Handlingar. till sammanträde med hälsooch sjukvårdsnämnd 8 Sjuhärad

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälsooch sjukvårdsnämnd 8 Sjuhärad 4 december 2014

2

3 1 (2) Kallelse Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad den 4 december 2014 Plats: Ellagården, Borås Lokal: Vagnhallen Tid: Kl Fika från kl Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta senast 1 december till ulla.c.andersson@vgregion.se Välkomna! Hanne Jensen Ordförande Utsändningslista Ledamöter Hanne Jensen (S), ordförande Ingegerd Borg-Saviharju (MP), 1:e vice ordförande Christina Brandt (M), 2:e vice ordförande Mats Dalmyr (S) Gunnel Brandt (S) Per-Åke Magnusson (S) Barbro Orrestrand (S) Anna Österström (S) Gun-Britt Ottosson (M) ChrisTina Yngvesson (M) Kristina Wilhelmsson (M) Peder Danesved (FP) Anita Spjuth (V) Katja Lecznar (KD) Liselotte Andersson (C) Ersättare Eva-Karin Haglund (S) Christian Hedlund (S) Hanna G Svensson (S) Ann-Marie Franzén-Molin (S) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

4 Kallelse från hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad (2) Stefan Hjertén (M) Madeleine Ekman Boldizar (M) Bertil Hagström (MP) Marita Karlsson (FP) Ingela Widell (KD) Eva-Karin Torhem Arnell (C) Personalföreträdare SACO TCO LO Övriga Jan Blomqvist Gunnel Sjöberg Ulla Andersson Marie Cullberg Jonas Ericsson Anki Schutz Vägbeskrivning Ellagården

5 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med hälso-och sjukvårdsnämnd 8 Sjuhärad den 4 december 2014 Plats: Ellagården, Borås Tid: Kl Fika från kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag Christina Brandt) Justeringsdatum 15 december Tillkommande och utgående ärenden Informationsärenden A. KRUT Samordningsförbundet kl 09.00/Pernilla Knutsson, Magnus Ernfridsson B. Närhälsan/VG Primärvård kl 09.30/Primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert och presidiet för Primärvårdsstyrelsen Gunilla Josefsson och Marith Hesse C. Vårdöverenskommelse Södra Älvsborgs Sjukhus 2015 D. Uppföljning VG Primärvård 2014 E. Uppföljning kommunikationsplan F. Några beslut under mandatperioden G. Rapporter Beslutsärenden 1. Vårdöverenskommelse Tandvård 2015 Diarienummer HSN Vårdöverenskommelse Beställd Primärvård 2015 Diarienummer HSN Vårdöverenskommelse Habilitering & Hälsa 2015 Diarienummer HSN Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

6 Föredragningslista från Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Sjuhärad, (3) 4. Vårdöverenskommelse om region- och rikssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015 Diarienummer HSN Inrättande av Barnhus södra Älvsborg Diarienummer HSN Omedelbar justering 6. Översyn av myndighetssamverkan Utväg Södra Älvsborg Diarienummer HSN Förlängning av inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Diarienummer HSN Tecknande av avtal om FoU Sjuhärad Diarienummer HSN Tecknande av kontrakt med Samrehab Mark Svenljunga för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab - Samrehab Svenljunga, diarienummer HSN Samrehab Mark, Skene, diarienummer HSN Verksamhetsplan gemensamt folkhälsoarbete Borås stad, diarienummer HSN Bollebygds kommun, diarienummer HSN Ulricehamns kommun, diarienummer HSN Marks kommun, diarienummer HSN Svenljunga kommun, diarienummer HSN Tranemo kommun, diarienummer HSN Svar på revisionsrapport Granskning av betalningsunderlag privata vårdgivare Diarienummer HSN Överenskommelser angående bassängsverksamhet 2014 och 2015 Diarienummer HSN Utsändes senare 13. Läsplattor för hälso- och sjukvårdsnämnderna Diarienummer HSN Delegeringsärenden Diarienummer HSN Anmälningsärenden Diarienummer HSN Hanne Jensen Ordförande

7 Föredragningslista från Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Sjuhärad, (3) Vägbeskrivning Ellagården Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

8

9

10

11 Ärende 1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anders Östlund Telefon: E-post: anders.ostlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Överenskommelse om tandvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad och tandvårdsstyrelsen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad godkänner för sin del överenskommelse med tandvårdsstyrelsen Sammanfattning av ärendet Förslaget till överenskommelse innehåller förebyggande insatser, specialisttandvård, kompetensförsörjning, sistahandsansvar och kompetenscentra. De viktigaste förändringarna jämfört med nuvarande överenskommelse är revidering av förebyggande insatser och åtgärder för vård på lika villkor inom specialisttandvård och att uppsökande verksamhet, munhälsobedömning, inarbetats i överenskommelsen. Utjämning mellan nämndernas ersättning föreslås inom specialisttandvård och handledning och förutsätter godkännande av samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder. Fördjupad beskrivning av ärendet De uppdrag som regleras i överenskommelsen gäller förebyggande insatser, specialisttandvård, kompetensförsörjning, sistahandsansvar och kompetenscentra. Redan inför år 2010 samordnade de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna, i enlighet med regionfullmäktiges beslut, överenskommelsen med tandvårdsstyrelsen. Samordningen har fortsatt inför 2015 års beställning. Överenskommelsen utgår från en regiongemensam mall. Överenskommelsen skiljer sig på några par punkter från nuvarande överenskommelse. Det förebyggande programmet FRAMM och andra förebyggande insatser revideras, ett antal åtgärder för vård på lika villkor införs inom specialisttandvård och regionövergripande uppdrag preciseras. Vidare har Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

12 Datum (2) Diarienummer HSN uppdraget om uppsökande verksamhet, munhälsobedömningar, inarbetats i överenskommelsen. Utjämning mellan nämndernas ersättning föreslås inom specialisttandvård och handledning och förutsätter godkännande av samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder. Beställningsarbetets inriktning har varit i enlighet med nämndens beställningsunderlag. Finansiering Överenskommelsen omfattar en ersättning på cirka 45,2 mnkr plus kostnad för uppsökande verksamhet. Finansiering sker genom nämndens anslag för tandvård. Barnperspektivet Hälso- och sjukvårdskansliet gör bedömningen att barn och ungdomar påverkas positivt av förslaget till beslut. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett i hälso- och sjukvårdsnämndens MBLgrupp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Överenskommelse med tandvårdsstyrelsen om tandvård 2015 Beslutet skickas till Tandvårdsstyrelsen

13 Dnr: HSN Överenskommelse om tandvård i Sjuhärad 2015 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad (HSN 8) och Tandvårdsstyrelsen Version

14 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PARTER GILTIGHETSTID VISION OCH MÅL FÖRUTSÄTTNINGAR INFORMATION OCH INSYN ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖVERENSKOMMELSEN TVIST UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER AVTALSPERIODEN OMRÅDESANSVAR PATIENTENS STÄLLNING KVALITET TILLGÄNGLIGHET Generellt åtagande SISTA HANDSANSVAR Generellt åtagande FOLKHÄLSOARBETE Generellt åtagande LÄKEMEDEL Generellt åtagande UTBILDNING Generellt åtagande UPPFÖLJNING Generellt åtagande ALLMÄNTANDVÅRD BARN 0 2 ÅR Hälsofrämjande insats Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Tandvård BARN OCH UNGDOMAR 3 19 ÅR Hälsofrämjande insats Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Tandvård FINANSIERING AV ALLMÄNTANDVÅRD UPPSÖKANDE VERKSAMHET, MUNHÄLSOBEDÖMNING SPECIALISTTANDVÅRD OCH SJUKHUSTANDVÅRD ALLMÄNT Förutsättningar Tillgänglighet och insatser för vård på lika villkor Vård av remisspatienter Stöd till vårdgivare: Patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring Narkos Genomförande av specialistutbildning Forskning och kvalitetsutvärdering Finansiering av specialisttandvård GENERELLT ÅTAGANDE Bettfysiologi Endodonti Käkkirurgi Odontologisk radiologi Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

15 3 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Oral protetik Ortodonti Parodontologi Pedodonti Sjukhustandvård Regiongemensamt uppdrag för högspecialiserad/sällanförekommande vård samt kompetensoch personalförsörjning ÖVRIG VERKSAMHET CENTRUM FÖR ÄLDRETANDVÅRD MUN-H-CENTER ARBETSMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER ERSÄTTNING OCH UTBETALNING SAMMANSTÄLLNING AV NÄMNDENS ERSÄTTNING PRECISERADE RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING Ersättning för handledning Ersättning för bettfysiologi Ersättning för ortodonti UTBETALNING UPPFÖLJNING TECKNARE AV ÖVERENSKOMMELSEN Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Uppföljning Uppsökande verksamhet Lokal plan för ämnesspecifik kunskapsöverföring Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

16 4 1 Inledning 1.1 Parter Denna överenskommelse har träffats mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad nedan kallad Beställaren och utföraren Tandvårdsstyrelsen nedan kallad Folktandvården. Beställarens kontaktperson: Anders Östlund Tel: e-post: anders.ostlund@vgregion.se Utförarens kontaktperson: Anders Ljungné Tel: e-post: anders.ljungne@vgregion.se 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller 1 januari - 31 december Vision och mål Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" utgör grund för denna överenskommelse. Det övergripande målet är en god och jämlik tandhälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. Överenskommelsen ska främja samarbetet i hela regionen mellan allmäntandvård, sjukhustandvård, specialisttandvård, Odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet och andra vårdgivare för att utveckla, kvalitetssäkra och effektivisera verksamheten. 1.4 Förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt säkerställa att befolkningen får en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård efter behov och på lika villkor. En av Folktandvårdens uppgifter är att i rollen som utförare leverera det tandvårdsuppdrag som beskrivs i vårdöverenskommelserna med de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna för att tillgodose befolkningens behov av tandvård. Utgångspunkt för överenskommelsen är regionfullmäktiges beslut om budget för 2015 och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om budget samt hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning för perioden. Konkurrens på lika villkor ska gälla. Kostnader och resultat för konkurrensutsatt vård ska kunna särredovisas. 1.5 Information och insyn Parterna förbinder sig att informera varandra om förhållanden som kan anses ha betydelse för överenskommelsens tillämplighet. Verksamheten ska bedrivas vid de utbudspunkter där Folktandvården idag bedriver verksamhet inom ramen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

17 1.6 Ändrade förutsättningar för överenskommelsen Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras vilket påverkar parterna så ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen äger endera parten rätt att påyrka. Om man inte är överens är det regionstyrelsens ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förutsättningar att överenskommelsen för 2015 ska kunna omarbetas. 1.7 Tvist Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av denna överenskommelse ska i första hand avgöras i förhandling mellan parterna. Om parterna inte enas hänskjuts frågan till regionstyrelsen. 1.8 Utvecklingsområden under avtalsperioden Parterna är överens om utvecklingsinsatser inom nedanstående områden. Målet är att resultat och erfarenheter från arbetet inarbetas i Vårdöverenskommelsen från och med 2016, eller tidigare om parterna är överens. 1. Äldretandvård och uppsökande verksamhet: Från 2015 ansvarar Folktandvården för all uppsökande verksamhet i regionen riktad till personer med stort omvårdnadsbehov. Syftet med genomgången är att utvärdera effekten av nuvarande system, beskriva förbättringsområden och föreslå förändringar i verksamheten från Jämlik vård: Utveckla metoder för att följa upp, analysera och åtgärda omotiverade skillnader i konsumtionen av specialisttandvård hos befolkningen i de olika hälsooch sjukvårdsnämnderna. I arbetet ingår att skapa förutsättningar för en jämlik tandvård för de patienter som behandlas under narkos inom Folktandvårdens specialisttandvård. Detta omfattar bland annat att säkerställa 1) narkosvolym utifrån befolkningsvolym och vårdbehov, 2) utbudspunkter för narkos med god logistik och 3) avtal och ersättningar för narkostandvård. 3. Universitetsklinikernas roll: Bevakning av konsekvenser från utredning om Universitetsklinikernas roll och uppdrag, om denna avser att hantera frågor som rör forskning och utveckling, personalförsörjning, programmen i grundutbildningen, efterutbildning och specialistutbildning. 4. Tandvårdens utvecklingsstrategi (TUS): Regionfullmäktige har gett i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för TUS. Syftet med genomgången är utreda konsekvenser och implementering av genomförandeplanen för kommande vårdöverenskommelser från Tandvård för asylpatienter, anhöriginvandring och EU-immigration: Personkretsen kan påverka planeringsunderlag avseende bland annat vårdvolym i vårdöverenskommelser inom ATV och STV. Syftet med genomgången är att skapa en gemensam samverkans- och planeringsmodell för att hantera ökade vårdåtagande, som inte har förutsetts i vårdöverenskommelsen. 5 Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

18 6 2 Områdesansvar 2.1 Patientens ställning Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans förmåga att göra val. Alla verksamheter ska genomsyras av barnperspektivet så att barnens bästa tillgodoses. Varje barn ska respekteras som en individ med egna rättigheter. Personalen i verksamheterna ska ha kunskap om innebörden i FN:s konvention om barnets rättigheter. Patienten har rätt till ett fritt val av vårdgivare. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande över den egna vården och behandlingen, kunskap om sin sjukdom, information om vårdprocessen och dess mål samt ett professionellt och värdigt bemötande. Patienten ska alltid informeras om behandlingskostnader. Patient som remitteras ska informeras om den aktuella väntetiden till undersökning eller behandling. 2.2 Kvalitet Verksamheten ska bedrivas enligt de lagar, förordningar och allmänna råd som gäller för hälsooch sjukvården inklusive tandvården och dess personal samt de mål och policydokument som gäller för Västra Götalandsregionen. Vården ska vara kunskapsbaserad och i tillämpliga delar grundas på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Folktandvården ska medverka i relevanta nationella kvalitetsregister. Folktandvården ska arbeta efter tydliga riktlinjer som syftar till en likvärdig behandling oavsett var i regionen man bor. Allmäntandvårdens samlade kompetens ska tas till vara innan remiss till specialisttandvårdens skrivs. Folktandvårdens verksamhet skall integreras med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för God Vård. Tandvård ska erbjudas till invånarna på lika villkor, d v s oavsett ålder, kön, sexuell läggning och socioekonomiska förutsättningar som bl. a. etnicitet, utbildning, inkomst och civilstånd. Alla rapporter ska, där så är möjligt, vara könsuppdelade. Skillnader mellan könen ska lyftas fram och analyseras i rapportering av all data i syfte att jämställdhetsintegrera verksamheten. Folktandvården åtar sig att analysera vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. att undersöka om kvinnor och män får likvärdig behandling och bemötande Omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas. Folktandvården ska vara väl insatt i de lokala socioekonomiska strukturerna och anpassa vården och resurser efter dessa. Den patientupplevda kvaliteten ska vara hög och ska mätas genom regelbundna patientenkäter. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

19 7 2.3 Tillgänglighet Generellt åtagande Folktandvården ska i ett tidigt skede av planeringsprocessen informera beställaren om planerade förändringar i utbudsstruktur. Verksamheten skall planeras så att patienterna erbjuds jämn tillgänglighet över hela året. Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet, Tillgängliga och användbara miljöer - Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet, se Fysisk tillgänglighet. Klinikerna ska vara öppna och tillgängliga på telefon under vardagar på tider som är baserade på befolkningens efterfrågan. Det ska vara möjligt att kontakta enheterna via e-post. Klinikerna ska samarbeta så att köer minimeras. Vård som led i medicinsk utredning/behandling samt tandvård som kräver sjukhusresurser omfattas av regionens vårdgaranti. Folktandvården ansvarar för planering av jourverksamhet, med målet att erbjuda akut tandvård för hela befolkningen. Akut tandvård ska finnas tillgänglig även under lördagar, söndagar samt helgdagar. Information till allmänheten om öppethållande på jourtider ska vara lättillgänglig och finnas hos sjukvårdsrådgivningen. Folktandvården ska tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Folktandvården ska i första hand anlita tolk eller tolkförmedling med vilken Västra Götalandsregionen har avtal. Beställaren ansvarar för dessa kostnader Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Folktandvården kan rekvirera denna service genom regionens tolkcentraler. Beställaren ansvarar för dessa kostnader. 2.4 Sista handsansvar Generellt åtagande Ett sista handsansvar gäller för Folktandvårdens samtliga verksamheter. Sista handsansvaret utgör ett åtagande i form av att finnas tillhands för de barn- och ungdomar vars målsmän inte aktivt valt tandläkare eller där individen på något sätt riskerar att inte få någon tandvård. Folktandvården ska erbjuda vård åt de, i Västra Götalandsregionen folkbokförda 3-25 åringar som inte undersökts, inte fått vård inom annat landsting eller listat sig hos privattandläkare. Folktandvården kan inte avvisa barn och ungdomar som söker vård. Beställaren svarar för registerhållning av och information om det fria vårdvalet för barn och ungdomar inom Västra Götalandsregionen. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

20 8 Vuxna som söker Folktandvården för regelbunden tandvård ska erbjudas undersökning och behandlingsförslag. Patienten har möjlighet att välja klinik och behandlare inom Folktandvården, så långt det är möjligt. Detta ansvar gäller för såväl allmän- som specialisttandvård. Folktandvården har ett särskilt sista handsansvar för: att erbjuda tandvård i akuta situationer. att erbjuda tandvård till särskilt vårdkrävande, såsom vissa äldre, sjuka och personer med psykiska och/eller fysiska funktionshinder. att tillhandahålla N-, F- och S-tandvård att tillhandahålla specialisttandvård i särskilda situationer, såsom tandvård i livets slutskede, för svårt sjuka inneliggande patienter, vid psykosocial problematik och vid särskilt komplexa behandlingar att erbjuda tandvård som inte kan anstå till personer som av social utsatthet och med ekonomiska skäl har svårt att sörja för sitt tandvårdsbehov Vid begränsade resurser ska barn- och ungdomstandvård och vård enligt sista handsansvaret prioriteras framför annan verksamhet, om inte medicinska prioriteringar motiverar annat Genomförande av uppdrag enligt ovan kan i huvudsak grupperas i fyra underrubriker: Jourverksamhet, kapacitets- och kompetenssäkring, avskrivning kundfordran och övrigt: Genomförande av sista handsansvar kan i huvudsak grupperas i fyra underrubriker: a. Jourverksamhet Varje klinik i allmäntandvård har ett jouruppdrag. Uppdraget ska vara behovsanpassat. Folktandvården ansvarar också för kvälls- och helgjour i Göteborg, Borås, Uddevalla och Skövde. Inom specialisttandvård ska på motsvarande sätt finnas ett jouruppdrag som ska vara behovsanpassat utifrån respektive specialitets verksamhet. b. Sista utpost specialisttandvård Här avses bland annat akut eller synnerligen nödvändig tandvård till patienter i livets slutskede eller svårt sjuka inneliggande patienter, och där patienten kan sakna förutsättningar att själv värdera betydelsen. c. Kapacitets- och kompetenssäkring Folktandvården ska ha kapacitets- och kompetensberedskap att erbjuda alla barn, ungdomar, unga vuxna och särskilda patientgrupper vård i regionen. Därtill ska uppdraget hantera tillfälliga ökade patientvolymer. Här avses förändringar till följd av jour, invandring, asyl och gömda, och vid nedläggning av privata utbudspunkter. d. Tandvårdsbehov vid social utsatthet och ekonomiska svårigheter I situationer då personer i social utsatthet och med ekonomiska hinder inte kan sörja för sin tandvård ska Folktandvården prioritera tandvård som inte kan anstå före ekonomiska åtaganden. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

21 9 2.5 Folkhälsoarbete Generellt åtagande Den hälsofrämjande tandvården ska verka för att stödja processer som ger individen kontroll över sin egen munhälsa och vid behov förbättrar den. Inom tandvården har personalen goda förutsättningar att systematiskt arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser i alla patientkontakter. I mötet med föräldrar, barn, ungdomar och vuxna ska Folktandvården bidra med information om hur hälsa främjas och ohälsosam livsstil förebyggs. Folktandvården ska i sina hälsofrämjande insatser så långt det är möjligt arbeta evidensbaserat. Samverkan ska ske med andra aktörer, såsom primärvården, mödrahälsovården, barnhälsovården, elevhälsan, skolan och socialtjänsten. Samverkan bör ske kring gemensamma hälsobudskap, särskilt viktigt att barn och föräldrar får samma hälsobudskap oavsett vilken aktör de är i kontakt med. Folktandvården ska vara en aktiv aktör på de befintliga hälsofrämjande arenor som finns i kommunen, exempelvis familjecentraler eller så kallade hälsotek/hälsodiskar/hälsotorg. Folktandvården ska bidra med bemanning och/eller aktiviteter på dessa arenor. Områden som är särskilt viktig för Folktandvården att beakta, uppmärksamma och utveckla rutiner för är barn som far illa och våld i nära relationer. Samordningsförbunden Folktandvården skall informera samordningsförbundens målgrupper om tandhälsa, -ekonomi och munhälsans betydelse. Aktiviteten planeras tillsammans med respektive samordningsförbund. Lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete Folktandvården ska delta aktivt i kommuners/stadsdelars lokala folkhälsoarbete. Detta innebär att delta i lokala folkhälsoråd eller motsvarande och i dess arbetsgrupper samt i insatser som är kopplade till det lokala folkhälsoarbetet. Skolan som hälsofrämjande arena Skolan är en viktig hälsofrämjande arena för att nå alla barn och ungdomar, enskilt och i grupp. De insatser som Folktandvården ska göra, i samverkan med övriga aktörer inom skolan, ska syfta till att upprätthålla god munhälsa genom att bl.a. motivera daglig tandborstning med fluortandkräm och goda matvanor. Folktandvården har också en mycket viktig roll när det gäller att arbeta för att motivera ungdomar att inte börja röka eller att få ungdomar som röker motiverade att sluta röka. Samverkan ska ske om utbud i skolcaféer och kioskverksamhet. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

22 Läkemedel Generellt åtagande Folktandvården ska vid förskrivning följa läkemedelskommitténs rekommendationer och utveckla en kostnadsmedvetenhet vid all förskrivning. Undantag från kommitténs rekommendationer ska kunna göras när det är odontologiskt motiverat. Folktandvården ska stå för kostnaden för läkemedel som behövs i samband med undersökningar och behandling på mottagningen. För de läkemedel som förskrivs ut till patient står Folktandvården för kostnaderna motsvarande läkemedelsförmånen. 2.7 Utbildning Generellt åtagande För tandläkare och tandhygienister under grundutbildning ska Folktandvården erbjuda verksamhetsförlagd praktik enligt överenskommelse med utbildningsanordnaren (vid Göteborgs Universitet, Institutionen för Odontologi). Folktandvården ersätts för handledning av nyutexaminerade tandläkare. Folktandvården ska bedriva ST-utbildning och har för denna finansiering motsvarande 11 nationella ST-tjänster och 18 regionala ST-tjänster. Personalutskottet fattade i december 2013 samt i september 2014 beslut om att finansiera 5 av de regionala ST-platserna under 2014 och I beslutet ingår att i god tid ha en dialog med Hälso- och sjukvårdsnämnderna och Tandvårdsstyrelsen så att finansiering av även dessa 5 platser fortsättningsvis kan inrymmas i vårdöverenskommelserna. Avseende de nationella ST-tjänsterna, har Sveriges Kommuner och Landsting har ett avtal med Västra Götalandsregionen avseende ST-tjänstgöring (specialisttandläkarutbildning) med nationell samordning omfattande elva tjänster, som delfinansieras av andra landsting. Två av dessa är s.k. fakultetstjänster. Regionens kostnad för dessa platser ska fördelas mellan nämnderna i förhållande till regionbidraget. 2.8 Uppföljning Generellt åtagande Uppföljningsplan framgår av bilaga. Folktandvården ska senast den 25 januari efterföljande år samt för valda uppföljningsvariabler den 15 maj respektive den 15 september 2015 inkomma med preciserade verksamhetsdata enligt uppföljningsbilagan. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

23 Uppföljning som lämnas den 25 januari 2016 sammanställ i ett dokument, med samma disposition som i uppföljningsbilagan, och ska även innehålla Folktandvårdens kommentarer. Tidplan för nämndernas årsredovisning kan innebära att vissa uppgifter behöver lämnas före 25 januari. Beställaren anger i så fall i god tid vilka uppgifter som är aktuella. Utöver delårsuppföljning enligt bilaga (15 maj respektive 15 september) ska Folktandvården lämna information om innevarande års verksamhet utifrån Beställarens behov. 11 Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

24 12 3 Allmäntandvård 3.1 Barn 0 2 år I nämndområdet fanns barn i åldrarna 0-2 år per 31 dec 2013, varav barn 12 månader och yngre Hälsofrämjande insats Generellt åtagande Folktandvården ska i sina hälsofrämjande insatser arbeta evidensbaserat och i samverkan med andra hälsoaktörer i enlighet med Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (FRAMM 1 ). I mötet med föräldrar och små barn ska hälsa främjas och ohälsosam livsstil identifieras. Stöd och hjälp till förälder ska ske i samverkan med mödrahälsovård och barnhälsovård. Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena Blivande föräldrar FTV etablerar samverkan med MVC, som lämnar informationsmaterial om munhälsa och betydelsen av god munvård 0 år 1:a hembesöket FTV etablerar samverkan med BVC (FTV erbjuder fluoridanalys av vatten i privat brunn) 6 mån BVC-besök BVC informerar föräldrar att barnet får munhälsopaket från FTV 6 mån FTV skickar ut broschyr, tandborste och fluortandkräm 1 år Munhälsobedömning Hälsosamtal om mat, dryckesvanor, godis samt om vikten av tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll. Riskbedömning. 2 år Munhälsobedömning Hälsosamtal om mat, dryckesvanor, godis samt om vikten av tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll. Riskbedömning. MVC Bostad BVC FTV eller bostad BVC eller FTV FTV 1 FRAMM: Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (Fluor, Råd, Arena, Motivation, Mat). Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

25 Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Generellt åtagande Föräldrar vars barn visar tecken på risk att utveckla karies ska ges särskilt kunskapsstöd om tandsjukdomars uppkomst och sambandet mellan beteende och hälsa i enlighet med FRAMM. Kunskapsförmedlingen ska vara anpassad till föräldrars olika förutsättningar att ta del av sådan information. Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena 0-2 år FTV samverkar med andra hälsoaktörer i området Lämpliga Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena 0-1 år Träningsskola Om barnet inte finns i BVC ser FTV till att remiss kommer från sjukvården för tandvård Tandvård Generellt åtagande Barn som vid munhälsobedömning uppvisar tecken på hög risk eller aktiv sjukdom ska erbjudas fullständig undersökning. Vid behov ska en orsaksutredning och individuellt anpassad behandling erbjudas. Tandvård ska i övrigt ges vid behov. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

26 3.2 Barn och ungdomar 3 19 år Denna överenskommelse omfattar insatser utöver vad som ingår i överenskommelsen om barnoch ungdomstandvård i Västra Götalandsregionen. I nämndområdet fanns barn i åldrarna 3-19 år per 31 dec Hälsofrämjande insats Generellt åtagande Populationsinriktad prevention ska utföras av Folktandvården inom barn- och ungdomstandvården. Syftet är att tydliga och gemensamma riktlinjer ska ge en likvärdig behandling oavsett var i Regionen patienterna bor. Arenorna för de hälsofrämjande insatserna är vardagliga mötesplatser, främst BVC, skola och Folktandvården. Folktandvården ansvarar för att sin tandvårdspersonal har kunskap om FRAMM och att de motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs. Folktandvården ska i sina hälsofrämjande insatser arbeta evidensbaserat och i samverkan med andra hälsoaktörer. Insatserna ska främja kostnadseffektivitet. I mötet med barn och ungdomar och deras föräldrar ska hälsa främjas och ohälsosam livsstil identifieras. Stöd och hjälp till patient och förälder ska ske genom hälsosamtal. Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år Insatserna omfattar alla barn och ungdomar i Regionen oavsett individernas tandhälsotillstånd. Skolan som arena omfattar även grundsärskolan. Det grundläggande hälsobudskapet är dels tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll dels sunda matvanor. Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena år En hälsolektion om munhälsa och tobak under åk 4-6 och åk år Fluorlackning och kort tandhälsobudskap en gång per termin i åk 6-9 (totalt 8 gånger) Skola Skola Folktandvården ska arbeta med tobaksprevention. Tobaksbruk (rökning och snusning) ska för ungdomar år dokumenteras i journalen. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

27 Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Generellt åtagande Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena 3-19 år FTV samverkar med andra hälsoaktörer i området 6-16 år Fluorlackning och kort hälsobudskap 2 ggr per termin under åk 0-9 Samverkan om utbudet i skolcaféer och kioskverksamhet 6-16 år Träningsskola - Personalen motiveras och instrueras att genomföra daglig tandborstning på eleverna - Professionell tandborstning med fluorgel en gång per månad under skolterminerna - Hälsobudskap med olika tema till personalen - Samverkan med andra aktörer i skolan Lämpliga Skolor i områden med risk för sämre tandhälsa Träningsskola Tandvård Generellt åtagande Västra Götalandsregionens villkor för barn- och ungdomstandvård med tillhörande Krav- och kvalitetsbok ska följas. För tandvård som inte omfattas av detta avtal får patientavgift debiteras. Folktandvården ska använda rationella och enhetliga metoder i syfte att minska andelen ej avhörda barn (EAB) bland Folktandvårdens listade barn och ungdomar. Med EAB avses barn och ungdomar som inte hörsammar kallelse till undersökning. I arbetet ska Folktandvården ta särskild hänsyn till behov hos barn som far illa. Målet är att andelen som inte har regelbunden tandvårdskontakt ska vara låg bland Folktandvårdens listade barn och ungdomar. När barn som trots upprepade kallelser samt övriga åtgärder uteblir från besök kan en så kallad grundad misstanke sägas föreligga om att barnet far illa och innebär därmed anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen (SoL). Vårdgivaren ska i sådana fall lämna en anmälan till socialnämnden. 3.3 Finansiering av allmäntandvård - Allmäntandvård beskriven i denna överenskommelse för patienter t o m 19 år finansieras via hälso- och sjukvårdsnämnderna. - Allmäntandvård enligt överenskommelsen om barn- och ungdomstandvård för patienter t o m 19 år finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna samt, vad gäller del av socioekonomisk ersättning, av hälso- och sjukvårdsutskottet. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

28 - Allmäntandvård för patienter år finansieras via hälso- och sjukvårdsutskottet samt ersättning från Försäkringskassan enligt reglerna för det nationella tandvårdsstödet. - Allmäntandvård för patienter 26 år och äldre finansieras av patientavgifter, enligt Folktandvårdens prislista, och ersättning från Försäkringskassan enligt reglerna för det allmänna tandvårdsstödet Uppsökande verksamhet, munhälsobedömning Den uppsökande verksamheten upphandlades i konkurrens i åtta av hälso- och sjukvårdsnämnderna 2010, övriga nämnder tecknade överenskommelse, med identiskt åtagande, med Folktandvården om att bedriva verksamheten. Under 2015, som är avtalets sista förlängningsperiod. kommer den uppsökande verksamheten att bedrivas av Folktandvården i samtliga nämnder. Åtagande framgår av nämnda avtal och överenskommelse. Ersättningen framgår av bilaga. Parterna ska gemensamt följa och utveckla verksamheten, bl.a. genom månatliga uppföljningar samt dialogmöten Specifikt åtagande Förändrade ersättningsprinciper av utbildningsdelen i uppdraget framgår av bilaga. Om beställaren beslutar att teckna avtal med annan leverantör 2016 eller 2017 kommer beställaren att täcka delar av Folktandvårdens kostnader för igångsättande av verksamheten med kr per respektive år. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

29 17 4 Specialisttandvård och sjukhustandvård 4.1 Allmänt Förutsättningar Folktandvården ska tillhandahålla specialisttandvård i lämplig omfattning som motsvarar befolkningens behov. Verksamheten ska vara så organiserad att vård på lika villkor kan tillgodoses för regionens invånare. Tillgängligheten till specialisttandvård och väntetiderna ska vara likvärdig på de platser i regionen där verksamheten bedrivs. Väntetiden till ett första besök för prioriterade patienter bör inte överstiga tre månader. Specialisttandvården är indelad i åtta specialiteter; bettfysiologi, endodonti, käkkirurgi, odontologisk radiologi, oral protetik, ortodonti, parodontologi och pedodonti. I specialisttandvårdsorganisationen ingår även sjukhustandvård Folktandvårdens åtagande inom specialisttandvården omfattar också det regiongemensamma uppdrag specialisttandvården i Göteborg har för att svara för högspecialiserad/sällanförekommande vård. Exempel på detta uppdrag är jouren för käkkirurgi, den käkortopedi som bedrivs vid specialistkliniken för ortodonti i Göteborg, den pedodonti som bedrivs vid drottning Silvias barnsjukhus och den käkprotetik som bedrivs vid Brånemarkkliniken i Göteborg. Dessutom har specialisttandvården i Göteborg ett regionövergripande uppdrag om kunskapsspridning, i samverkan med Institutionen för Odontologi. Verksamheten har i kraft av sin storlek även ett ansvar för bemanning och personalförsörjning i hela regionen. Se Inom HSN 1-3 och HSN 9-10 bedrivs ordinarie käkkirurgisk verksamhet utanför Folktandvårdens organisation. Viss käkkirurgisk verksamhet utförs av Folktandvårdens organisation, där patienter från dessa HSN som omfattas av hälso- och sjukvårdens avgiftssystem, finansieras av NU-sjukvården avseende HSN 1-3 och av Hälso- och sjukvårdsnämnderna avseende HSN Västra Götalandsregionen har avtal med Hallands läns landsting om fritt vårdval Tillgänglighet och insatser för vård på lika villkor Överenskommelsen för 2015 omfattar resurser som ska säkra en god tillgänglighet till specialisttandvård i hela regionen. Detta innebär att samtliga specialiteter organiserade inom Folktandvården finns representerade vid regionens fem specialisthus. Beställaren och Folktandvården är överens om att under avtalsperioden verka för att utjämna omotiverade skillnader i konsumtion av specialisttandvård hos befolkningen i de olika hälsooch sjukvårdsnämnderna. Folktandvården genomför en rad aktiviteter i detta syfte, såsom: - Produktions- och kapacitetsplanering. I syfte att bland annat definiera erforderlig bemanning i förhållande till specialisttandvårdens uppdrag införs under 2014 och 2015 en strukturerad beslutsprocess för produktions- och kapacitetsplanering. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

