Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Transkript

1 Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Aloitusaika Lopetusaika Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi 0

2 106 Hyvinkää Hyvinge Hämeenkoski Hämeenkyrö Tavastkyro Hämeenlinna Tavastehus Ii Iisalmi Idensalmi Iitti Ikaalinen Ikalis Ilmajoki Ilomantsi Ilomants Imatra Inari Enare Inkoo Ingå Isojoki Storå Isokyrö Storkyro Jalasjärvi Janakkala Joensuu Jokioinen Jockis Joroinen Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Järvenpää Träskända Kaarina S:t Karins Kaavi Kajaani Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karijoki Bötom Karjalohja Karislojo Karkkila Högfors Karstula Karvia Kaskinen Kaskö Kauhajoki Kauhava Kauniainen Grankulla Kaustinen Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi 0

3 241 Keminmaa Kemiönsaari Kimitoön Kempele Kerava Kervo Kerimäki Kesälahti Keuruu Kihniö Kiikoinen Kiiminki Kinnula Kirkkonummi Kyrkslätt Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kokemäki Kumo Kokkola Karleby Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristiinankaupunki Kristinestad Kruunupyy Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kuopio Kuortane Kurikka Kustavi Gustavs Kuusamo Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Köyliö Kjulo Lahti Lahtis Laihia Laihela Laitila Lapinjärvi Lappträsk Lapinlahti Lappajärvi Lappeenranta Villmanstrand Lapua Lappo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta 0

4 421 Lestijärvi Lieksa Lieto Lundo Liminka Limingo Liperi Lohja Lojo Loimaa Loppi Loviisa Lovisa Luhanka Lumijoki Luoto Larsmo Luumäki Luvia Maalahti Malax Maaninka Marttila Masku Merijärvi Merikarvia Sastmola Miehikkälä Mikkeli S:t Michel Muhos Multia Muonio Mustasaari Korsholm Muurame Mynämäki Myrskylä Mörskom Mäntsälä MänttäVilppula Mäntyharju Naantali Nådendal Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Nousiainen Nousis NummiPusula Nurmes Nurmijärvi Närpiö Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulu Uleåborg Oulunsalo Outokumpu Padasjoki 0

5 577 Paimio Pemar Paltamo Parainen Parikkala Parkano Pedersören kunta Pedersöre Pelkosenniemi Pello Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pietarsaari Jakobstad Pihtipudas Pirkkala Birkala Polvijärvi Pomarkku Påmark Pori Björneborg Pornainen Borgnäs Porvoo Borgå Posio Pudasjärvi Pukkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhtää Pyttis Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pälkäne Pöytyä Raahe Brahestad Raasepori Raseborg Raisio Reso Rantasalmi Ranua Rauma Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Riihimäki Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi 0

6 704 Rusko Rääkkylä Saarijärvi Salla Salo Sastamala Sauvo Sagu Savitaipale Savonlinna Nyslott Savukoski Seinäjoki Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sipoo Sibbo Siuntio Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sulkava Suomenniemi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Taivassalo Tövsala Tammela Tampere Tammerfors Tarvasjoki Tervo Tervola Teuva Östermark Tohmajärvi Toholampi Toivakka Tornio Torneå Turku Åbo Tuusniemi Tuusula Tusby Tyrnävä Töysä Ulvila Ulvsby Urjala Utajärvi 0

7 890 Utsjoki Uurainen Uusikaarlepyy Nykarleby Uusikaupunki Nystad Vaala Vaasa Vasa Valkeakoski Valtimo 0 92 Vantaa Vanda Varkaus Vehmaa Vesanto Vesilahti Veteli Vetil Vieremä Vihanti Vihti Vichtis Viitasaari Vimpeli Virolahti Virrat Virdois Vähäkyrö Lillkyro Vöyri Vörå YliIi Ylitornio Övertorneå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Ähtäri Etseri Äänekoski 0

