Årsredovisning 2016 Patientnämnden

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Patientnämnden Verksamhetsidé Patientnämnden skall främja patientsäkerheten och arbeta för god kontakt mellan vårdtagare och vårdgivare samt bidra till kvalitetsutveckling genom återkoppling till vården. Därtill skall Patientnämnden utse stödpersoner till patienter inom psykiatrisk tvångsvård

2 Viktiga händelser Årets resultat visar ett överskott på kronor. Detta är 16 % av patientnämndens totala budget. Detta beror huvudsakligen på att kansliet inte varit bemannat med 1,5 tjänst som planerades då patientnämndens budget utökades Även arvoden till stödpersoner och nämndledamöter visar på ett överskott. Antalet klagomålsärenden har ökat från 198 till 232. Det är en ökning med 17 %. Antalet förordnade stödpersoner uppvisar en kraftig minskning. Endast två stödpersoner förordnades under 2016 jämfört med 10 under 2015 och 20 under För att utöka nämndens bidrag till vårdens kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet har två skrivelser med redogörelse för iakttagelser i vården remitteras till hälso- och sjukvårdsförvaltningen och en till socialförvaltningen. Under året har ett nytt koncept för en nationell kundenkät för landets patientnämnder utvecklats och provats av bl.a. Gotland. Detta har skett i samarbete med Sveriges kommuner och landsting och avropas på samma premisser som nationell patientenkät. Syftet är att få ett nationellt jämförelsematerial som underlag för kvalitetsutveckling hos landets patientnämnder. I november 2017 kommer patientnämnden på Gotland att arrangera en nationell presidiekonferens. Det beräknas komma cirka 100 deltagare från landets patientnämnder. Det är huvudsakligen nämndernas presidier samt chefstjänstemän som kommer att delta. Planeringen har skötts av ledamöterna och handläggaren. Detta har tagit mycket tid i anspråk. Måluppfyllelse samhälle och verksamhet SAMHÄLLE Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke Framgångsfaktorer o Synliggöra patientnämndens verksamhet för vården, patienter, anhöriga och samhället i övrigt. o Genom god återkoppling bidrar vi till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet. o Genom analys bidrar vi till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet. o Genom information till psykiatrin om stödpersonsverksamheten bidrar vi till att personalen informerar patienterna om deras rätt till stödperson. Styrtal/måluppfyllelse: o Minst fem informationstillfällen till vården per år. o Minst två informationstillfällen till medborgarna per år. o Utskick av ärendesammanfattningar varannan månad. o 100 % av resurs- verksamhetsområdeschefer, läkarchefer och enhetschefer har fått ärendesammanfattningar för sin verksamhet o Minst en utredande skrivelse innehållande analys delges vården per år. o Minst två informationstillfällen om stödpersonsverksamheten per år. 2

3 Nya mål under 2016 Nämnden antog inför 2016 nya framgångsfaktorer och mål under samhällsutveckling. Anledningen var att nämndens bidrag till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet behövde förbättras. För att uppnå detta behövde återkopplingen till vården av gjorda iakttagelser förbättras. Antalet tillsatta stödpersoner hade också gått ner och detta behövde diskuteras/åtgärdas i samarbete med psykiatrin. Bidra till hög patientsäkerhet Patientnämnden ska bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Detta sker genom återkoppling till vårdgivarna av de iakttagelser och erfarenheter som görs i nämndens verksamhet och vården ska särskilt uppmärksammas på patientsäkerhetsrisker. Underlaget för att fullgöra uppdraget utgörs framförallt av patient/anhörigs upplevelse av vad som hänt samt de svar som nämnden får i de ärenden där kontakt tagits med vården. Vid misstanke om allvarlig vårdskada tillfrågas anmälningsansvarig chefläkare om händelsen ska anmälas enligt Lex Maria. Ett samarbete har inletts med representanter för vården. Syftet är bl.a. att ta fram former för informationsöverföring mellan vården och patientnämnden. Detta för att patientnämndens erfarenheter ska kunna tas tillvara på bästa sätt. Ett annat syfte är att patientnämnden får kännedom om aktuella företeelser i vården som ex aktuella problem eller utvecklingsprojekt som pågår. Måluppfyllelse samhälle Information/återkoppling till vården Under året har information lämnats till ledningen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt till hälso- och sjukvårdsnämnden. Läkarna på medicin, gynekologi och obstetrik samt onkologi har också informerats. Representanter för psykiatrin har deltagit under ett sammanträde för information och diskussion. Blivande undersköterskor på Wisbygymnasiet har också informerats. Patientnämnden har i samarbete med patientförsäkringen, LÖF arrangerat ett utbildningstillfälle för vårdpersonal angående patientskadelagen och patientförsäkringen. Resursområdes-, verksamhetsområdes-, läkar- och enhetschefer har fått ärendesammanfattningar för sin verksamhet. Två utredande skrivelser har remitterats till hälso- och sjukvårdsnämnden och en till socialnämnden. Information/återkoppling till andra myndigheter Nämnden ska göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt årligen lämna en skriftlig redogörelse över patientnämndens verksamhet under föregående år till IVO och till Socialstyrelsen. Årsredovisning och analysrapport har överlämnats till IVO för I april redovisades 2015 års iakttagelser muntligt till IVO, avdelning öst. Ett utökat samarbete har också inletts under året med avdelning öst. Patientsäkerhet Genom klagomålshanteringen i enskilda ärenden har ibland brister blivit uppmärksammade och detta har lett till förbättringar i vården. Två skrivelser har remitterats från patientnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden och dessa har lett till att åtgärder vidtagits. Bl.a. har det uppmärksammats att allvarliga vårdskador underrapporteras. 3