30 - Dubbla utbildningsorter för tandläkare under specialistutbildning. För att säkra bemanning och verksamhet på samtliga specialisthus förläggs ett antal av de regionala STplatserna till två specialisthus; dels där huvudhandledaren tjänstgör och dels det specialisthus där aktuellt bemanningsbehov identifierats och där ST-tandläkaren förväntas tjänstgöra som färdig specialist. - Stöd vid bemanningsbrist. Vid bemanningsbrist på specialisthus utanför Göteborg stödjer framför allt specialisttandvården i Göteborg aktuell klinik så att verksamhet, om än i begränsad omfattning, skall fortgå tills bemanning säkrats. - Uppdatering av köprioriteringar och väntetidsbegrepp för att säkerställa jämlik remisshantering. - Narkosöversyn i syfte att skapa jämlika förutsättningar för patienter som behandlas under narkos inom Folktandvårdens specialisttandvård. - Kunskapsöverföring till allmäntandvård. Se Remissanalys i syfte att säkerställa gränssnittet mellan allmän- och specialisttandvård. - Uppföljning och utveckling av genomförda aktiviteter i verksamhetsdataprojektet. I projektet kartlades bland annat rutiner för administrativa begrepp, tidboksaktiviteter och åtgärdsregistrering. De förvaltningsgemensamma rutinerna har följts väl av verksamheten och utvecklas kontinuerligt. - Hänvisning av remisser om svårigheter uppstår att under en period kunna tillgodose önskvärd tillgänglighet vid enskild specialistklinik. - Konsumtionen av specialisttandvård inom ramen för överenskommelsen under avtalsperioden följs per nämnd och relateras till jämförelsetal som grundas på den genomsnittliga konsumtionen per specialitet i Västra Götalandsregionen Vård av remisspatienter Folktandvården, privata vårdgivare och sjukvården kan remittera patienter för specialistvård. Även personer utan remiss kan söka specialisttandvård. Specialisten avgör om patienten behöver specialisttandvård och om så inte är fallet ska patienten återremitteras Stöd till vårdgivare: Patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring Inom varje specialitet sker patientrelaterad vård och kunskapsöverföring till allmäntandvård. Utöver detta omfattar överenskommelsen även specialistens deltagande i multidisciplinära patientfall. Dessutom finns en generell tillgänglighet för rådgivning på distans till regionens allmäntandvård samt hälso- och sjukvård. Den ämnesspecifika kunskapsöverföringen (uppdateringen) baseras på lokala planer, som utarbetas i nära samverkan mellan specialisttandvårdens och allmäntandvårdens lokala företrädare (privattandvård och folktandvård). Syftet är att säkerställa god vård på lika villkor för regioninvånarna. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

31 Patientrelaterade konsultationer Patientrelaterade konsultationer innebär att regioninvånarna får indirekt tillgång till specialisttandvård genom att allmäntandvården får stöd i det direkta patientarbetet med barn, ungdomar och vuxna. Syftet med konsultationerna är att minska antalet remisser till specialisttandvården och samtidigt säkra god vård för invånarna. Konsultationsstödet ska erbjudas i samma utsträckning till privattandvårdens och Folktandvårdens allmäntandvård samt vid behov till övriga vårdgivare inom hälso- och sjukvården för att invånarna ska få tillgång till vård på lika villkor. Patientrelaterade konsultationer definieras enhetligt i regionen och innebär att en konsultation baseras på en frågeställning och patientdokumentation (röntgenbilder, modeller och/eller foto) för att räknas inom ramen för ersättning. En telefonförfrågan eller kommunikation via e-post utan patientdokumentation är inte en konsultation i detta sammanhang. Ämnesspecifik kunskapsöverföring Ämnesspecifik kunskapsöverföring till allmäntandvård innebär att regioninvånarna ges indirekt tillgång till specialisttandvård. Syftet med den ämnesspecifika kunskapsöverföringen är att regelbundet stödja allmäntandvården genom information om den tekniska och vetenskapliga utvecklingen (s.k. ämnesspecifika uppdateringar). Uppdraget omfattar kunskapsöverföring i samband med exempelvis konsultationsbesök eller vid lokala samlingar för allmäntandvården. Insatsen omfattar inte regelrätta kurser under en eller flera dagar. Se bilaga 4 lokal plan för kunskapsöverföring. Planen ska presenteras senast i december före avtalsperioden Narkos För tandvård under narkos utgår ersättning för sjukhusrelaterade kostnader i de fall sjukhusen fakturerar Folktandvården Tandvård under narkos finansierad av regionen ska ges till: - personer med mycket svår tandvårdsrädsla - personer med behov av tandvård under narkos dels till följd av fysiska, psykiska och medicinska behov dels till följd av fysiska, psykiska och sociala funktionshinder Tandvård som utförs under narkos ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd eller Tandvårdsförordningen 2 (SFS 2011:1183) Genomförande av specialistutbildning Folktandvården ska bedriva ST-utbildning. Den grundläggande principen är att utbildningen skall förläggas på Odontologen i Göteborg samt på godkända kliniker i regionen. Därigenom säkras att disputerad huvudhandledare ansvarar för utbildningsplaneringen och handledning av vetenskapligt arbete. Dessutom fås en regional spridning på en huvuddel av platserna Forskning och kvalitetsutvärdering Folktandvården ska bedriva kvalitetsutvärdering och forskning. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

32 Finansiering av specialisttandvård - Specialisttandvård för patienter t o m 19 år finansieras enligt denna överenskommelse via hälso- och sjukvårdsnämnderna. - Specialisttandvård för patienter år finansieras av hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt av ersättning från Försäkringskassan enligt reglerna för det nationella tandvårdsstödet, såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd eller Tandvårdsförordningen, se nedan. - Specialisttandvård för patienter 26 år och äldre finansieras av patientavgifter, enligt Folktandvårdens prislista, och ersättning från Försäkringskassan enligt reglerna för det nationella tandvårdsstödet, såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd eller Tandvårdsförordningen. De oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård är: behandlingar av käkfrakturer, käkledskirurgi, rekonstruktiv och ortognat kirurgi, utredningar och behandlingar av oralmedicinska tillstånd, utredningar och behandlingar av smärttillstånd, övriga oralkirurgiska behandlingar som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser. (SFS 2011:1183, 2). Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

33 Generellt åtagande Bettfysiologi Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom bettfysiologi. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till bettfysiologi utgår ersättning: a) för patienter 0-19 år samt b) för bettfysiologi i gränslandet till hälso- och sjukvård 26 år och äldre. Dessa bettfysiologiska åtgärder omfattar insatser: vid bettfysiologisk utredning gällande patienter med smärttillstånd och/eller funktionsstörning från käksystem för patienter med, av läkare, diagnostiserad pelvospondylit (Mb Bechterew), psoriasisartrit, juvenil idiopatisk artrit (JIA) och reaktiva artriter c) för oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS 2011:1183, 2). För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. RA-patienter med vissa specifika diagnoser får sin vård tillgodosedd via F-tandvård. Ersättningen för specialiteten bettfysiologi reduceras med tkr från de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna sammantaget. Beloppet är en uppskattning och kommer löpande avstämmas tertialvis under året. Vid stora avvikelser kan beloppet komma att justeras. Fördelningen mellan nämnderna, för den reducerade ersättning, baseras på antal invånare Endodonti Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom endodonti. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till endodonti utgår ersättning för patienter 0-19 år. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

34 Käkkirurgi 2 Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom käkkirurgi inkl. käkkirurgisk jour. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till käkkirurgi utgår ersättning a) för patienter 0-19 år. b) För oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS 2011:1183, 2). c) för merkostnader i samband med behandling. För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Käkkirurgijouren bemannas av personal från käkkirurgiska kliniken i Borås, Göteborg och Mölndal. Basen för jouren är förlagd till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Verksamheten sker på det sjukhus som är mest lämpligt beroende på den insats som erfordras. Käkkirurgijouren bemannas av en käkkirurgisk primärjour under veckorna samt ett primär- och bakjoursystem under helger. Tandsköterskeresurs finns i beredskap och servar kirurgen vid patientfall. Jouren är aktiv under vardagar från samt lördagar, sön- och helgdagar under hela året. Käkkirurgijourens ansvarsområde är primärt HSN-områdena 4-8 samt Odontologisk radiologi 3 Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom odontologisk radiologi. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring. I samarbete med medicinsk radiologi och Strålsäkerhetsmyndigheten är verksamheten ett stöd för alla vårdgivare inom odontologisk radiologi i regionen i strålskydds- och kvalitetsfrågor. Se vidare Till odontologisk röntgendiagnostik utgår ersättning: a) för patienter 0-19 år samt b) för oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS 2011:1183, 2). För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. 2 Denna specialitet återfinns i annan överenskommelse i Fyrbodal och Skaraborg. 3 Denna specialitet återfinns organisatoriskt hos annan utförare i Skaraborg och Södra Älvsborg. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

35 Oral protetik Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom oral protetik. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till oral protetik utgår ersättning: a) för patienter 0-19 år samt b) för oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS 2011:1183, 2). För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem Ortodonti Enligt nationell praxis bedöms ca procent av årskullarna 3-19 år utgöra målgrupp för specialistortodonti. Det totala behovet av ortodonti i Västra Götalandsregionen för årskullarna 8-19 år bedöms vara drygt 30 procent och den tandregleringsbehandlingen som kan göras med enklare tandställningar utförs av allmäntandvården inom ramen för barntandvårdsersättningen. Inom Västra Götalandsregionen bör måltalet för specialistortodonti inte understiga 20 procent av årskullarna 3-19 år. För HSN 8 innebär detta att ca 445 barn/ungdomar årligen erbjuds och påbörjar en specialistbehandling i ortodonti. Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom ortodonti. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring. Syftet med konsultationerna är att göra urvalet av patienter som kan vara i behov av specialistvård samt att specialisten ska vara ett beslutsstöd för allmäntandvården för enskilda allmäntandvårdsortodontibehandlingar. Utvidgade utbildningsinsatser, heldagskurser, utbildningar m.m. ligger utanför uppdraget. Urvalet för specialistbehandlingar ska baseras på erkända urvalsinstrument/index som i regionen består av IOTN 4 och Socialstyrelsens tidigare behandlingsbehovsindex. De barn och ungdomar som har de allvarligaste avvikelserna, motsvarande i huvudsak IOTN index 4 och 5 respektive SoS tidigare index 3 och 4, ska erbjudas behandling och om möjligt färdigbehandlas inom ramen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Undantag för erbjudande av behandling är de avvikelser som trots att de svarar upp mot behovsindexen enbart kan betraktas som estetiska avvikelser av förhållandevis ringa omfattning och som därigenom faller utanför ramen om 20 procent av en årskull. Behandlingsstart är det tillfälle då en apparatur lämnas ut eller sätts fast. Behandlingsslut är det tillfälle då fast eller avtagbar apparatur avlägsnas eller sätts ut. Enstaka efterföljande kontroller på ortodontiklinik ingår i ersättningen. 4 Index of Orthodontic Treatment Need. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

36 24 Folktandvården kan även utföra behandling av lindrigare bett- tandpositionsavvikelser på barn och ungdomar, liksom på vuxna patienter om kapacitet finns. För sådan behandling utgår ingen ersättning från nämnderna och ingår således inte i beställningen Parodontologi Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom parodontologi. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till parodontologi utgår ersättning för patienter 0-19 år Pedodonti Folktandvården ska erbjuda specialisttandvård i pedodonti för barn och ungdomar, t o m 19 år, som bedömts ha behov av särskilda behandlingsinsatser på grund av medicinska skäl, psykiskt, fysiskt eller socialt funktionshinder, särskild odontologisk problematik och/eller tandvårdsrädsla. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Verksamheten vid Drottning Silvias Barnsjukhus är riksspecialitet och omfattar därmed patienter från hela Västra Götalandsregionen Sjukhustandvård Folktandvården ska svara för sjukhustandvård. Allmäntandvård samt hälso- och sjukvård ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Hälso- och sjukvårdens avgiftssystem ska tillämpas inom sjukhustandvård i enlighet med Tandvårdsförordningen (SFS 2011:1183). För inneliggande patienter utgår ingen särskild vårdavgift. Till sjukhustandvård utgår ersättning: a) för patienter 0-19 år b) för oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS 2011:1183, 2). c) för merkostnader i samband med behandling. För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Sjukhustandvård omfattar: utredning/behandling som led i medicinsk behandling efter remiss Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

37 25 tandvård av medicinska riskpatienter (främst ASA gr 3 och 4) efter remiss tandvård av patienter under rehabilitering och för patienter med svåra och ofta komplicerande funktionshinder efter remiss tandvård av patienter med allvarliga beteendemedicinska frågeställningar inom psykiatri, utvecklingsstörning eller psykogeriatrik efter remiss utredning/behandling inklusive fobibehandling av tandvårdsrädda i samverkan med psykolog av patienter med extrem tandvårdsrädsla efter remiss utredning/behandling av patienter med oralmedicinska frågeställningar liksom patienter med oralfunktionella frågeställningar efter remiss tandvård av smittskyddspatienter efter remiss där medicinska komplikationer föreligger akuttandvård för inneliggande patienter på sjukhus tandvård under narkos, lustgas och premedicinering vid extrem tandvårdsrädsla, allvarliga beteendemedicinska frågeställningar inom psykiatri, utvecklingsstörning eller psykogeriatrik samt för patienter som led i medicinsk behandling revisionstandvård av vuxna patienter med grava medicinska, fysiska, psykiska eller sociala handikapp Verksamheten ska i samarbete med övriga specialiteter behandla patienter med multidisciplinära frågeställningar. För patienter med medicinska/psykiatriska funktionshinder krävs även ett nära samarbete med sjukvården Regiongemensamt uppdrag för högspecialiserad/sällanförekommande vård samt kompetens- och personalförsörjning Specialisttandvården i Göteborg har i uppdrag att svara för ett antal regiongemensamma uppdrag. Följande uppdrag hanteras sedan tidigare i vårdöverenskommelsen: Käkortopedi Specialisttandvård barn vid Drottning Silvias Barnsjukhus Käkkirurgijouren I vårdöverenskommelsen för 2015 har arbetet påbörjats med att identifiera övriga områden. Nedan uppdrag, har i 2015 års överenskommelse beräknats till 10 mkr i avvaktan på en komplett översyn/utredning: Sällanförekommande/Högspecialiserad vård käkkirurgi Käkprotetik Kompetensförsörjning Personalförsörjning Stöd till vårdgivare i strålskydds- och kvalitetsfrågor inom odontologisk radiologi Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

38 26 Förutom ovan, har specialisttandvården i Göteborg, med den största samlade kompetensen följande regionövergripande uppdrag: Rådgivning vid svåra patientfall eller second opinion. Kunskapsspridning. Viktig del i tandvårdens kvalitetsutvärdering och forskning. Innehar en förstärkt forskningsmiljö med en högre andel vetenskapligt meriterade specialister än övriga specialisthus samt ett samarbete med SU. Folktandvården samverkar dessutom med Odontologiska institutionen enligt tandläkarutbildningsavtalet (TUA), regionalt samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet angående grundutbildning och forskning. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

39 27 5 Övrig verksamhet 5.1 Centrum för äldretandvård Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och ett förändrat vårdpanorama med ofta rikligt restaurerade bett med omfattande tand- eller implantatstödda protetiska konstruktioner ska Folktandvården utveckla sitt omhändertagande med särskild inriktning på den ökande andelen sköra och beroende individer inom den äldre befolkningen. Vid Centrum för äldretandvård ska detta ske genom att: nya vårdprogram/hälsoprogram för att de äldre inte ska få försämrad oral hälsa och livskvalitet tas fram orsaken till att äldre sköra individer förlorar sin tandvårdskontakt identifieras metoder för att säkra bibehållen tandvårdskontakt hos äldre utvecklas de lokala nätverken i hela regionen vidareutvecklas Folktandvårdens kompetenscentrum ska vara en resurs för att möta de ovan beskrivna bristerna för såväl privat som offentlig verksamhet. Health technology assessment (HTA) bör tillämpas i form av mini HTA för analys av kunskapsläget. Centrum för äldretandvård ska i samverkan, med bl.a. regionens leverantörer av munhälsobedömningar aktivt medverka till att täckningsgraden för den uppsökande verksamheten förbättras. 5.2 Mun-H-Center Mun-H-Center är ett nationellt kunskapscenter vars syfte är att samla, dokumentera och utveckla kunskap kring sällsynta diagnoser samt sprida denna kunskap för att bidra till ett bättre omhändertagande och en högre livskvalitet för de berörda patientgrupperna. Mun-H-Center är också ett nationellt resurscenter för orofaciala hjälpmedel för personer med funktionshinder. Förutom den nationella verksamheten bedriver Mun-H-Center också en regional verksamhet som inbegriper patientbehandling. Mun-H-Center finansieras dels genom nationell ersättning från Socialstyrelsen och dels från regionen via Hälso- och sjukvårdsnämnd Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Regionfullmäktige har fattat beslut om särskilda medel för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Denna ersättning utgår för den del av Folktandvårdens verksamhet som finansieras av regionen. Av konkurrensneutralitetsskäl utgår ingen särskild ersättning för de delar av Folktandvårdens verksamhet som utgör barn- och ungdomstandvård resp. vuxentandvård. Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

40 28 6. Ersättning och utbetalning 6.1 Sammanställning av nämndens ersättning 2015 Uppdrag HSN 8 Områdesansvar Ersättning Tillgänglighet Specifikt Sista handsansvar Folkhälsoarbete Specifikt Läkemedel Utbildning Specifikt Delsumma: Allmäntandvård Barn 0-2 år Barn 3-19 år Specifikt Delsumma: Specialisttandvård Bettfysiologi Endodonti Käkirurgi Specifikt Odontologisk radiologi Oral Protetik Ortodonti Specifikt Parodontologi Pedodonti Sjukhustandvård Regiongemensamt uppdrag specialisttandvård Specifikt Delsumma: Övrig verksamhet Centrum för äldretandvård Mun-H-Center (endast HSN 7) Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Delsumma: Teknisk justering Regionbidragsjustering -Inköp samt gemenesam IT Regionbidragsjustering -Kurs och konferens mm Regionbidragsjustering -Internränta Summa: Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

41 6.2 Preciserade riktlinjer för ersättning Ersättningar för deluppdrag är riktvärden inom ekonomiskt tak. Väsentliga förändringar skall kommuniceras Ersättning för handledning Ersättningen utgår i tolftedelar i efterhand genom fakturering från Folktandvården. Medel avsatta för handledning av privata tandläkare kan from avropas även av Folktandvården Ersättning för bettfysiologi RA-patienter med vissa specifika diagnoser får sin vård tillgodosedd via F-tandvård. Ersättningen för specialiteten bettfysiologi reduceras med tkr från de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna sammantaget. Beloppet är en uppskattning och kommer löpande avstämmas tertialvis under året. Vid stora avvikelser kan beloppet komma att justeras Ersättning för ortodonti 1. Volym- och ersättningstak gäller per specialisthus. Volymgrundande tak framgår av denna överenskommelse. 2. Fast ersättning per specialisthus utbetalas i tolftedelar och fördelas mellan hälso- och sjukvårdsnämnd utifrån senaste helårsfördelning avseende konsumtion. 3. Lokal del betalas som tolftedelar av aktuell hälso- och sjukvårdsnämnd. 4. Rörlig del utbetalas som prestationsersättning och ersätts av den hälso- och sjukvårdsnämnd där patienten är folkbokförd. 5. Produktion utöver hundra procent ersätts ej utan hanteras som generell prissänkning. 6.3 Utbetalning Ersättning utgår månadsvis i efterskott enligt särskild tidplan lämnats. Beställaren tillhandahåller en faktureringsmall. Ersättningen utbetalas enligt följande: Ersättning för riktade uppdrag utbetalas månadsvis med en tolftedel. Prestationsersättning utbetalas månadsvis baserat på presterad och redovisad volym. Folktandvården debiterar och behåller patientavgifter enligt de regler som fastställs av VGR och som återfinns i Patientavgiftshandboken 5. Vid fakturering görs avdrag för debiterade patientavgifter. 5 Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

42 7. Uppföljning I Bilaga 1 följer en sammanställning av den uppföljning som Folktandvården ska tillhandahålla Beställaren. Om inget annat anges ska denna uppföljning utan anmodan lämnas sammanställd nämndvis, komplett och skriftligen till beställaren vid de tidpunkter som anges i kapitel 2.8 Uppföljning. Sammanställningen ska därefter kunna redovisas för Beställaren vid dialogmöten. 30 Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

43 31 8. Tecknare av överenskommelsen Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna har fått var sitt För hälso- och sjukvårdsnämnd 8, Sjuhärad För Tandvårdsstyrelsen Hanne Jensen Ordförande Jens Söder Ordförande Jan Blomqvist t.f. hälso- och sjukvårdschef Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

44 Bilaga 1 Uppföljning Sid 32 Tillgänglighet Jourtider som bedrivs som särskild verksamhet redovisas på VGR:s hemsida ( Aktuellt väntetidsläge allmäntandvård Förväntad längsta väntetid för ny patient per utbudspunkt redovisas löpande på VGR:s hemsida ( Aktuellt väntetidsläge specialisttandvård Genomsnittlig faktisk väntetid per specialitet och utbudspunkt redovisas löpande på VGR:s hemsida ( Sista handsansvar Årsberättelse 2015 Folkhälsoarbete Årsberättelse 2015 Utbildning Antal tandläkare som genomfört verksamhetsförlagd utbildning, per nämnd. Antal nyexaminerade tandläkare som genomgått handledningsprogram. Antal tandläkare under ST-utbildning, per utbildningsort. Områdesansvar Verksamhetsupp-följning 2015 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 x x x x x Allmän tandvård Barn 0-2 år FRAMM Barn och ungdomar 3-19 år FRAMM Verksamhetsupp-följning /1 15/8 Antal och andel procent barn 1-2 år som erhållit en munhälsobedömning x x Antal behandlade barn 0-2 år. x x Antal genomförda tandhälsolektioner på mellanstadiet respektive högstadiet (vilka skolor som inte besökts ska framgå av redovisningen). x x FRAMM Antal och andel procent besökta klasser i årskurs 6, 7, 8 respektive 9 fördelat på kommun (grundåtagande). FRAMM Antal och andel procent besökta klasser i årskurs 0-9 fördelat på kommun (tilläggsåtagande). FRAMM Antal patientkontakter i träningsskola/-klasser (riktad insats). x x x x x x Delårsuppföljning 2015 Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

45 Bilaga 1 Uppföljning Sid 33 Alla specialiteter Narkos Konsumtion av nämndfinansierad specialisttandvård enligt åtgärdsregistrering. Variabler: HSN, kön, specialitet, pris. Antal behandlade patienter under narkos, fördelade på nämnd, kön och specialitet: pedodonti käkkirurgi sjukhustandvård Bettfysiologi Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal utredda patienter, med smärttillstånd och/eller funktionsstörning från käksystem, som för sin vård har betalat enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (inkl. frikort) fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter, med reumatisk diagnos (Mb Bechterew, Juvenil idiopatisk artrit och reaktiva artriter), som för sin vård har betalat enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (inkl. frikort) fördelade på Endodonti, Oral protetik, Parodontologi nämnd, kön och utbudspunkter. Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Käkkirurgi, Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttand- Odontologisk radiologi vård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enl. Tandvårdsförordningen fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). Ortodonti Antal käkortopedipatienter 0-19 år som har behandlats vid specialistkliniken för ortodonti i Göteborg. Specialisttandvård Verksamhetsuppföljning 2015 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 x x x x x x x x x x x x x (juni) x x x x x x x Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

46 Bilaga 1 Uppföljning Sid 34 Pedodonti Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal patienter som har vårdats vid Drottning Silvias sjukhus fördelat på nämnd och kön. 25/1 15/5 15/9 x x x x x Sjukhustandvård Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enl. Tandvårdsförordningen fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). Merkostnad (antal minuter och patienter) i samband med behandling av vuxna (25 år och äldre) fördelat på nämnd, kön och utbudspunkt utbudspunkter. x x x x x x x Centrum för Årsberättelse 2015 äldretandvård Mun-H-Center Årsberättelse 2015 Övrig verksamhet Verksamhetsupp-följning 2015 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 x x Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

47 Bilaga 1 Uppföljning Sid 35 God Vård Verksamhetsupp-följning 2015 Delårsuppföljning 2015 Säker tandvård Skapa kunskap om vårdrelaterade skador och att genomföra förbättringsarbeten Skapa förutsättningar för nationella jämförelser och följsamhet till nationella riktlinjer Kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård Skapa kunskap om tandhälsa och behandling Patientfokuserad tandvård Effektiv tandvård Indikator Avvikelser (utifrån risk för patientskada) Rapportering av indikatorer till kvalitetsregister Återkoppling av resultat från nationellt kvalitetsregister Allmäntandvård: Självskattad munhälsa Patientens upplevelse av: * Total nöjdhet Låg kariesrisk Mått på behovsstyrning Kunskapsöverföring STV --> ATV Vad ska rapporteras? Antal registrerade skador per verksamhet. Kvalitetsdata till SKaPa Om förutsättningar finns: geografisk jämförelse (inom VGR) av ett urval av indikatorerna från SKaPa Andel som svarat: Bra/mkt bra Från FTV:s patientenkät: Andel som är nöjda med FTV och gärna rekommenderar FTV till sina bekanta Andel patienter med låg risk att utveckla karies och som kallas med mån rev intervall. Avrapportering och uppdatering av Lokal plan för kunskaps-överföring Syfte Patientens egen upplevelse av sin munhälsa är en del av hälsobegreppet Patientens upplevelse av vården är en väsentlig del av vårdkvalitet Vård på rätt vårdnivå 25/1 15/5 15/9 x x x x x x x (eller senare under höst 2015) Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

48 Bilaga 1 Uppföljning Sid 36 Jämlik tandvård Tillgänglig tandvård Uteblivande barn och unga Antal anmälda barn enligt SoL Andel barn och unga som uteblir efter kallelse till tandvård Antal barn/1000 barn, per HSN och kommun och kommentar Andel barn/unga som inte har tandvårdskontakt ska vara låg Säkra åtgärd vid misstanke om barn far illa Jämställdhetsanalys Resultat av analys Jämlik vård x Säkra god information om fysisk till- x Tillgänglighetsdatabasen (Td) kliniker per HSN Andel anslutna gänglighet 25/1 15/5 15/9 x x x x x Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

49 Bilaga 2 Uppsökande verksamhet Sid 37 Folktandvårdens avtal omfattar från och med 2015 hela regionen. Av nedanstående tabell framgår tillkommande uppdrag med ersättningsnivå per område. Munhälsobedömningar Områden LSS /eget boende Särskilt boende HSN 4 Ale, Kungälv, Tjörn HSN 5 Askim Frölunda Högsbo, Centrum, Majorna Linné, Västra Göteborg HSN 7 Härryda, Mölndal, Partille, Mölnlycke HSN 8 Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn 2 HSN 9 Essunga, Falköping, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara, Vara HSN 10 Mariestad, Karlsborg, Skövde, Tibro, Tidaholm HSN 11 Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen Ersättning för utbildning utbetalas löpande mot redovisning och utgår med 780 kronor per timme för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder. Målrelaterad ersättning och vite utgår inte under Uppräkning 2015 Nuvarande prisnivåer justeras årsvis med 85 procent av vårdprisindex (VPI) som fastställs och publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting vid årsskiftet. Samtliga priser för år 2014 räknas om med det fastställda procenttalet för VPI år 2015 enligt formeln: A*(1+P/100*0,85)=B, där A är pris för år 2014, p är det fastställda procenttalet för år 2015 och B är priset år 200(X+1) Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

50 Bilaga 3 Lokal plan för ämnesspecifik kunskapsöverföring Sid 38 Kompletteras senast 15 december 2014 Överenskommelse mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i Sjuhärad år 2015

51 Ärende 2 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Jonas Ericsson Telefon: E-post: jonas.ericsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Överenskommelse mellan styrelsen för beställd primärvård och hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad år 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner överenskommelsen om beställd primärvård år Sammanfattning av ärendet Överenskommelsen omfattar verksamheter som utförs av Närhälsan Beställd Primärvård. Jämfört med innevarande års överenskommelse är den mest betydande förändringen att rehabilitering samt forskning och utveckling (FOU) utgår. Fördjupad beskrivning av ärendet Överenskommelsen med styrelsen för beställd primärvård omfattar ett antal olika verksamheter, till exempel 1177 Vårdguiden på telefon och barnmorskeverksamhet. Jämfört med innevarande års överenskommelse är den mest omfattande förändringen att rehabilitering samt FOU utgår ur överenskommelsen. Rehabilitering utgår till följd av införande av vårdval inom området, medan FOU utgår till följd av regionalt beslut att överföra dessa medel till central nivå. En betydande förändring är också ett tillkommande uppdrag för Närhälsan att driva en konkurrensneutral hjälpmedelsenhet, som verkar för samtliga vårdgivare inom vårdval rehab. Barnperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gör bedömningen att barn och ungdomar inte påverkas negativt av förslaget till beslut. Beredning Information enligt 19 är genomförd då MBL gruppen avböjt förhandling. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

52 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Överenskommelse mellan styrelsen för beställd primärvård och hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Beslutet skickas till Styrelsen för Beställd primärvård, primarvarden@vgregion.se

53 Dnr HSN PVB Överenskommelse om Beställd primärvård 2015 Närhälsan Västra Götaland mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad och Styrelsen för Beställd Primärvård

54 Överenskommelse om Beställd Primärvård Närhälsan i HSN 8 Dnr: HSN Överenskommelsen kan beställas från: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) i Borås Regionens hus Box Borås Tel Hemsida: Överenskommelsen finns även på Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli under länken under länken i högermenyn "Aktuella dokument från nämnden" Kontaktperson: Jonas Ericsson, planeringsledare, HSNK Borås; tel

55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR PARTER GILTIGHETSTID UTGÅNGSPUNKTER VISION OCH MÅL VÅRDENS INRIKTNING NÄRSJUKVÅRD SAMVERKAN/SAMARBETE KVALITET RÄTTIGHETSFRÅGOR TILLGÄNGLIGHET PATIENTENS STÄLLNING HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE SJUKVÅRD VERKSAMHETSFRÅGOR PERSONAL SJUKRESOR TOLK LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE UPPFÖLJNING OCH LEVERANS AV VÅRDDATA EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UTBETALNING ÖVRIGT INFORMATIONSUTBYTE OCH DIALOG INFORMATION OM ÖVERENSKOMMELSEN OMFÖRHANDLING TVIST FÖRÄNDRINGAR BILAGA VÅRDGUIDEN PÅ TELEFON UTVECKLINGSARBETE BASUPPDRAG SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET BILAGA 1. 2 PRIMÄRVÅRDENS HJÄLPMEDELSENHET INRIKTNING BASUPPDRAG SAMVERKAN UPPFÖLJNING AV FÖRSKRIVNING OCH FAKTUROR RUTINER BEMANNING ERSÄTTNING BILAGA 1.3 MÖDRA- OCH BARNHÄLSOVÅRDSPSYKOLOGER BASUPPDRAG BILAGA 1.4 CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDEN... 17

56 BASUPPDRAG BILAGA 1.5 CENTRALA MÖDRAHÄLSOVÅRDEN BASUPPDRAG BILAGA 1.6 BARNMORSKEMOTTAGNING UTVECKLINGSARBETE INRIKTNING BASUPPDRAG SAMVERKAN FAMILJECENTRALSVERKSAMHET LOKALA UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsnämnd BILAGA 1.7 UNGDOMSMOTTAGNING UTVECKLINGSARBETE INRIKTNING BASUPPDRAG SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET LOKALA UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsnämnd BILAGA 1.8 GYNEKOLOGI HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND GEOGRAFISKT ANSVARSOMRÅDE OCH UTBUDSPUNKTER UPPDRAG Tillgänglighet Uppföljning BILAGA 1.9 SPÄDBARNSMOTTAGNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND GEOGRAFISKT ANSVARSOMRÅDE OCH UTBUDSPUNKTER UPPDRAG NÄRVÅRDSSAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET UPPFÖLJNING BILAGA 1.10 UTVÄG SÖDRA ÄLVSBORG BILAGA 2 EKONOMI BILAGA 3 UPPFÖLJNING UPPFÖLJNINGSBILAGA VÅRDGUIDEN PÅ TELEFON UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.2 PRIMÄRVÅRDENS HJÄLPMEDELSENHET UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.3 MÖDRA-/BARNHÄLSOVÅRDSPSYKOLOGER UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.4 CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDEN UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.5 CENTRALA MÖDRAHÄLSOVÅRDEN UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.6 BARNMORSKEVERKSAMHETEN UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.7 UNGDOMSMOTTAGNINGARNA UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.8 GYNEKOLOGIMOTTAGNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND UPPFÖLJNINGSBILAGA 3.9 SPÄDBARNSMOTTAGNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND 8 39 Bilaga 2 Bilaga 3 Ekonomi Uppföljningsplan

57 Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna överenskommelse är sluten mellan hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad och styrelsen för Beställd Primärvård och omfattar beställd primärvårdsverksamhet inom Närhälsan Giltighetstid Överenskommelsen gäller från den 1 januari - 31 december 2015 om inget annat anges i verksamhetsuppdraget Utgångspunkter Utgångspunkter för överenskommelsen är: Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och Inriktning 2015 och budget för år 2015 Regionfullmäktiges beslut om budget för år 2015 och flerårsplaner för åren respektive Planeringsdirektiv Måldokument, riktlinjer och policys som är beslutade av Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden och som berör hälso- och sjukvården Lagstiftning Nationella riktlinjer FN:s konvention om barnets rättigheter enligt Regionfullmäktiges beslut En jämlik och jämställd vård 1.4. Vision och mål Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" utgör grund för överenskommelsen. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. 2. Vårdens inriktning Överenskommelsen innebär att Närhälsan inom sitt kompetensområde har ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård i respektive kommun. Det medför ett kostnadsansvar för samtliga invånare i nämndernas områden. Kostnadsansvaret omfattar även vård i annan nämnds område. Verksamheter som berörs av denna överenskommelse ska ge vård inom sina respektive uppdrag till samtliga invånare i Västra Götalandsregionen oavsett vilken vårdcentral de valt att lista sig på. Vidare innefattas vård av patient boende i Hallands län förutsatt att patienten sökt vård enligt de regler som Region Halland beslutat, av patient som omfattas av rikssjukvårdsavtalet samt av patient som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 avseende anställda med flera som flyttar inom EU samt av patient som omfattas av så kallat konventionsavtal. Åtagande för respektive verksamhetsområde framgår av bilagorna Närsjukvård Närsjukvården ska genom ett integrerat arbetssätt mellan olika huvudmän och vårdnivåer tillgodose befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta återkommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt

58 rimligt att tillgodose lokalt. Närhälsan ska medverka till att skapa en god och säker vård som är trygg och ges på rätt vårdnivå. 2.2 Samverkan/samarbete Närhälsan ska inom ramen för uppdragen i denna överenskommelse samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt. Samtliga yrkesgrupper inom Närhälsan har skyldighet att utifrån varje enskild patients behov samarbeta med personal såväl inom som utanför den egna verksamheten till exempel försäkringskassan, arbetsförmedling, kommunal hälso- och sjukvård, privata vårdgivare, elevhälsa, socialtjänst och länssjukvård. Närhälsan ska delta i olika former av vårdsamverkan. 2.3 Kvalitet Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet inom hälsooch sjukvård tillgodoses. De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, och ges i rätt tid. Ett regiongemensamt handlingsprogram för God Vård har tagits fram 1. Syftet med programmet är att ge vägledning och stöd för det fortsatta arbetet med God Vård i regionens hälso- och sjukvård. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården (SOSFS 2011:9). Ett hälsofrämjande synsätt ska också genomsyra arbetet med God Vård och integreras i arbetet med de sex övergripande målen. Det finns ett kontinuerligt behov av satsningar på nya metoder, läkemedel och implementering av nationella riktlinjer. Därför ska ett löpande arbete bedrivas med prioritering och utmönstring av mindre värdeskapande metoder och åtgärder. 2.4 Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas. Med utgångspunkt från FN:s barnkonvention ska barn och unga bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Prövningar av barnets bästa ska göras på ett strukturerat sätt vid alla åtgärder som på något sätt berör barn och unga. All hälso- och sjukvård ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. 1 Handlingsprogram för God Vård (RSK )

59 Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2g ) ska hälso- och sjukvården erbjuda information, råd och stöd till barn vars förälder eller vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med, har en allvarlig sjukdom eller skada, psykisk störning eller funktionsnedsättning, ett missbruk eller beroende eller oväntat avlider. Detsamma gäller barn som lever i relationer där det förekommer våld. 2.5 Tillgänglighet Närhälsans verksamheter ska kännetecknas av god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet innefattar både vård i rätt tid och möjlighet att få kontakt med verksamheten via telefon, internet eller genom ett besök samt en rimlig geografisk tillgänglighet. Detta oberoende av funktionsnedsättning och om patienten inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Lokalerna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik, egen bil eller med färdtjänst samt vara geografiskt lättillgängliga. Verksamheterna ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Verksamheterna ska ingå i tillgänglighetsdatabasen. Uppdaterad information om Närhälsans mottagningar ska finnas på Västra Götalandsregionens hemsida. Öppettiderna ska vara anpassade till den målgrupp mottagningen vänder sig till. Närhälsan ska se till att bokning, ombokning och avbokning av tid via internet införs i samtliga verksamheter, där det är funktionellt för patienten och verksamheten. Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig. Om semesterstängning av verksamhet sker ska tillgänglighet och patienternas/befolkningens behov tillgodoses. Dialog ska föras i god tid med berörd hälso- och sjukvårdsnämnd. 2.6 Patientens ställning I Västra Götalandsregionen råder valfrihet vad gäller primärvård. Patienten kan själv välja var han/hon söker vård. Närhälsan ska verka för att patientens ställning stärks. Närhälsan ska: - Systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar. - Se till att patientens synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara. - Se till att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt effekter av behandlingen. - Vid behov vägleda patienten till annan vårdgivare. - Informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen. 2.7 Hälsofrämjande och förebyggande sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till en bättre hälsa. Med bättre hälsa avses välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet samt

60 förbättrad funktionsförmåga, men även en minskning av för tidig död, sjuklighet och nyinsjuknande. Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all vård och behandling inom beställd primärvård Närhälsan. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan använda sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Närhälsan ska ingå i nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Närhälsan ska följa de regionala riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (RS ). 3. Verksamhetsfrågor 3.1 Personal Närhälsans personal ska ha adekvat utbildning för uppdraget. Närhälsan ska tillse att personalen får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen inom yrket. 3.2 Sjukresor Närhälsan ska hjälpa patienten att ordna sjukresa enligt de regler för sjukresor som Västra Götalandsregionen fastställer. 3.3 Tolk Närhälsan ska tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Ersättning för språktolk avseende HSN 1, 2, 3 samt 5, 11, 12 ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. För HSN 4, 6, 7, 8, 9, 10 inkluderas kostnaden i den fasta ersättningen/abonnemanget. För dessa nämnder har Närhälsan kostnadsansvaret för detta. Parterna kommer att följa och analysera kostnadsutvecklingen för samtliga nämnder under 2015, med målsättningen att kunna ta fram en gemensam ersättningsmodell från och med Närhälsan ansvarar för tolk åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Närhälsan rekvirerar service genom regionens tolkcentral. 3.4 Läkemedel Läkemedel ingår, på samma sätt som andra behandlingsmetoder i Närhälsans ansvar. Närhälsan ansvarar för sin egen förskrivning och att en avvägning görs mellan olika behandlingsalternativ. Närhälsan har kostnadsansvaret. Det är ett ansvar för Närhälsan att verka för en effektiv läkemedelsanvändning. Som ett stöd finns Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen, som verkar genom att ge information och rekommendationer till förskrivare, allmänhet och linjeorganisation. Närhälsan ska visa följsamhet till de rekommendationer som är uppsatta inom läkemedelsområdet.

