HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(10) Planavdelningen S-Dp Julia Nedersjö Tfn Förslag Detaljplan för Kyrksjöbacken 51 mm i stadsdelen Bromma Kyrka i Stockholm S-Dp HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet är att möjliggöra styckning av småhusfastigheten genom en ny byggrätt på västra sidan av fastigheten. Fastigheten är idag bebyggd med ett ursprungligt fritidshus (ca 30 kvm), nyligen renoverat, samt ett modernare bostadshus. Planändringen möjliggör avstyckning av den västra delen med fritidshuset och uppförandet av ett mindre småhus för permanentboende på denna del. Det ursprungliga fritidshuset är inte avsett för permanentboende utan räknas som komplementbyggnad. PLANDATA Planområde Planområdet utgörs av fastigheten Kyrksjöbacken 51, en småhustomt på 1670 kvm. Markägoförhållanden Fastigheten ägs av Olle Rafner. Fastigheten delar i dag utfart med intilliggande fastighet Kyrksjöbacken 50 via ett skaft.

2 2 (10) S-Dp Planområdets läge i Bromma Kyrka TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I stadens översiktsplan, PROMENADSTADEN Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige mars 2010, är fastigheten belägen inom område som utgör gles stadsbebyggelse med bostäder som huvudsaklig användning. Planförslaget är förenligt med översiktsplanen. I stadens översiktsplan ÖP99, antagen av kommunfullmäktige 1999, är fastigheten belägen inom område som utgör gles stadsbebyggelse med bostadsanvändning som huvudsaklig användning. Planförslaget är förenligt med översiktsplanen. Gällande plan För fastigheten gäller stadsplan Pl 2595B, fastställd Gällande plan anger bostadsändamål med byggrätt för friliggande småhus placerad på fastighetens östra del. Marken närmast Kyrksjölötens naturreservat får inte bebyggas. Endast en huvudbyggnad med högst två lägenheter får uppföras. Bostadsbyggnad får uppföras i en våning med inredd vind och med högst 120 kvm byggnadsyta. Minst 4/5 av tomten ska lämnas obebyggd. Byggnad får ej sammankopplas med byggnad på grannes tomt. Byggnader som överstiger fem meter ska placeras minst sex meter från grannes tomtgräns och lägre byggnader ska placeras minst fyra och en halv meter från grannes tomtgräns. Avståndet mellan större byggnader på samma tomt ska vara minst 12 meter.

3 3 (10) S-Dp Del av den ursprungliga stadsplanen från 1943, plangräns för Kyrksjöbacken 51 utmärkt i rött. Dagens bebyggelsemönster i Bromma Kyrka, plangräns för Kyrksjöbacken 51 utmärkt i rött. Stockholms byggnadsordning I Stockholms byggnadsordning ett förhållningssätt till stadens karaktär preciseras området som villastad. I byggnadsordningen redovisas det förhållningssätt som bör iakttas för villastaden: Villastaden kan kompletteras med bibehållen balans Nya byggnader anpassas till tomter och naturmark Den befintliga bebyggelsen får förändras med beaktande av det individuella husets värde I sammanhållna grupphusområden tas hänsyn till helhetsverkan

4 4 (10) S-Dp Planförslaget är förenligt med byggnadsordningen. Den nya byggnaden måste anpassas till naturreservatet samt de befintliga byggnaderna på tomten. Förtätning av stadsdelen Bromma Kyrka Genom successiv tomtdelning pågår en kontinuerlig förtätning av villasamhällena i Stockholm. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att stadsdelen Bromma Kyrka kan kompletteras med nya bostäder genom delning av stora småhusfastigheter. En förutsättning är dock att det sker med varsam hand och att områdets karaktär inte förvanskas genom överexploatering, att balansen mellan bebyggelse och natur med karaktären av fritt liggande hus i trädgårds- eller naturlandskap behålls och att gatubildens naturprägel och uppvuxna vegetation är vägledande. Stadens policy vid styckning av småhustomter Enligt stadens policy bör tomtytan för friliggande småhus inte understiga 600 kvm och bostadshus inte uppta mer än 1/5 av fastighetens markyta, d v s 120 kvm. Därutöver kan 30 kvm kompletteringsbebyggelse medges per fastighet. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintliga förhållanden Fastigheten Kyrksjöbacken 51 är belägen i ett villakvarter mellan naturreservatet Kyrksjölöten, öster om Bromma Kyrksjö, och Spångavägen i Bromma Kyrka. Området består av villabebyggelse av skiftande ålder och karaktär, där de ursprungliga tomterna successivt styckats av. Fastigheten har en markareal på 1670 kvm. Den utgörs av en skafttomt med utfart mot Spångavägen. Utfarten delas med grannfastigheten Kyrksjöbacken 50. Detta är reglerat med gällande servitutsavtal. På fastigheten finns idag tre byggnader. En bostadsbyggnad för permanentboende i godtagbart skick, ett nyligen renoverat mindre fritidshus samt ett garage. Tomten ligger intill en av naturreservatets skogsbevuxna moränryggar och i dagsläget är det svårt att urskilja vart tomtgränsen går. Flygfoto över planområdet. Illustrerad planområdesgräns i heldraget rött, samt föreslagen delning av fastigheten i prickat rött.