8 2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland

9 3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Kommundirektör Namn Anita Ismark Epost Tfn Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Ekonomichef Namn Caroline Westerdahl E.post Tfn Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Korsnäs kommun konstaterar att behoven av olika reformer varierar ställvis inom landet. Kommunerna behöver få ta del av arbetsgruppens förslag om social och hälsovården för att kunna uttala sig om reformen som helhet och reserverar möjligheten att komplettera utlåtandet. Kommunernas viktigaste framtidsåtgärder är sådana som befrämjar kontinuerlig produktivitetsutveckling. Statens viktigaste uppgift i förhållande till kommunerna är att vara en påtaglig och långsiktig samarbetspart som lever upp till finansieringsprincipen. Korsnäs kommun är en av tre svenska kommuner på fastlandet. Möjligheterna att klara sig och få service på sitt eget modersmål får inte försämras (GrUB 10/1998 rd) Kommunen motsätter sig tvång i genomförandet av reformen.

10 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Kommunernas försörjningskvot i sig är inget bra kriterium för bedömning av kommunstrukturen annat än om staten strävar till att ta bort skatteutjämningen, vilket kommunen motsätter sig. I Sverige har man inte avskaffat skatteutjämningen då den befolkning som bor i glesbygden också behöver kommunal service som hälso och sjukvård, socialvård, utbildning o.a. kommunal basservice. Korsnäs befinner sig i den fjärde och femte kvintilen både vad gäller befolkningsutveckling och försörjningskvot. Den åldrande befolkningen är inget framtidsproblem hos oss eftersom vi i våra trakter inlett anpassningen till befolkningsutvecklingen redan på 1980talet. Under tiden ökade antalet invånare som är 85 år och äldre, men från 2010 till 2030 kommer antalet invånare över 85 år att minska med 3,3 % enligt prognos. Framtidens åldrande befolkning ställer inte större anpassningskrav på kommunen än de förändringsprocesser vi redan genomgått. Se statistik. I Korsnäs kommun är sysselsättningsgraden hög. Det beror på det vitala näringslivet och det stora antalet företag i kommunen. Endast 3,1 % av den arbetsföra befolkningen är arbetslös. En viktig faktor och ett viktigt kriterium när man bedömer en kommuns livskraft är näringslivet och sysselsättningen. När man analyserar Korsnäs kommuns livskraft kan man konstatera att sysselsättningen är på hög nivå och att försörjningskvoten i Korsnäs hela tiden blir bättre tack vare arbetskraftsinflyttningen och den ökande nativiteten. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Arbetsgruppen borde nyansera sin analys av kommunernas och statens ekonomi som helhet. Arbetsgruppens analys av riskbegreppet kräver en omdefiniering. Utfallet av samfundsskatten kan t ex vara mycket föränderligt beroende på konjunkturen. Städer och kommuner som är beroende av samfundsskatten som inkomstkälla kan upplevas ha risker i sin finansiering. Däremot ska statsandelarna vara långsiktiga och pålitliga. Att använda en kommuns beroende av statsandelar som mått på att kommunen har en riskfylld ekonomi kan tolkas som detsamma som att säga att staten inte är en långsiktig samarbetspart för kommunerna. Korsnäs kommun har i jämförelse med andra kommuner en mycket god ekonomi och låg skuldsättning. År 2010 var kommunens lån per invånare 488 euro och år 2011 uppgick lånen per invånare till 383 euro. Kommunen uppvisar ackumulerade överskott totalt ,91 euro. Soliditeten uppgick till 73,42 % i bokslutet Kommunen har uppgjort en strategiplan för Korsnäs 2020 i vilken utvecklingen av skuldsättningsgraden regleras. Trots att kommunen ända sedan 1980talet genomgått en demografisk utveckling med en ökande andel äldre i befolkningen har det inte lett till en ohållbar ekonomi i kommunen. Kommunerna är mycket bra på att anpassa sin servicestruktur lokalt. Det samma syns också på nationell nivå. Bland annat har de kommunala utgifternas andel av bruttonationalprodukten allt sedan medlet av 1980talet hållit sig ganska konstant på nivån 20 procent, trots en liknande demografisk utveckling och utökad efterfrågan och utbud av offentlig service. De flesta kommunerna i Vasaregionen har inga större ekonomiska problem. Flera kommuner har under största delen av 2000talet uppvisat en sjunkande effektiv skattesats, så även i Korsnäs, se statistik. Eftersom staten med sina åtgärder kraftigt kan inverka på kommunernas ekonomi är det av yttersta vikt att staten har en långsiktig kommunpolitik som är stabil, som inte innebär tvära kast i kommunernas finansieringsmöjligheter och som utgår ifrån finansieringsprincipen (får kommunerna nya uppgifter ska de också få resurser). Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? De övergripande samhällspolitiska målsättningarna för ett förtätande av samhällsstrukturen är få. De finländska stadsregionerna har i internationell jämförelse överlag liten inverkan på klimatutsläpp. Strukturen eller typ av bostadsområden har enligt forskning (Jukka Heinonen 2012) inte heller visat sig ha en signifikant inverkan på