61 Medicinsk service Närhälsan ska svara för att erforderliga provtagningar, laboratoriemedicinska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs. Närhälsan svarar för de kostnader som är förenade med detta. Undantag gäller för nedanstående: Kostnader för medicinsk service inom mödrahälsovården i Göteborg (HSN 5, 11, 12) ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. För HSN 7 faktureras fostervattenprover, cellprovsanalyser, provtagningsmaterial, lagring samt kostnad för kallelserna löpande. Övrig medicinsk service för hälso- och sjukvårdsnämnd 7 inkluderas i abonnemanget. För HSN 5, 11 och 12 ersätts kostnader för medicinsk service inom den flyktingmedicinska mottagningen samt vårdcentralen för hemlösa löpande utifrån faktiska kostnader. Ersättning för vätskebaserad cytologi är för HSN 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 11 och 12 rörlig och baseras på antalet genomförda gynekologiska cellprovskontroller. För HSN 9 och 10 utgår en fast ersättning och betalas med 1/12 per månad. 4. Uppföljning och leverans av vårddata Uppföljning av vårdöverenskommelsen sker genom fastställda parametrar per verksamhet (se bilaga 3). Statistik ska vara könsuppdelad, där så är möjligt. Rapportering sker med brytpunkt 31/3, 31/8 samt 31/12. Uppföljning ska vara hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda samma datum som Närhälsan redovisar till Regionstyrelsen under år Samtliga verksamheter ska redovisa parametrarna i sin respektive uppföljningsbilaga på årsbasis. Därutöver ska 1177 Vårdguiden på telefon, barnmorskeverksamheterna, ungdomsmottagningarna samt barn- och ungdomsmedicin inkomma med den statistiska delen av respektive uppföljningsbilaga i samband med delårsboksluten. Om behov av ytterligare uppföljning finns ska detta ske i form av dialogmöte. Båda parter kan initiera ett sådant möte. Berörda verksamheter inom Närhälsan ska skicka uppgifter till den gemensamma databasen VEGA. Uppgifter ska levereras enligt fastställd tidplan och filspecifikation. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ersättningar En sammanställning av ersättningarna redovisas i bilaga 2. Ersättning uppräknas årligen i enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv. 5.2 Utbetalning Överenskommelsen är skriven utifrån de tolv befintliga hälso- och sjukvårdsnämnderna. Från och med förändras den politiska organisationen i Västra Götalandsregionen och då blir de tolv nämnderna fem stycken. Denna förändring medför en anpassning av de befintliga ersättningsbilagorna till de nya fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kompletterar med fakturasummor för var och en av de fem nya nämnderna, senast under första kvartalet 2015.

62 Ersättning betalas med 1/12 per månad, exklusive de delar som beskrivs i avsnitt 3.5 Medicinsk service För HSN 5, 11, 12 görs en avräkning för mödrahälsovård månadsvis utifrån gällande ersättningsmodell. 6. Övrigt 6.1 Informationsutbyte och dialog Parterna ska fortlöpande träffas för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för någon av parterna, exempelvis ändringar i vårdinnehåll, ändrade vårdvolymer och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta, beslut om förändring ska vara skriftligt. 6.2 Information om överenskommelsen Styrelsen för Beställd Primärvård ansvarar för att personal vid Närhälsan har god kännedom om överenskommelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. 6.3 Omförhandling Om det under giltighetstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. 6.4 Tvist Om tvist mellan parterna uppstår, bör tvisten i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta trots omfattande ansträngningar inte kan lösa tvisten ska den lösas av regionstyrelsen. 6.5 Förändringar 2015 Gemensamma förändringar för samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder: Tolkprojektet Närhälsan tillförs 1,2 mnkr för drift av tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden på telefon. Hjälpmedelorganisation Närhälsan får i uppdrag att driva denna som en konkurrensneutral funktion kopplad till vårdval Rehab. Rehabilitering uppdraget att driva primärvårdsrehabilitering utgår sedan vårdval införts i Västra Götalandsregionen Forskning och Utveckling uppdraget utgår efter beslut i Västra Götalandsregionen. Lokala förändringar hälso- och sjukvårdsnämnd 8: Dietister uppdraget övergår från rehab till barnmorskeverksamheterna inom Närhälsan. Logoped uppdraget övergår från Närhälsan till Södra Älvsborgs sjukhus. Vågen uppdraget övergår från Närhälsan till Södra Älvsborgs sjukhus. Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter omställningskostnader avseende hyra om maximalt 130 tkr under nio månader år 2015.

63 Hälso- och sjukvårdsnämnden tar över Närhälsans tidigare ansvar att teckna samverkansavtal med kommunerna gällande ungdomsmottagningar. Västra Götaland i december 2014 Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den Hanne Jensen Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnd Sjuhärad Jim Aleberg Ordförande Styrelsen för beställd primärvård.. Jan Blomqvist Tf. Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan

64 Bilaga Vårdguiden på telefon Utvecklingsarbete Inför vårdöverenskommelsen 2016 ska hälso- och sjukvårdsnämnderna se över uppdrag och ersättningsmodell. Arbetet sker i samverkan mellan parterna. Närhälsan kan under överenskommelseperioden initiera dialog med beställarna i frågor som bedöms påverka verksamheten, i enlighet med punkt 6.3 Omförhandling. Basuppdrag Överenskommelsen reglerar förhållandet mellan beställarna och utföraren avseende sjukvårdsrådgivning för befolkningen via telefonnummer Överenskommelsen definierar inriktning, innehåll, ersättning och uppföljning av sjukvårdsrådgivningen i Västra Götalandsregionen med verksamhet i Göteborg, Alingsås, Skövde och Uddevalla. Syftet med 1177 Vårdguiden på telefon är: Att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs som lättillgänglig och av god kvalitet Att ge medborgarna trygghet Att erbjuda medborgarna råd utifrån ett gemensamt beslutstöd Att informera medborgarna om vart man ska vända sig när man behöver söka vård Att vid behov lotsa medborgarna till rätt vårdnivå Åtagande för 1177 Vårdguiden på telefon: Sjukvårdsrådgivning dygnet runt, årets alla dagar, via telefonnummer 1177 Medicinsk bedömning baserat på ett nationellt, gemensamt beslutsstödsystem Utifrån bedömt medicinskt behov ge råd om egenvård och/eller hänvisa till rätt vårdnivå Vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. När bokning alternativt direkthänvisning sker ska, efter bedömt behov och patientens medgivande, rådgivningsdokumentation göras/vara tillgänglig för mottagande vårdenhet. Upplysning om hälso- och sjukvårdens utbud Förmedla primärvårdens beredskapsjourer. I uppdraget ingår att förmedla läkare vid dödsfall utanför vårdinrättningar, för att utfärda dödsbevis för akuta besök i hemmet och i kommunala boendeenheter samt för vårdintygsbedömning.

65 Erbjuda tolk i samband med telefonrådgivning via nationell språktjänst. Tolkning ges på språken somaliska och arabiska. Den överenskomna ersättningen för språktolk i samband med telefonrådgivning via nationell språktjänst uppgår till 1,2 mnkr. Vid avvikelser mellan överenskommen ersättning och faktiska kostnad ansvarar Närhälsans att lyfta detta i dialog med beställarna. Samverkan 1177 Vårdguiden på telefon ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under Styrelsen för beställd primärvård. Syftet med samverkan är att öka tillgängligheten, öka rådgivningssköterskornas kännedom om Västra Götalandsregionens sjukvårdsorganisation och dess utbud, bättre klara belastningstoppar, undvika ensamarbete på lågfrekvent tid, effektivisera bemanningsplaneringen, samverka i övergripande rutiner och verksamhetsstyrning. Sjukvårdsrådgivningen samverkar också med övriga vårdenheter inom Västra Götalandsregionen, entreprenörer, SOS Alarm och deltar i utvecklingen av vårdkedjan. Tillgänglighet Verksamheten ska tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser och tekniska lösningar uppskattar Närhälsan att 50 procent av samtalen kan besvaras inom tre minuter Vårdguiden på telefon ska aktivt arbeta för att genomföra åtgärder för att korta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. Samverkan innebär att samtal, vid köbildning, kan slussas över till första lediga sjuksköterska vid någon av enheterna. Då kösituation uppstår med längre väntetider än 15 minuter, ska call back finnas, vilket innebär att vårdsökande väljer att bli uppringd inom två timmar.

66 Bilaga 1. 2 Primärvårdens hjälpmedelsenhet Inriktning Vid införandet av vårdval rehab har Regionfullmäktige beslutat att inrätta en central, konkurrensneutral enhet för administration av primärvårdsnivåns kostnadsansvar och administrativt stöd till vårdvalsenheterna i hjälpmedelsfrågor. Regiondirektör har beslutat att enheten organisatoriskt ska placeras i Närhälsan beställd primärvård. Basuppdrag Primärvårdens hjälpmedelsenhet ska administrera kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Hjälpmedelsenheten ska vara sakkunniga och ge råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer vid verksamheter som förskriver hjälpmedel. Budget för hjälpmedelskostnaderna ligger på hälso- och sjukvårdsnämnderna. Hjälpmedelsenheten har ett konkurrensneutralt uppdrag i förhållande till samtliga verksamheter som ingår i vårdval rehab. Enheten finns organisatoriskt placerad inom Närhälsan under styrelsen för beställd primärvård. Enheten ges ett konkurrensneutralt namn. Hjälpmedelsenhetens uppdrag omfattar: Rådgivning och stöd till förskrivare och verksamhetschefer Informera och utbilda av förskrivare om handbok, avtal för hjälpmedelsförsörjning med mera. Bidra med sakkunskap kring handboks- och avtalsfrågor inom hjälpmedelsområdet, exempelvis tolkning av handbokens regler, sakfrågor kring hjälpmedelsavtal, hjälpmedelsförskrivning till asylsökande, utomlänspatienter, utlandssvenskar. Ge råd och stöd i frågor kring hur enheten kan organisera sin hjälpmedelsförskrivning, ex frågor kring buffertförråd, SESAM-behörigheter mm. Hantera överenskommelser om förtroendeförskrivning och handlägga särskild prövning Följa upp och samverka med övriga vårdgivare för att säkerställa att överenskommelser gällande förtroendeförskrivning följs. Handlägga och besluta om särskild prövning för hjälpmedel i enlighet med handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Reglera krav på ersättning vid ärenden med skada och förlust av hjälpmedel Utreda och handlägga ärenden rörande dödsbo, förlorade och skadade hjälpmedel. Vid behov ställa ersättningskrav och administrera dessa. Samverkan Hjälpmedelsenheten ska delta i samverkan med exempelvis beredningsgrupper, hjälpmedelsforum och närvårdsamverkansgrupper. Enheten ska samverka med vårdgrannar och andra berörda inom hjälpmedelsområdet. Enheten ska samverka med Hjälpmedelscentralen gällande rutiner och hjälpmedelshantering för enheter inom vårdval rehab.

67 Uppföljning av förskrivning och fakturor Enheten ska löpande följa upp förskrivningsmönster, volymer, kostnader och andra kvalitetsmål för hjälpmedel. Enheten ska bistå hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och vårdvalsenheten med underlag för uppföljning. Enheten ska granska underlag för hjälpmedelsfakturor vilket omfattar uppgifterna granskning, kreditbegäran och justering av kostnadsansvar mot kommunerna. I samband med fakturagranskning krävs arbete i individärenden där felaktigheter upptäcks när det gäller patienters hjälpmedelsinnehav, ex att återkalla hjälpmedel som inte används eller som inte omfattas av handbokens regler. Rutiner Hjälpmedelsenheten ansvarar för att upprätta rutiner för de delar av hjälpmedelshanteringen som berör administration och styrning/granskning av kostnader. Enheten ska kunna ge råd och stöd till verksamheter kring de rutiner för hjälpmedelsförskrivning som bör ingå i verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, exempelvis rutiner för förskrivarkompetens och avvikelserapportering gällande hjälpmedel. Bemanning Hjälpmedelsenheten bemannas med 9 (årsarbetare) medarbetare och 1 (årsarbetare) chef. Under perioden 1 juni maj 2015 förstärks enheten med två årsarbetare. Ersättning Närhälsan ersätts för uppdraget med totalt tkr verksamhetsåret För perioden januari maj är den månatliga ersättningen initialt högre och uppgår till 743 tkr. För perioden juni december uppgår ersättningen till 633 tkr per månad.

68 Bilaga 1.3 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Mödra- och barnhälsovårdens psykologverksamhets geografiska ansvarsområde är Södra Älvsborg med verksamheter i Borås, Skene, Ulricehamn, Svenljunga, Alingsås, Lerum, Vårgårda och Herrljunga. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet. Basuppdrag Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa. Det sker dels genom kunskapsspridning och dels genom förebyggande, utredande och behandlande insatser, till övervägande del korttidsinsatser. Föräldrar har möjlighet att själva ta kontakt med verksamheten. Utgångspunkten för Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas uppdrag är Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Grunduppdraget består av följande tre områden personal konsultation och handledning barn/föräldrar insatser under graviditet och för barn 0-6 år (intill förskoleklass eller i de fall barnet ej går i förskoleklass, start i grundskolan) och deras föräldrar/vårdnadshavare. kompetens-/metodutveckling inom områdena graviditet, späd- och förskolebarn, och föräldraskap. Exempel på förebyggande insatser inom verksamheten är konsultation till personal metodutveckling sakkunnigutlåtande/information fortbildning samverkan Exempel på förebyggande insatser för individ och familj är psykologiska interventioner föräldrakonsultationer föräldrastöd i grupp kunskapsöverföring/information bedömning av barns utveckling

69 Bilaga 1.4 Centrala barnhälsovården Basuppdrag Centrala barnhälsovårdens geografiska ansvarsområde är Södra Älvsborg. Det övergripande uppdraget för centrala barnhälsovården innebär att följa upp och ge stöd åt barnhälsovården inom VG Primärvårdsenheter (se krav- och kvalitetsboken). Samverkan ska ske på ett konkurrensneutralt sätt. Centrala barnhälsovårdens uppdrag omfattar bland annat att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC verka för att FN:s konvention om barnens rättigheter efterlevs i verksamheten stimulera till samverkan mellan verksamheter ur ett barnperspektiv samverka med länssjukvård, kommunala, regionala och nationella instanser i barnhälsofrågor ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning ge rådgivning, stöd och handledning till BVC-personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal inom BVC samla in, analysera och bearbeta hälsodata från BVC kontinuerligt göra utvärderingar och uppföljningar av arbetssätt och metoder som används inom barnhälsovården årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys i barnhälsovårdsöverläkarens ansvar ingår även tillsynsansvar

70 Bilaga 1.5 Centrala Mödrahälsovården Det övergripande målet för centrala mödrahälsovårds- (MHV-) teamet är att stödja MHV arbete. Verksamheten har ett övergripande kvalitetsuppföljnings- och tillsynsansvar gentemot all offentligt finansierad MHV, oavsett driftsform. Arbetet ska ske på ett konkurrensneutralt sätt mot samtliga vårdgivare och samtliga barnmorskemottagningar ska ha tillgång till centrala MHV-teamet. Basuppdrag Centrala MHV-teamet ska stödja arbetet inom MHV och ansvara för medicinska riktlinjer, samordning, kvalitetsuppföljning och fortbildning av personal. Teamet ska fungera som kontakt mellan MHV och den obstetriska verksamheten vid kvinnoklinikerna. I mödrahälsovårdsöverläkarens uppdrag ingår även tillsynsansvar. I centrala MHV-teamets uppdrag ingår att: metodutveckla MHV i enlighet med regionala och nationella program och riktlinjer delta i utveckling och styrning av Regionens Organiserade Cellprovskontroller för förebyggande av cervixcancer samverka med läns- och regionsjukvård, samt med kommunala, regionala och nationella instanser, rörande kvinnors reproduktiva hälsa samverka med barnhälsovården rörande vårdkedjan förlossning-föräldrablivande vid behov initiera samverkan med annan samarbetspartner följa och förmedla aktuell forskning till MHVs personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till MHVs personal regelbundet besöka samtliga barnmorskemottagningar och vara tillgänglig för konsultation vid behov ge rådgivning, stöd och handledning till personal inom MHV kontinuerligt göra uppföljningar och utvärderingar av de arbetssätt och metoder som används i MHV samla in, analysera och bearbeta verksamhetsdata göra uppföljning och beskrivning av kvalitetsarbetet årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys vara sakkunnig och behjälplig i beställningsprocesser Mödrahälsovårdsöverläkaren ska dessutom: erbjuda konsultation vid behov till barnmorskemottagningarnas läkare och barnmorskor gällande medicinska frågor om graviditet, förlossning, barnsängstid och preventivmedel

71 Bilaga 1.6 Barnmorskemottagning Närhälsan ska vid barnmorskemottagningar (BMM) bedriva mödrahälsovård inom ett geografiskt specificerat område. Denna överenskommelse gäller för hälso- och sjukvårdsnämnd 8. Närhälsan ska ha minst en utbudspunkt i varje kommun som hälso- och sjukvårdsnämnden omfattar. Utbudspunkterna för barnmorskeverksamheten är Borås med filial i Bollebygd och Mark, samt i Svenljunga, Ulricehamn och Tranemo. Utvecklingsarbete Inför vårdöverenskommelsen gällande år 2016 ska hälso- och sjukvårdsnämnderna göra en översyn av ersättningsmodellen för mödrahälsovård. Arbetet sker i samverkan mellan parterna. Parterna är överens om att inför vårdöverenskommelsen år 2016 gemensamt driva ett utvecklingsarbete av uppdrag och ersättningsmodell gällande mödrahälsovårdens deltagande i familjecentraler. Inriktning Närhälsan ska verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa genom den mödrahälsovård som bedrivs vid barnmorskemottagningar och familjecentraler. Målgruppen för BMM är alla gravida och nyförlösta kvinnor samt kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning, testning för sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och gynekologisk cellprovtagning. Partners till målgruppen utgör ibland del av målgruppen, såsom vid stöd i föräldraskapet, smittspårning av STI och vissa preventivmedelsfrågor. Basuppdrag Överenskommelsen innebär ett förstahandsansvar och områdesansvar för målgruppens hälsooch sjukvård avseende mödrahälsovård. Närhälsan ska bedriva verksamheten enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. MHV ska främja hälsa, arbeta förebyggande och arbeta med medicinskt och psykosocialt omhändertagande av målgruppen i enlighet med Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, rapport nummer 59. MHVs uppdrag omfattar fem områden vilket innebär att primärt erbjuda följande tjänster: Hälsovård under graviditet Erbjuda alla gravida och nyförlösta kvinnor i området tillgång till hälsovård, inklusive besök enligt medicinskt och psykologiskt basprogram Handlägga medicinska och psykosociala komplikationer i enlighet med gällande vårdprogram och riktlinjer, vid behov i samverkan med kvinnoklinik Ha ett nära samarbete med andra verksamheter i vårdkedjan MHV-Förlossning-BB- Barnhälsovården Utföra god graviditetshälsovård och vård efter graviditet samt verka för att minimera hälsorisker och skador på mor och barn Erbjuda information om fosterdiagnostik enligt regionens riktlinjer Ge stöd vid amning i samverkan med barnhälsovård

72 Screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser Ge rådgivning, och erbjuda insatser, för att motverka övriga hälsoriskfaktorer såsom tobaksbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor. Uppmärksamma övervikt och fetma hos gravida kvinnor t ex genom att förskriva fysisk aktivitet på recept Ge anpassat psykosocialt stöd samt remittera till andra vårdinstanser och/eller aktörer vid behov Verka för tidig upptäckt av våld i nära relationer, psykisk ohälsa och social utsatthet samt förmedla stöd och remittera till andra vårdinstanser/aktörer vid behov Gällande alkohol, droger, tobak, våld i nära relation, psykisk ohälsa och social utsatthet ska BMMs personal, utöver fokus på kvinnan, ha ett tydligt barnperspektiv avseende väntade och redan födda barn Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Erbjuda förstagångsföräldrar förlossnings- och föräldraförberedande stöd, oftast i gruppverksamhet, samt vid behov erbjuda detta till övriga gravida och deras partners Föräldrastödet på BMM ska vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande Preventivmedelsrådgivning Rådgivning, förskrivning och insättning/uttag av preventivmedel Rådgivning om abort, på kvinnans begäran, samt remiss/hänvisning till instans där abort utförs Förebygga oönskade graviditeter Sexuell och reproduktiv hälsa Medverka till att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar genom att erbjuda provtagning, behandling och smittspårning Organiserad gynekologisk cellprovskontroll Erbjuda gynekologisk cellprovskontroll för kvinnor, år, i befolkningen enligt regional kravspecifikation. Aktivt arbeta för att få fler kvinnor att ta cytologprover genom att använda Cytburken vid besök av andra skäl och genom övriga insatser beslutade av Regionalt Cancercentrum väst. Samverkan Barnmorskeverksamheterna ska etablera nära samverkan mellan mottagningar och med kommuner, stadsdelsnämnder, vårdenheterna inom VG Primärvård med flera, med mål att skapa en väl fungerande vårdkedja för familjer med särskilda behov. Familjecentralsverksamhet Mödrahälsovården är en viktig part i den familjecentralsverksamhet som finns i flertalet kommuner i Västra Götaland. Mödrahälsovården ska medverka i familjecentral när sådan finns eller etableras i området. HSN 8, I de fall en Familjecentral inte ligger i direkt anslutning till BMM-mottagning gäller minst en dag per vecka. MHV medverkar även i familjecentralsliknande verksamhet där sådan finns. Ersättning utgår enligt ersättningsbilaga

73 Mottagningarna har öppet/är nåbara minst 40 timmar i veckan. De mindre utbudspunkternas öppettider behovsanpassas. Lokala uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Dietistverksamhet Dietistverksamhetens geografiska ansvarsområde är Sjuhärad och omfattar kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Basuppdrag Dietisten ska arbeta med individer som är i behov av speciell kosthållning med utgångspunkt i mödrahälsovårdens patienter. Dietistens arbete utgår från människors grundläggande behov energi och näring. Verksamheten har i uppdrag att vara följsam till regionens handlingsprogram mot övervikt och fetma som primär inriktning arbeta stödjande och behandlande för gravida med övervikt/fetma och till de med kraftig viktuppgång under graviditet. arbeta konsultativt inom MHV erbjuda stöd till ungdomsmottagningar att möta unga med ätstörningsproblematik Närvårdssamverkan Mottagningarna har i uppdrag att samverka med vårdenheter inom VG Primärvård och länssjukvård samt övriga verksamheter inom primärvården. Tillgänglighet Verksamheten ska vara tillgänglig/nåbar för ovan nämnda verksamheter måndag-fredag. Uppföljning Enligt uppföljningsplan

74 Bilaga 1.7 Ungdomsmottagning Överenskommelsen avser ungdomsmottagningar i Hälso- och sjukvårdsnämnd 8. Överenskommelsen avser en utbudspunkt per kommun som hälso- och sjukvårdsnämnden omfattar (Borås, (med filial i Bollebygd), Mark, Svenljunga, Ulricehamn och Tranemo kommuner). Hälso- och sjukvårdsnämnden tar över Närhälsans tidigare ansvar att teckna samverkansavtal med kommunerna gällande ungdomsmottagningar. Utvecklingsarbete Regionstyrelsen har i uppdrag att utreda hur Västra Götalandsregionen kan ge ungdomsmottagningarna bättre förutsättningar att erbjuda stöd på lika villkor, innefattande en gemensam standard om vilka kompetenser och resurser som ska finnas vid en ungdomsmottagning i Västra Götaland. Denna utredning ska ligga till grund för parternas fortsatta arbete med ungdomsmottagningarna inför kommande vårdöverenskommelser. Inriktning Närhälsan ska i samverkan med kommunen bedriva ungdomsmottagningsverksamhet med medicinsk, social och psykologisk inriktning för ungdomar till och med 24 år, utifrån individens behov. Verksamheten utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet basnivån när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för målgruppen. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Verksamhetsformerna som ska ingå är: öppen mottagning, individuella besök, telefonrådgivning, gruppverksamhet, utåtriktat arbete, informationsarbete, samverkan kring individärenden samt samverkan med andra verksamheter på orten. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Basuppdrag Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen är tillsammans med lokalt framtagna dokument, avtal samt hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument utgångspunkt för verksamheten. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten. Ungdomsmottagningens huvudområden är: sexualitet och samlevnad/relationer psykisk hälsa levnadsvanor/livsvillkor sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter Verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå från deras behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Verksamheten ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Ungdomsmottagningen ska: främja sunda levnadsvanor

75 uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor erbjuda adekvat kunskap och rådgivning om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel i enlighet med regionens riktlinjer förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituation förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild tidigt upptäcka, ge råd, stöd och lättare behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa, våld i nära relationer samt risk- och missbruk. lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat mot skolor, särskolor och andra aktörer. Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få information om verksamhetens innehåll. För att öka andelen pojkar/män som besöker ungdomsmottagningen är det viktigt att utveckla nya metoder och arbetssätt i den utåtriktade verksamheten. Samverkan Verksamheten ska samverka med skola, elevhälsa, socialtjänst, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri samt habiliteringsverksamhet. Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utvecklas i samverkan med vårdcentraler, elevhälsa, psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Tillgänglighet Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet, vilket innebär en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit ungdomar söker sig på eget initiativ för att få råd och stöd i olika slags frågor. Mottagningens tillgänglighet ska utgå från ungdomars behov. Det innebär att ungdomar via telefon och/eller webb ska kunna få kontakt med en mottagning efter skoltid och kvällstid för besök eller tidsbokning. Detta kan ske via samverkan med andra mottagningar. Samverkan och hänvisning mellan ungdomsmottagningar ska ske vid semester. Verksamhetsformerna som ska ingå är: öppen mottagning, individuella besök, telefonrådgivning, gruppverksamhet, utåtriktat arbete, informationsarbete, samverkan kring individärenden samt samverkan med andra verksamheter på orten.

76 Lokala uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Verksamhetsformerna som ska ingå är: öppen mottagning, individuella besök, telefonrådgivning, gruppverksamhet, utåtriktat arbete, informationsarbete, samverkan kring individärenden samt samverkan med andra verksamheter på orten. Ungdomsmottagningen ska Erbjuda tidiga insatser för ungdomar i kris och erbjuda korttidsinriktad psykoterapivård för att bryta en psykisk ohälsoutveckling hos ungdomar Arbeta utåtriktat och informera om sex och samlevnad samt sexuellt överförbara infektioner (STI) till elever i högstadiet och gymnasiet. Erbjuda alla år 7-9 elever att minst en gång under högstadiet göra besök på ungdomsmottagningen och då informera om ungdomsmottagningens verksamhet Inom kompetensområdet utveckla nya metoder för arbetet på ungdomsmottagningen

77 Bilaga 1.8 Gynekologi hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter Det geografiska ansvarsområdet för Gynekologimottagningen i Ulricehamn är Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. Det geografiska ansvarsområdet för Gynekologimottagningen i Skene är Marks kommun och Svenljunga kommun. Uppdrag Gynekologimottagningen i Ulricehamn Mottagningen har i uppdrag att bedriva Gynekologisk mottagning exklusive medicinska aborter Viss specialistmödrahälsovård SÄS tillhandahåller läkarinsatser vid mottagningen. Gynekologimottagningen i Mark Mottagningen har i uppdrag Bedriva gynekologisk mottagning inklusive medicinska aborter Dagkirurgiska ingrepp på operationsavdelningen SÄS Skene Konsultbedömning av inneliggande patienter på SÄS Skene Ansvarar för läkarinsatserna för specialistmödrahälsovården vid Barnmorskemottagningarna i Mark och Svenljunga. Ansvarar för läkarinsatserna för ungdomsmottagningen i Skene. Tillgänglighet Öppettiderna anpassas till patienternas behov. Mottagningen i Skene ska som ett minimum vara tillgänglig för patientbesök vardagar minst 40 timmar/vecka. Mottagningen har rätt att stänga max i fyra veckor under sommaren. SÄS och Beställd primärvård har ansvar att säkerställa tillgängligheten dagtid till öppenvårdsgynekologi för sjuhäradsborna i enlighet med respektive vårdgivares uppdrag. Vårdgivarna ska i dialog planera en eventuell verksamhetsreduktion under sommaren vid sina respektive mottagningar. Vårdgivaren ska: Erbjuda tider enligt gällande vårdgaranti för bedömning och behandling. Ha tillgänglighet för besök och telefonsamtal under öppettid. Då telefonen inte är bemannad ska röstmeddelande kunna lämnas och patienten ringas upp senast nästkommande dag. Ha tillgänglighet via Mina Vårdkontakter. Mottagningen i Ulricehamn ska som ett minimum vara tillgänglig för patientbesök vardagar minst 20 timmar i veckan. Uppföljning Enligt uppföljningsplan

78 Bilaga 1.9 Spädbarnsmottagning hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter Spädbarnsmottagningen i Borås har ett geografiskt områdesansvar för Borås stad och Bollebygd kommun med mottagningsverksamhet i Borås. Verksamheten samfinansieras med Borås stad. Uppdrag Verksamheten vid Spädbarnsmottagningen erbjuds gravida kvinnor och mödrar med spädbarn upp till 1 år. För medverkan krävs genomgånget Råd och stödmöte (Ros) inom barnhälsovården alternativt MHV. Spädbarnsverksamheten ska erbjuda hjälp och stöd i perioden av graviditet och barnafödande till mödrar med särskilda behov. Detta innebär: Att medverka till trygg anknytning mor- barn. Att stärka hälsosamma levnadsvanor att ge utbildning om barns utveckling och behov. Att hjälpa mödrarna tolka barnens signaler. Åtgärderna ges företrädesvis i gruppverksamhet. Närvårdssamverkan Verksamheten har i uppdrag att samverka med barnavårdscentralerna (BVC) vid vårdenheterna inom VG Primärvård. Samverkan ska även ske med kommunens socialtjänst, arbetsförmedlingen, MHV, förlossningen och mödra- barnhälsovårdens psykologverksamhet. Tillgänglighet Verksamheten ska vara tillgänglig för telefonrådgivning för de mödrar som är inskrivna vid spädbarnsmottagningen samt ha öppet/vara nåbar minst 40 timmar i veckan. Öppettiderna anpassas till mödrarnas behov. Uppföljning Enligt uppföljningsplan

79 Bilaga 1.10 Utväg Södra Älvsborg Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter Utväg Södra Älvsborgs geografiska ansvarsområde är södra Älvsborg. Enheten finns i Borås. Verksamheten är en myndighetssamverkan mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mittenälvsborg (HSN 6) och Sjuhärad (HSN 8), kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda, Åklagarmyndigheten, Polisen och Kriminalvården. HSN 6 och HSN 8 samfinansierar verksamheten tillsammans med kommunerna i Södra Älvsborg. Primärvården Södra Älvsborg verkar som värdorganisation. Avtal och uppföljning för utväg hanteras fristående från denna överenskommelse.