5 5 (10) S-Dp Vy från infart, huvudbyggnad på nuvarande fastighet samt garage. Nuvarande komplementbyggnad (före detta sommarstuga) på den vänstra bilden samt huvudbyggnaden till höger. Ny bebyggelse Planen medger en huvudbyggnad om 120 kvm samt komplementbyggnad om högst 30 kvm. Dagens fastighetsägare planerar att behålla den före detta sommarstugan som komplementbyggnad på den avstyckade tomten och kan därmed inte uppföra något garage. Däremot är det möjligt att uppföra en carport. På mark utmärkt med plustecken på plankartan får endast garage uppföras, med högst en våning samt till en högsta totalhöjd av 4 meter. Planen ger möjlighet att i framtiden bygga ihop de två fastigheternas garage i tomtgräns. I övrigt medger planen en sådan placering av garagen att den visuella kontakten med Kyrksjölötens naturreservat från Spångavägen behålls. Solstudie Ny bebyggelse kommer att under delar av dygnet vara skuggad av skogsområdet i intilliggande naturreservat. Enligt naturreservatets skötselplan

6 6 (10) S-Dp får den höga och täta vegetationen på moränryggarna inte glesas ur, eftersom den skapar förutsättningen för en speciell flora och fauna. Solstudie tidig vår, 20e mars. Nedan visar fyra bilder hur träden skuggar huset under dagen. kl kl kl kl Solstudie midsommar, 20e juni. Nedan visar fyra bilder hur träden skuggar huset under dagen. kl kl kl kl

7 7 (10) S-Dp Stadsbild Området består av en villabebyggelse av blandad karaktär. Den successiva förtätningen har resulterat i en blandning av äldre en och en halvplans hus samt nyare enplans hus. Bebyggelsen i området har ingen specifik sammanhållen karaktär, därför ställs inga särskilda utformningskrav på byggnaden. Däremot begränsas höjden (totalhöjd och byggnadshöjd) för att byggnaden inte ska avvika från småhuskaraktären i området. Planen medger en högsta totalhöjd för huvudbyggnad på 8,5 meter samt högsta byggnadshöjd på 6,5 meter. Det innebär att fastigheten till exempel kan bebyggas med en och en halvplansbyggnad med inredd vind eller en tvåvåningsbyggnad med flackare tak. Inga krav ställs på takutformning. Högst två våningar får uppföras. Byggnaden på den nya fastigheten kan placeras så på tomten att den delvis syns från Spångavägen. Friytor och rekreation Fastigheten ligger intill Kyrksjölötens naturreservat med promenadväg, rikt djurliv och badbrygga. Gator och trafik Under rusningstrafik finns i dagsläget problem med köbildning på Spångavägen. Planen bedöms inte skapa sådan trafik att det väsentligt påverkar trafiksituationen på Spångavägen. Kollektivtrafik och service Fastigheten ligger nära busshållplats för buss 117 som anknyter till Brommaplan, där finns matvarubutik och tunnelbanestation. Parkering och angöring Parkering ska anordnas på tomtmark, tomten angörs via skaft från Spångavägen. Tillgänglighet Planen bedöms inte innebära några svårigheter med avseende på tillgänglighet för funktionshindrade. Ny bebyggelse samt utemiljöer ska vara tillgängliga för personer med rörelsehinder. Ny bebyggelse ska följa riktlinjerna i stadens utemiljöprogram. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.