11 minskande klimatutsläpp. I stället är klimatutsläppen mer beroende av konsumtionsvolymen och privatbilismen. I Vasaregionen utvecklas samhällsstrukturen bäst genom effektiverat MALPEsamarbete. (markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv) Konkurrensen om invånare mellan kommunerna i Vasaregionen är inte heller ett inrikesnollsummespel. Regionens befolkning ökar på grund av en positiv nettoimmigration från utlandet. Ca 9 % av Korsnäs kommuns befolkning är utlänningar. I Österbotten har arbetskraftsinvandringen lett till en positiv inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden. Även landsbygdsnäringarna får tillskott till arbetskraften och vissa byar, som tidigare haft befolkningsminskning, har under de senaste åren fått en befolkningsökning. Nettomigrationen bidrar alltså även till att förstärka den redan decentraliserade regionstrukturen. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Kommungränserna är inte avgörande när det gäller pendling, tillgänglighet och uträttande av ärenden. Korsnäs är en integrerad del av arbetsmarknaden i regionen men har också många egna arbetsplatser, då antalet företag i kommunen är högt, ca 300 företag på en befolkning om 2260 invånare. Korsnäs är en av de företagstätaste kommunerna i Finland. Pendlingen sker norrut till Malax och Vasa och i mindre skala söderut till Närpes, Kaskö och Kristinestad. Även en stor inpendling till kommunen sker från Vasa, Korsholm, Malax och Närpes till kommunens alla företag och kommunens inrättningar samt Yrkesakademins enhet i Korsnäs. Faktorer som gör att kommuninvånare utför sina ärenden i Vasa är den specialiserade service som finns där, särskilt specialsjukvården och andra stadiets yrkesutbildning m.fl. serviceformer för våra kommuninvånare och som kommunerna också följaktligen investerat i under många årtionden. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Korsnäs är en enspråkigt svensk kommun med ca 89 % svenskspråkiga invånare. Ca 9 % av befolkningen är utlänningar. Dessa är från BosnienHercegovina, Sverige, Myanmar (Burma), Vietnam, Ryssland, Vitryssland, Estland m.fl. länder, vilket gör att Korsnäs är en av de mest globaliserade kommunerna i Finland. Den grundläggande servicen fungerar väl. För arbetskraftsinvandrarna och kvotflyktingarna finns en integrationsplan och en socialarbetare anställd för att koordinera integreringen. I arbetsgruppen har man förbisett möjligheten att ordna service i samarbete på större förvaltningsområden än kommuner. Till de delar som Korsnäs kommun själv inte producerar service görs det i samarbete med andra kommuner eller samkommuner. Vi framhåller samkommunen som en särskilt viktig samarbetsform, för att kommunerna tillsammans fritt och smidigt ska ordna sin förvaltning. Samkommunens språkliga status är också reglerad i lag, vilket bl.a. inte värdkommunsamarbetet är. Kommunen är medlem i flera välfungerande samkommuner vilka säkerställer närdemokratin i samarbetet. T.ex. Kårkulla samkommun ger idag en jämlik service åt en liten minoritet (handikappade) bland den svenskspråkiga befolkningen. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Kommunerna i Vasaregionen har år 2003 grundat ett gemensamt näringsbolag, VASEK, som bedriver en mångsidig utvecklingsverksamhet, särskilt inom företagsrådgivning, regionala utvecklingsprojekt och regional marknadsföring. Arbetskraftsbristen i regionen har motverkats tack vare en positiv nettomigration. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Vasaregionen är en av de starkaste framgångsregionerna i Finland. Med nuvarande kommunstruktur har Vasaregionen möjlighet att fortsättningsvis vara en framgångsregion. Korsnäs kommun i Vasaregionen är en framgångskommun som är livskraftig. Korsnäs kommun anser att kommunen redan är en funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet av och finansieringen av servicen. Korsnäs kommun anser att arbetsgruppen och regeringen måste beakta kommunernas möjligheter till kommunalt samarbete i enlighet med 121 i grundlagen.