80 Bilaga 2 Ekonomi Ersättningsbilaga 2015 Område, KR HSN Basuppdrag Tolkprojekt S:A 1177 Vårdguiden Gynekologi Familjecentraler* Barnmorskemottagning Vätskebaserad cytologi S:A Barnmorskemottagning och Gynekologi Ungdomsmottagning Primärvårdens hjälpmedelsenhet CBHV, CMHV MBHV-psykologer Spädbarnsmottagning Barn- och ungdomsmedicin strömmar Kris & Trauma strömmar UTVÄ G Lönesatsning Lönesatsning SUMMA TOTALT Ersättning som inte utbetalas i 12-delar Vätskebaserad cytologi: Prestationsbaserad ersättning 240,92 kr per prov, utöver patientavgift på 100 kr som behålls av mödravården för arbetsinsatsen. Måltalet är en täckningsgrad på 77% och motsvarande belopp minskas från MVC-anslaget och ersättningen sker kvartalsvis utifrån redovisade prestationer Summa Summa att fakturera i 12-delar Att fakturera per månad *Familjecentraler: Efter avrop. Ersättning lämnas med 150 tkr, inkl. samverkanstid, i de fall primärvården använder en lokal utanför de befintliga, dvs har merkostnader. Avser i dagsläget Norrby,Brämhult och Sjöbo. Ersättning lämnas med 20 tkr för samverkanstid i de fall primärvården använder befintliga lokaler. Avser i dagsläget Ulricehamn.

81 Bilaga 3 Uppföljning För tidpunkter och former för uppföljning se punkt 4 i inledningen. Uppföljningsbilaga Vårdguiden på telefon Beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten Hur har arbetet med att förmedla lokala uppdrag utvecklats? Beskriv samverkan med vårdgrannar: o Svårigheter o Utvecklingsmöjligheter Beskriv utvecklingen av den nationella samverkan Redogör för särskilda satsningar som verksamheten genomfört. Presentera resultatet av patientenkät Övrigt som verksamheten vill belysa Statistisk uppföljning 1177 Vårdguiden på telefon VGR Riket Redovisas varje månad Uppföljning enligt x x X Ineras styrkort: Servicenivå 1. Besvarade x x X samtal inom 3 min Servicenivå 2. Besvarade x x X samtal inom 9 min Antal besvarade samtal x x X Andel besvarade samtal x x X av inringande samtal Medelväntetid för x X besvarade samtal Förmedlade tolksamtal x X Andel nöjda kunder % x x När data finns

82 Uppföljningsbilaga 3.2 Primärvårdens hjälpmedelsenhet Beskriv hur hjälpmedelsenheten arbetar för att uppfylla uppdraget med: o Rådgivning och stöd till förskrivare och verksamhetschefer o Förtroendeförskrivning och handläggning av särskild prövning o Krav på ersättning vid ärenden med skada och förlust av hjälpmedel Beskriv hur enheten arbetar med samverkan och med vilka parter samverkan sker. Granska hjälpmedelsförskrivningen på årsbasis och analysera eventuella skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. Statistisk uppföljning Primärvårdens hjälpmedelsenhet HSN Norra Hjälpmedelsförskrivning per HSN (delår och helår) Hjälpmedelskostnader per HSN (delår och helår) HSN Västra HSN Östra HSN Södra HSN Göteborg

83 Uppföljningsbilaga 3.3 Mödra-/Barnhälsovårdspsykologer Hur har mödra- och barnhälsovårdspsykologerna arbetat med: o konsultation till personal o metodutveckling o sakkunnigutlåtande/information o fortbildning o samverkan o Antal insatser under graviditet och för barn 0-6 år Vad visar uppföljningen? Resultat, analys? Vad har utvärdering och uppföljning av arbetssätt och metoder lett fram till? Övrigt som Mödra- och barnhälsovårdspsykologin vill lyfta fram.

84 Uppföljningsbilaga 3.4 Centrala Barnhälsovården Hur har centrala barnhälsovården arbetet med uppföljning av barnhälsovården? Vad visar uppföljningen? Resultat, analys? Beskriv samverkan med andra i barnhälsofrågor och resultatet av samverkan. Hur har centrala barnhälsovården arbetat med utbildning, stöd och rådgivning till BVC-personalen? Har några särskilda frågor lyfts fram under året? Redovisa hälsodata från BVC. Redovisning på kommunnivå då så är möjligt. Vad har utvärdering och uppföljning av arbetssätt och metoder lett fram till? Övrigt som Centrala barnhälsovården vill lyfta fram.

85 Uppföljningsbilaga 3.5 Centrala Mödrahälsovården Hur har centrala mödrahälsovården arbetat med utbildning, stöd och rådgivning till MHV-personalen? Har några särskilda frågor lyfts fram under året? Vad har utvärdering och uppföljning av arbetssätt och metoder lett fram till? Beskriv arbetet med utveckling och styrning av Regionens Organiserade Cellprovskontroller för förebyggande av cervixcancer och resultatet av arbetet. Beskriv samverkan med vårdgrannar rörande kvinnors reproduktiva hälsa. Övrigt som Centrala mödrahälsovården vill lyfta fram.

86 Uppföljningsbilaga 3.6 Barnmorskeverksamheten Redogör för särskilda satsningar i beställningen Följsamhet till nationella regionala riktlinjer och vårdprogram o Övervikt och fetma o Sjukdomsförebyggande åtgärder gällande Tobak Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Redogör för samverkan med andra aktörer Förebyggande insatser mot STI Hur arbetar verksamheten med motiverande samtal? Presentera resultat av patientenkät

87 Statistisk uppföljning Barnmorskeverksamhet Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Kommun Antal inskrivna Registrering i TD (JA/NEJ) Antal besök fördelat på: Gravida (för/eftervård) Preventivmedel Abortrådgivning Cytologprovtagning STI Andel gravida som avviker från basprogrammet (>9 besök) Andel gravida med BMI över 30 Antal familjecentraler verksamheten samverkar med Andel förstagångsföräldrar som gått föräldrautbildning (> 50%) Andel gravida som genomgått AUDIT Andel gravida som har genomgått våldsscreening Dietist barnmorskeverksamheten Mittenälvsborg Kommun Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Antal besök, dietist Antal inskrivna, dietist Väntetid, dietist

88 Uppföljningsbilaga 3.7 Ungdomsmottagningarna Beskriv det utåtriktade arbetet. Mot vilka aktörer? Utvecklingsmöjligheter? Redogör för särskilda satsningar som verksamheten genomfört. Redogör för lokala uppdrag per HSN. Hur arbetar verksamheten för att nå: o Pojkar/unga män o Personer med självskadebeteende o HBTQ-personer o Personer med funktionsnedsättning o Nyanlända/icke svenskfödda ungdomar Beskriv samverkan med vårdgrannar: o Problem o Utvecklingsmöjligheter Hur arbetar verksamheten för att tidigt upptäcka våld i nära relationer samt risk/missbruk? Presentera resultatet av patientenkäten

89 Statistisk uppföljning Ungdomsmottagningarna Kommun Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Registrering i TD (JA/NEJ) Öppet timmar per vecka Dagtid Kvällstid (efter kl 16:00) Drop in Telefontid Dagtid Kvällstid (efter kl 16:00) Webbokning (J/N) Antal individer Kvinna Man Antal besök, barnmorska Antal besök, kurator Antal besök, läkare Antal besök, psykolog Väntetid, barnmorska Väntetid, kurator Väntetid, läkare Väntetid, psykolog Inskrivna, psykolog Med väntetid avses tredje lediga tid till respektive profession.

90 Uppföljningsbilaga 3.8 Gynekologimottagning hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Redogör för särskilda satsningar i beställningen Följsamhet till nationella regionala riktlinjer och vårdprogram o Övervikt och fetma o Sjukdomsförebyggande åtgärder Tobak Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Samverkan o Redogör för samverkan med andra aktörer och vårdgrannar Förebyggande insatser mot STI Hur och i vilken omfattning arbetar verksamheten med motiverande samtal Resultat av patientenkät Statistikuppföljning gynekologi hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Kommun Registrering i TD (JA/NEJ) Antal medicinska aborter Antal dagkirurgiska ingrepp Antal konsultbedömn ingar SÄS Skene

91 Uppföljningsbilaga 3.9 Spädbarnsmottagning hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Beskriv det utåtriktade arbetet. Utvecklingsmöjligheter? Resultat? Gränssnitt Övrigt som verksamheten vill belysa Statistikuppföljning Spädbarnsmottagningarna Kommun Avvikelser Klagomål Väntetider Kundnöjdhet Tillgänglighet TD (J/N) Öppettider Telefontider Antal inskrivna Antal besök Antal grupper

92

93 Ärende 3 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Carina Tomtlund Telefon: E-post: carina.tomtlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Vårdöverenskommelse om habiliterings-, hörsel-, syn- och tolkverksamhet Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslag till vårdöverenskommelse med styrelsen för Habilitering & Hälsa om habiliterings-, hörsel-, syn- och tolkverksamhet Överenskommelsen omfattar en ersättning om 95,5 mnkr. Sammanfattning av ärendet Förslaget till överenskommelse innehåller hälso- och sjukvårdsinsatser inom habiliterings-, hörsel-, syn- samt tolkverksamhet för invånare i Södra Älvsborg. Växling av ersättning (1,5 mnkr) från Habilitering & Hälsa i Södra Älvsborg till Södra Älvsborgs sjukhus avseende BNUT-team (bilaga 1). Fördjupad beskrivning av ärendet Förslaget till vårdöverenskommelse är uppbyggd i enlighet med God Vårdkonceptet. Det innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Vårdöverenskommelsens disposition Sammanfattning av vårdöverenskommelsens delar: Avsnitt 1-3: Allmänna förutsättningar för överenskommelsen, Avsnitt 4: Beskrivning av uppdragets utgångspunkter, Avsnitt 5: Beskrivning av uppdraget per verksamhet (nämndspecifika uppdrag finns i bilaga 1), Avsnitt 6: Beskrivning av uppföljning (detaljerad beskrivning finns i bilaga 2), Avsnitt 7: Ekonomisk ersättning (detaljerad beskrivning finns i bilaga 3-4), Avsnitt 8: Beskrivning av förändrad nämndorganisation med mera. Bilagor 1. Nämndspecifik beställning 2. Uppföljningsbilaga 3. Ersättningsbilaga Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

94 Datum (3) Diarienummer HSN Sammanfattning av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2015 (HSN 1-12). Hela vårdöverenskommelsen framgår av bilagan till detta tjänsteutlåtande. Förhandlingsprocess Arbetet med att samordna de tolv hälso- och sjukvårdsnämndernas (HSN) vårdöverenskommelser med styrelsen för Habilitering & Hälsa har fortsatt. Förslaget är i stor utsträckning likalydande för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder (se punkt 8 i förslaget till vårdöverenskommelse). Innehållsmässigt skiljer sig uppdraget på tre punkter: Hörselverksamheten i Göteborgsområdet ska inte diagnosticera patienter från Lundby sjukhus. Habiliteringen har ett uppdrag avseende barn- och ungdomsenheten Knoppaliden i Skaraborg. Habiliteringen har ett uppdrag avseende vuxna med förvärvad hjärnskada i Skaraborg. Formerna för ersättningen till Habilitering & Hälsa skiljer sig i avseendet att Göteborgsnämnderna tillämpar en riskdelning om 50 procent för kostnader som överstiger ett visst belopp angående läkemedel och barnhjälpmedel. Förslaget innebär att det tecknas fem vårdöverenskommelser mellan HSN och styrelsen för Habilitering & Hälsa: Fyrbodal (HSN 1-3), Göteborgsområdet (HSN 4, 5, 7, 11 och 12), Mittenälvsborg (HSN 6), Sjuhärad (HSN 8) samt Skaraborg (HSN 9-10). Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och företrädare för Habilitering & Hälsa har utformat förslaget tillsammans. Finansiering Överenskommelsen omfattar en ersättning om totalt 95,5 mnkr för hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har skett i hälso- och sjukvårdsnämndernas MBLgrupp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Borås Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef, Borås

95 Datum (3) Diarienummer HSN Bilaga 1. Vårdöverenskommelse 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg och styrelsen för Habilitering & Hälsa. Beslutet skickas till 1. Styrelsen för Habilitering & Hälsa 2. Mikael Forslund, Habilitering & Hälsa

96

97 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Dnr HSN , H&H Vårdöverenskommelse 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad (HSN 8) och styrelsen för Habilitering & Hälsa Sida 1 (13)

98 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PARTER GILTIGHETSTID UTGÅNGSPUNKTER GOD VÅRD... 3 Säker vård... 3 Patientfokuserad vård... 4 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 5 Jämlik vård... 5 Vård i rimlig tid... 5 Effektiv vård UPPDRAG... 7 Habiliteringsverksamhet... 7 Hörselverksamhet... 8 Synverksamhet Tolkverksamhet UPPFÖLJNING EKONOMISK ERSÄTTNING Ersättningar Utbetalning ÖVRIGT Förändring av politisk organisation Habilitering & Hälsas uppdrag inom Västra Götalandsregionen Kontaktuppgifter Informationsutbyte Ansvar och kännedom om överenskommelsen Omförhandling Tvist Underskrifter BILAGOR (4 st.) 1. Nämndspecifik beställning HSN 8 2. Uppföljningsbilaga HSN 8 3. Ersättningsbilaga HSN 8 4. Sammanfattning av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2015 (HSN 1-12) Sida 2 (13)

99 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015 Det här är en ettårig överenskommelse avseende habilitering, hörsel, syn och tolk för år Syftet med överenskommelsen är att definiera förutsättningarna för vården genom att ange inriktning och uppdrag samt fastställa ersättning. 1. PARTER Denna överenskommelse är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad (HSN 8) i Västra Götalandsregionen (VGR) och styrelsen för Habilitering & Hälsa i VGR, där HSN är beställare och styrelsen för Habilitering & Hälsa är utförare. 2. GILTIGHETSTID Överenskommelsen gäller från och med 1 januari 2015 till och med 31 december UTGÅNGSPUNKTER VGR:s vision "Det goda livet" utgör grund för denna överenskommelse. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. Förtydligande av visionen finns på VGR:s hemsida, Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2015, planeringsdirektiven 2015 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Vidare utgör HSN:s mål- och inriktningsdokument grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är God Vård-konceptet samt Socialstyrelsens föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Habilitering & Hälsa ska vara väl insatt i gällande lagstiftning samt måldokument, riktlinjer och policyer som är beslutade av regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsutskottet och hälso- och sjukvårdsnämnderna. 4. GOD VÅRD God Vård är central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. Vården ska vara kvalitetsdriven, det vill säga kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Säker vård Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp och dokumenteras. Regionens inriktningsmål Vården ska vara kvalitetsdriven. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt, patientorienterat och lärande sätt med en helhetssyn som har fokus på individen. Arbetet ska vara långsiktigt och präglas av ett Sida 3 (13)

100 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa förebyggande syn- och arbetssätt. Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011 innebär bland annat att vårdgivare har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Patienter och närstående ska uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet på olika sätt. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och närstående. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Regionens inriktningsmål Patienterna ska vara delaktiga i vården och veta vart de ska vända sig för vård. Delaktighet Uppdraget för Habilitering & Hälsa är att arbeta för att ge sina målgrupper ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Stöd och åtgärder ska syfta till att konsekvenserna av en funktionsnedsättning minimeras. Den enskilda personen ska ges möjlighet att använda sin funktionsförmåga på bästa sätt så att största möjliga självständighet och självbestämmande kan uppnås. Patienten/tolkanvändaren ges inflytande och medbestämmande över den egna vården, kunskap om sin situation, information om vårdprocessen och dess mål samt får ett professionellt och värdigt bemötande. Åtgärder ska planeras och dokumenteras i samråd med patienterna/tolkanvändarna. Målet är att oavsett var personen bor inom det geografiska området för VGR ska det finnas likartade möjligheter till habilitering/rehabilitering och stöd/service. Patientens/ tolkanvändarens rätt till valfrihet ska gälla, enligt VGR:s riktlinjer. Barnperspektivet ska vara en tydlig utgångspunkt, både när barnet själv är patient/tolkanvändare och när det är närstående till person med funktionsnedsättning. All samverkan ska ske utifrån varje enskild persons behov, såväl inom som utanför den egna verksamheten. Habilitering & Hälsa ska arbeta utifrån FNs Barnkonvention samt följa standard för barnperspektiv i vården och övergång mellan barn- och vuxensjukvård, som utarbetats av NOBAB (Nordisk förening för sjuka barn). Patientenkät Habilitering & Hälsa ska eftersträva att patienter och tolkanvändare ska känna delaktighet och vara nöjda. Patientupplevelsen och tolkanvändares upplevelser ska mätas, analyseras och följas upp. Våld i nära relationer Handlingsplan för omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer ska finnas. Sida 4 (13)

101 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet ska användas. Regionens inriktningsmål Ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapar förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Regionens inriktningsmål Vård och behandling ska ges på jämlika och jämställda villkor. Jämställd vård Resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov av utredande och/eller behandlande åtgärder. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter, all uppföljning och all rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för all vård. Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet till Habilitering & Hälsas verksamheter ska finnas för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Den fysiska miljön ska vid om- och nybyggnationer följa gällande riktlinjer. Verksamheterna ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten inom sina respektive verksamheter. Information om tillgängligheten ska finnas i tillgänglighetsdatabasen och visas på hemsidan för respektive verksamhet. Information och kommunikation ska vara anpassad och tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Hjälpmedel VGR och kommunerna har gemensamt antagit samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. Vård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål respektive måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och utvecklas över tid. Regionens inriktningsmål Patienterna ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. I regionens budget för 2015 anges att hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Sida 5 (13)

102 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård identifieras i hela vårdkedjan från första till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar, felbehandlingar med mera ska minimeras genom systematiskt arbete. Regionens inriktningsmål Kvaliteten i verksamheten ska utvecklas, dess produktivitet och effektivt ska öka. Samverkan Hög kvalitet i åtgärder/stödet till patienten/tolkanvändaren ställer krav på samverkan. Samverkan ska ske utifrån varje enskild patients/tolkanvändares situation. Samverkan syftar till att verksamheter nyttjar varandras kunskaper och bygger upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån patientens/tolkanvändarens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt. Det förutsätter en utvecklad samverkan med primärkommun, primärvård, länssjukvård och andra vårdgivare som ger åtgärder till samma målgrupper. Även samverkan med andra myndigheter och instanser är viktig, som exempelvis Försäkringskassan. Samverkan med närstående och berörda brukarorganisationer är särskilt viktigt. Brukarråd/ brukarsamverkan ska vara kopplad till Habilitering & Hälsas olika verksamheter. En strukturerad samverkan mellan Habilitering & Hälsa och ungdomsmottagningarna i VGR ska fortgå. Syftet är att ungdomar med funktionsnedsättning ska få tillgång till ungdomsmottagning på samma villkor som andra ungdomar. Hälsofrämjande och förebyggande Habilitering & Hälsa ska medverka till att främja hälsa och en positiv hälsoutveckling. Det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra alla delar i den dagliga verksamheten och vid behov ske i samverkan med andra aktörer. För att stärka hälsa och välmående ska den enskilda patientens resurser och möjligheter vara i fokus. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska utföras strategiskt för att kunna ge en mer effektiv hälso- och sjukvård. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk eller psykisk ohälsa. Verksamheterna ska vara uppmärksamma på eventuell tillkommande fysisk och/eller psykisk ohälsa hos sina patienter samt skapa förutsättningar för och vara stödjande i patientens process att ta kontroll över sin egen hälsa. Sida 6 (13)

103 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa 5. UPPDRAG Habilitering & Hälsa har i uppdrag att bedriva följande: Habiliteringsverksamhet, Hörselverksamhet, Synverksamhet, Tolkverksamhet. Habilitering & Hälsa ska även bereda och besluta kring ansökningar om råd och stöd enligt LSS 9:1. I uppdraget ingår att ansvara för utredning, bedömning och beslut i råd- och stödärenden. Habiliteringsverksamhet Åtagande Habiliteringens grundåtagande innebär att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till personer med medfödda eller tidigt uppkomna, varaktiga funktionsnedsättningar som ger stora svårigheter i vardagen. Patienter som remitteras till Habiliteringen ska vara utredda och ha en diagnos inom Habiliteringens diagnosgrupper och en tydlig beskrivning av de svårigheter som patienten har i vardagen. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av behandlande åtgärder samt om det finns en risk för att barnet, under sin utveckling, kan komma att få stora svårigheter i vardagen. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra om patientens hälso- och sjukvårdsbehov ska tillgodoses inom habiliteringen. Ofta krävs åtgärder från flera verksamheter och utförare i samverkan. Habiliteringen arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Mål för habiliteringsåtgärderna Patienten får stöd i att utvecklas och finna strategier för aktuella och kända svårigheter i vardagen. Närstående och personal får ökade möjligheter att stödja patienten. Patienten får ökade möjligheter att vara delaktig i samhället. Habiliteringens huvuduppgifter Erbjuda specialiserade utredande och behandlande åtgärder, oftast från flera kompetensområden. Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande och förebyggande. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp samt även till närstående. Upptäcka tillkommen ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom annan verksamhet i den egna förvaltningen. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient och finns dokumenterade i en vårdplan. Vid behov bör åtgärderna ske i samverkan med andra samverkanspartners som är viktiga för patienten. Till Habiliteringens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer. Sida 7 (13)

104 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Målgrupper Personer med medfödda eller tidigt uppkomna, svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autism i barndomen. Personer med kombinerade motoriska, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD med DCD, atypisk autism, Aspergers syndrom och ABI. Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar (RS , HSD-A ). En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2014 belysa konsekvenserna för respektive utförare. Justeringar i överenskommelse 2015 kan komma att ske som ett resultat av detta. Vuxna personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (jmf LSS personkrets 1:2). Organisation Habiliteringen är organiserad på flera habiliteringsenheter med personal från flera olika professioner. Nämndspecifik beställning Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSN 8. Utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSN 8. Uppföljning Se bilaga 2, Uppföljningsbilaga HSN 8. Hörselverksamhet Åtagande Hörselverksamheten erbjuder habilitering/rehabilitering på specialistnivå till personer med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet samt deras anhöriga, närstående och andra personer i närmiljön. Insatserna utgår från en helhetssyn där brukare/familj är delaktig i all planering av insatserna från tvärprofessionella team med medicinsk, teknisk, pedagogisk och psykosocial kompetens. Mål för hörselåtgärderna Förbättra livssituationen och delaktigheten för personer i alla åldrar med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet. Hörselverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda diagnostisering, habilitering/rehabilitering, teknisk service och alternativ telefoni. Målgrupper Personer som är barndomsdöva. Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren blivit döva och som utvecklat och som använder teckenspråk som sitt första språk och talspråk som sitt andra språk. Sida 8 (13)

105 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Barndomshörselskadade personer. Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren erhållit en bestående hörselskada. Svårigheter att kommunicera enbart via hörseln. Ev. teckenspråk som kompletterande kommunikationsmetod. Vuxendöva personer. Personer som blivit döva i vuxen ålder efter språkinlärning. Språkförståelse och förmåga till talproduktion finns kvar, men förmågan att uppfatta tal saknas helt. Gravt hörselskadade personer. Personer som kan uppfatta förstärkt tal endast under gynnsamma akustiska och psykologiska betingelser. Vuxenhörselskadade personer. Personer som i vuxen ålder (över arton år) blivit hörselskadade, vilket innebär att man är i behov av kommunikativt stöd och hörseltekniska hjälpmedel för att kunna kommunicera med andra. Åldershörselskadade personer. Personer som efter 65 års ålder har blivit hörselskadade, vilket innebär att de är beroende av hörseltekniska hjälpmedel och/eller alternativa kommunikationssätt för att kommunicera med andra. En speciell grupp är åldershörselskadade som är 85 år och äldre och som är i behov av speciella insatser. Dövblinda personer. Personer som har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada alltifrån helt dövblind till förekomst av syn- och hörselrester. Kombinationen reducerar ömsesidigt möjligheterna att utnyttja eventuella synoch hörselrester. Organisation Verksamheten är organiserad i hörselteam för barn- och ungdom respektive för vuxna samt hörseldiagnostik och rehabilitering. Utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSN 8. Uppföljning Se bilaga 2, Uppföljningsbilaga HSN 8. Regionalt specialistteam för döva och dövblinda personer Åtagande Ansvara för att göra dövspecifik respektive dövblindspecifik habilitering/rehabilitering tillgänglig genom direkta och konsultativa åtgärder. Teamen ska också verka som kulturöversättare mellan det döva och det hörande samhället samt nätverka runt brukaren, med närstående och personal. Målgrupper Barn, ungdomar och vuxna med förvärvad dövblindhet med teckenspråk som första språk, medfödd dövblindhet, syn- och hörselnedsättningar i progression. Vuxna med barndomsdövhet och som är teckenspråkiga. Organisation Enhet inom Hörselverksamheten. Uppföljning Se bilaga 2, Uppföljningsbilaga HSN 8. Sida 9 (13)

106 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Synverksamhet Åtagande Synverksamheten har ett övergripande ansvar på specialistnivå för habilitering och rehabilitering av personer med måttlig till svår synnedsättning och blindhet. Inför varje synrehabilitering/ habilitering ska en vårdplan upprättas tillsammans med aktuell person (för minderårig tillsammans med anhörig). Mål för synåtgärderna Förbättra livssituationen för personer med synskada genom habilitering och rehabilitering, där kurativ, pedagogisk, teknisk och medicinsk kompetens ingår. Synverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsåtgärder på specialistnivå till personer som kan använda synrester och kompensatoriska tekniker för blinda. Erbjuda utprovning, inträning och uppföljning av synhjälpmedel. Målgrupper Barn och ungdomar med måttlig till svår synnedsättning som är medfödd, måttlig till svår synnedsättning som är förvärvad, blindhet som är medfödd, blindhet som är förvärvad. Vuxna med måttlig till svår synnedsättning sedan barn och ungdom, måttlig till svår synnedsättning som har förvärvats i vuxen ålder, blindhet sedan barn och ungdomen, blindhet som är förvärvad i vuxen ålder. Organisation Verksamheten är uppbyggd i tvärprofessionella team. Utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSN 8. Uppföljning Se bilaga 2, Uppföljningsbilaga HSN 8. Tolkverksamhet Åtagande Tolkverksamheten omfattar det geografiska området för VGR och erbjuder tolkservice till sina målgrupper och till personer som kommer i kontakt med dessa grupper. Mål för tolkningarna Utifrån tolkanvändarens behov göra kommunikation möjlig genom olika tolkmetoder. Tolkverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda tolkservice dygnet runt årets alla dagar. På kvällar, nätter och helger finns beredskap för akuta uppdrag avseende teckenspråkiga tolkanvändare. Sida 10 (13)

107 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Ge tolkservice åt personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk (genom taltjänst). Taltjänst samordnar även uppdragen och ger information om verksamheten. Taltjänst är tillgänglig dagtid, kvällar och helger. Målgrupper Personer som är barndomsdöva; är döva från födseln eller har blivit döva under barn- och ungdomsåren, är vuxendöva/vuxenhörselskadade; har förlorat eller fått nedsättning av hörseln i vuxen ålder, är barndomshörselskadade; har erhållit en bestående hörselnedsättning från födelsen eller från barn- och ungdomsåren, är dövblinda; har en kombinerad syn- och hörselskada, alltifrån hel dövblindhet till förekomster av syn- och/eller hörselrester. Funktionsnedsättningen kan finnas med från födelsen eller uppstå senare med förlust antingen först av syn- eller hörselförmåga, har en funktionsnedsättning som rör röst, tal- eller språk (ej på grund av hörselskada). Organisation För att utföra tolkuppdragen finns tolkar med kompetens i teckenspråk, döv-blindtolkning, taktilt teckenspråk, visuellt anpassat teckenspråk, skrivtolkning, TSS (tecken som stöd), handskriftstolkning, tydligt tal samt kompetens att erbjuda tal-, skriv- och lässtöd. Utbudspunkter Regionala utbudspunkter Samordningsfunktion för tolkverksamheten: Trollhättan. Taltjänst: centrala Göteborg. Nämndspecifika utbudspunkter Se bilaga 1, Nämndspecifik beställning HSN 8. Uppföljning Se bilaga 2, Uppföljningsbilaga HSN 8. Särskilda uppdrag VGR får statsbidrag för att bedriva tolktjänst för vardagstolkning. 6. UPPFÖLJNING Uppföljning sker i enlighet med bilaga 2, Uppföljningsbilaga HSN 8. För att utveckla och förbättra vården ska resultat, utfall och kostnader inom verksamheterna analyseras av Habilitering & Hälsa samt presenteras i uppföljningsbilagan och diskuteras med beställaren. Under verksamhetsåret träffas parterna kontinuerligt för avstämning och informationsutbyte vid dialogmöten. Habilitering & Hälsa ska tidigt informera om verksamhetens inriktning eller volym avviker från vad som sägs i denna överenskommelse. Sida 11 (13)

108 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa 7. EKONOMISK ERSÄTTNING Ersättningar HSN 8 ersätter Habilitering & Hälsa med sammanlagt tkr för år 2015, i enlighet med bilaga 3, Ersättningsbilaga HSN 8. Ersättningen är avsedd att täcka HSN:s totala ersättning till Habilitering & Hälsa för att bedriva uppdraget i denna vårdöverenskommelse. En sammanställning av den totala ersättningen till Habilitering & Hälsa från samtliga tolv HSN finns i bilaga 4, Sammanfattning av ersättningar till Habilitering & Hälsa (HSN 1-12). Glasögonbidrag Habilitering & Hälsa ersätts med sammanlagt tkr för glasögonbidrag för barn 0-7 år under Det är en utökning om 550 tkr jämfört med tidigare år och ska täcka behovet under Av de 550 tkr står HSN 8 för 60 tkr. Utbetalning Ersättningen utbetalas mot faktura, med en tolftedel av ersättningen per månad. Prestationer som finansieras av annan part ska inte debiteras HSN. 8. ÖVRIGT Förändring av politisk organisation Överenskommelsen för 2015 innebär att tolv HSN fattar beslut om denna vök. Från 1 januari 2015 gäller en ny politisk organisation, som bland annat innebär att det då kommer att finnas fem HSN. Habilitering & Hälsas uppdrag inom Västra Götalandsregionen Skrivningarna under punkterna 1-6 samt 8 i denna vårdöverenskommelse är likalydande med övriga vårdöverenskommelser för 2015 mellan HSN och Habilitering & Hälsa. Nämndspecifik beställning återfinns i bilaga 1 till respektive vårdöverenskommelse. Nämndspecifik uppföljning återfinns i förekommande fall under Lokal uppföljning, bilaga 2. Nämndspecifik ersättning återfinns i bilaga 3. En sammanfattning av den totala ersättningen från HSN till Habilitering & Hälsa återfinns i bilaga 4. Kontaktuppgifter Politiska företrädare Hälso- och sjukvårdsnämnderna: Styrelsen för Habilitering & Hälsa: Tjänstemän Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK): Habilitering & Hälsa: Sida 12 (13)

109 och Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Informationsutbyte Parterna ska träffas fortlöpande för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för såväl beställare som utförare, exempelvis ändringar i vårdinnehåll, ändrade vårdvolymer och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta. Ansvar och kännedom om överenskommelsen Styrelsen för Habilitering & Hälsa ansvarar för att personal vid Habilitering & Hälsa har god kännedom om överenskommelsen. Omförhandling Endera part äger rätt att yrka på omförhandling om det inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för denna överenskommelse under dess giltighetstid. Tvist Eventuell tvist mellan parterna om innebörden av denna överenskommelse bör i första hand lösas mellan parterna. Om tvisten inte kan lösas, trots omfattande ansträngningar, ska frågan överlämnas till regionstyrelsen. Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Västra Götalandsregionen den Hanne Jensen ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Christin Slättmyr ordförande, styrelsen för Habilitering & Hälsa Jan Blomqvist tf hälso- och sjukvårdschef, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Mikael Forslund förvaltningschef, Habilitering & Hälsa Sida 13 (13)

110 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 1 (4) NÄMNDSPECIFIK BESTÄLLNING HSN 8 Uppdrag och ersättning Habiliteringsverksamhet Utbudspunkter för habiliteringsverksamheten Barnhabilitering: Alingsås och Borås. Vuxenhabilitering: Alingsås och Borås. Hörselverksamhet Utbudspunkter för hörselverksamheten Alingsås, Borås och Skene. Synverksamhet Utbudspunkt för synverksamheten Borås. Tolkverksamhet Utbudspunkt för tolkverksamheten Tolkcentral: Borås. Ekonomiska förutsättningar Växling av ersättning BNUT-team Barn- och ungdomshabiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till barn och ungdomar med medfödda eller tidigt uppkomna varaktiga funktionsnedsättningar som ger stora svårigheter i vardagen. Patienter som remitteras till habiliteringen ska vara utredda och ha diagnos inom habiliteringens målgrupper. Utredning av barn och ungdomar ska ske inom länssjukvården. Sedan 1995 har Södra Älvsborgs sjukhus fakturerat Habilitering & Hälsa för utredningstjänster inom dessa målgrupper. Av denna anledning är parterna överens om att 2015 växla tkr från Habilitering & Hälsa till Södra Älvsborgs sjukhus. Sida 1 (1)

111 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) UPPFÖLJNINGSBILAGA HSN 8 God Vård är central i allt hälso- och sjukvårdsarbete. För att uppnå God Vård ska hälso- och sjukvården vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Redovisning sker per verksamhetsområde som helhet eller i enlighet med annat som anges. Uppföljning av indikatorer/aktiviteter sker på förvaltningsnivå och i särskilda fall på nämndnivå. Statistik redovisas uppdelat per nämndområde, kön och ålder. Redovisning sker per del och helår samt vid dialogmöten. Med delår avses senast nästkommande månad, med helår avses senast februari nästkommande år. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Måltal/ Redovisning Måltal uppnått/ Mål Indikator/aktivitet kvalitativ Ansvarig aktivitet Kommentar redovisning genomförd Säker och ändamålsenlig läkemedelsförskrivning Hög kvalitet Aktuell prioriteringsordning ska finnas för verksamheterna Följsamhet till VGR:s läkemedelsrekommendationer och terapiriktlinjer. Regionens sjukvårdsverksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Utveckla och implementera en gemensam prioriteringsordning - Avser habiliteringen. Redovisning via läkemedelsplan. Registrering i CPUP och registret för gravt hörselskadade. Redovisning av arbetet med införandet av ny prioriteringsordning. H&H H&H H&H Helår, muntligt vid dialogmöte kvartal 2. Helår Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 1 (8)

112 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Gemensamma remissrutiner Redovisning av implementering av gemensam rutin för remisshantering. - Avser habiliteringen. H&H Muntligt vid dialogmöte, under kvartal 3 Ja Nej Delvis (vad återstår?) Säker hälso- och sjukvård Måltal*/ Måltal uppnått/ Mål Indikator/aktivitet Kvalitativ** Ansvarig Redovisning aktivitet Kommentar redovisning genomförd Säker vård Förekomsten av vårdskador ska minimeras. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska minimeras. - Avser habiliteringen, syn och hörsel. Avvikelser ska redovisas i MedControl. Redovisning av efterlevnaden av hygienföreskrifter och klädrutiner. H&H H&H Helår Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 2 (8)

113 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Patientfokuserad hälso- och sjukvård Måltal*/ Måltal uppnått/ Mål Indikator/aktivitet Kvalitativ** Ansvarig Redovisning aktivitet Kommentar redovisning genomförd Alla patienter har rätt till en diagnos Professionellt och värdigt bemötande Antal självskador och självmord ska minska Täckningsgrad i registrering av diagnoser i Vega för barn- och ungdomshabiliteringen. Redovisning av patientupplevelse avseende bemötande och delaktighet. - Avser habilitering-, syn- och hörselverksamheterna. Redovisning av hur man arbetar med självskador och självmordsprevention för sina målgrupper. - Avser habilitering-, syn- och hörselverksamheterna. 90 % Täljare: barn med diagnos inom barn- och ungdomshabiliteringen. Nämnare: totalt antal barn inom barn- och ungdomshabiliteringen. H&H prövar den nationella patientenkäten. Redovisning av arbetet med implementering av suicidriskplan. HSNK H&H H&H Helår Helår Helår Ja, andel Nej, andel.. Delvis, andel. (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 3 (8)