8 8 (10) S-Dp De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Natur Aktuell fastighet gränsar direkt till Kyrksjölötens naturreservat. Reservatet bildades 1997 och innehåller i sig dels ett Esko-område (ekologiskt särskilt känsligt område) och dels ett Natura 2000 område. Natura 2000 områden har särskilda skydds- eller bevarandevärden enligt EU:s definition och föreskrifter. Inom naturreservatet finns även De Geermorän som utgör riksintresse för den vetenskapligt-kulturella naturvården. Naturreservatet Kyrksjölöten Naturreservatet är ett kommunalt instiftat naturreservat. Det skapades 1997 i syfte att ge de riksintressanta De Geermoränerna skydd, säkerställa och utveckla områdets biologiska mångfald samt säkerställa naturområdet för friluftslivet och dess användning för naturundervisning. Till reservatet finns en skötselplan. Vegetationen på De Geermoränen, liksom moränen i sig, ska uttryckligen bevaras i befintligt tillstånd då den skapar förutsättningar för en speciell flora och fauna. Därför är det förbjudet att genomföra åtgärder såsom gallring, röjning och fällning inom reservatsområdet invid planområdet. Det är viktigt att gränsen till naturreservatet respekteras både under byggprocessen och efter att huset uppförts. Skuggning Nybyggnad av ett småhus inom den aktuella tomtmarken kommer att påverkas av reservatets syfte och innehåll genom att det kommer hamna i ett skuggat läge. Vegetationen sydväst om planområdet i naturreservatet, som utgörs av blandskog med både löv- och barrskog, är hög och tät vilket innebär att ny bebyggelse hamnar i ett skuggat läge under eftermiddagar och kvällar. Det går inte att glesa ut vegetationen eftersom den enligt reservatets skötselplan ska behållas intakt. Naturreservatet tillhör kommunen som anser att skuggning inte är tillräckligt skäl för fällning/urglesning av reservatet. Säkerhet Kravet på säkerhet kan hamna i konflikt med skötselplanen för naturreservatet. Krav på fällning av träd kan ställas och godkännas om de utgör en risk. Naturreservatet får inte innebära fara för egendom eller personer. Detta säkerhetskrav ställs både för tomten och byggnader. Kontorets bedömning är därför att planen inte innebär att starkare krav kan ställas på fällning av träd inom naturreservatet området än i dagsläget.

9 9 (10) S-Dp Bilden visar hur moränryggen sträcker sig in på tomtmarken. Till höger i bild syns komplementbyggnaden. Natura 2000 Kyrksjön är omgiven av en av stadens största fuktlövskogar. Sjön samt dess strandzon är viktig för den biologiska mångfalden. Delar av naturreservatet är klassat som Natura 2000 område i syfte att bevara och återskapa livsmiljön för större vattensalamander. Därför är det viktigt att vattnet i tillrinningsområdet inte är förorenat samt att tillrinningen inte minskar. Sjön och dess omgivning är även klassat som särskilt känsligt område för hydrologiska störningar. Fastigheten kan ligga delvis inom tillrinningsområdet för Kyrksjön, avgränsningen för tillrinningen är inte säkert fastställd. Kontoret bedömer att den aktuella åtgärden inte påverkar Natura 2000 området. De Geermorän Även om planen angränsar till en av naturreservatets moränryggar antas den inte ha någon påverkan på riksintresset för De Geermorän. En mindre del av moränen sträcker sig in på fastigheten, kontorets bedömning är att markarbeten inom tomtmark inte påverkar huvuddelen av moränen som ligger inom naturreservatets gräns. Geotekniska förhållanden Marken är mestadels morän och i nordvästra delen av tomten berg nära markytan. Dagvatten Dagvattenhanteringen ska omhändertas lokalt, i enlighet med stadens dagvattenstrategi. Kyrksjön är klassad som ekologiskt särskilt känsligt område för hydrologiska störningar enligt Stockholms Översiktsplan 1999.

10 10 (10) S-Dp MEDVERKANDE Planhandlingarna har upprättats av planavdelningen på Stockholms stadsbyggnadskontor genom Julia Nedersjö.