12 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Yhteensä Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? På kommunernas ekonomiska utmaningar och tjänstesektorns framtida finansieringsbehov inverkar en god sysselsättning, kontinuerlig produktivitetsutveckling och ett stabilt, långsiktigt åtagande från statens sida utan större oväntade förändringar i statsandelssystemet eller utjämningen. De största vinsterna för produktivitetsutvecklingen finns inom volymsektorer som vården. Regeringens aftonskola har också konstaterat att det behövs en reform av social och hälsovården på basis av indelningen i de nya primärkommunerna. Det ter sig också klart att de nya kommunerna ändå inte kommer att producera specialsjukvård inom egen organisation och därför behövs det även i framtiden samarbetsmodeller för socialoch hälsovård. Eftersom arbetsgruppens syn på hur den strukturen ska se ut klarnar först i maj anser Korsnäs kommun att kommunerna måste ges möjlighet att uttala sig om kommande social och hälsovårdsstrukturer. Korsnäs kommun konstaterar också att socialvårdens äldreomsorg är en typisk närservice. Klientunderlaget i specialsjukvården och primärhälsovården överlappar varandra till stora delar, medan socialvårdens äldreomsorg är en närservice som bör skötas lokalt.

13 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Samarbetsmodeller behövs för att de har en mindre negativ inverkan på den språkliga statusen om primärkommunerna kvarstår medan samarbetet inom exempelvis social och hälsovården ökar. (Inrikesministeriets publikation Nr 8/2006.) Korsnäs kommun konstaterar att nuvarande grundlag ( 121) beaktar möjligheten att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region/landskapsnivå vilket ger möjligheter till att utveckla nya former för samarbete. Samarbetsmodeller bör ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Kommunen anser att nuvarande samarbetsområden ska beaktas i framtida samarbetsområden. Mellanstegsförvaltningen borde utvecklas i vårt land Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

14 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Ingen kommentar. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ingen kommentar. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Kommunerna i Vasaregionen genomförde en omfattande utredning , där två kommuner (Vasa Lillkyro) beslöt om samgång och övriga kommuner beslöt att förbli självständiga. Därtill genomfördes en samgångsutredning med Malax kommun , som utmynnade i att Malax och Korsnäs kommuner beslöt att förbli självständiga. Inga vidare utredningar behövs. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Korsnäs kommun anser att staten ska tillämpa ändamålsbundenhetsprincipen vid utformning av statsandelssystemet. Statsandelarnas syfte är att trygga likvärdiga förutsättningar för att ordna basservicen i hela landet. I statsandelssystemet ska de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna beaktas. Korsnäs anser att i synnerhet språkliga faktorer ska beaktas i enlighet med nuvarande grundlag. Statsandelssystemets uppgift är inte att sporra till kommunfusioner. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Finansieringssystemets syfte är inte att genomdriva reformer utan dess syfte är att trygga den lagstadgade basservicen och den lokala självstyrelsen. Kommunernas beskattningsrätt är tryggad i grundlag. Skatteutjämningen skall ej avskaffas i Finland, eftersom det kommer att medföra en utarmning av den viktiga finländska landsbygden. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service