114 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Problem med över- /underviktiga barn ska uppmärksammas och följas upp Förbättrad situation för barn som anhöriga Redovisning av hur arbetet sker med rutiner för att följa kosthållningen för barn och ungdomar med alternativ nutrition samt uppföljningen av BMI hos samtliga barn med gastrostomi. - Avser habiliteringen. Redovisning av arbetet med VGR:s riktlinjer för barn som anhöriga. - Avser habiltering-, syn- och hörselverksamheterna. Redovisning. H&H Helår Redovisning. H&H Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Effektiv hälso- och sjukvård Måltal*/ Måltal uppnått/ Mål Indikator/aktivitet Kvalitativ** Ansvarig Redovisning aktivitet Kommentar redovisning genomförd Lättillgänglig information och delaktighet Mina vårdkontakter ska vara införd och använd i alla enheter. 90 % av alla enheter ska ha infört och använda Mina vårdkontakter. H&H Helår Ja, andel Nej, andel Delvis, andel (vad återstår?) Sida 4 (8)

115 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Redovisning av arbetet med främjande av fysisk aktivitet för riskgrupper. - Avser habiliteringen. Redovisning. H&H Muntlig redovisning vid dialogmöte under kvartal 2. Ja Nej Delvis (vad återstår?) Effektiv process inom VGR Gemensamt arbete för en enhetlig ersättning avseende glasögonbidrag för barn 0-16 år. Enhetlig lösning. HSNK ansvarig, H&H medverkar Delår 2, senast. Ja Nej Delvis (vad återstår?) Jämlik hälso- och sjukvård Måltal*/ Måltal uppnått/ Mål Indikator/aktivitet Kvalitativ** Ansvarig Redovisning aktivitet Kommentar redovisning genomförd Vård och behandling på jämlika och jämställda villkor Analys av vård och behandling utifrån ett genusperspektiv för minst en patientgrupp. Omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt ska ny åtgärdsplan tas fram och redovisas. - Avser synverksamheten. Uppföljning av utskrivning av CCTV. Omotiverade skillnader ska minska. H&H Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 5 (8)

116 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Identifiera specialiserade gemensamma behandlingsmetoder. - Avser habiliteringen. Samtliga gemensamma specialiserade behandlingsmetoder är beskrivna. H&H Dialogmöte under kvartal 3, i samband med remissrutiner. Ja Nej Delvis (vad återstår?) Hälso- och sjukvård i rätt tid Måltal*/ Måltal uppnått/ Mål Indikator/aktivitet Kvalitativ** Ansvarig Redovisning aktivitet Kommentar redovisning genomförd Tolkcentralerna och taltjänst ska vara tillgänglig för sina målgrupper Rimliga väntetider Tillgänglig vård Tolkanvändare ska få tillgång till tolk Regionens vårdgarantier ska uppnås. Analys om så inte är fallet. - Avser habiliterings- och hörselverksamheterna. Kartlägga patientströmmarna mellan nämndområdena. - Avser habiliterings-, syn- och hörselverksamheterna. 92 % av alla beställda uppdrag ska utföras av tolkområdet (exkl. sen avbokning). Vårdgarantin Kartläggning H&H HSNK H&H och HSNK Helår Månadsvis (Mäts i regionens tillgänglighetsdatabas) Helår Ja, andel Nej, andel Delvis, andel (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 6 (8)

117 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Statistik Indikator/aktivitet Ansvarig Redovisning till HSNK Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Habiliteringsverksamheten Antal nya remisser. H&H Helår Synverksamheten Antal nya remisser. H&H Helår Antal besök. H&H Helår Antal patienter. H&H Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 7 (8)

118 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering & Hälsa Bilaga 2 (4) Hörselverksamheten Antal nya remisser. H&H Helår Tolkverksamheten Antal tolkanvändare. H&H Helår Antal beställda uppdrag. H&H Helår Antal ej utförda uppdrag p.g.a. tolk inte fanns. H&H Helår Antal uppdragstimmar totalt (tolktid och restid) per uppdrag. Andel utförda uppdrag inom Taltjänst. H&H H&H Helår Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Sida 8 (8)

119 Ersättningsbilaga HSN 8 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 8 och Habilitering o Hälsa Bilaga 3 (4) Hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 8 Verksamhetsområde Del 1 - Lokala verksamheter Ersättning 2015 Barn- och Vuxenhabiliteringen Hörsel och dövverksamhet Synverksamhet Del 2 - Läkemedel Läkemedel - fast ersättning Del 3 - Regionövergripande verksamhet Tolkverksamhet Dövblindteam/dövteam 859 Råd- och stödenhet 171 Jämställda löner Total ersättning (tkr)

120 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN och Habilitering o Hälsa Bilaga 4 (4) Sammanfattning av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2015 (HSN 1-12) Hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 1 HSN2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 TOTAL Verksamhetsområde Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning Del 1 - Lokala verksamheter Barn- och Vuxenhabiliteringen Hörsel och dövverksamhet Synverksamhet Del 2 - Läkemedel Läkemedel - fast ersättning Del 3 - Regionövergripande verksamhet Tolkverksamhet Dövblindteam/dövteam Råd- och stödenhet Jämställda löner 2015* Total ersättning (tkr) *

121 Ärende 4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Harriet Johnson Dimberg Telefon: E-post: harriet.johnson.dimberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Vårdöverenskommelse 2015 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och HSN Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner för sin del vårdöverenskommelse 2015 (för region- och rikssjukvård) mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och HSN 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att samma beslut fattas av övriga hälso- och sjukvårdsnämnder. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) i Göteborg och företrädare för SU har tillsammans utformat VÖK 2015 för SU. I avsnitt två Omfattning framgår att SU:s uppdrag omfattar region- och rikssjukvård för invånare i VGR och i Halland. Region- och rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär kan sammanfattas i begreppet högspecialiserad vård. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i VÖK som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Förändringar 2015 Nedan följer en sammanställning över de förändringar inom region- och rikssjukvård som är aktuella Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Ersättning för biobank, simulatorcentrum och robotkirurgi har tidigare finansierats via anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Från och med 2015 ersätts nämnda tre verksamheter inom ramen för vårdöverenskommelsen. IVA-platser Under har SU successivt utökat antalet IVA-platser platser med särskild ersättning. Utökningen är nu helt genomförd och ersättningen ingår från och med 2015 i den ordinarie ersättningen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

122 Transsexuell kirurgi Patienter med behov av transsexuell kirurgi har fram till 2013 remitterats till vårdgivare utanför VGR. Från 2014 har SU utfört vården i egen regi och permanentas HSN faktureras med kostnader som uppkommer beroende av invånarnas konsumtion. Beredning Information enligt 19 är genomförd då MBL gruppen avböjt förhandling. Ersättning till SU 2015 Den totala ersättning som SU får av samtliga HSN för region- och rikssjukvård uppgår 2015 till drygt 2,2 miljarder kronor. Av detta belopp beräknas HSN Sjuhärad bidra med cirka 236 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan SU och HSN 4,5,7, 11 och 12

123 HSN HSN HSN HSN HSN SU /2014 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

124

125 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 5 Parter... 5 Giltighetstid... 5 Utgångspunkter... 5 Vision Omfattning... 5 Precisering av länssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av vårdutbud... 7 Vårdvolymer... 7 Utbudspunkter... 7 Planerad vård... 7 Akut vård... 7 Närsjukvård... 7 Hälsofrämjande vård Samverkan och samarbete... 8 Samverkan mellan regionens sjukhus... 8 Samverkan med andra aktörer Åtagande... 9 Säker vård... 9 Patientfokuserad vård... 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 9 Jämlik vård... 9 Vård i rätt tid Effektiv vård Förändringar Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Ordnat införande läkemedel Ordnat införande metoder Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Finansiering från RS/HSU Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Läns-, region- och rikssjukvård Region- och rikssjukvård Länssjukvård Utvecklingsarbete... 14

126 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regiongemensam produktionsstyrning Neonatalvård Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS , HSD-A ) Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna I väntan på ambulans (IVPA) Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) ACT Centrum Väster Psykiatrisk vård Ekonomi Ersättning Övrig ersättning Uppföljning Ändrade förutsättningar Särskilda händelser Information Underskrifter Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1.1A Bilaga 1.1B Bilaga 1.2A Bilaga 1.2B Bilaga 2A Bilaga 2B Bilaga 3 Bilaga 4 Sammandrag av ersättning läns-, region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer länssjukvård Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Förändringsposter 2015 region- och rikssjukvård Förändringsposter 2015 länssjukvård Ersättning till sjukhusen Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild överenskommelse Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelse 2015

127 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (Beställaren) och Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av hälso- och sjukvårdsnämnderna: HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden Utgångspunkter Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen (RS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Regionens tolv HSN ska samverka före beslut. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2015, planeringsdirektiven 2015 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Vidare utgör hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från SUs styrelse grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) 2011:9. Vision Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns på 2. Omfattning Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU, region- och rikssjukvård, för invånare i VGR och Region Halland forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag, uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag, rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. 5 (51)

128 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå SUs uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. Med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse har sjukhuset svårigheter att klara både den medicinskt prioriterade vården som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Se även avsnitt 4. Vård i rätt tid, Vårdgaranti. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus innebär enligt nedanstående (Dnr HSS , HSS samt RS ). När en patient inom länssjukvården bedöms vara i behov av region- eller rikssjukvård som bedrivs inom SU övergår vårdansvaret för patienten till SU, förutsatt att parterna är överens om att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av region- eller rikssjukvård bibehålls vårdansvaret inom länssjukvården och SU ger konsultation/anvisningar avseende den fortsatta vården av patienten. Dokumentation av sådan konsultation och bedömning ska göras av berörda enheter inom såväl länssjukvårdssjukhuset som SU. Om SU vid det aktuella tillfället saknar vårdmässiga förutsättningar för att ta emot patienten åligger det ändå SU att utifrån medicinsk prioritering bedöma patientens behov i förhållande till övrig vård vid enheten. Om patienten trots det inte kan beredas plats inom SU ansvarar sjukhuset för att genom kontakt med andra regionsjukhus säkerställa att patienten får adekvat vård. Det ekonomiska ansvaret följer verksamhetsansvaret och åvilar SU i dessa fall och förutsätts inrymmas i överenskommen vårdvolym. I de fall vårdbehovet avser avancerad brännskadevård eller ECMO-behandling och då sådan adekvat vård inte kan erbjudas vid den egna enheten åvilar det ekonomiska ansvaret den inremitterande länssjukvårdsenheten. Inremitterande sjukhus/enhet ansvarar för kostnaden när patient som är i behov av högspecialiserad vård remitteras direkt från länssjukvårdsenhet till vårdgivare utanför regionen. Närmare bestämmelser om sjukhusets uppdrag framgår av gällande tillämpningsanvisningar för högspecialiserad vård. Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. 6 (51)

129 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Parallellt och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklingsoch utbildningsuppdrag. Precisering av vårdutbud Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2013/14 vilket beskrivs i form av övergripande prestationstal. Förändringar 2015 beskrivs i kapitel 5. Vårdvolymer Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1.1A region- och rikssjukvård samt 1.1B länssjukvård. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti och valfrihet gäller och SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. SU ansvar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård. 1 Akut vård SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SU. Tillgängligheten vid akutmottagningen/akutmottagningarna ska vara god och SU ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas rätt vårdnivå men inte avvisas. Närsjukvård Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. För SU innebär detta att samverkan ska ske med vårdgrannar i enlighet med avsnitt 3. Samverkan och samarbete. Hälsofrämjande vård SU har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. SU har ett ansvar för att i mötet med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SU ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla 1 För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i VGR, se RSK (51)

130 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). 3. Samverkan och samarbete Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom ex omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Samverkan mellan regionens sjukhus Samordning ska ske mellan regionens sjukhus för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Samverkan mellan regionens sjukhus vad gäller region- och rikssjukvård beskrivs under avsnitt 2. Omfattning. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdrag. Samverkan med andra aktörer SU ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet. Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till: medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården, konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar, Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som medicin direkt och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård, som kommunicerats med berörda enheter ( ). Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer. 8 (51)

131 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 4. Åtagande Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. De övergripande kvalitetsmålen är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). All vård i VGR ska genomsyras av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Nedan beskrivs de ingående delarna i God Vård 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att patienter inte ska drabbas av vårdskador. Vårdskador ska minimeras genom ett aktivt systematiskt förebyggande arbete och utveckling av en god säkerhetskultur. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården och hälsofrämjande och förebyggande insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. För att minimera över- och under behandling ska vårdmetoder användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet. Sjukhuset åtar sig att Delta i och aktivt använda samtliga relevanta nationella kvalitetsregister Utforma och genomföra ST-utbildning. ST-utbildningen är en grundläggande källa till rekrytering av specialister inom sjukhuset och en viktig del i den framtida ledarförsörjningen. För att säkerställa genomförandet av god vård för patienterna ska ST-utbildningen utformas och genomföras med hög kvalitet. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Information om den fysiska tillgängligheten ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder (Regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet). Regionens budget anger att 2 Handlingsplan för God Vård RSK (51)

132 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU informationen ska finnas i tillgänglighetsdatabasen. All vårdpersonal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Under 2015 fortsätter SU det arbete som startade under 2014 tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Fyra områden har identifierats som ska analyseras; hjärtsjukvård och kataraktsjukvård samt strokesjukvård och dialysverksamhet. Hjälpmedelsansvaret är preciserat i hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel med samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivningsbara hjälpmedel Regionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18- årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. SU s ansvar framgår i huvudsak av hjälpmedelshandboken. Vård i rätt tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Vårdgaranti Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ). SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer och förbättrat tillgängligheten inom flertalet vårdgarantiområden. Under 2015 och framåt fortsätter SU detta arbete för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Trots detta har sjukhuset fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Utöver ovanstående kan förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SU s möjligheter att klara vårdgarantin. 10 (51)

133 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SU kommer att medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer såväl utförare som beställare och ägare att delta, fortsatt medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvårdens och närsjukhusens, fortsätta arbetet med att korta ledtiderna inom akutmottagningsverksamheten med fokus på effektivisering och kortare ledtider Vårdgarantin inom region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård omfattas av vårdgarantin men inte av det fria vårdvalet. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Förändringar 2015 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringarna framgår i detalj av bilaga 2. Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att centralt svara för en introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med beställarna. Det ska inte uppstå problem att fortsätta med en införd ny metod när introduktionsfinansieringen upphör. Introduktionen sker efter en strukturerad process och prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2015 ska finansieras av HSN, värderas i 2015 års prisnivå till 37,6 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. Ordnat införande av läkemedel och metoder som tidigare ersattes som särskild framställan kommer fr o m 2015 att ersättas genom SU s ordinarie ersättning. Ordnat införande metoder Ordnat införande avseende metoder uppgår till 9,7 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. 11 (51)

134 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Ersättning för biobank, simulatorcentrum och robotkirurgi har tidigare finansierats via anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Fr o m 2015 ersätts nämnda tre verksamheter inom ramen för VÖK. Ersättningsutrymmet ökar med 15,9 mnkr, ersättning sker via riktat uppdrag. Finansiering från RS/HSU Överenskommelsen 2015 bygger på att tidigare beslut avseende Ordnat införande samt vissa andra regioncentralt finansierade uppdrag även fortsatt finansieras regioncentralt. Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgår till 919,4 mnkr, inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSU beslut om introduktion och finansiering av nya dyra läkemedel så kallat Ordnat införande, samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Läns-, region- och rikssjukvård IVA-platser. Under 2014 slutförde SU inrättandet på IVA-platser som genomförts på SU med start Under 2014 kunde SU disponera 6 mnkr ur ettåriga tillgänglighetsmedel för att avsluta satsningen. Det riktade uppdraget VÖK 2014 avseende IVA-platser och nämnda 6 mnkr inarbetas i SU s prestationsersättning fr o m Region- och rikssjukvård Transsexuell kirurgi Fram till 2013 har patienter i behov av transsexuell kirurgi remitterats till utförare utanför VGR. Under 2014 har SU utfört vården i egen regi vilket permanentas fr o m SU ersätts för uppkomna kostnader i samband med bokslutsberedningen. Länssjukvård Behov av vårdplatser ökade SU s ersättningsutrymme med 50,0 mnkr för att kunna vidta åtgärder för att minska överbeläggningar övergår ersättningen från ett riktat uppdrag till att ingå i SU s prestationsersättning. Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU ersattes för den utökade verksamheten genom en särskild framställan Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget för ASIH. Förlossningar. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården (se bilaga 3). Basvolymen för förlossningar höjs med 310 stycken. Basvolymen för 2015 uppgår 12 (51)

135 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU därmed till förlossningar för vilka SU får full ersättning. Avvikelser från fastställd basvolym regleras enligt gällande ersättningsmodell som beskrivs mer detaljerat i bilaga 3. Tillgänglighetssatsning. Under avtalsperioden 2013/14 har SU har haft möjlighet att disponera ett tillfälligt ekonomiskt utrymme som inte förbrukats till läkemedel inom ramen för ordnat införande. Medlen har istället kunnat användas för att förbättra tillgängligheten till besök, behandlingar och vissa undersökningar i egen regi. Bedömningen för 2015 är att det avsatta utrymmet för ordnat införande inte kommer att utnyttjas för läkemedel inom ordnat införande. Det tillfälliga ersättningsutrymmet, 46,9 mnkr, permanentas fr o m 2015 och ingår i SU s ordinarie ersättning. Målrelaterad ersättning. Under 2015 ingår den målrelaterade ersättningen om totalt 200,0 mnkr i SU s prestationsersättning. Lönesatsningar från HSN. Satsningen på jämställda löner som tidigare finansierats av personalutskottet (2013 och 2014) kommer fr o m 2015 att finansieras genom vårdöverenskommelsen. Medlen är nivåhöjande. Sammantaget innebär det ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 67,9 mnkr vilket ingår i SU`s ordinarie ersättning. Beloppet avser den treåriga satsningen. Beroendevården. Under 2014 har basmottagningar inom Beroendeverksamheten förstärkts med 5,6 mnkr av tillfälliga medel. Fr o m 2015 permanentas ersättningen och ingår i SU s prestationsersättning. Hyposensibilisering Under 2014 fick SU ett utökat uppdrag att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar. För 2015 ökas SU ersättningsutrymme med 2,4 mnkr och antalet besök ökar med Ersättning och prestationer kommer att justeras 2016 och framåt tills beräknade volymer har full effekt. Ljusbehandlingar. SU får ett utökat uppdrag att utföra ljusbehandlingar i och med att Närhälsan upphör med motsvarande verksamhet på Hisingen. SU ersätts med 0,8 mnkr. Antalet besök ökar med st. ACT-team. ACT-teamet i nämndområde 11 Hisingen kommer att vara i drift under SU ersätts totalt med 1,6 mnkr. Ersättningen för motsvarande verksamhet i nämndområde 12, Nordöstra Göteborg övergår från ett riktat uppdrag till prestationsersättning. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. TNE ska på sikt samordnas med Nordhemskliniken inom beroendevården. En förutsättning är att det finns lämpliga lokaler. SU och HSNK kommer under 2015 att tillsammans arbeta för en permanent lösning av lokalfrågan. SU ersättningsutrymme ökar med 12,2 mnkr och ersätts som ett riktat uppdrag. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU kommer att få ett utökat uppdrag att utföra avancerad sjukvård i hemmet i samarbete med Mölndals Stad. Uppdrag och ersättning regleras i en kompletterande överenskommelse. 13 (51)

136 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU BUP Ale. Slutenvård för barn boende i Ale kommun övergår från ersättning som riktat uppdrag till att ingå i SU`s prestationsersättning. Minimaria för ungdomar från Öckerö. För att underlätta administrativa rutiner överförs 0,03 mnkr till SU. Minimaria övergår från att ersättas som riktat uppdrag till prestationsersättning. Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA) Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver ortopedteknisk verksamhet i egen regi. OTA skall förskriva och tillhandahålla ortopedteknik enligt regionens regelverk. Alla medicinska underlag/ beställningar skall skickas direkt till verksamheten. I specifika fall skall möjlighet erbjudas att välja annan utförare. I och med att ett avtal som HSN har tecknat en med privat leverantör av ortopedtekniska hjälpmedel avslutas övergår motsvarande kostnadsansvar till SU fr o m SU tillförs 0,06 mnkr. Särskilda näringspreparat. Fr o m har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar för särnärtillbehör som förskrivs i habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Det innebär att 2,3 mnkr växlas från SU till Habilitering och Hälsa. SU och Habilitering och Hälsa är överens om att inte göra några ytterligare justeringar. Därmed har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar och samma princip gäller som i övriga Västra Götalandsregionen. Bedömningsbilar. För att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå har SU bedrivit en försöksverksamhet under 2014 med två bedömningsbilar inom ambulanssjukvården. Verksamheten permanentas fr o m Ersättningsutrymmet ökar med 3,5 mnkr. Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget Akutmottagningar. Barnröntgen. MR undersökningar görs på barn och ungdomar för att tillgodose behovet av utredning och uppföljning inom t.ex. cancersjukvård, nyföddhetsvård, ortopedi och hjärtsjukvård. SU s ersättningsutrymme ökar med 2,5 mnkr för en utökad diagnostisk verksamhet. Ersättning inkluderas i prestationsersättningen. 6. Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (RF ). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. Regiongemensam produktionsstyrning Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus 14 (51)

137 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Neonatalvård Regionstyrelsen har fattat beslut i ärendet Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen 2013 ( , RS ). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. SU och övriga berörda sjukhus i regionen kommer att bereda frågorna i uppdraget tillsammans med beställarna under Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS , HSD-A ) Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar. En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2014 belysa konsekvenserna för respektive utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna Inom sjukhuset bedrivs ett kontinuerligt arbete för att utveckla kvaliteten i akutvårdsprocesserna. Bland annat pågår arbete avseende så kallad direktinläggning, specialist direkt, öppen retur samt in- och utskrivningsklar patient. I väntan på ambulans (IVPA) 2014 påbörjades ett gemensamt arbete med representanter för SU, SDF Göteborg Väster, Räddningstjänsten i Storgöteborg och HSNK. Uppdraget är att såväl kortsiktigt som långsiktigt sambruka, effektivisera och utveckla en hållbar lösning avseende IVPA i Södra Skärgården. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) Under har SU och ANS tillsammans med beställare genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram vårdområden som kan överföras till ANS från SU. Under 2015 fortsätter utredningsarbetet om barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden. ACT Centrum Väster Under 2014 har SU tillsammans med HSNK förberett införandet av ACT-team in om nämndområde Centrum Väster. Arbetet fortsätter Vid förändrade uppdrag tecknas en kompletterande överenskommelse. Psykiatrisk vård Öppen allmän psykiatri Hisingen. HSN 11 Göteborg Hisingen har i sitt mål- och inriktningsdokument för 2015 (HSN ) gett HSNK i uppdrag att träffa en överenskommelse som innebär att SU etablerar en mottagning inom öppen allmän psykiatri på Hisingen. Under förhandlingsarbetet har SU presenterat en försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter som skall starta vid SU/Sahlgrenska. 15 (51)

138 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Analys av försöksverksamheten skall göras under Om vårdformen ger avsedd effekt för patientgruppen kan villkoren för en liknande verksamhet på Hisingen klaras ut. SU har verksamhetsplaner för alla de psykiatriska verksamhetsområdena som beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner som ska presenteras för HSN under första kvartalet Barn- och ungdomspsykiatri Öckerö. HSN 4 har gett uppdraget att undersöka om det är möjligt att Kungälvs Sjukhus kan överta uppdraget att bedriva barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet på Öckerö. En partssammansatt grupp ska se på förutsättningarna för ett förändrat uppdrag avseende BUP Öckerö för SU under överenskommelsens period. 7. Ekonomi Ersättning Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. SU ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård. År 2015 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård 2 247,5 868, ,9 Länssjukvård 7 797, ,2 Totalt (mnkr) ,7 868, ,1 Index. Index för 2015 är fastställt till 2,5 %. Akutsjukhusen har inte något effektiviseringskrav. Förändring av ersättningsutrymmet enligt ovan kan ske i enlighet med fastställda ersättningsmodeller. Dessa utgörs för närvarande av förändrade volymer inom förlossningsoch transplantationsverksamheter samt för verksamhet som ersätts enligt särskild framställan. Övrig ersättning Ersättning utöver ovan angivet ersättningsutrymme. Tillkommande ersättning ges för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel samt för läkemedel ASIH utöver basnivå. Ersättning för transsexuell kirurgi görs i samband med bokslutsberedning. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga (51)

139 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av budgetbeslut samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan SU inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2014 ska kunna omarbetas. Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under överenskommelseperioden. Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 10. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om denna vårdöverenskommelse. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera vid SU om vårdöverenskommelsen. 17 (51)

140 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. VÄSTRA GÖTALAND Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Per Tenggren Ordförande i HSN 12 Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset 18 (51)

141 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård År 2015 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU / RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård (51)

142 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.1A Ersättningar och volymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall A3 Rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning B Nord DRG O Besök Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning C3 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning Medicinsk rehab och D thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Barn- och H ungdomshabilitering Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder Forskning och utveckling, sista utposten Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSU/RS Summa region- och rikssjukvård (51)

143 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.1B Ersättningar och volymer länssjukvård Bilaga 1.1B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) LÄNSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall B Nord DRG O Besök Poäng Planerad ersättning C1 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning E Psykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Besök Planerad ersättning F Barn- och ungdomspsykiatri Vårddagar Besök Planerad ersättning G Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Receptläkemedel Övriga riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Summa länssjukvård (51)

144 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Riktade uppdrag Ersättning tkr region- och rikssjukvård år 2015 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 790 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 838 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Ordnat införande behandlingsmetoder biobank, simulator, robotkir Summa riktade uppdrag Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi Ordnat införande behandlingsmetoder Frenikus, PET-CT Summa särskild framställan ersätts från HSN FOUU,sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSU (51)

145 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr länssjukvård år 2015 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 683 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Neurologiskt stödcentrum (fd Strokeforum) HIV/Aids Screening bukaorta 491 Akutmottagningar Valfrihetsvård Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Vårdhygien Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering Bedömningsbil (51)

146 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Nämd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 955 Flyktingbarnteam Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun Palliativt centrum Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH Mobilt fältteam Tillnyktringsenhet (TNE) ACT team Hisingen Summa Länssjukvård Receptläkemedel Särskild framställan Ordnat införande RÖS Ordnat införande etapp Ordnat införande Botox Summa särskild framställan - ersätts från HSN (51)

147 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2A Förändringsposter Bilaga 2A Förändringsposter år 2015 region- och rikssjukvård Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2014 Grundöverenskommelse Förändringar 2015 region- och rikssjukvård Biobank, Simulator, Robotkirurgi "Motorpengar" Riktat uppdrag Frenikus Särskild framställan PET-DT Särskild framställan Sparbeting: konsulter -220 Jämställda löner Jämställda löner Hjärtsjukvård +/ vtf 81 Från SF till prestationsers index tillkommer DRG 117 TAVI +/ vtf 50 DRG 415 IVA satsning +/ Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Förändring mellan vårdnivåer Till länssjukvård 25 (51)

148 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2B Förändringsposter Bilaga 2B Förändringsposter år 2015 länssjukvård Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Förändringar 2014 länssjukvård Förlossningar vtf 310 Utökning basvolym DRG 231 Ordnat införande Botox Särskild framställan Ordnat införande RÖS Särskild framställan Ordnat införande etapp Särskild framställan Hyposensbehandlingar Besök Sparbeting: konsulter -596 Jämställda löner Jämställda löner Ljusbehandlingar 820 Läk bes 110 Sjv beh Ordnat införande / Helår IVA +/ Beroendevård +/ Läk besök 800 Sjukv beh IVA satsning +/ Engångssatsning tillgänglighet +/ Vtf 280 DRG 336 Läk bes Sjv beh Hjärtsjukvård +/-731 Vtf 5 DRG 17 Mellanliggande provtagningar +/ Delad finansiering BUP Ale +/-204 Från SF till receptläkemedel index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer 26 (51)

149 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2B Förändringsposter Överbeläggningar +/ Från RU till prestationsers index tillkommer Förändring mellan vårdnivåer Tekninsk justering prestationer psykiatri Vtf -72 Vrdagar Läkbes -500 Sjv beh Ordnat införande Lucentis +/-489 Ordnat införande trombolys +/ ASIH dietister,kuratorer +/-500 Minimaria +/ Läkbes 176 Sjv beh Från region- och rikssjukvård Från RU till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till riktat uppdrag index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer ACT team Nordost +/ Sjv beh 750 Från RU till prestationsers index tillkommer ACT team Hisingen Riktat uppdrag Målrelaterad ersättning 25% +/ Från SF till prestationsers index tillkommer Tillnyktringsenhet TNE Riktat uppdrag Bedömningsbil Riktat uppdrag Barnröntgen Ingår i prestationsersättning Tillbehör särnär Överföring till H&H Ortopedtekninska hjälpmedel OTA 60 Ingår i prestationsersättning Minimaria Öckerö 30 Ingår i prestationsersättning Receptläkemedel Ersättning 2014 inklusive uppräkning Ordnat införande Summa Index 2015 Index 2,5% 27 (51)

150 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilda riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1.2). Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Inomregional rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 (45) procent fast ersättning och 50 (55) procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 1.2A och 1.2B 28 (51)

151 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Transplantationer. En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Modellen gäller enbart VGR-patienter och tillämpas för både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningsvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med en procentandel av den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Ny basvolym för barn och vuxna efter justering: Organ Totalt Hjärta 12 Lunga 12 Lever 27 Njure 80 Flerorgan 3 Summa 134 Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel, för läkemedel ASIH där sjukhuset efter särskild framställan kan erhålla medel utöver fastlagd basnivå. Kostnader för transsexuell kirurgi ersätts efter redovisade kostnader i samband med bokslutsberedning. 29 (51)

152 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbetsoch miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i Västra Götalandsregionen. Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för third opinion (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva 30 (51)

153 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Biobank, Simulatorcentrum och Robotkirurgi. Avser medicinska metoder som tidigare har finansierats av anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Metoderna har övergått från utveckling till ordinarie sjukvård. Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen. Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna: bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda patienter dock utan att överta vårdansvaret. Ersätts med regionbidrag från RS. Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser. 31 (51)

154 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. HIV/Aids. Förebyggande insatser riktade mot HIV-positiva flyktingar och asylsökande (infektionssjukvård) samt information till anhöriga. Screening bukaorta. Allmän screening av 65-åriga män för att få fram eventuell förekomst av bukaortasneurysm. Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. Sjukhuset ska ta emot alla akuta primärvårdspatienter nattetid inom sjukhusets befintliga akutmottagningar. Med nattetid avses kl I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. I det riktade uppdraget ingår två bedömningsbilar som koordineras av ambulanssjukvården. Bilarna används för att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå. Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. 32 (51)

155 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. Hygiensjuksköterska, Göteborgs Stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs Stad. Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård- /stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. ACT-team HSN 11. ACT-teamet (assertive community treatment) arbetar med personer med dubbeldiagnos, det vill säga svår psykisk sjukdom och samtidigt missbruk och behandlar i enlighet med metoden case management. Samverkan sker mellan sjukvård och socialtjänst. Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård och vård genom regionens kökortningsavtal för patientens fria vårdval med avgränsning mot Kungälvs sjukhus. Valfrihet Halland. SU har kostnadsansvaret för valfrihetsvården i Halland där kostnaden understiger 20 tkr. Gällande regler finns beskrivet i Riksavtalet Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla dietist och kurator motsvarande en heltidsbefattning inom den del som är regionens ansvar. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan. Uppdraget inkluderar även läkarinsatser vid speciella Hospice-enheter i Göteborg. Mobilt fältteam. Mobila Fältteamet är ett uppsökarteam för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning med eller utan missbruksproblematik inom LGS-området och som bedöms ha behov av insatser från psykiatri och/eller kommun. 33 (51)

156 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Teamet arbetar uppsökande och utgör en första linjens specialistfunktion med uppdraget att göra behovsbedömningar på fältet och initiera behandling och stöd för den enskilde från rätt psykiatrisk och/eller kommunal verksamhet. Teamet har snabb handläggningstid och har även möjlighet till akuta insatser. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. Tidig understödd hemgång vid stroke. Multidisciplinärt rehabiliteringsteam och läkare genomför rehabilitering i hemmet för patienter som haft stroke. Vårdhygien. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet (RSK ). Direktivet innebär för SU:s del viss utökning av sjukhusets åtagande. Särskild framställan Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården har sjukhusets uppdrag utökats inom strokesjukvården åren (Dnr RSK ). Utökningen 2010 avser hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Den del av ägaruppdraget som avser hemikraniektomi är särskild framställan i VÖK. Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation. Metoden innebär att ett titanimplantat operas in i det kvarvarande skelettet. Frenikusstimulering innebär att en nervstimulator inopereras på ventilatorberoende patienter. Nervstimulatorer opereras in på frenikusnerverna och därmed aktiveras diafragman. Patienterna kan på detta sätt återfå diafragmaandning. PET DT avser diagnostik av tumörutbredning vid icke operabel Cervixcancer. Botoxbehandling görs för patienter med stora besvär av svettningar där andra metoder inte har hjälpt. Regionuppdrag Rörelseorganens sjukdomar (RÖS). Avser läkemedelsbehandlingar (TNF hämmare) främst för patienter med reumatoid artrit och psoriasitartrit. Övriga läkemedel enligt etapp (MS läkemedel) och etapp (Cystisk fibros, bröstcancer, epilepsi). 34 (51)

157 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen Bilaga 5 Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7 11, 12 och styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset fattar beslut om en vårdöverenskommelse för perioden Detta dokument utgör en plan för uppföljning 2015 av vårdöverenskommelsen. Planen omfattar ett antal uppföljningsområden som fördelats efter rubrikerna Effektiv-, Jämlik-, Kunskapsbaserad-, Patientfokuserad-, Säker vård och Vård i rätt tid. Uppföljningen ska belysa om uppdraget genomförts enligt överenskommelsen. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i samband med Sahlgrenska universitetssjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering (ÅR) till regionen. Särskild uppföljning av VÖK specificeras i planen nedan. Avstämning och dialogmöte är två uppföljningsformer som avviker från ordinarie rapportering. Avstämning innebär att SU redovisar information på initiativ av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Dialogmöte innebär att SU träffar HSNK för uppföljning av specifikt vårdområde. Flera uppföljningsområden är återkommande från Nedan anges ett antal uppföljningsområden som Hälso- och sjukvårdsnämnderna har fokuserat på i sina Mål- och inriktningsdokument för Under 2014 har motsvarande områden följts upp och redovisats. Uppföljningen under 2015 görs bl a i form av avstämning vilket innebär att uppföljning lämnas av SU på initiativ av HSNK. Kommunikation och information till patienter Kontakt med vården Kontaktpunkten Suicidprevention Strokesjukvård Öppen psykiatrisk vård för invånarna på Hisingen. Vården av sjuka äldre Uppföljningen av vårdöverenskommelserna indelas i tre avsnitt enligt nedan: Avsnitt 1: Uppföljning av volymer och prestationer. Avsnitt 2: Uppföljning av specifika aktiviteter (aktivitetsuppföljning) för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till nämndernas mål. I det fall det finns kvalitetsuppföljning kopplas dessa till aktivitetsuppföljningen. Avsnitt 3: Uppföljning av vårdöverenskommelsen med avseende på kvalitetsdriven vård och med fokus på resultatmått. Kvalitetsbegreppet definieras med dimensionerna ur GOD VÅRD. Här ingår också uppföljning av RF:s mål. RF:s mål är kursiverade. 35 (51)

