby drygt hälften av motsvarande siffra för hela landet (Nykarleby: 2147 /inv., hela landet: 4573 /inv.). Det egna affärsverket, Nykarleby kraftverk, (el-, värme-, vatten- och avloppsverkstjänster), har ett marknadsvärde som torde överstiga stadens totala lånebörda 2-3 gånger. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Nykarleby har idag en positiv utveckling när det gäller samhällsstrukturen. Nya bostadsområden är ständigt under planering och nybyggnationen är livlig i såväl centrum som i de perifera delarna av kommunen. Nya industritomter iordningsställs kontinuerligt. Det kommunala fastighetsbolaget Nykarleby Bostäder besitter idag ca 300 hyresbostäder och fungerar sedan 15 år tillbaka som ett välfungerande allmännyttigt bostadsbolag, med bostäder runt om i kommunen. - - Kommunerna i Jakobstadsregionen har tack vare det nyligen initierade s.k. MBT-projektet (MAL) inlett ett omfattande arbete för att åstadkomma en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionen. Genom att tydliggöra och sammanföra regionala aktörer och kommuner med gemensamma målsättningar vill vi främja konkurrenskraften utanför regionen, både nationellt och internationellt. Som slutresultat vill vi också skapa en grund för regional intressebevakning. Tack vare ett gott kommunalt samarbete har detta arbete redan kommit långt. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Nykarleby är i dagsläget så gott som självförsörjande på arbetsplatser. Tack vare att utvecklingen varit mycket positiv de senaste åren är arbetsplatsförsörjningen sannolikt mycket nära 100% vid dags datum (95,4% i Finansministeriets rapport). Med en arbetslöshet kring 3,5% är en av de största utmaningarna bland företagen att hitta arbetskraft i närregionen. 10% av nykarlebyborna pendlar in till Jakobstad, men samtidigt arbetar 75% av nykarlebyborna i den egna kommunen. Inpendlingen till Nykarleby är också betydande från grannkommunerna Vörå, Pedersöre, Jakobstad och Kauhava. Även om Nykarleby inte uppfyller alla kriterier för att klassas som en centralort upplevs Nykarleby som centralort. För att uträtta ärenden använder nykarlebyborna utbudet i såväl Vasa, Jakobstad som Karleby, beroende på ärendenas art. Detaljhandeln har dock utvecklats under senaste år också i Nykarleby. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Nykarleby stad har ett välfungerande grundskolväsende. Tack vare nio lågstadieskolor tryggas också servicen för de barn som bor ute i byarna runt omkring i vår vidsträckta kommun. Enligt elevprognoserna kommer antalet elever att öka med ett drygt 100-tal framtill år Högstadiet/Carleborgsskolan visar från år 2020 igen en positiv utveckling. Som helhet visar elevantalet i Nykarleby den gynnsammaste utvecklingstendensen bland kommunerna i Österbotten. Gymnasiet/Topeliusgymnasiet har åter en mycket positiv statistik beträffande övergång från högstadiet till gymnasiet.

11 I Nykarleby är barndagvården sedan 2008 organiserad under bildningsväsendet och erbjuder en heltäckande, välfungerande och mångsidig barndagvård runt om i hela kommunen. Behovet av dagvård har ökat med drygt 100 platser under de två senaste åren. Social- och hälsovården är numera organiserad i ett allomfattande värdkommunsamarbete med ett befolkningsunderlag på invånare. Tyvärr har värdkommunsmodellen medfört ökade kostnader. Specialsjukvården är organiserad inom Vasa sjukvårdsdistrikt med över invånare. Detta samarbete kan ytterligare fördjupas för att skapa en integrerad social- och hälsovård med tillräckligt stort befolkningsunderlag. - Tack vare ett långt framgångsrikt samarbete mellan de svenskösterbottniska kommunerna är samkommunerna SÖFUK och Optima idag framgångsrika och viktiga aktörer inom kultur- och bildningssektorn i Österbotten. Avfallsbolaget Ekorosk och samkommunen för specialomsorgen Kårkulla är exempel på samarbete som kräver större områden. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Näringslivet i Jakobstadsregionen är mycket mångsidigt. Traditionell företagaranda, naturlig internationalism genom tvåspråkighet, en trygg och harmonisk omgivning och en gemensam värdegrund är grundstenarna för företagens verksamhet, som gett toppresultat i sin klass även på global nivå. Närings- och utvecklingsfrågorna sköts sedan 1999 gemensamt i regionen via det regionala näringslivsbolaget Concordia som ägs av de fem kommunerna i Jakobstadsregionen. Nykarleby stads näringspolitik utvecklas positivt och enligt stadens näringspolitiska program strävar staden efter att bli Österbottens företagsvänligaste kommun. Bland annat kan följande nämnas som positiva exempel i Nykarlebys näringsliv: -Under år 2010 startades enligt statistikcentralen 67 nya företag i Nykarleby. -Enligt Asiakastietos årliga rapporter har Nykarleby för andra året i rad de starkaste företagen i hela landet (klassificering AAA eller AA+). -Nykarleby är globalt sett ledande producent av rävskinn och näringen har en stor sysselsättande effekt. Försäljningsvärdet uppgick under år 2011 till drygt 80 miljoner euro. - Tack vare det egna affärsverket, Nykarleby kraftverk (el, vatten, avlopp, fjärrvärme), har Nykarleby också en viktig aktör för utvecklingen och upprätthållandet av infrastrukturen inom näringslivet. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Nykarleby är idag en livskraftig stad med stabil ekonomi, välfungerande närservice, ett mycket gott sysselsättningsläge, en egen självförsörjning med arbetsplatser och ett gott samarbetsklimat. Nykarleby stad utgör tack vare det goda samarbete som finns i regionen en välfungerande stad med positiva framtidsutsikter och erkänt gott socialt kapital.