15 Korsnäs kommun motsätter sig kommunfusioner genom tvångsåtgärder. Annat, vad? Kommunen motsätter sig schablonmässig tillämpning av befolkningsunderlag som kriterium för ordnande av service eftersom förhållandena och förutsättningarna varierar så mycket inom landet. Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Ingen kommentar Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia Er motivering för tidtabellen. En landsomfattande reform av kommunernas verksamhetsfält kan inte ske på basis av det förslag som lagts fram. En grundlig utredning bör göras om statens och kommunernas uppgiftsfördelning och uppgifternas finansiering Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Inget svar Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. 1. Korsnäs kommun motsätter sig att staten använder tvång för att genomföra ändringar i kommunindelningen, särskilt om förändringen leder till att majoritetsspråkförhållandena byts; 2. Korsnäs kommun uppmanar staten att fungera i enlighet med finansieringsprincipen och stöder i motsvarande grad Finlands kommunförbunds program för stabilisering av kommunernas ekonomi från ; 3. Korsnäs kommun konstaterar att nuvarande grundlag räknar med möjligheten att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region/landskapsnivå. I det fortsatta reformarbetet bör samarbetsmodeller ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Om den regionala självstyrelsen behöver förstärkas ska det ske genom lag. (Kaarlo Tuoris tankegångar och Kuntarakennekirja Oikeusoppineet puhuvat); 4. Korsnäs kommun anser att nuvarande samarbetsområden skall beaktas i framtida samarbetsområden.

16 Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Inget svar Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Inget svar Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Korsnäs kommun anser att staten ska tillämpa ändamålsbundenhetsprincipen vid utformningen av statsandelssystemet. Statsandelarnas syfte är att trygga likvärdiga förutsättningar för att ordna basservicen i hela landet. I statsandelssystemet ska de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna beaktas. Korsnäs anser att i synnerhet det svenska språket och befolkningens åldersstruktur och basservicebehov ska beaktas även i framtiden. Korsnäsborna lever länge. Den utländska befolkningens integrationsbehov bör också beaktas i statsandelarna. Då kommunen tar emot kvotflyktingar bör staten kompensera kostnaderna för detta fullt ut, således även för kvotflyktingarnas hälso och sjukvårdskostnader samt för tilläggspersonal som behövs för mottagning av kvotflyktingar under minst 5 års tid. Korsnäs kommun hänvisar igen till ändamålsbundenhetsprincipen. Finansieringssystemets syfte är inte att genomdriva reformer utan att trygga kommuninvånarnas basservice. Kommunernas beskattningsrätt är tryggad i grundlag. Korsnäs kommun anser att en levande landsbygd och bosättning i hela landet bör vara en primär målsättning i Finland. Servicekvaliteten får inte försämras på landsbygden. Det är viktigt för kommuninvånarna att ha nära till kommunal basservice. Att kommuninvånarna har arbete och mår bra bör vara ytterligare en primär målsättning i Finland Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Inget svar. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Staten ska respektera finansieringsprincipen. Definieringen av kommunernas nya uppgifter Inget svar.

17 Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Kommunreformen i dess nuvarande form har långtgående konsekvenser för såväl förutsättningarna för Finlands invånare att leva och verka på svenska ett av de två nationalspråken i Finland som väsentliga förvaltningsindelningar exempelvis evangelisk lutherska kyrkan. Staten bör vinnlägga sig om att då reformer planeras måste det finnas tid och tillräckliga resurser för ett kvalitativt och mångsidigt utredningsarbete och planering. De som berörs av reformplaner måste få tillräckligt med tid för hörande så att synpunkterna kan beaktas i den fortsatta planeringen. Korsnäs kommun kräver att staten inte tar reforminitiativ som står i strid med grundlagen. En reform får inte medföra försämring av kommunernas servicekvalitet. Kommunerna är tjänsteorganisationer där närheten mellan beslutsfattare och användare är den allra viktigaste kvalitetsfaktorn. Korsnäs kommun kräver en detaljerad beskrivning av hur staten har bedömt att den planerade reformen ska ge ekonomisk nytta för kommunen och bättre service till kommuninvånarna. Eero Laesterä, doktor i förvaltningsvetenskaper, säger i en intervju i Vasabladet : Det finns inga exakta beräkningar om de ekonomiska effekterna av fusioner. Grundproblemet är att kommunerna fått alltför många uppgifter.