158 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen Datakällor för uppföljning avsnitt 2 och 3 De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal (diarienummer RS ). HSNK hämtar uppgifter från Kvartalen. För de kvalitetsindikatorer som inte redovisas i Kvartalen lämnar SU uppgifter. Uppföljning av regionala mål hämtas ur den gemensamma uppföljningsportalen Målstyrningsstöd. I det fall uppföljning inte kan göras i Målstyrningsstödet följer uppföljningen regionens anvisningar. Uppföljningsperioder: Delår 2 och helt år. 36 (51)

159 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 1. Uppföljning av volymer Uppföljning av ersättning och volymer enligt vårdöverenskommelsen bilaga 1.1A och 1.1B sker i faktureringssystemet Freja. Sjukhusets ersättningsmodell beskrivs i bilaga 3. Uppföljningsområde Innehåll Tidpunkt Vårdvolymer Förlossningssjukvård Hälsoundersökningar med mammografi Transplantationssjukvård Antal viktade prestationer för VG-patienter Antal förlossningar i förhållande till överenskommen basvolym samt prognosticerat antal för helt år Enligt gemensam uppföljningsmall för Volymer enligt ersättningsmodell Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning 37 (51)

160 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Effektiv vård Förbättrad och stärkt samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Överbeläggningar ska minska Se avsnitt 3 Deltagande i samverkan. Samverkan sker genom Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Lägesrapport från Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. SU bekräftar att namngivna personer finns ÅR Delår 1 Barn med fetma Fortsatt arbete på SU Uppföljning av lämnad rapport Delår 2 Hälsofrämjande och förebyggande insatser Se avsnitt 3 Jämlik vård Patientbemötande SU deltar i regionens kunskapscenter Våld i nära relationer. SU arbetar med gemensam värdegrund SU implementering av regionala/lokala handlingsplaner/pm för våld i nära relationer. SU värdegrundsarbete ÅR Två vårdområden ska analyseras ur genusperspektiv. Se avsnitt 3 Redovisning Utfall och handlingsplan, Kunskapscentrum för jämlik vård, HSNK och SU ÅR 38 (51)

161 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Kommunikation och information till patienter. Information ska finnas tillgänglig på flera språk, minoritetsspråk, lättläst svenska Kontakt med vården. Genomförda åtgärder efter tidigare handlingsplaner Implementering av Rättighetskommitténs handledning när den publicerats Kontaktpunkten. SU handlingsplan för att förbättra kontakten med vården. Avstämning Avstämning Kunskapsbaserad vård Patienter med KOL Ökad täckningsgrad i kvalitetsregistret Utfall (andel registrerade) i kvalitetsregister vid Lungmedicin. Uppgifter från SU. ÅR Patientfokuserad vård Övergången mellan barnsjukvård och vuxensjukvård Uppföljning av pågående arbete somatisk vård Dialogmöte Våren Suicidprevention Uppföljning av pågående arbete. Avstämning Strokesjukvård. Råd och stöd till anhöriga. Uppföljning av pågående arbete. Avstämning 39 (51)

162 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Konsultrollen gentemot primärvård och kommun Tidig understödd hemgång Patientens delaktighet i den egna vården Se avsnitt 3 Utveckling av den psykiatriska vården. Implementering av RUP enligt regionala direktiv. Särskild uppföljning PTSD schizofreni PTSD avstämning Schizofreni rapportering av genomförande enligt kompletterande överenskommelse Delår 2 Februari 2016 Psykiatrisk vård SU beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner Öppen psykiatrisk vård för invånarna på Hisingen. Avstämning Mobila specialistenheter ACT- team Centrum Väster uppföljning enligt kommande kompletterande överenskommelse ÅR 40 (51)

163 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Hisingen uppföljning enl avtal (HSN ) Säker vård Neonatalvård. Säker transport av för tidigt födda. Översyn och utredning av neonatalsjukvården i VGR HSN följer det regionala arbetet. Avstämning Patientsäkerhet Se avsnitt 3 Vården av sjuka äldre Implementering av regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre Dialogmöte Redovisning av indikatorer enligt den regionala handlingsplanen ÅR Adekvat läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla över 75 år Avstämning I väntan på ambulans (IVPA) Södra skärgården Gemensamt utredningsarbete för att hitta hållbar lösning Lägesrapport (51)

164 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Vård i rätt tid Vårdgarantin. Se avsnitt 3 Akutvårdskedjan. Se avsnitt 3 SU s utvecklingsarbete enligt verksamhetsplan Antal patientgrupper med; Direktinläggning /Öppen retur/inskrivningsklar/utskrivningsklar patient), mångbesökarmodellen, bedömningsbilar Uppföljning av SU s arbete med Akutvårdskedjan. Delårsrapportering + avstämning Seminarium Delår, ÅR NP utredningar Uppföljning av volymer och väntetider för barn och vuxna. Delår 2 Övrigt Två vårdområden ska följas upp särskilt och utvärderas SU arbetar med värdebaserad vård. HSN tar del av det arbetet för två vårdområden. Seminarium Specialiserad palliativ vård i hemmet (ASIH) Mölndal Uppföljning av utökat uppdrag Uppföljning enligt kommande tilläggsöverenskommelse. ÅR 42 (51)

165 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt 43 (51)

166 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Säker hälso- och sjukvård: Vårdrelaterade skador ska minska Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården ska minska (RF) Vårdrelaterade skador ska minska 33. Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården 26. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart 35. Återinskrivning på IVA inom 72 timmar Antal överbeläggningar per Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 vpl ska minska (RF) 100 disponibla vårdplatser. RF 7 % * 5.7 % * Nya infektionsverktyget) Vårdgivare < 3 % * Vårdgivare < 3,4 st * Regional rutin 44 (51)

167 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Patientfokuserad vård: Delaktigheten i vården ska öka och vården skall ges med respekt och lyhördhet Vården ska ges med respekt och lyhördhet Patienternas delaktighet i vården ska öka (RF) Användning av Mina vårdkontakter ska öka (RF) Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på bemötande Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på delaktighet Hur arbetar sjukhuset med att öka användningen av Mina vårdkontakter Redovisning Redovisning* Regional/ NPE ingång Regional/ NPE ingång Delår 2 Delår 2 Redovisning* Delår 2 45 (51)

168 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 24. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa; avser planerade operationer 28. Andel patienter med skriftlig vårdplan, VUP resp BUP 30. Andel patienter med synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi 39. Nervsparande intention (uni-eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg eller intermediär risk (PSA<10ng/ml) dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer 15%* Vårdgivare Ny indikator 50 % * Vårdgivare 20%* Vårdgivare >90% * vårdgivare Ny indikator <1% * vårdgivare Ny indikator <4% * vårdgivare Ny indikator 46 (51)

169 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Jämlik vård - En jämlik och jämställd hälso- och sjukvård som ges på lika villkor Två verksamhetsområden ska belysas ur genusperspektiv Samverkan med KJV Uppföljning av utvecklingsarbete och resultat Se avsnitt 2. Könsskillnader i hjärtsjukvård skall minska (RF) Könsskillnader i strokevård skall minska (RF) 4 indikatorer Kvalitetsindikator 6-10 könsuppdelade indikatorerna ingår i "Regionalt måltal för utvalda indikatorer " Diarienummer RS Kvalitetsindikator Könsskillnad strokesjukvård Könsuppdelade indikatorerna ingår i "Regional måltal för utvalda indikatorer ". Diarienummer RS Utfall skall visa på minskade skillnader Samverkan med KJV ** Utfall skall visa på minskade skillnader Samverkan med KJV ** Återkopplande redovisning/ KVARTALEN Återkopplande redovisning/ KVARTALEN 47 (51)

170 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Deltagande i screeningprogram ska öka (RF) Screening för bukaortaneurysm, Målgrupp är män som fyller 65 år det året de får kallelsen. Täckningsgraden kommer att redovisas på sjukhusnivå. 85 % * av målgruppen ska delta Deltagande i screeningprogram ska öka (RF) Minska somatisk sjuklighet hos personer med psykisk sjukdom Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare med tidigare psykiatrisk vård under de senaste 5 åren (RF) Screening med mammografi Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin / /Antal personer år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin 85 % * av målgruppen ska delta Minska ** Levereras från utföraren, VGRdatabas under uppbyggnad. Uppföljning görs enligt regionens kommande regionala redovisning Utfall 2013: % andel ska öka Utvecklingsområde: Redovisa utfall och handlingsplan med åtgärder Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, definition av indikator 135 (2012) Datakälla patientregistret Socialstyrelsen 48 (51)

171 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Vård i rätt tid - En jämlik hälso- och sjukvård kännetecknas av hög tillgänglighet och ges på lika villkor Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård. (RF) Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. (RF) 31. Andel patienter som vid initial triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där tid till läkare (TTL) är < 1 timme vid besök på akutmottagning RF? Antalet ska minska ** Antalet ska minska ** Regional rutin Minska 2015 Utfall i regionen 2013: 5760 Mål 1500 för 2016 Regional rutin Minska 2015 Utfall i regionen 2013: 1995 Mål 900 för % * Regional rutin Målnivå för 2015 i VGR s budget 2014 Målnivå för 2014 är 60 % 32. Andel patienter som vid triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där total genomloppstid (TGT) < 4 tim vid besök på akutmottagning RF? Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (%). Avser vuxna. (RF) 90 % * Regional rutin 100 % ** Regional rutin Ny indikator 49 (51)

172 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Väntetid till besök på BUP 30 dagar ska minska (RF) % Väntetid till BUP ska maximalt vara 30 dagar (RF) 40. Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut 41. Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation 100 % ** Regional rutin >80% * vårdgivare Ny indikator >90% * vårdgivare Ny indikator 50 (51)

173 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Effektiv vård - Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt 13. Andel patienter som fått dialys i Hälso- och sjukvården skall ha ett hälso-främjande synsätt Utvecklingsindikatorer (2014) hemmet 44. Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 45. Andel patienter med diabetes, TIA, KOL, hjärtinfarkt med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 46. Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 47. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 48. Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 30 % * > 25 % ** Redovisning >50-75 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 100 % ** Redovisning Vårdgivare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Skall öka * Måltal innebär ett kvantitativt uppföljningsresultat ** Redovisning innebär en kvalitativ uppföljning 51 (51)

174

175 Ärende 5 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: E-post: gunnel.sjoberg@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Svar på förfrågan om inrättande av Barnhus Södra Älvsborg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad 1. ställer sig bakom intentionerna att inrätta Barnhus Södra Älvsborg 2. godtar inte föreslagen bemanning och kostnadsfördelning 3. ger Hälso- och sjukvårdschefen i uppdrag att göra en fördjupad utredning i samverkan med SÄS för att belysa Västra Götalandsregionens ansvar i frågan om barnahus 4. beslutet justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund har skickat en förfrågan om besked/politiskt beslut angående inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg för att kunna gå vidare i processen. Frågan har gått till Åklagarmyndigheten, polismyndigheten, Södra Älvsborgs sjukhus, Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg och Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad. Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommun har beslutat att man är positiva till att delta Barnhus i Södra Älvsborg. Alingsås och Lerums kommun har ännu inte svarat på frågan om man vill delta. Hälso-och sjukvårdsnämndens kansli har inte varit delaktiga i beredningen och i framtagande av förslag till modell av barnhus, uppdrag, bemanning och finansiering. På grund av den korta svarstiden har inte kansliet haft möjlighet att göra en fördjupad beredning av ärendet i samverkan med SÄS för att belysa Västra Götalandsregionen ansvar i frågan. Kansliet bedömer därför att det är i dagsläget svårt att ta ställning till rimligheten i förslaget vad det gäller omfattningen, bemanning och kostnadsfördelning. Fördjupad beskrivning av ärendet Syftet med barnhus Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

176 Datum (3) Diarienummer HSN Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och myndigheten för skolutveckling har gemensamt föreslagit barnahus som en strategi för myndighetssamverkan kring barn som far illa eller riskera att fara illa. Syftet med barnhus är att i myndigheter ska samverka/samråd när det finns misstankar om att barn och ungdomar, 0-18 år är utsatta för brott. Huvudsyftet är anpassa utredningsförfarandet efter barns behov när det gäller barn som utsatts för brott genom att barnförhör, läkarundersökning, krisbearbetning och hantering, råd och stöd sker under ett och samma tak. Barn och ungdomar ska komma till en miljö som är anpassad till dem och deras behov och som innebär att de inte ska behöva ha många olika kontakter med myndigheter. Målet med samverkan är att tillgodose barnens rätt till en rättssäkerprocess och omgående kris- och behandlingsinsatser om behov finns. Barnahus i Västra Götaland I Västra Götaland finns det barnahus i Göteborg, i Skaraborg med placering i Skövde och i Fyrbodal med placering i Trollhättan. I Skaraborg och i Göteborg drivs verksamheten i bred samverkan mellan kommunernas socialtjänst, polis och åklagarmyndigheten, hälso- och sjukvården genom SKAS respektive SU Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg är med och finansiera Barnahuset Göteborg Boråsregionens utredning Enligt utredningen som Boråsregionen bifogat till sin förfrågan önskar kommunerna att barnahusverksamhet bör starta tidigast Av utredningen framgår det att respektive huvudman ska ha arbetsgivare- och kostnadsansvar för personal som arbetar inom Barnhus Södra Älvsborg. Som grundbemanning föreslås två heltidsanställda socionomer (kommunanställda) och en barn- och ungdomspsykolog (SÄS/BUP). Finansiering Det framgår av utredningsförslaget att kostnaderna för lokal, drift och utbildning ska delas lika mellan kommunkollektivet, Västra Götalandsregionen och de statliga myndigheterna. För VGR innebär det en årligkostnad på Utöver detta tillkommer det enligt förslaget kostnad för barn- och ungdomspsykolog med 100 procentig tjänstgöringsgrad, ca 700 tkr/år. Beredning Hälso-och sjukvårdsnämndens kansli har inte varit delaktiga i beredningen och i framtagande av förslaget av modell av barnhus, uppdrag, bemanning och finansiering. Bedömning Syfte och mål med barnahus är angeläget då barnets bästa är i fokus genom att i samverkan tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott en rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Det är givet att hälso- och sjukvården har en roll i att bedöma barnets fysiska och psykiska hälsa samt erbjuda vård och behandling när

177 Datum (3) Diarienummer HSN det finns behov och det är angeläget att detta görs i samverkan och samråd med övriga myndigheter som berörs när barn misstänks vara utsatt för brott. Kansliet bedömer att det är svårt i dagsläget ta ställning till rimligheten i den föreslagna modellen för Södra Älvsborg och omfattningen av hälso- och sjukvårdens del vad det gäller bemanning och kostnadsfördelning. På grund av den korta svarstiden har inte kansliet haft möjlighet att göra en fördjupad beredning av ärendet i samverkan med SÄS för att belysa Västra Götalandsregionen ansvar i frågan. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Skrivelse från Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Förfrågan om inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg 2. Utredning gällande Barnhus i Södra Älvsborg 2014 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, info@borasregionen.se Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, sas@vgregion.se

178 Handläggare: Elisabeth Jonsson Utfärdat: Telefon: Diarienummer 2014/SKF 0109 E-post: Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Södra Älvsborgs sjukhus HSN 6 HSN 8 Förfrågan om inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg För att kunna gå vidare i processen med inrättande av Barnhus önskas besked/politiskt beslut avseende inrättande av Barnhus från nedanstående enheter Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Södra Älvsborgs sjukhus HSN 6 HSN 8 Kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda har fattat politiska beslut om att man är positiva till att delta i Barnhus i Södra Älvsborg. Kommunerna Alingsås och Lerum har fått samma förfrågan men ännu ej svarat. Besked/utdrag gällande politiskt beslut skickas senast till: info@borasregionen.se alternativt Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgsvägen 1 A Borås Uppgift om kontaktperson/kontakpersoner inom respektive organisation för det fortsatta arbetet meddelas på samma sätt. Se bifogad utredning med bilagor. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Lena Brännmar Förbundsdirektör Bilaga Utredning Barnhus Södra Älvsborg 2014

179 Handläggare: Catherine Larsson och Utfärdat: Elisabeth Jonsson Diarienummer 2014/SKF 0109 Telefon: , E-post: UTREDNING GÄLLANDE BARNHUS I SÖDRA ÄLVSBORG 2014 Som underlag finns Barnahusutredning Södra Älvsborg 2010 och Missiv Barnhus Södra Älvsborg Bakgrund Frågan om inrättande av Barnhus i Södra Älvsborg har varit aktuell sedan Ärendet aktualiserades under 2013 då den arbetsgrupp som gjort den ursprungliga utredningen gjorde vissa kompletteringar och uppräkning av kostnader. Eftersom koncensus kring Barnhusförslaget saknades inom kommunerna, bestämdes att företrädare för Barnahus i Skaraborg skulle göra en presentation vid Direktionsmötet Vid mötet fick Beredning Social välfärd och hälsa i uppdrag att ta fram förslag till remiss gällande upprättande av Barnhus i Boråsregionen, som ska skickas till medlemskommunerna för yttrande. Tjänstemännen i beredningen har utifrån den tidigare arbetsgruppens förslag och efter kontakt med andra Barnhus och kommunala tjänstemän uppdaterat den tidigare utredningen. Man har inte sammankallat den tidigare arbetsgruppen men haft vissa kontakter med företrädare för polis och åklagare. Under beredningstiden från 2010 har antalet Barnhus ökat markant och flera utredningar har visat på att modellen är framgångsrik. Från SKLs hemsida I Barnahus samråder och samverkar myndighetsföreträdare från socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barnoch ungdomspsykiatri. I december 2008 fanns det 15 st, 2010 fanns det 22 st och st Barnahus. Ytterligare några orter har dessutom fattat beslut om att starta Barnahus. 1

180 Fördelar med Barnhusmodellen Flera utredningar bl. a "Inuti ett barnahus En kvalitetsgranskning av 23 svenska verksamheter". visar på att modellen Barnhus trots vissa brister, är ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att barn- och ungdomar som utsatts för olika typer av misshandel och brott får ett gott bemötande. Det som särskilt berör kommunernas verksamhet har sammanfattats under nedanstående rubriker. Barnperspektiv: Syftet med Barnhus är och förblir att utredningar kring barn som utsätts för brott ska vara anpassade till barnen. Barnen ska inte behöva ha många, olika kontakter med verksamheter och personer utan ska bara behöva komma till ett ställe där miljön är anpassad efter deras behov. Ytterligare ett syfte är att kvaliteten i utredningarna ska höjas genom metodutveckling. Målet för samverkan är att tillförsäkra barnen rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa ska vara i fokus under processen. Barnet ska vara informerat och åtgärder som berör honom eller henne, ska få uttrycka sin uppfattning och sina åsikter. De utredningar som inleds parallellt inom rättsväsendet och socialtjänsten ska inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som möjligt, med hänsyn till barnet. Ett av huvudsyftena med samverkan under ett och samma tak är att barnet inte ska behöva lämna sin berättelse vid flera tillfällen till olika personer eftersom det kan medföra sekundär traumatisering för barnet. Ett annat viktigt syfte är att polis och socialtjänst med stöd från BUP omgående ska kunna göra en risk- och skyddsbedömning. Medhörningsrummen är en nödvändig komponent i barnhusverksamheten och det betonas särskilt viktigt att socialtjänsten och åklagare deltar i medhörningen i varje ärende. Socialtjänstens ansvar: Socialtjänstens har huvudansvaret för barnets skydd. Alla myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om att socialnämnden behöver ingripa till barns skydd. Med anmälningsskyldigheten följer en skyldighet att lämna information till socialnämnden. Alla samverkande myndigheter på Barnahus har ansvar för att ge adekvat information men huvudansvaret och samordningsansvaret ligger på socialtjänsten. I socialtjänstens barnavårdutredning ingår en bedömning av barnets fysiska hälsa och socialtjänsten har också ett ansvar för den psyksiska hälsan, även om hälso- och sjukvården, genom BUP, har huvudansvaret. Samordning/organisation: Samordning är en funktion som på de flesta Barnahus innehas av kommuner. Granskningen visar att en modell med två samordnare, en från polisen och en från socialtjänsten ökar möjligheter att få bättre överblick och koordinera verksamheten, men på de flesta håll är samordningsansvaret kommunernas. Rekommendationen är då att det bör finnas minst två samordnartjänster utifrån att det annars riskerar att bli ett tungt och slitsamt ensamarbete. Navet i Barnhusverksamheten är samplanering och koordination mellan myndigheterna. Detta sker antingen genom konkreta möten runt ett enskilt barn, genom konsultativa samråd där man diskuterar ärenden anonymt eller uppföljande samråd. 2

181 Underlag och upptagningsområde Det geografiska område som föreslås är Polisområde Älvsborg och Åklagarkammarens område förutom Ale kommun, vilket motsvarar kommunerna Alingsås Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Inom detta område fanns vid årsskiftet invånare. Statistiken nedan gäller antalet anmälda brott där målsäganden är under 15 år. I statistiken ingår våldsbrott och övriga brott mot person, dvs. även ofredande, hot och förtal. Kommun Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda I nedanstående tabell beskrivs hur många av ovanstående anmälda brott som skett i nära relation. Kommun Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Utifrån ovanstående uppgifter och tidigare utredning angående antal ärenden anses det finnas ett tillräckligt stort underlag för att motivera ett Barnhus. Som framgår av tabellerna ovan finns en generell ökning av anmälda brott och vad gäller brott i nära relation har en årlig ökning skett. Målgrupp Enligt Rikspolisstyrelsen gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för barnahus är målgruppen: Barn 0-18 år som misstänks ha utsatts för: Misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap brottsbalken (brott mot liv och hälsa) Olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap brottsbalken (brott mot frihet och frid) och där utredningar kring barnet inleds parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. 3

182 Våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap brottsbalken (sexualbrott). Kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. De angivna brottstyperna inkluderar brott med hedersmotiv och barn som lever med våld i familjen (vittne till våld, direkt eller indirekt). Där det bedöms lämpligt bör samverkan även omfatta barn som är förövare av sexualbrott. Styrgruppen för verksamheten skall skapa inklusionskriterier inom ovanstående målgrupper. Målsättning Barnhuset skall ha följande mål för sin verksamhet: Att bedriva ett barnvänligt utredningsarbete präglat av ett uttalat barnperspektiv Möjlighet till snabbare krisbearbetning Förkortning och effektivisering av handläggningstiderna hos samtliga berörda myndigheter Fler åtal och fällande domar vid brott mot barn Utarbeta en kvalificerad utredningsmetodik och specialistkunskap inom området Förbättrad och effektiviserad samverkan mellan myndigheter och en förbättrad samordning av insatserna Barnhusets arbetsuppgifter Arbetsuppgifterna för Barnhuset omfattar i huvudsak: Samrådsmöten, stående tider varje vecka Risk- och skyddsbedömning från polis och socialtjänst med stöd från BUP Medhörning från socialtjänst, hälso- och sjukvård m.fl. efter beslut av åklagare Ge råd och stöd i utredningsarbete Krissamtal med barn och föräldrar Geografisk plats för Barnhus Den erfarenhet som finns från försöksverksamheterna talar för en central placering inom det geografiska upptagningsområdet. Det är av den anledningen naturligt att Barnhuset förläggs i Borås Stad där det även finns Åklagarkammare, Barnklinik och Polis. Övriga kommuner får därmed en rimlig transportsträcka. Medicinsk undersökning Det skall finnas möjlighet att genomföra medicinska undersökningar i Barnhuset eller i dess närhet. Barnmottagningen Viskan i Borås kan vara ett bra alternativ, då den ligger centralt och är bemannad med barnläkare. Barnmedicinska undersökningar, provtagningar och ett antal av de undersökningar som behövs i samband med övergrepp kan genomföras där. Utrustning för dokumentation av övergrepp behövs. Undersökningar som kräver annan utrustning eller då det bedöms lämpligt ur barnets perspektiv hänvisas till specialistmottagning på sjukhuset. 4

183 Bemanning och anställningsform De som arbetar i Barnahuset skall vara anställda av respektive huvudman. Socionomerna skall vara anställda i lämplig förvaltning i Borås Stad, där chefs- och HR-funktion också skall finnas. Fast minimibemanning skall vara två socionomer samt en psykolog från BUP. Båda socionomerna bör ha ett samordnaruppdrag för att säkerställa samordningsfunktionen över tid. Arbets-/ansvarsfördelning mellan Barnhusets samordnare/socialsekreterare och hemkommunens basansvariga socialsekreterare skall vara tydligt uttalad i varje enskilt fall. Handläggande socialsekreterare medverkar i hela processen inklusive samråd och medhörande vid förhör utifrån sitt basansvar. Den tidigare arbetsgruppen rekommenderar att tjänsten från BUP fördelas på två personer för att minska sårbarheten och att det finns en fast bemanning från polisen. Representanter från samtliga berörda verksamheter deltar i samråd. Åklagare deltar vid behov i samråd och i samband med förhör. Samverkan Kraven i den nationella riktlinjen gällande samverkan skall följas. Samverkansparterna skall ha ett formellt skriftligt avtal. De kommuner som inbegrips, Åklagarmyndighet, Polis och hälso- och sjukvården bör sluta en överenskommelse som omfattar minst tre år. Barnhuset skall ha en styrgrupp, där det ingår en representant från varje part. Utöver detta kan det finnas behov av en arbetsgrupp för löpande frågor, rutiner och utformning av samverkansformer. Barnhuset skall ersätta befintliga övergreppsgrupper. När en anmälan om barn som misstänks vara utsatta för brott, inkommer till socialtjänsten skall respektive handläggare avgöra om ärendet skall aktualiseras på Barnhuset. Huvudprincipen är dock att så skall ske. Samråd skall ske i Barnhuset om det inte är uppenbart lämpligare någon annanstans. Barnhuset skall ha fasta tider för samråd men möjlighet till akuta samråd skall finnas. Samordnarna skall samordna arbetet kring de enskilda barnen och verksamheten i huset. Tidsplan Barnhuset bör starta tidigast 1/ För att möjliggöra detta bör ärendet rörande Barnhus beredas inom respektive politiska beslutsinstans under sommar/höst 2014 Avtal mellan parterna bör skrivas under hösten Förslag till kostnadsfördelning Personalkostnad Årskostnad för två heltidstjänster som samordnare/socialsekreterare beräknas till ca 1,3 miljoner kr/år. (Beräknat efter medianlön 2014) Om samordningsansvaret inte delas mellan polis och socialtjänst bör det finnas ett samordningsansvar i båda tjänsterna för att minska sårbarhet och täcka vid ledighet. Kostnaderna för samordnare/socialsekreterare delas mellan kommunerna utifrån bifogad fördelningsnyckel. Kostnad för övrig personal finansieras av respektive huvudman inom region, åklagarmyndighet och polis. 5

184 Lokalkostnad Behov finns av förhörsrum/ medhörningsrum, rum för psykolog och samordnare/socionom, samrådsrum, gemensamma utrymmen som t ex väntrum och reception samt personalutrymmen. Totalt beräknas verksamheten behöva en lokalyta om ca m², beroende på utformning. Kostnad enligt Lokalförsörjningskontoret Borås Stad, 2014 är kr/m², vilket motsvarar en årlig total kostnad om ca kr. Denna kostnad ska fördelas lika mellan polis, region och kommun. Kommunernas del av kostnaden kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Initialkostnader Kostnad för inköp av all inredning och utrustning till gemensamma utrymmen delas mellan huvudmännen. Respektive huvudman bekostar inredning och utrustning i sina egna lokaler. Kommunernas del av kostnaden ca kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Beräknad totalkostnad för gemensamma utrymmen beräknas till ca kr. Utrustning och driftskostnader Driftskostnader dvs. el, IT, säkerhet, kopiator och förbrukningsmaterial mm. delas lika mellan huvudmännen. Kommunernas del av kostnaden ca kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Beräknad total kostnad ca kr. Utbildningsbudget Det skall finnas en budget för gemensam utbildning/ fortbildning och denna Delas mellan huvudmännen. Kommunernas del av kostnaden ca kr fördelas enligt bifogad fördelningsnyckel. Beräknad total kostnad ca kr. Budgetpost Kommuner Region Stat Personal kr Lokal kr kr kr Drift kr kr kr Initialkostnader kr kr kr gemensamma utrymmen Initialkostnader kr kommunens egna utrymmen Utbildning kr kr kr Summa: Kontakt andra huvudmän Turerna runt skapande av Barnhus har pågått under lång tid och det finns starka förhoppningar från polis och åklagare att ett Barnhus nu kommer att skapas. Kommunalförbundets tjänstemän har inte haft kontakt med regionens företrädare utan avvaktar med fortsatt kontakt då det finns ett beslut om att gå eventuellt gå vidare och vilka kommuner som önskar vara med i denna samarbetsform. Bilaga 1 Förslag till fördelningsnyckel för helår

185 Ärende 6 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: E-post: gunnel.sjoberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Översyn av avtal om myndighetssamverkan Utväg Södra Älvsborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att i samverkan med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och övriga berörda myndigheter se över befintligt avtal som reglerar myndighetsamverkande Utväg Södra Älvsborg 2. Uppdraget ska vara slutfört senast mars 2015 Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli vill få nämndens uppdrag att i samverkan med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och övriga berörda myndigheter se över befintligt avtal som reglerar myndighetsamverkande Utväg Södra Älvsborg. Befintligt avtal är otidsenligt och behövs ses över för att anpassas till gällande lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Socialtjänsten, Hälso- och sjukvården, polis, åklagarmyndigheten och kriminalvården har var för sig i uppdrag att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet mot våld i nära relation vad det gäller både våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem och en folkhälsofråga. Utväg Södra Älvsborg har funnits som en permanent verksamhet sedan 2006 mot våld i nära relation och är en myndighetssamverkan mellan kommuner, Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård, polis och åklagarmyndigheten. Verksamheten finansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mittenälvsborg respektive Sjuhärad (HSN 6 och HSN 8) med 2 439mnkr, Alingsås, Lerum, Vårgårda, Herrljunga, Borås, Bollebygd, Mark, Ulricehamn, Tranemo och Svenljunga kommun, mnkr. Närhälsan är värdförvaltning. Utväg är en lågtröskelverksamhet och har förnärvarande ett förbyggande och ett behandlande och stödjande uppdrag. Målgrupperna är personer som utsätts för våld i nära relation samt barn som bevittnat våld. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

186 Datum Diarienummer HSN (2) Beredning Frågan om behov av översyn har varit uppe på dialogmöte mellan poliska företrädare för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mittenälvsborg respektive Sjuhärad den 29 oktober Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist Förnamn Efternamn T f hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhäradskommunalförbund, info@borasregionen.se Närhälsan, Kerstin Torgeby, kerstin.torgeby@vgregion.se

187 Ärende 7 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anki Schutz Telefon: E-post: ann-katrin.schutz@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Förlängning av Inriktning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad 1. godkänner förslag till Förlängning av Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg att gälla längst tom föreslår att kommande nämnd utser representant från presidiet till det Delregionala politiska samrådsorganet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens förändrade politiska organisation i Västra Götalandsregionen från årsskiftet kommer att påverka hälso-och sjukvårdsnämndernas geografiska ansvarsfördelning. Alingsås kommun och Lerums kommun kommer att tillhöra Västra hälso-och sjukvårdsnämndens geografiska ansvarsområde medan Herrljunga och Vårgårda kommer att tillhöra Södra hälso-och sjukvårdsnämnden tillsammans med sjuhäradskommunerna. Detta område kommer därmed att omfatta Boråsregionens medlemskommuner. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg regleras i dokumentet Inriktning av Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Eftersom detta dokument löper ut och Västra Götalandsregionens politiska organisationsförändring kan komma att påverka närvårdssamverkan i Södra Älvsborg bör nuvarande inriktningsdokument förlängas att gälla längst t o m Det föreslagna inriktningsdokumentet har uppdaterats med aktuella begrepp för styrgrupper och nämnder En arbetsgrupp med uppdrag att se över hela Närvårdssamverkansuppdraget har skapats och förslag till nytt inriktningsdokument kommer att tas fram under första halvåret Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

188 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Skrivelse från HSNK och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 2. Förslag till Förlängning Inriktning av Närvårdsamverkan Södra Älvsborg att gälla längst tom Beslutet skickas till Boråsregionen Sjuhärad kommunalförbund, elisabeth.jonsson@borasregionen.se Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, ann-katrin.schutz@vgregion.se

189 Handläggare: Ann-Katrin Schutz HSNK E-post: Elisabeth Jonsson Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund E-post: Utfärdat: Diarienummer: XX Till Direktion och Medlemskommuner inom Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Alingsås kommun Lerums kommun Hälso- och sjukvårdsnämnderna 6 och 8 Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Alingsås lasarett Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Styrelsen för Habilitering och hälsa Primärvårdsstyrelsen Förlängning INRIKTNING AV NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG Förslag till beslut Godkänna förslag till Förlängning Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg att gälla längst t o m Utse representant till det Delregionala politiska samrådsorganet.