12 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Yhteensä Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? - Enligt den statistik som sammanställts för kommunerna placerar sig Nykarleby mycket väl i jämförelse såväl regionalt som nationellt. Nykarleby har i alla kvintiler tilldelats 4. Om man slår samman alla kvintiler och på så vis åstadkommer ett jämförelsetal mellan kommunerna totalt sett placerar sig Nykarleby, med medeltalet 4,0, strax under de 64 kommuner som har placerats i den högsta kvintilen, d.v.s. med ett värde mellan 4,2 och 5,0 på kvintilsammanställningen. Nykarleby ligger enligt denna sammanställning på ungefär plats i rangordningen av landets mest livskraftiga kommuner. När det gäller de ekonomiska variablerna, som inte rangordnats med hjälp av kvintiler, visar Nykarleby också upp goda siffror. Nykarleby stad upplever att beräkningsgrunderna som använts i rapporten stöder Nykarlebys uppfattning att utveckla staden som en självständig kommun i nära samarbete med våra grannar såväl i norr som söder Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? - Nykarleby genomförde en framgångsrik kommunsammanslagning 1975 när stor-nykarleby bildades av Munsala, Jeppo och Nykarleby landskommun och har redan genomfört den sammanslagning som många kommuner runt om i landet nu står inför. Sammanslagningen lyckades väl och idag är Nykarleby en fungerande kommun med positiva framtidsutsikter. Nykarleby uppfyller på basen av de kriterier som finns i Finansministeriets utredning de krav som kan ställas på en livskraftig kommun. Tack vare gott samarbete och välfungerande strukturer ser staden fram emot att utveckla den snart 400-åriga staden.

13 Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej

14 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning - Nykarleby stad accepterar inget tvång Annat, vad? Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia Er motivering för tidtabellen. - Nykarleby avser fortsätta som självständig kommun

15 Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? - Nykarleby stad tar ställning till detta i ett senare skede Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? - Nykarleby stad tar ställning till detta i ett senare skede Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? - Nykarleby stad tar ställning till detta i ett senare skede Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter - Nykarleby stad tar ej ställning till detta på basen av befintligt material Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna - Nykarleby stad tar ej ställning till detta på basen av befintligt material Definieringen av kommunernas nya uppgifter - Nykarleby stad tar ej ställning till detta på basen av befintligt material Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. - Nykarleby stad anser att det inte finns någon motiverad anledning till vare sig ytterligare utredning eller kommunsammanslagning för vår del. Under många års tid har välfungerande strukturer byggts upp och utvecklas alltjämt. Nykarleby är idag en kostnadseffektiv och välskött stad. Eventuella kommunsammanslagningar måste i framtiden kunna påvisa inbesparingar och direkta demokratiska fördelar, samt baseras på frivillighet. Reformförslaget i sin nuvarande form riskerar försämra förutsättningarna för en levande landsbygd och ökar avståndet mellan invånare och beslutsfattare. Nykarleby stad motsätter sig på det bestämdaste en tvångssammanslagning och att tvingas medverka i en sammanslagningsutredning.