190 Ärendebeskrivning Västra Götalandsregionens förändrade politiska organisation i Västra Götalandsregionen från årsskiftet kommer att påverka hälso-och sjukvårdsnämndernas geografiska ansvarsfördelning. Alingsås kommun och Lerums kommun kommer att tillhöra Västra hälso-och sjukvårdsnämndens geografiska ansvarsområde medan Herrljunga och Vårgårda kommer att tillhöra Södra hälso-och sjukvårdsnämnden tillsammans med sjuhäradskommunerna. Detta område kommer därmed att omfatta Boråsregionens medlemskommuner. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg regleras i dokumentet Inriktning av Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Eftersom detta dokument löper ut och Västra Götalandsregionens politiska organisationsförändring kan komma att påverka närvårdssamverkan i Södra Älvsborg bör nuvarande inriktningsdokument förlängas att gälla längst t o m Det föreslaga inriktningsdokumentet har uppdaterats med aktuella begrepp för styrgrupper och nämnder Hälso- och sjukvårdsnämnderans kansli och kommunalförbundet har fått i uppdrag att: tillsammans samordna och leda arbetet för att utveckla modellen för närvårdssamverkan ta fram ett nytt förslag på inriktningsdokument för kommande mandatperiod förlänga nuvarande samverkansavtal tills ett nytt avtal föreliggerför att säkerställa en fortsatt samverkan mellan kommun och VGR kring den nära vården. En arbetsgrupp med uppdrag att se över hela Närvårdssamverkansuppdraget har skapats och förslag till nytt inriktningsdokument kommer att tas fram under första halvåret Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Lena Brännmar Förbundsdirektör Jan Blomqvist T.f. Hälso- och sjukvårdschef Bilaga: Förlängning Inriktning av Närvårdsamverkan Södra Älvsborg

191 Datum: Handläggare: Ann-Katrin Schutz HSNK Elisabeth Jonsson Boråsregionen Förslag Förlängning Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg att gälla längst t o m Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Politiskt antaget juni 2010

192 2 Bilaga politiskt beslut Politiskt antaget 2010 av Kommun Alingsås kommun, Kommunstyrelsen Dnr: KS 002 Bollebygds kommun, Omsorgsnämnden Dnr: ON2010/62 Borås Stad, Kommunstyrelsen Dnr: 2008/KS Herrljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: 130/09 Lerums kommun, Kommunstyrelsen Dnr: KS Marks kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Svenljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Tranemo kommun, Kommunstyrelsen Dnr: 2010:224 Ulricehamns kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Vårgårda kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Sjuhärads kommunalförbund, Direktionen Dnr: 7K Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg (HSN 6) Dnr: Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad (HSN 8) Dnr: Styrelsen för Primärvården Södra Älvsborg Dnr: PVSA Styrelsen för Alingsås Lasarett Dnr: A 87/10:0 Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Dnr :V180 Styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr: HFV Nya beslut 2014 Kommun Alingsås kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Bollebygds kommun, Omsorgsnämnden Dnr: Borås Stad, Kommunstyrelsen Dnr: Herrljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Lerums kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Marks kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Svenljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Tranemo kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Ulricehamns kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Vårgårda kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Sjuhärads kommunalförbund, Direktionen Dnr: Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg (HSN 6) Dnr: Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad (HSN 8) Dnr: Styrelsen för beställd primärvård Södra Älvsborg Dnr: Styrelsen för Alingsås Lasarett Dnr: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Dnr Styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr: Primärvårdsstyrelsen Dnr:

193 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Inriktning närvård och närvårdssamverkan 4 Närvård 4 Närvårdssamverkan 5 Nyttan med Närvårdssamverkan 5 Övergripande mål och målområde för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 6 3. Styrning och struktur för samverkan 7 Närvårdsområde 7 Delregionalt politiskt samrådsorgan 7 Styrgrupp närvård 7 Närvårdskansli 7 Referensråd närvård 8 Utvecklingsråd närvård 8 4. Ekonomi 9 5. Utvärdering och uppföljning 9 Struktur Närvårdssamverkan Bilaga 1

194 4 1. Inledning I december 2007 gav regionens politiska hälso- och sjukvårdsföreträdare i Södra Älvsborg och politiska företrädare för kommunerna uppdrag till kansliet för Sjuhärads kommunalförbund och Hälso- och sjukvårdskansliet Borås, att ta fram ett förslag på en idéskiss för utvecklingen av samverkan kring vård och omsorg. Förslaget presenterades den 1 april Merparten av de politiska företrädarna ställde sig då positiva till ett fortsatt planarbete. Det fortsatta uppdraget innebar att ta fram ett inriktningsdokument med en gemensam vision och tydliga mål, för en samverkan som fungerar oavsett organisationsförändringar inom region eller kommun. I uppdraget ingick att beakta framtida möjligheter till ökad valfrihet/fritt vårdval/mångfald av privata såväl som offentliga verksamheter. Syftet med det nu framtagna inriktningsdokumentet är att skapa en gemensam plattform för att utveckla närvårdssamverkan i Södra Älvsborg. Dokumentet ska inspirera, stödja och styra den samverkan som dagligen äger rum i Södra Älvsborgs närvårdsområden. Ansvariga nämnder och styrelser i såväl berörda kommuner som regionen har fastställt inriktningen för utvecklingen av närvårdsamverkan för perioden , vilket beskrivs under kommande avsnitt. 2. Inriktning närvård och närvårdssamverkan Närvård Närvård är ett funktionellt paraplybegrepp som inkluderar hälso- och sjukvård samt vård och omsorg som befolkningen erbjuds i sitt geografiska närområde. I Södra Älvsborg omfattar närvård kommunal vård- och omsorg och socialtjänst samt regionens närsjukvård. Verksamheter och insatsernas omfattning styrs bland annat i Socialtjänstlagen (SoL), Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), Lag om stöd och service (LSS) samt i avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Kommunal vård, omsorg och socialtjänst En kommun ska hjälpa de medborgare som är i behov av kommunalt stöd i form av sociala insatser, vård och omsorg. De sociala insatserna regleras av SoL eller LSS och är biståndsbedömda. Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla kommunal hälso- och sjukvård utförd av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast om diagnos eller funktionshinder motiverar att sjukvården ges i hemmet och patienten inte utan stora hinder kan ta sig till primärvården eller sjukhusets mottagningar. Detta gäller även viss hälso- och sjukvård inom ordinärt boende, särskilt boende och dagverksamhet som utförs på delegation av annan omvårdnadspersonal. Utförandet sker till stora delar i samverkan med regionens närsjukvård. Regionens närsjukvård I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är: o vanligt förekommande i befolkningen o ofta återkommande för individen o samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt

195 5 Regionens primärvård utgör basen i regionens närsjukvård oavsett driftsform. Regionens mål är att 80 procent av medborgarnas sjukvårdskontakter ska tillgodoses inom närsjukvården och merparten av dessa ska ske på vårdcentral. Sjukhusens ansvar inom närsjukvården är att tillgodose medborgarnas behov av vårdkontakt som kräver öppen och sluten specialistvård. Habiliteringens ansvar är specialistinsatser till personer som har förvärvade eller medfödda varaktiga funktionsnedsättningar. Insatserna är ett komplement till andra insatser från kommuner, primärvård och övrig sjukvård. Närvårdssamverkan Målgrupper för Närvårdssamverkan är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Närvårdssamverkan är en funktion som inbegriper samverkan mellan kommun och region. Närvårdssamverkan ska stödjas av det lokala folkhälsoarbetet utifrån uppdraget att verka befolkningsinriktat och syftar till att motverka framtida vård- och omsorgsbehov. Närvårdssamverkan ska möjliggöra utveckling av gemensamma stödprocesser/vårdprogram som resulterar i samordning av de olika insatserna som ges. En väl utvecklad närvårdssamverkan förutsätter också samarbete och aktiv medverkan från kommunal vård och omsorg, socialtjänst och skola, samt Västra Götalandsregionens primärvård, habilitering och specialiserad vård på sjukhusnivå. Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg omfattas av Regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter: vårdcentraler inom VG Primärvård, övrig primärvård, sjukhusanknuten vård, habiliteringsverksamheter och Vårdval Rehab Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och skola i följande kommuner; Alingsås, Lerum, Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Borås Stad, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Hälso- och sjukvårdsnämnderna för ovanstående områden samt Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Nyttan med Närvårdssamverkan Medborgarnyttan En välfungerande närvårdssamverkan innebär att befolkningen har tillgång till hälso- och sjukvård, och omsorg på lika villkor. Närvårdssamverkan ska för den enskilde patienten/individen innebära närhet, kontinuitet, trygghet och tillgänglighet. Med en sammanhållen vårdkedja med vidhängande vårdprocesser ska den enskilde inte påverkas när ansvaret för vården delas mellan vårdgivarna eller övergår från en vårdgivare och/eller vårdnivå till en annan. Vårdtagaren ska ges bästa möjliga vård och omsorg oavsett huvudman

196 6 inom ramen för de gemensamma resurserna. Medborgarna ska uppleva hälsa, välbefinnande och tillgång till vård på lika villkor. Verksamhets- och organisationsnyttan Närvårdssamverkan ska leda till förkortade och effektivare vårdprocesser utförda på rätt vårdnivå. För vårdgivarna ska samverkan medföra ekonomiska fördelar genom ett effektivare nyttjande av kompetens och resurser. Övergripande mål och målområde för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Närvårdssamverkan ska innebära att personer i identifierade grupper, som bor eller vistas i Södra Älvsborgs kommuner, har tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg nära där de bor eller vistas. Med närhet menas att vården och omsorgen ska vara tillgänglig nära, såväl geografiskt som tidsmässigt. Utifrån ett patient- och medborgarfokus ska närvårdssamverkan skapa: Förutsättningar för hälsa och välbefinnande En obruten vårdkedja Ett effektivt nyttjande av de gemensamma resurserna För att säkerställa god kvalitet i arbetet med att tillgodose målgruppens vård och omsorgsbehov ska närvårdssamverkan genomsyras av socialstyrelsens sex identifierade kvalitetsområden för hälso- och sjukvården: patientfokuserad vård, vård i rimlig tid, säker vård, kunskapsbaserad vård, jämlik vård samt effektiv vård. Målområde Målområden för närvårdssamverkan i Södra Älvsborg är: patient- och medborgarfokus, närhet, kontinuitet, trygghet samt tillgänglighet. Patient- och medborgarfokus Samverkan ska främja hälsa och välbefinnande samt leda till att patienten inte upplever några trösklar mellan Södra Älvsborgs vårdgivare. Närhet Samverkan ska resultera i att fler patienter får sina behov av vård och omsorg samt förebyggande insatser i den egna bostaden och/eller på närliggande vårdenhet. Kontinuitet Samverkan ska medföra att vården ges i en sammanhängande vårdprocess. Trygghet Samverkan ska leda till att medborgaren vet vart man ska vända sig för att få kontakt med rätt vård och omsorgsnivå. Tillgänglighet Samverkan ska säkerställa att vårdgivarna har ett definierat innehåll- och områdesansvar. De tar ansvar för att vård i området finns tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar så nära medborgaren som det är möjligt.

197 7 3. Styrning och struktur för samverkan Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret verksamhetsnivå. Samverkan på ledningsnivå skapar legitimitet och struktur. Därmed ges förutsättningar för en långsiktig planering, styrning och ledning. Ett avtal som reglerar parternas åtaganden kring närvårdssamverkan tecknas mellan berörda huvudmän. Närvårdsområde Närvårdsområdena utgör basen för ett medborgarinriktat och patientinriktat samverkansarbete. Inom varje närvårdsområde sker samverkan på strategisk ledningsnivå, på operativ verksamhetsnivå och i dialog med och mellan befolkningsansvariga politiker. Varje kommun utgör ett närvårdsområde. I varje närvårdsområde skapas en ledningsgrupp med övergripande lednings- och samordningsansvar för närvårdssamverkan i närområdet. I närvårdsområdet finns identifierade utförare/verksamheter av kommunal hälso- och sjukvård, skola, omsorg och socialtjänst samt utförare av regionens närsjukvård inom vårdvalssystem som regleras av LOV, övrig primärvård, habilitering och sjukhusanknuten vård. Samverkan i närvårdsområdena styrs utifrån detta inriktningsdokument, bilagan Uppdrag och arbetsordning för närvårdssamverkan och årligen fastställda verksamhetsplaner för närvårdssamverkan i Södra Älvsborg. Delregionalt politiskt samrådsorgan För att på politisk nivå svara på behovet av dialog, utveckling och uppföljning av samverkan inrättas ett partssammansatt delregionalt politiskt samrådsorgan med representanter från regionens företrädare för hälso- och sjukvården, kommunerna i Södra Älvsborg samt Sjuhärads kommunalförbund. Ledamöter från kommuner har att representera närvårdssamverkan inom skola, vård, omsorg och socialtjänst. Ett delregionalt politiskt samrådsorgan har till uppgift att med ett utförar- och beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närvårdsfrågor och skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och patienternas behov av en väl fungerande närvårdssamverkan. Därutöver har rådet till uppgift att följa upp resultaten av närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden. Styrgrupp närvård Styrgrupp närvård ansvarar för omhändertagandet av övergripande strategiska samverkansfrågor mellan vårdgivarna. Styrgruppen har ansvaret att styra, leda, följa upp, utveckla och fatta beslut i frågor som är gemensamma och inte omhändertas av närvårdsområdena. Styrgruppen består av förvaltningschefer eller motsvarande från kommun och region samt representant för privata utförare inom vårdvalssystem som regleras av LOV. Ledamot i styrgrupp ska ha mandat att fatta beslut samt att representera sina respektive huvudmän. Närvårdskansli Som stöd för närvårdssamverkan finns ett närvårdskansli vars funktion är att koordinera, bereda, stödja, delta och följa upp Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Kansliet ska bestå av

198 8 närvårdskoordinatörer och administratör/it-webbansvarig. Närvårdskoordinatörerna bör ha olika kompetenser inom sakområdena och erfarenhet från projekt- alternativt processledning. Närvårdskansliet arbetar på uppdrag av Styrgrupp närvård och utifrån gällande styrdokument. Kansliet är organisatoriskt knutet till Alingsås lasarett som därmed har det formella arbetsgivareansvaret. Placeringsorten för kansliet är Alingsås. Utvärdering av organisatorisk och fysisk placering sker efter 1 år (2012). Ansvarsfördelning mellan olika nivåer i samverkan Medborgare i Södra Älvsborg (SÄ) som tillhör målgruppen Delregionalt politiskt samrådsorgan SÄ Inriktningsdokument, vision, övergripande mål, följa upp, föra dialog Styrgrupp Närvård SÄ Styrdokument, Verksamhetsplan. Styra, leda, följa upp, utveckla, fatta beslut Ledning Närvårdsområde/ kommun Handlingsplan, aktivitetsplaner. Leda, följa, utveckla målgruppsarbetet Närvårdskansli bereda, stödja, samordna, delta och följa upp Referensråd närvård Referensrådet arbetar på uppdrag av Styrgrupp närvård och har till uppgift att bistå Närvårdskansliet med kompetens och verksamhetsanknytning. Referensrådets medlemmar hämtas från de lokala närvårdsområdena och representerar utförarna. Utvecklingsråd närvård Vid behov kan Styrgrupp närvård ta initiativ till utvecklingsråd kopplat till specifik målgrupp och arbeta utifrån uppdragsbeskrivning med kvalitets- och verksamhetsutveckling, med ett Södra Älvsborgsperspektiv. Vägledande vid bildandet och avslutandet av utvecklingsråd är att behovet inte bedöms kunna omhändertas i de lokala närvårdsområdena eller närvårdskansliet. Erfarenheter och arbetssätt från förbättringsteam och samverkansgrupper inom de tidigare vårdsamverkansgrupperna, ReKo och KOLA, ska tas tillvara.

199 9 4. Ekonomi Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för de gemensamma kostnaderna på övergripande Södra Älvsborgsnivå såsom Närvårdskansli och administration. Kostnaderna fördelas enligt en fördelningsmodell där regionens parter står för 60 procent och kommunerna för 40 procent av kostnaderna. Regionen finner former för intern fördelning av tilldelade kostnader. Kommunens kostnader fördelas årligen mellan kommunerna utifrån folkmängden föregående år. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. 5. Utvärdering och uppföljning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg ska utvärderas efter tre år. Syftet är att belysa om samverkan leder till: förväntad medborgar- verksamhets- och organisationsnytta att det övergripande målet och målområdena nås Utvärdering genomförs av FoU Sjuhärad Välfärd. Samverkan ska kontinuerligt följas upp för att säkerställa att utvecklingen sker i enlighet med inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.

200 Närvårdsområde Lerum Struktur för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Bilaga 1 Befolkning och patienter som har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region Närvårdsområde Alingsås Närvårdsområde Vårgårda Närvårdsområde Herrljunga Närvårdsområde Borås Närvårdsområde Bollebygd Närvårdsområde Mark Närvårdsområde Ulricehamn Närvårdsområde Svenljunga Närvårdsområde Tranemo Styrgrupp närvård Södra Älvsborg Närvårdskansli Referensråd Närvård AU Förklaringar till flödeslinjer till stukturbilden Utvecklingsråd vid behov ev x flera Uppdragsgivare Lämnar uppdrag Ledning, planering Delregionalt Styrning politiskt samrådsorgan Södra Älvsborg AU

201 Stöd, utveckling, uppföljning, lärande Kommunikation 11

202 Alingsås kommun, Lerums kommun och

203 Ärende 8 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: E-post: gunnel.sjoberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Tecknande av avtal för FoU Sjuhärad Välfärd Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad 1. säger upp befintligt samverkansavtal för FoU Sjuhärad 2. avser inte att teckna ett nytt avtal inför 2015 om samverkan för FoU Sjuhärad med sjuhäradskommunerna, Borås Högskola och Västra Götalandsregionen Sammanfattning av ärendet FoU Sjuhärad är en lokal FoU miljö där de tre huvudmännen, Högskolan Borås, sjuhäradskommunerna och Västra Götalandsregionen möts. Det är i de olika gränssnitten mellan huvudmännen som FoU Sjuhärad möts. Målgrupperna för verksamheten är äldre, funktionshindrade, människor med beroendeproblematik, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer och socioekonomiskt utsatta grupper. Idag finansierar VGR, FoU Sjuhärad, totalt med 2,5 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämndens andel är 300 tkr. Resterande finansieras av regionstyrelsen. Kommunerna finansiera totalt med 2,5 mnkr, totalt för Högskolan finansiera med 1 mnkr. I Västra Götalandsregionen är det regionstyrelsen som ansvara för VGRs FoU arbete. Från och med 2015 kommer hälso- och sjukvårdsnämnderna inte ha ansvar för att beställa FoU. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli bedömer att utifrån VGRs ansvarsfördelningen inte är hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag finansiera lokalt FoU arbete. Uppsägningstiden av befintligt avtal är ett år. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

204 Datum (2) Diarienummer HSN Beslutet skickas till FoU Sjuhärad Välfärd, fousjuharadvalfard@hb.se Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Högskolan Borås, registrator@hb.se Kommunstyrelserna och berörda förvaltningar i Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn kommun

205 Ärende 9 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN , HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anders Thorstensson Telefon: E-post: anders.thorstensson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad tecknar kontrakt med följande vårdenheter med driftstart tidigast den 1 januari 2015: Enhetens namn Dnr Kommun Företagsnamn Samrehab Svenljunga HSN Svenljunga Samrehab Mark Svenljunga Samrehab Mark, Skene HSN Mark Samrehab Mark Svenljunga 2. Uppdrar åt hälso- och sjukvårdschefen att teckna kontrakten. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har vid sammanträde den 30 september 2014 beslutat att godkänna ovannämnda vårdenheter att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) kommer senast två veckor före avtalad driftstart genomföra en avstämning för att följa upp att leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Vårdvalsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se TU vårdval rehab 7H,

206

207 Ärende 10 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN ; HSN ; HSN ; HSN ; HSN ; HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Jonas Ericsson Telefon: E-post: jonas.ericsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Verksamhetsplaner för det gemensamma folkhälsoarbetet i Sjuhärad 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner den gemensamma verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet i Bollebygd Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner den gemensamma verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet i Borås Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner den gemensamma verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet i Mark Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner den gemensamma verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet i Svenljunga Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner den gemensamma verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet i Tranemo Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner den gemensamma verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet i Ulricehamn 2015 Sammanfattning av ärendet Bollebygd Verksamhetsplanen följer Prioriterade områden enligt politisk dialog april 2014 Prioriterade områden, delaktighet och inflytande, barn och ungas uppväxt villkor, ANDT och spel/skärmberoende, hälsofrämjande livsmiljö. Planen bygger på vision Bollebygd 2025 samt hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärads mål. Utöver detta finns det nationella folkhälsomålet på övergripande nivå. HSNK bedömer att verksamhetsplanen stämmer överens med intentionen i folkhälsoavtalen och den politiska dialogen och rekommenderar nämnden att godkänna verksamhetsplanen. Borås Verksamhetsplanen följer Prioriterade områden enligt politisk dialog april 2014 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

208 Datum (3) Diarienummer HSN ; HSN ; HSN ; HSN ; HSN ; HSN Prioriterade områden, delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, miljöer och produkter, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel tobak, ANDT och spel. Planen bygger på kommunens Vision 2025 samt hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärads mål. Målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Borås. HSNK bedömer att verksamhetsplanen stämmer överens med intentionen i folkhälsoavtalen och rekommenderar nämnden att godkänna verksamhetsplanen. Mark Verksamhetsplanen följer Prioriterade områden enligt politisk dialog juni 2014 Prioriterade områden, barn och unga, unga kvinnors hälsa, ANDT, föräldrastöd och en familjecentral, hälsofrämjande insatser för äldre. Planen bygger på den folkhälsopolicy som antagits av kommunfullmäktige år 2008 samt hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärads mål. Utöver detta finns det nationella folkhälsomålet på övergripande nivå. HSNK bedömer att verksamhetsplanen stämmer överens med intentionen i folkhälsoavtalen och rekommenderar nämnden att godkänna verksamhetsplanen. Svenljunga Verksamhetsplanen följer Prioriterade områden enligt politisk dialog april 2014 Prioriterade områden, delaktighet och inflytande, brottsförebyggande och trygghetsskapande, ANDT, föräldrastöd, kost och fysisk aktivitet. Planen bygger på kommunens 5 målområden och 20 fullmäktigemål. Folkhälsoarbetet berörs främst av målområdet: God vård skola och omsorg samt hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärads mål. Utöver detta finns det nationella folkhälsomålet på övergripande nivå. HSNK bedömer att verksamhetsplanen stämmer överens med intentionen i folkhälsoavtalen och rekommenderar nämnden att godkänna verksamhetsplanen. Tranemo Verksamhetsplanen följer Prioriterade områden enligt politisk dialog april 2014 Prioriterade områden, delaktighet och inflytande i samhället, barn och ungas uppväxtvillkor, ANDT. Planen bygger på kommunens övergripande mål med folkhälsoarbetet i Tranemo, att bevara den hälsa som finns, att lyfta fram den men samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer samt hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärads mål. Utöver detta finns det nationella folkhälsomålet på övergripande nivå. HSNK bedömer att verksamhetsplanen stämmer överens med intentionen i folkhälsoavtalen och rekommenderar nämnden att godkänna verksamhetsplanen. Ulricehamn Verksamhetsplanen följer Prioriterade områden enligt politisk dialog april 2014 Prioriterade områden, goda livsvillkor, med fokus på barn och ungas hälsa, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, ANDT. Planen bygger på Ulricehamns kommuns folkhälsomål samt hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärads mål. Utöver detta finns det nationella folkhälsomålet på övergripande nivå. HSNK bedömer att verksamhetsplanen stämmer överens med intentionen i folkhälsoavtalen samt rekommenderar nämnden att godkänna verksamhetsplanen.

209 Datum (3) Diarienummer HSN ; HSN ; HSN ; HSN ; HSN ; HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Folkhälsosamordnare i kommunerna i Sjuhärad

210

211 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Borås Stad 1

212 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Stora delar av stadens folkhälsoarbete formas utifrån den nationella folkhälsopolitiken, Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy och Borås Stads vision. Målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Borås. Prioriterade målområden: - delaktighet och inflytande i samhället - ekonomiska och sociala förutsättningar - barns och ungas uppväxtvillkor - miljöer och produkter - fysisk aktivitet - matvanor och livsmedel - tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Prioriterade grupper är barn, unga och äldre. Folkhälsosamordnarnas och utvecklingsledarnas uppgift är att stödja och möjliggöra för andra förvaltningar och organisationer att utveckla arbetsformer, för att verka mot uppsatta mål. Regionens mål Visionen Det goda livet Folkhälsopolitisk policy med 6 utmaningar - Jämlika och jämställda livsvillkor - Trygga och goda uppväxtvillkor - Livslångt lärande - Ökat arbetsdeltagande - Åldrande med livskvalitet - Goda levnadsvanor Kommunens mål Målområden i Vision Människor möts i Borås - Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga - Företagande växer genom samverkan - Livskraftig stadskärna - Medborgares initiativ gör landsbygden levande - Goda resvanor och attraktiva kommunikationer - Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet kommer från 2015 att omfatta två delar; en kommenterad sammanställning av folkhälso- och välfärdsdata för Borås Stad och dess stadsdelar, samt en åtgärdsplan som uppdateras årligen och där stadsdelarna samverkar med planeringsunderlag. 2

213 Samverkansavtal mellan Borås Stad och Polisen - Det brottsförebyggande arbetets struktur - En trygg, ren och vacker stad - Minska den offentliga alkoholkonsumtionen - Minska tillgängligheten och nyrekrytering till narkotika och dopningsmissbruk - Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) - Motarbeta organiserad brottslighet Nytt avtal kommer att skrivas under våren 2015, baserat på Trygghetsmätningens resultat. Drogpolitiska programmet - Tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska - Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel, eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak, ska successivt minska - Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet Föräldrastödsprogrammet Borås Stad ska erbjuda ett generellt och sammanhållet stöd till föräldrar med barn i åldern 0-17 år. Föräldrastödet ska stärka föräldrars förmåga att utveckla goda relationer med sina barn. Stödet ska vara likvärdigt och långsiktigt och utformas i samverkan mellan Borås Stads olika verksamheter. En viktig del är att samarbeta med andra aktörer. Det gäller främst Västra Götalandsregionen genom mödra- och barnhälsovården. De ideella och idéburna sektorerna kan vara kompletterande aktörer. Inriktningar: - Mötesplatser för hela familjen - Öppna förskolor med geografisk spridning - Förskola/skola som arena för föräldrastöd - Rådgivning - Generella föräldrastödsprogram Säker och trygg kommun Borås Stad blev 2013 åter certifierad som en av WHO Säker och trygg kommun. Det innebär att man har ett åtagande att arbeta skadeförebyggande i alla åldrar, för båda könen, i alla situationer och miljöer. En säker och trygg kommun skall även ha: 1. En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun. 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. 4. Program som är grundade på tillgänglig forskning. 5. Program som dokumenterar skadornas frekvens och orsak. 6. Förfaringsätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar. 7. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk. 3

214 Styrdokument - Vision Uppdrag och mål i Borås Stads budget - Program för föräldrastöd - Drogpolitiskt program - Säker och Trygg kommun - Välfärdsbokslut - Samverkansavtal med Polisen - Riktlinjer för serveringstillstånd Prioriterade områden - Föräldrastöd - Trygghetsskapande och brottsförebyggande - Drogförebyggande - Skadeförebyggande - Uppföljning genom bland annat välfärdsbokslut, trygghetsmätning och CAN För att arbeta med de prioriterade områdena finns 4 heltidstjänster på Fritids- och folkhälsoförvaltningens folkhälsoenhet samt tre lokala folkhälsosamordnare, en i vardera stadsdelsförvaltningen. Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsåret 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 24kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) tkr + (kommun) 750 tkr. Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt Prioriterade områden: Kommunövergripande utbildningsinsatser och konferenser, vilka genom samverkan erbjuds kommunala förvaltningar, ideella organisationer och andra samverkansparter såsom hälso- och sjukvården, primärvården, polismyndigheten, räddningstjänsten med flera. Deltagande i olika nätverk. Metodutveckling. Föräldrastöd Trygghetsskapande och brottsförebyggande Skadeförebyggande Drogförebyggande Uppföljning genom bland annat välfärdsbokslut, CAN, Hälsa på lika villkor m m Lokalt arbete i stadsdelarna Väster., Öster och Norr 1 271,9 tkr 2 443,0 tkr 0 tkr 3 714,9 tkr 241,9tkr 110 tkr 185 tkr 150 tkr 200 tkr 85 tkr 300 tkr 1 271,9 tkr 4

215 Summa Lönekostnader och verksamhetsmedel för enhetschef och tre utvecklingsledare i folkhälsa på folkhälsoenheten som arbetar strategiskt med de prioriterade områdena. Totalt 2 443,0 tkr 3 714,9 tkr Folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt Lokal folkhälsosamordnare Norr 360 tkr 250 tkr 610 tkr Lokal folkhälsosamordnare Öster 360 tkr 250 tkr 610 tkr Lokal folkhälsosamordnare Väster 360 tkr 250 tkr 610 tkr Totalt tkr 750 tkr tkr Övriga tjänster HSN Kommun Totalt Se beskrivning nedan ,5 tkr 5 904,5 tkr Totalt ca 5 904,5 tkr I kommunen finns ett antal tjänster som har i sitt uppdrag att arbeta strategiskt med olika folkhälsofrågor: - En jämställdhetssamordnare på Stadskansliet - En ungdomsstrateg på Stadskansliet - En hållbarhetsstrateg på Stadskansliet - Lokala ungdomssamordnare i stadsdelarna - En lokal tjänst som samordnar en generationsövergripande mötesplats på Kristineberg - En enhetschef som arbetar lokalt med föräldrastödsutbildningar - En verksamhetsutvecklare och en mångfaldsutvecklare på Arbetslivsförvaltningen - En verksamhetsutvecklare inom området våld i nära relation. - Personer som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande för äldre - m fl Sen funderar jag på om min och SDF Västers del av Innovationsplattform Norrby (Vinnovaprojektet) skulle finnas med på ett tydligare sätt. Kanske formulera det som "Vid nybyggnation i en befintlig stadsdel arbetar vi för att göra invånarna delaktiga i processen och skapa inflytande i samhällsplaneringen. En del av processen innefattar även att hållbarhetscertifiera hela stadsdelen. I matrisen nedan redovisas ett axplock av allt som görs inom Borås Stads verksamheter för att nå det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I de flesta av de beskrivna aktiviteterna finns samverkan med andra organisationer och den ideella sektorn. 5

216 6

217 Målområde Vad? Hur? Indikatorer/uppföljning Se Borås Stads välfärdsbokslut Delaktighet och inflytande Medborgarinflytande - I samband med att olika mötesplatser t ex aktivitetsplatser byggs har man dialog med berörda invånare. - Dialoger om trivsel och trygghet i stadsdelarna. - Trygghetsvandringar i bostadsområden och skolan. - Lokala boenderåd i bostadsområden. - Ungdomsråd, centralt och lokalt i stadsdelarna. - Uppföljning av inflytande i åtgärdsplan för välfärdsbokslutet. - Vid nybyggnation i en befintlig stadsdel arbetar vi för att göra invånarna delaktiga i processen och skapa inflytande i samhällsplaneringen. En del av processen innefattar även att hållbarhetscertifiera hela stadsdelen. Välfärdsbokslut LUPP (Indikatorer se välfärdsbokslut) Hälsa på lika villkor Ekonomiska och sociala förutsättningar Insatser för att stärka befolkningen i resurssvaga områden - Deltagande i Healthy Cities-nätverket med fokus på bl a jämlika livsvillkor och äldres hälsa. - Hela arbetslivsförvaltningen och deras verksamhet inriktas mot att de som har försörjningsstöd och ligger långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete eller annan sysselsättning. - Tandhälsa är en prioriterad fråga i de stadsdelar som har mest behov. - Ökad service i resurssvaga områden såsom Norrby, Hässleholmen, Hulta, Kristineberg och Sjöbo. - Inom ramen för stadens sociala investeringsfonderna görs satsningar i utsatta områden - Översättningar av material till olika språk - Insatser för att öka simkunnigheten bland vuxna, med särskilt fokus på kvinnor i resurssvaga områden. Välfärdsbokslut Hälsa på lika villkor 7

218 Barn och ungas uppväxtvillkor Föräldrastöd Erbjuda ett brett och generellt föräldrastöd t ex föräldrastödsprogrammen Cope och DAGS (till alla tonårsföräldrar, kompletterar EFFEKT), i enlighet med Föräldrastödsprogrammet. Välfärdsbokslut LUPP Samverkan med elevhälsan, familjecentraler, öppna förskolor med flera i enlighet med Föräldrastödsprogrammet. SAMS utvecklat föräldrastöd framtaget i samverkan mellan folkhälsa och elevhälsa. Gäller samtliga föräldrar från förskoleklass till åk 3. På hemsidan boras.se/foralder finns information som riktar sig direkt till föräldrar med information om: - mötesplatser - kurser, föräldragrupper, studiecirklar - individuell rådgivning - möjlighet till en väg in - stöd i parrelationen - om ditt barn är sjukt - skola och barnomsorg Utbildning för personal i föräldramötesmetodik. Insatser för ökat arbete med barnkonventionen. Vidareutveckla stadens riktlinjer för kost och fysisk aktivitet i förskolor och skolverksamheten. Tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjuhäradskommunerna har ett arbete påbörjats för att på ett djupare plan förstå de bakomliggande faktorerna till psykisk ohälsa hos unga samt skillnaderna ur ett genusperspektiv. Detta arbete kommer att fortsätta under

219 Slutbetyg i åk 9 Socialt stöd Miljöer och produkter Barnsäkerhet Idrottssäkerhet Äldresäkerhet Trygghet Arbete med handlingsplanen Lust att lära möjlighet att lyckas som syftar till att öka måluppfyllelsen genom att höja läraryrkets status, förtydliga rektorernas uppdrag samt att minska och effektivisera dokumentationen. Handlingsplanen är högt prioriterad inom hela Borås Stads organisation. Att öka antalet unga som har ett bra vuxenstöd - mentorskap - fritidsgårdspersonal i skolan - fritidsgårdar i alla områden - Brygghuset, en mötesplats av och för unga - Utbildning till personal, t ex MI - Föräldrastöd - SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) Barnsäkerhet: - Barnsäkerhetsbroschyr till alla förstagångsföräldrar. - Säkra och trygga förskolor - Trygghetsvandringar i skolan. - Simkunnighet, med särskilda insatser för att öka vattenvanan bland 5-åringar. - Cykelsäkerhet - Hjärt/lungräddningsutbildning för åk 5 och personal Idrottssäkerhet - Säkra och trygga föreningar Äldresäkerhet - Äldreportal på boras.se/aldre - Äldresäkerhetsdagar och anhörigdagar - Föreläsningar - Äldresäkerhetsmapp med information - Fixartjänster Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut LUPP Skaderegistrering Välfärdsbokslut Säker och trygg kommuns indikatorer Trygghetsmätningen Hälsa på lika villkor 9

220 - Förebyggande information till 80 åringar Fysisk aktivitet Satsningar på fysisk aktivitet Trygghetsskapande: - Brottsförebyggande råd finns centralt och lokalt i stadsdelarna. - Grannsamverkan - Samverkan med andra myndigheter mot grov organiserad brottslighet. - Brottsofferdagarna - Människan bakom uniformen - Borås rent och snyggt Aktivitetsplatser för alla åldrar i olika delar av staden. Borås aktivaste företag/arbetsplats utses varje år. Samverkan med föreningar för att öka den fysiska aktiviteten i skolan. Välfärdsbokslut Hälsa på lika villkor Hälsoveckan Återkommande hälsofrämjande aktiviteter riktade till befolkningen under vecka 42. Uppföljning med enkät Matvanor och livsmedel Förbättra matvanorna i befolkningen. - Informationsinsatser i verksamheterna. - Frukost i skolan. - Kostinformation i samverkan med Folktandvården. - Följer upp barnens BMI ur ett befolkningsperspektiv årligen i åk 4. Välfärdsbokslutet. Hälsa på lika villkor 10

221 Tobak, alkohol narkotika, dopning och spel. Drogförebyggande arbete Deltagande i det europeiska nätverket ECAD, där kommuner tillsammans verkar för en restriktiv narkotikapolitik. Utbildningsinsatser till personal: MI (motiverande samtal) till personal DAGS, ledarutbildning (se s 7) Cope, ledarutbildning Välfärdsbokslutet. CAN LUPP Hälsa på lika villkor Ökad satsning på ANDT-förebyggande insatser i geymnasieålderna. Föreläsningar: DAGS i grundskolans högstadium (se s 7). Föreläsningar till verksamheter och personal Föreläsningar riktade till allmänheten Borås gym i samverkan för en dopningsfri miljö. Minska tillgängligheten; - genom att Tillståndsenhetens verksamhet kopplats till folkhälsoenheten och att tillsynen av försäljning av tobak, och då särskilt till underåriga, intensifierats - genom samverkan med olika myndigheter för att motverka att oseriösa krögare får servera alkohol - genom samverkan med polisen vid sommartorsdagar, skolavslutningar och andra risk -helger, då kommunens fältpersonal har extrabemanning och polisen arbetar med direktförverkande av alkohol - medverkan i Tänk Om, ett gemensamt projekt mellan Borås Stad, Statens folkhälsoinstitut, Systembolaget och IOGT-NTO i arbetet för att hjälpa föräldrar att sätta gemensamma gränser kring alkohol. 11

222 Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering riktad till serveringspersonal, i samverkan med andra myndigheter. Implementering och uppföljning av ANDT-riktlinjer inom fritid och grundskola. 12

223 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Bollebygds kommun 1

224 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel 5. Miljöer och produkter 11. Alkohol, narkotika, dopning, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård tobak och spel Regionens mål En jämställd hälso- och sjukvård och tandvård som kännetecknas av ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet, god kvalitet och ges på lika villkor Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada Alla människors rättigheter, lika värde och möjligheter ska respekteras. Ingen diskriminering får förekomma. Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv innebär att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv. Detta omfattar såväl etnicitet, funktionshinder, jämställdhet och HBTQ (homo-, bi- och transsexuella samt queer) som ålder. Kommunens mål Kommunfullmäktige har med utgångspunkt i vision Bollebygd 2025 i november 2012 fastställt tre övergripande mål: Bra vård, skola och omsorg Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Tillgänglighet och goda kommunikationer Till dessa mål finns även beslutade strategier för att nå upp till målen. Utifrån detta beslutar sedan Kommunfullmäktige i samband med budget ett beslut om ettåriga mål och nyckeltal. Läs mer under politik och påverkan 2

225 Styrdokument Regional utvecklingsvision Västra Götaland, Det goda livet (2005) Folkhälsopolitisk Policy, Västra Götaland (2009) Samling för social hållbarhet, åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland (2013) Budget, Mål- och inriktningsdokument för Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad (HSN 8) Vision Bollebygd 2025 Övergripande mål och strategier, Bollebygds kommun (2012) Strategiskt inriktningsdokument, Bollebygd (2012) Bollebygds kommun, mål och budget Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2013 Prioriterade områden enligt politisk dialog april 2014 Delaktighet och inflytande Barn och ungas uppväxt villkor Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel/skärmberoende Hälsofrämjande livsmiljö 3

226 Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med 12 kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Enligt 50/50 principen Intäkter HSN kr Intäkter Kommunen kr Intäkter annan finansiär Totalt kr Insatsområden Delaktighet och inflytande totalt Anordna utbildning och dialog i processen med ungdomsdemokrati och medborgardialog Barn och ungas uppväxtvillkor totalt Erbjuda föräldrastöd för alla föräldrar med barn upp till 18 år Hälsofrämjande livsmiljö totalt Främja förutsättningar till välbefinnande och mötesplatser för invånare genom samverkan Alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel/skärmberoende totalt Minska bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel/skärmberoende Främja folkhälsoinsatser hos förening och frivilligorg. totalt Totalt kr Folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsosamordnare Medel Totalt med tjänst och medel

227 Målområde Vad? Hur? Indikatorer/uppföljning Delaktighet och inflytande Anordna utbildning och dialog i processen med ungdomsdemokrati och medborgardialog Insatser för att ge deltagare goda förutsättningar till kunskap och kompetens om ungdomsdemokrati och medborgardialog Valdeltagande riksdag, kommun, landsting och EU val. Skolans elevenkät år 8 Barn och ungas uppväxt villkor Erbjuda föräldrastöd för alla föräldrar med barn upp till 18 år Erbjuda stöd för genomförande av föräldrakurser, föreläsningar, nätverk Antal deltagare på föräldrakurs - Aktivt föräldraskap. Antal effektträffar på föräldramöten. Hälsofrämjande livsmiljö Främja förutsättningar till välbefinnande och mötesplatser för invånare genom samverkan Främja nätverk mellan samarbetspartners ( folkhälsa, omsorg, bibliotek, kultur, fritid, svenska kyrkan, närhälsan, föreningsliv och frivilligorganisationer ). Antal gemensamma aktiviteter av nätverket under året. Antal gemensamma initiativ under året. Alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel/skärmberoende Minska bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel/skärmberoende Effekt presentationer på högstadieskolan Utbildning och kunskap kring spel/skärmberoende Antal effektträffar på föräldramöten. CAN drogvaneundersökning Insatser spel/skärmberoende 5

228 Främja folkhälsoinsatser hos förening och frivilligorganisation Säkerställa sökbara medel till förening och frivilligorganisation för folkhälsoinsatser. Antal beviljade ansökningar. 6

229 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 Mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Ulricehamns kommun 1

230 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel 5. Miljöer och produkter 11. Alkohol, narkotika, dopning, 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård tobak och spel HSN 8 Övergripande mål Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada. Alla människors rättigheter, lika värde och möjligheter ska respekteras. Ingen diskriminering får förekomma. Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv innebär att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv. PRIORITERADE GRUPPER I BEFOLKNINGEN Barn och ungdomar: Barn och ungdomar ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande. Barn och ungdomar ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor. Äldre: Äldre ges förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom. Personer med psykisk ohälsa. Kommunens mål Styrdokument Ulricehamns kommuns folkhälsomål finns i det av KF antagna Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun I måldokumentet finns tre strategiska områden, sju inriktningsmål och tjugotvå målformuleringar. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sju inriktningsmål: Ge barn och unga en bra en bra start i livet Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla Stärka delaktighet och inflytande Införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering Främja goda levnadsvanor Införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats Minska bruket av alkohol, tobak och överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning Prioriterade områden utifrån dialogmötet i april 2014 Goda livsvillkor, med fokus på barn och ungas hälsa Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 2

231 Förslag gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 12kr/12kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Enligt 50/50 principen Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt kr kr kr Insatsområden Goda livsvillkor totalt kr Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år, tjänst föräldrastödsutvecklare kr Alla elever i år 9 ska ha godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen kr Minska antalet ungdomar som står utanför arbetsmarknaden kr Stärka delaktighet och inflytande för äldre, tjänst volontärsamordnare Oasen kr Funktionsnedsättning kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor totalt kr Skapa trygga, säkra och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten kr Hälsofrämjande förskola, medveten rörelseträning kr Främja goda levnadsvanor, ökad fysisk aktivitet och främja goda matvanor, folkhälsovecka kr Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel totalt kr Minska bruket av alkohol, tobak, överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning kr Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Minska andel intensivkonsumenter av alkohol i åk kr Dopning fri träning kr Öka antalet folkhälsoinsatser i frivilligorganisationer och föreningar totalt kr Totalt kr Folkhälsoplanerare HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsoplanerare HSN Kommun Totalt Övriga poster 75 % tjänst föräldrastödsutvecklare och verksamhetsmedel kr 50 % tjänst drogförebyggande samordnare kr 50 % tjänst volontärsamordnare Oasen kr Verksamhetsmedel kr Ulricehamns kommun medel för att utveckla lokalt folkhälsoarbete totalt kr HSN medel att utveckla lokalt folkhälsoarbete kr = 12 kr x invånare 3

232 Gemensamma insatser Målområde Vad Hur Indikatorer/uppföljning Goda livsvillkor Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Strategiskt arbete för samverkan kring föräldrastöd. Det kräver 75 % tjänst föräldrastödsutvecklare som samordnar och utvecklar föräldrastödet. Att utveckla mötesplatser för föräldrar till tonåringar är prioriterat. Alla elever i år 9 ska ha godkända Skillnaden i betyg är för stor mellan pojkar och flickor. För att öka avgångsbetyg i samtliga ämnen pojkars studiemotivation och måluppfyllelse kommer en killkonferens arrangeras. Minska antalet ungdomar som står Sysselsättningsgrupper på Arbetscenter samt få del av coachning för att utanför arbetsmarknaden komma ut i arbetslivet. Stärka delaktighet och inflytande för Genom arbetet på Oasen och 50 % tjänst volontärsamordnare på Oasen. äldre Utveckla mötesplatser för äldre. Funktionsnedsättning Projekt om främja goda levnadsvanor, ökad fysisk aktivitet och främja goda matvanor för funktionsnedsatta. Införa en mer hälsoinriktad Arbete fortsätter med sektorsövergripande kvalitetsindikatorer i syfte att samhällsplanering skapa trygga bebyggelsemiljöer samt kunskapshöjande insatser. Skapa trygga, säkra, tillgängliga och Använda jämställdhetskarta som verktyg. attraktiva miljöer som främjar fysisk Det sker genom trygghetsskapande arbete och brottsförebyggande arbete. aktivitet och sociala möten Utveckla arbetet med Grannsamverkan och öka antalet grannsamverkansgrupper. Hälsofrämjande förskola, medveten Medvetet stimulera och aktivera hela hjärnan i den pedagogiska rörelseträning undervisningen. Pilotarbete på en ny förskola för att arbeta med medveten rörelseträning. Målet är att tillvarata barnets alla resurser utifrån gällande hjärnforskning. Främja goda levnadsvanor, ökad fysisk aktivitet och främja goda matvanor Årlig folkhälsovecka. Information om betydelse av fysisk aktivitet och goda matvanor som en del av föräldrastödet samt aktiviteterna på Oasen. I samverkan med skolan och föreningar få barn och unga mer fysiskt aktiva. Antal deltagare på föräldrastödsträffar Andel pojkar i åk 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen Antal ungdomar år som har fått insatser från Arbetscenter under året Antal deltagare i aktiviteter på Oasen Antal deltagare i projektet Jämställdhetskarta Trygghetsundersökning vart tredje år Antal Grannsamverkansgrupper Ökad medveten fysisk aktivitet i förskolan och förståelse hur hjärnan och kropp samverkar Antal barn som deltagit i den aktiva rörelseträningen Genomförd folkhälsovecka Andel barn med BMI under 25 i åk 4 Hälsa på lika villkor 4

233 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Öka folkhälsoinsatser i frivilligorganisationer och föreningar Minska bruket av alkohol, tobak, överdrivet spelande samt noll tolerans policy mot narkotika och dopning. Öka kunskapen om ANDTS. Minska andel intensivkonsumenter av alkohol i åk 9 Detta sker genom tematiska föreläsningar och spridning av resultatet från CAN drogvaneundersökningen En 50 % tjänst drogförebyggande samordnare ANDT arbetet och arbetar med EFFEKT i skolor och föreningsliv. Insatser för att stärka föräldrar och minska tillgängligheten genom att upprätthålla åldersgränser och arbetar med Stoppa langningen/tänk om kampanjen. Dopning fri träning Arbete pågår med samverkansavtal med gymmen för att få Ren Träning på gymmen i Ulricehamns kommun. Säkerställa medel som frivilligorganisationer kan söka för folkhälsoinsatser. CAN drogvaneundersökning Genomförd föreläsning CAN Andel intensivkonsumenter av alkohol åk 9 Antal samverkansavtal med gymmen Antalet beviljade ansökningar 5

234 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Marks kommun 1

235 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionens mål För Västra Götalands del finns de regionala styrdokumenten Hälso- och sjukvårdsnämndens Vision Västra Götaland 2015 samt en folkhälsopolitisk policy. Policyn har ett främjande perspektiv och beskriver ett antal utmaningar för att uppnå en god folkhälsa. Kommunens mål På lokal nivå styrs verksamhetsplanen av den folkhälsopolicy som antagits av kommunfullmäktige år 2008 och som även denna bygger på övergripande målformuleringar såsom de nationella målområdena inom folkhälsa samt Hälso- och sjukvårdsnämndens styrdokument. Kultur- och fritidsnämndens nämndplan är den plan som närmast anger specifika målformuleringar om vad folkhälsoarbetet ska ha för prioriteringar och arbetsfält. Vid verksamhetsplanens utformande är inte en ny nämndplan antagen och kan därmed inte ange specifik riktning för arbetet. Tidigare nämndplan har angett följande målformuleringar: Inriktningen ska vara att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa, att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen, att förebyggande åtgärder riktas till definierade riskgrupper samt att tillgängligheten beaktas i all samhällsplanering. Från år 2012 ska även unga kvinnors hälsa särskilt beaktas. Styrdokument Elva nationella målområden (Prop.: 2007/08, 13 mars 2008) Västra Götalands vision, Det goda livet Västra Götalands policy för folkhälsoarbete Budget, Mål- och inriktningsdokument för Hälso- och sjukvårdsnämnd område 8 Marks kommuns folkhälsopolicy Kultur- och fritidsnämndens inriktningsmål för folkhälsa Prioriterade områden i dialog mellan Marks kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Barn och unga Unga kvinnors hälsa ANDT prevention Föräldrastöd och en familjecentral Hälsofrämjande insatser för äldre 2

236 Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 24kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr kr Enligt 50/50 principen Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt Insatsområden kr kr kr Goda uppväxtvillkor barn och unga totalt kr Skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga 0-20 år genom samordning av främjande och förebyggande insatser (styrgruppsarbete) Ingen kostnad Skapa goda relationer mellan hem och skola samt mellan föräldrar (Föräldramötesguiden) Ej gemensamt finansierat Stötta och utveckla goda relationer vuxna-barn (Aktivt föräldraskap) Stötta och utveckla goda relationer vuxna-barn (Träffar för tonårsföräldrar) kr Ej gemensamt finansierat Tillgängliggöra befintligt stöd i kommunen för föräldrar (Information, marknadsföring) Tillgängliggöra befintligt stöd i kommunen för föräldrar (Riktat stöd till föräldrar till barn med särskilda behov) Stödja mötesplatser för föräldrar (stöd till nätverk, öppna förskolan mm.) Skapa samsyn mellan skola, socialtjänst och kultur och fritid om tidiga insatser (forum barn och unga) Sänka tröskeln för hälsofrämjande och förebyggande insatser för föräldrar och barn (familjecentral) Hälsofrämjande insatser i skolan (sex och samlevnad) Ökad fysisk aktivitet och föreningsaktivitet under höstlovet Stödja professionella och föräldrar i samtal om hälsa med barn (Specialutgåva- Bamses Må bra tidning) Höja kunskapen om folkhälsa och föräldrastöd för förtroendevalda Minska tillgången på alkohol (tänk om) Minska tillgången på dopning Kunskapshöjande insatser om ANDT till föräldrar ( Släpp inte taget ) Ge stöd för barn och unga med missbrukande föräldrar Ej gemensamt finansierat Ej gemensamt finansierat Ej gemensamt finansierat kr kr Ingen kostnad kr 0 kr kr kr 0 kr Ej gemensamt finansierat kr Projket om psykisk hälsa i Sjuhärad Få kunskap om ungas situation, erfarenheter och synpunkter (LUPPundersökningen) 0 kr kr Unga kvinnors hälsa totalt 0 kr Erbjuda hälsosamtal för alla unga kvinnor 23 år på BMM Ingen kostnad 3

237 Goda levnadsvanor vuxna totalt kr Öka fysisk aktivitet för vuxna (FaR) Ingen kostnad Främja goda levnadsvanor (Kunskapsforum) kr Öka fysisk aktivitet för vuxna och barn ( Hitta- ut - orientering) kr Goda levnadsvanor äldre totalt kr Erbjuda och tillgängligöra sociala och fysiska aktiviteter genom biblioteket (Fredags) kr Erbjuda och tillgängligöra sociala och fysiska aktiviteter för äldre (Pilotprojekt: Kultur och hälsa) kr Främja fysisk och social aktivitet bland icke-föreningsaktiva (bidrag till frivilligorganisationer) kr Övrigt totalt kr Tillgänglighetsinsatser kr Totalt Folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsosamordnare Folkhälsoinsatser HSN Kommun Totalt Totalt Kommunal finansiering utöver ovan nämnd samordningstjänst: Samordning Föräldrastöd kr Samordning av öppen förskoleverksamhet/ utveckling av Familjecentral kr Samordning hälsofrämjande insatser (eventuell tillsättning av tjänst 2015) kr 4

238 Gemensamma insatser, kursiverade insatser avser egenfinansierat folkhälsoarbete Målområde Vad? Hur? Indikatorer/Uppföljning Goda uppväxtvillkor barn och unga Skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga 0-20 år genom samordning av främjande och förebyggande insatser Skapa goda relationer mellan hem och skola samt mellan föräldrar Stötta och utveckla goda relationer vuxna- barn Strategiskt arbete i styrgruppen för kommunens gemensamma barn- och ungdomsarbete samt riktat till barn och ungdomar i riskzon Tematiska föräldramöten i alla skolor från förskoleklass till åk. 9. Spridning och introduktion av mötesguiden. Uppdatera materialet 2 ggr/år. Aktivt föräldraskap (AF) 1-4 år, 4-12 år och år. Utbilda nya ledare i AF för att nå fler föräldrar. Utveckla AF på flera språk. Antal pedagoger som använder tematiska föräldramöten Antal elever med godkända betyg Antal deltagande föräldrar Andel unga åk. 9 som anser sig ha god relation med sina föräldrar Stötta och utveckla goda relationer vuxna-barn Stötta och utveckla goda relationer vuxna-barn Träffar för tonårsföräldrar åk. 7 och 9. Kompetensutveckling för förskolepedagoger om föräldrastödsprogram Antal deltagande föräldrar Andel unga (åk. 9) som blir bjudna på alkohol hemma Andel unga åk. 9 som anser sig ha god relation med sina föräldrar 5

239 Stötta och utveckla goda relationer vuxna-barn Höja kunskapen om föräldrastöd Trygghetscirkelnsföräldraskap. Komplettera genrella föräldrastödsprogram med mer riktade grupper Seminarier/föreläsningar för föräldrar samt presentationer internt och externt (nämnder, chefsgrupper, APT, föreningar etc.) Antal seminarier/föreläsningar Tillgängliggöra befintligt stöd i kommunen för föräldrar Samla råd och stöd på nätet, Nyhetsbrev, Facebook samt övrig marknadsföring Tillgängliggöra befintligt stöd i kommunen för föräldrar Tillgängliggöra befintligt stöd i kommunen för föräldrar Stödja mötesplatser för föräldrar Sänka tröskeln för hälsofrämjande och förebyggande insatser för föräldrar och barn Stödja professionella och föräldrar i samtal om hälsa med barn Skapa samsyn mellan skola, socialtjänst och kultur och fritid om tidiga insatser Utarbeta information på flera språk Utveckla föräldrastödet till riktade grupper (Föräldrar till barn med särskilda behov, föräldrar från andra kulturer Stöd till Öppna förskolan och till andra mötesplatser. Stimulera till att utveckla fler mötesplatser på fler orter Familjecentral. Fortsatt planering och organisering för en etablering av en familjecentral. Utbildningsinsats för kommunala representanter i arbetsgruppen samt övrig personal på Öppna förskolan. Spridning och uppföljning av specialutgåva- Bamses Må bra tidning Forum för barn och unga för alla yrkesverksamma som arbetar med barn och unga samt för förtroendevalda Antal besökande vid Öppna förskolan Antal besökande föräldrar vid andra mötesplatser Antal förskolor som använder sig av tidningen Antal deltagare i Forum för barn och unga 6

240 Ökad fysisk aktivitet och föreningsaktivitet Höja kunskapen om föräldrastöd/folkhälsa för förtroendevalda Hälsofrämjande insatser i skolan Minska tillgången på alkohol Minska tillgången till dopning Höja kunskapen om ANDT-frågor Höja kunskapen om ANDT-frågor Erbjud prova på aktiviteter (främst fysisk aktivitet) under höstlovet för alla unga Under förutsättning att vi har en 50 % operativ folkhälsosamordnare Uppdragsutbildning i folkhälsa och föräldrastöd Externa föreläsare samt lokala folkhälsoaktörer Spridning av metodstöd i sex och samlevnad grund- och gymn. Sakkunnigt stöd till arbetsgrupp Tänk om, Värdig student samt satsning inför nollning. Samarbete med polis, skola och ungdomsutveckling. Samarbete med polis och träningsanläggningar om gemensamt arbete för dopningsfria gym. Kunskapshöjande insatser om ANDT i skolan (Exempelvis. Alla andra gör ju det - gymnasiet). Spridning av stödinsatser för unga. Utvärdering av 2014 års insats. Kunskapshöjande insats om ANDT till tonårsföräldrar ( Släpp inte taget ). Utvärdering av 2014 års insats Antal aktiviteter Antal deltagare Antal deltagare Andel intensivkonsumenter åk. 9 Antal dopningsfria gym Antal föreläsningar/ kurser Antal deltagande föräldrar 7

241 Ge stöd för barn och unga med föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa Stödgruppsverksamhet genom kyrkan Antal stödgrupper Få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter Främja psykisk hälsa Öka möjligheten för barn och unga att integreras i samhället Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Ungdomsenkäten LUPP) Pilotprojekt tillsammans med Sjuhäradskommunerna och VGR. Titta på arbetsmiljöaspekten på skolor ur ett övergripande- och strukturellt perspektiv. Hitta föreningar i olika spektra som vill satsa riktat mot målgruppen nyanlända Under förutsättning att det finns en 50 % operativ folkhälsosamordnare Unga kvinnors hälsa Främja psykisk hälsa Erbjuda hälsosamtal för alla unga kvinnor 23 år på BMM. Utvärdering och uppföljning Antal genomförda samtal Goda levnadsvanor vuxna Öka fysisk aktivitet för vuxna Öka fysisk aktivitet för vuxna och barn Främja goda levnadsvanor Sprida Fysisk aktivitet på recept (FaR) genom aktivitetskatalogen, översätt till fler språk. Under förutsättning att det finns en 50 % operativ folkhälsosamordnare Hitta-Ut- orienteringsprojekt Hälsofrämjande föreläsningar för allmänheten (s.k. Kunskapsforum). Externa föreläsare samt lokala aktörer t.ex. elevhälsan, ungdomsmottagning Självskattad hälsa bland vuxna Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag Antal deltagare Självskattad hälsa bland vuxna 8

242 Goda levnadsvanor äldre Erbjuda och tillgängligöra sociala och fysiska aktiviteter för daglediga Erbjuda och tillgängligöra sociala och fysiska aktiviteter för att främja äldres hälsa Sociala och fysiska aktiviteter genom biblioteket, s.k. Fredags Pilotprojekt med hälsofrämjande aktiviteter Antal genomförda aktiviteter Antal genomförda aktiviteter Främja fysisk och social aktivitet bland icke-föreningsaktiva Medel till frivilligorganisationer för hälsofrämjande insatser för icke-föreningsaktiva Antal beviljade bidrag Tillgänglighetsinsatser Hitta en strategi för det kommunövergripande tillgänglighetsarbetet Informera om tillgängligheten vid offentliga platser och lokaler Systematiskt identifiera tillgänglighetsåtgärder på offentliga ytor Utveckla samverkan med föreningar kopplade till HSO Verka för att tillgänglighet blir en del i verksamhetsplaneringen Utbilda inventerare i tillgänglighetsdatabas och genomföra inventeringar Funktionshinderrådet (nytt reglemente, utbildning för ledamöter) Antal inventerade objekt 9

243 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Svenljunga kommun 1

244 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel 5. Miljöer och produkter 11. Alkohol, narkotika, dopning, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård tobak och spel Regionens mål bygger verksamhetsplanen på Vision Västra Götaland samt den Folkhälsopolitiska policyn med de sex utmaningarna: Jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande, åldrande med livskvalitet samt goda levnadsvanor. HSN 8 Övergripande mål Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada. Kommunens mål består av 5 målområden och 20 fullmäktigemål. Folkhälsoarbetet berörs främst av målområdet: God vård skola och omsorg och målen 1, 4, 5 och 6 och i viss mån av målområdet Inflytande och gott samarbetsklimat mellan politiker, tjänstemän och medborgare och målen 14 och 15. Folkhälsorådets övergripande mål: Att skapa förutsättningar för en god folkhälsa för hela befolkningen med inriktning på barn och ungdomar upp till 24 år samt äldre över 65 år. Strategier för folkhälsoarbetet i Svenljunga kommun: Att arbeta territoriellt och sektorsövergripande Att i första hand arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. Att gemensamt bevaka och lyfta fram folkhälsoaspekten i olika forum och prioriteringar för att öka medvetenheten och samverkan kring om det gemensamma folkhälsoansvaret. Prioriterade områden Delaktighet och inflytande (målområde 1) Brottsförebyggande och trygghetsskapande (målområde 2) Minskad droganvändning och utvecklat föräldrastöd (målområde 3 och 11) Kost och fysisk aktivitet (målområde 9 och 10) 2

245 Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 24kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Enligt 50/50 principen. Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt Insatsområden Övergripande strategiskt arbete totalt Stimulansmedel för ansökan (ideella organisationer) Fortbildning Delaktighet och inflytande Allsång (sommar- och julallsång)* Äldresatsning* Demokratisatsning i skolorna Arrangemang och utbildningsinsatser inom delaktighet Brottsförebyggande och trygghetsskapande Särskild satsning för barn och ungdomar Elevcoach* Arrangemang och utbildningsinsatser Grannsamverkan och opinionsbildning kr kr kr kr kr kr totalt kr kr kr kr kr totalt kr kr kr kr kr Minskad droganvändning och utvecklat föräldrastöd totalt kr Drogförebyggande insatser kr Föräldrautbildning kr Föreläsningar och övrigt föräldrastöd kr Kost och fysisk aktivitet totalt kr Kostaktiviteter kr Fysiska aktiviteter kr Totalt *Finanseras av den överskjutande kommunala insatsen kr Folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsosamordnare

246 Gemensamma insatser Målområde Vad? Hur? Indikatorer/uppföljning Övergripande strategiskt arbete Förbättrad samverkan och förankring i folkhälsoarbetet Stimulera ideella insatser via sökbara stimulansmedel Arrangera minst en fortbildning för tjänstemän och politiker i folkhälsofrågor Arrangera minst två föreläsningar som riktar sig till allmänheten i samverkan med andra organisationer Antalet ansökningar Antalet deltagare Målområde 1: Delaktighet och inflytande Målområde 2: Brottsförebyggande och trygghetsskapande Målområde 3 och 11: Minskad droganvändning och utvecklat föräldrastöd Skapa positiva mötesplatser och ökad delaktighet Öka den upplevda tryggheten och förebygga ungdomsproblem Lättillgängligt föräldrastöd från 0-18 år samt minskad droganvändning bland ungdomar Stöd till allsångsarrangemang Öka kunskaperna om och utveckla lämpliga former för medborgardialog Äldresatsning för att stimulera ökad delaktighet Demokratisatsning i skolorna Sommaröppet på ungdomsgården Särskild satsning på sommarjobb för ungdomar i riskzon Elevcoach (tjänst på skolan för att motverka skolk) Stimulera grannsamverkansarbetet Samverkan med polisen i olika sammanhang Medarrangör till föräldrakurserna: Prep, Cope, Effekt Stödja drogfri avslutningsfest i åk 9 och drogförebyggande aktiviteter. Arrangera föräldraföreläsning Stimulera till rökfria klasser Antalet besökare Antalet deltagare vid utbildningsinsatser Antalet besökare Antalet deltagare vid utbildningsinsatser Statistik elevnärvaro Andel elever i åk 9 med godkända avgångsbetyg Antalet deltagare Uppföljning ur föräldraperspektiv CAN-drogundersökning Målområde 9 och 10: Kost och fysisk aktivitet Förbättrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet Stöd till fysiska aktiviteter i de yngre skolåren Förbättring av motionsspåret vid Moga fritid Stimulera frukostvanor i samband med arbetsmarknadsinsatser Antalet deltagare Viktdata för 4-, 8- och 14- åringar 4

247 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 Mellan Hälso och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tranemo kommun 1

248 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel HSN 8 Övergripande mål Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada. Alla människors rättigheter, lika värde och möjligheter ska respekteras. Ingen diskriminering får förekomma. Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv innebär att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv. PRIORITERADE GRUPPER I BEFOLKNINGEN Barn och ungdomar: Barn och ungdomar ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande Barn och ungdomar ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor Äldre: Äldre ges förutsättningar för en god och hälsosam åldrande Personer med psykisk ohälsa. Kommunens mål Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Tranemo kommun är att bevara den hälsa som finns, att lyfta fram den men samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer. Satsningarna mot den ohälsa som finns tar alltid stort fokus men i längden gynnar det samhället i stort. Folkhälsoarbete är en långsiktig process. I folkhälsoarbetet i Tranemo kommun kommer således hälsa definieras som: Den grad i vilken individer eller grupper är kapabla att, å ena sidan, förverkliga sina mål och tillfredsställa sina behov och, å andra sidan, förändra eller hantera sin omgivning. Hälsa ska således betraktas som en resurs i det dagliga livet, inte som livets mål; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser såväl som fysisk kapacitet (WHO 1984). Prioriterade områden Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Målområde 11. Tobak, alkohol, droger, dopning och spel 2

249 Styrdokument Tranemo kommun och Västra Götalands regionens Hälso och sjukvårdsnämnd i Sjuhärad har slutit ett avtal gällande samverkan i lokalt folkhälsoarbete i Tranemo kommun. Syftet med detta avtal är att det finns ett gemensamt intresse för en jämlik och god hälsa hos befolkningen. Utifrån detta blir samverkan kring åtgärder och insatser betydelsefulla i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Avtalet gäller under tiden

250 Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2015 Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 24 kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) kr + (kommun) kr. Enligt 50/50 principen Intäkter HSN Intäkter Kommunen Intäkter annan finansiär Totalt kr kr kr Insatsområden Delaktighet och inflytande i samhället totalt kr Ungdomsinflytande kr Integration och jämlikhet kr Äldres hälsa kr Barn och ungas uppväxtvillkor totalt kr Barn och ungas psykiska hälsa Föräldrastöd Alkohol, narkotika, dopning, tobak totalt kr Dopningsfria gym kr EU projektet Power to resist kr Ungas hälsa Livsviktigt Frivilliga insatser för att främja hälsa Brottsförebyggande rådet Totalt kr Folkhälsosamordnare HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsosamordnare

251 Gemensamma insatser Målområde Vad? Hur? Indikatorer/uppföljning Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället Ungdomsinflytande Öka ungdomars inflytande och delaktighet i politiken och samhäliga frågor Integration Certifiera föreningar inom kommunen som strategiskt arbetar med integration, jämlikhet och mot droger. Medborgarprojektet Göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt i kommunen, genom bland annat politikerluncher. Kommunens politiker äter sin lunch på gymnasieoch högstadieskolan och når dessa ungdomar genom dialog under lunchen i förvalda ämnen. Utveckla arbetet med föreningar. Alla föreningar i kommunen ges möjlighet att certifieras genom att arbeta med en tydlig plan för integration, jämlikhet och mot droger. I framtiden tänker vi oss att det skulle kunna påverka föreningsbidraget. Enkät Känner ungdomarna att de har mer inflytande? Tar politiken vara på ungdomars åsikter? Antal föreningar som certifieras. Kontinuerlig uppföljning av de certifierade föreningarnas arbete. Äldres hälsa Öka äldres fysiska aktivitet och sociala samvaro. Förbättra äldres och funktionsnedsattas matvanor. Anordna en uppmärksamhetsvecka för hälsa tillsammans med närhälsan i Tranemo där äldre är den primära målgruppen. Fokusområden för veckan: Utomhusgymmet Psykisk ohälsa Tandhälsa Äldremässa Arbeta för näringsrikare och bättre matvanor för äldre och personer med funktionsnedsättning tillsammans med aktörer inom närvårdssamverkan. Antal deltagare under veckan. Implementera ett långsiktigt nutritionsarbete för målgruppen. 5

252 Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Målområde 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Övrigt Barn och ungas psykiska hälsa Tillsammans med HSNK och övriga sjuhäradskommuner arbeta för att förbättra den psykiska hälsan hos ungdomar. Föräldrastöd Cope EU Projektet Power To Resist Ändra vuxnas och föräldrars liberala attityd gällande alkohol Rökfri skolgård Tranemo kommuns skolgårdar ska vara rökfria och färre elever ska börja röka Ungas hälsa Aktivt arbeta med drogfria ungdomsaktiviteter Dopningsfri gymmiljö Arbeta mot dopning på kommunens gym Strategiskt och långsiktigt arbeta med ungas psykiska hälsa genom gemensamma insatser från sjuhäradskommunerna och HSNK. Utbildning i barn och tonårscope. Eventuellt utbilda ytterligare ledare enligt Copemodellen. Sprida de modeller och strategier som tagits fram i projektet genom olika typer av information och en eller flera inspiration/ konferensdagar. Verka för att färre elever ska börja röka genom utbildning och information. Årskurs 9, skolavslutning Samlevnadsdagar Föreläsningar SAMFU I samarbete med Svenljunga och Ulricehamns kommun arbeta in konceptet Ren Träning där gymmen arbetar för en dopningsfri miljö. Statistik över oro, nedstämdhet, ångest och stress. Antal deltagare, enkät. Uppföljning av antal aktörer som väljer att arbeta med de modeller som förmedlas. Uppföljning av CAN antal elever rökvanor. Antal gym som vidtar policyn samt arbetar aktivt för dopningsfri miljö. 6

253 Livsviktigt Föreläsningar som rör hälsofrämjande teman. Frivilliga insatser för att främja hälsa Samhällsengagemang Öka delaktigheten i samhället och främja engagemang Brottsförebyggande rådet, BRÅ Brottsförebyggande Öka tryggheten i kommunen Anordna föreläsningar för olika målgrupper i kommunen tillsammans med bland annat biblioteket och studieförbund. Ämnen som kan berörs är exempelvis narkotika och psykisk hälsa. Uppmuntra föreningar att söka bidrag till hälsofrämjande projekt. Grannsamverkan SAMFU för årskurs 7 Arbeta fram tydliga mål och arbetsuppgifter för det brottsförebyggande arbetet utifrån 2014 års trygghetsmätning Antal deltagare och föreläsningar Antal bidragsansökningar. Polisens statistik över antal brott i kommunen. 7

254

255 Ärende 11 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ulla Bäckekihl Telefon: E-post: ulla.backekihl@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 8, Sjuhärad Svar på revisionsrapport Granskning av betalningsunderlag till privata vårdgivare Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslaget till svar till Revisorskollegiet. Sammanfattning av ärendet Revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen har givit BDO i uppdrag att genomföra en granskning av betalningsunderlag till privata vårdgivare. Syftet har varit att utreda om Västra Götalandsregionen har tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare läkare och fysioterapeuter med avtal enligt den nationella taxan för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt. Fördjupad beskrivning av ärendet Av den granskning som gjorts framkom att det finns allvarliga brister i Västra Götalandsregionens rutiner avseende kontroll av utbetalningsunderlag från externa utförare. Vidare visade granskningen att det brister i kontroll och uppföljning av de privata vårdgivarna, bland annat görs inte någon fortlöpande seriositetskontroll. Förvaltningen instämmer i revisionsrapportens slutsats att Hälso- och sjukvårdsnämnderna och förvaltningen behöver utveckla sitt arbete med uppföljning och kontroll av vårdgivare verksamma enligt nationella taxan. Arbetet med detta har redan inletts. En checklista för uppföljning av vårdgivare verksamma enligt nationella taxan har tagits fram och förvaltningen avser att snarast möjligt arbeta i enlighet med checklistan. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

256 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist T f hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Revisionsrapport, dnr. Rev Checklista för uppföljning av taxevårdgivare Beslutet skickas till: Revisorskollegiet, Västra Götalandsregionen, revision@vgregion.se

257 Granskning av Utbetalningsunderlag till privata vårdgivare Dnr: Rev Genomförd av: BDO Behandlad av Revisorskollegiet den 18 juni 2014