4 Analys av måluppfyllelse samhälle Bedömningen är att patientnämnden bidrar till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet. Bidraget måste dock förbättras. Informationen behöver också utökas. Information Målen under samhälle har inte uppfyllts fullt ut. Inga informationstillfällen till medborgarna har genomförts. Utskick av ärendesammanfattningar har skett uppdelat på tre tillfällen istället för varannan månad. Informationssatsning till läkarna har inletts och fortsätter under Information om stödpersonsverksamheten har inte skett i tillräcklig omfattning och måste prioriteras under Förbättrad information till patienter/anhöriga/medborgare behöver planeras. Patientsäkerhet Patientnämndens analys av iakttagelser i vården behöver förbättras. Detta för att bättre kunna bidra till hög patientsäkerhet. En svårighet är att underlaget är för litet. Återkopplingen till vården behöver förbättras och utökas. VERKSAMHET KVALITET: Brukare/kunder och processer BRUKARE/KUNDER Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta Framgångsfaktorer o Tydlig information utifrån patientnämndens uppdrag o Lätt tillgänglig information utifrån patientnämndens uppdrag o Hög tillgänglighet o Brukare/kunder bemöts professionellt o Ärenden handläggs på ett snabbt och effektivt sätt Styrtal/måluppfyllelse: o Minst 90 % ska vara nöjda med informationen o Minst 90 % ska vara nöjda med tillgänglighet av information o Minst 90 % ska vara nöjda med tillgängligheten o Minst 90 % ska vara nöjda med bemötandet o Minst 90 % av inkomna ärenden ska påbörjas inom fem arbetsdagar o Minst 80 % av ärendena ska avslutas inom två månader o Tillsättningen av stödperson ska ske till 100 % inom fem arbetsdagar från det att anmälan inkommit 4

5 Måluppfyllelse Brukare/kunder Kundundersökning Kundundersökning har utförts under våren Det är en pilotundersökning som gjorts med hjälp av SKL (Sveriges kommuner och landsting) inom ramen för nationell patientenkät. Det är patientnämnden i Värmland, Örebro, Västerbotten och på Gotland som utfört denna. Syftet är att ta fram ett enhetligt sätt att utföra kundundersökningar som alla patientnämnder i Sverige kan använda sig av. Detta för att underlätta vid själva genomförandet av kundenkäter samt för att kunna jämföra sig med varandra. Detta i sin tur ger underlag för kvalitetsförbättringar i verksamheterna. Undersökningen vände sig till patienter med avslutade ärenden under perioden till I urvalet återfanns både muntligt och skriftligt handlagda ärenden. 96 enkäter, gällande Gotlands patientnämnd skickades ut och 38 besvarades vilket ger en svarsfrekvens på 40 %. Svarsfrekvensen var likartad hos de andra deltagarna i pilotundersökningen. De andra patientnämnderna, som har fler ärenden per år skickade dock ut ungefär dubbelt så många enkäter som patientnämnden på Gotland gjorde. Resultat Positiva svar i % dvs. de som svarat 4 och 5 på en femgradig skala Dimensioner Gotland Örebro Värmland Västerbotten Sverige Information och kunskap Delaktighet och involvering Kontinuitet och koordinering Tillgänglighet Respekt och bemötande Helhetsintryck I ett nationellt perspektiv ligger Gotlands resultat nära den nivå som de andra patientnämnderna i pilotundersökningen uppvisar. För Gotlands del visar dimensionerna kontinuitet och koordinering samt delaktighet och involvering lägst siffror. Kontinuitet och kordinering; visar lågt resultat på Gotland och även i Värmland. Dimensionen innefattar två frågor. De handlar om huruvida man haft kontakt med flera handläggare och om dessa varit samstämmiga i sin kommunikation. En av frågorna under denna dimension har bedömts som mindre bra av utföraren. Delaktighet och involvering; visar lågt resultat hos alla deltagare i piloten. Dimensionen innefattar en fråga som handlar om huruvida den klagande fick välja den hantering av sitt klagomål som passade klagande bäst. Denna fråga har också bedömts som mindre bra av utföraren. Detta är en pilotundersökning och brister har uppmärksammats. Enkätens upplägg och frågor har setts över nationellt inför nya mätningar som kommer att ske under

6 Analys av måluppfyllelse kundnöjdhet Bedömningen är att enkätresultatet är acceptabelt men att det visar på behovet av förbättrad information Kundnöjdhet Inget av målen för kundnöjdhet är uppfyllda. Det är troligtvis svårt att uppnå riktigt hög kundnöjdhet i en verksamhet som vänder sig till missnöjda patienter och anhöriga. Det finns också förväntningar på vad patientnämndens uppdrag innebär och vad kontakten med kansliet ska leda till som inte riktigt stämmer med uppdraget. Ibland får patientnämnden klä skott för klagandes missnöje med vården och med vårdens svar i ett klagomålsärende. Detta framgår också av de öppna svaren i undersökningen. Det är därför viktigt att förtydliga den muntliga informationen vid samtal med patienter och anhöriga samt att också komplettera den med skriftlig information. Västerbotten har överlag lyckats bäst och vi andra får ta tillfället i akt att dra lärdom. Tillgänglighet Kansliet har telefonöppet varje vardag mellan På hemsidan finns aktuell information, länkar till aktuella myndigheter samt blanketter att hämta. Tillgängligheten har varit oförändrad jämfört med föregående år. Det är få samtal till kansliet per dag. Det finns också flera andra möjligheter att nå kansliet. Besök tas emot så snart det är möjligt. Spontanbesök förekommer men är sällsynta. Analys av måluppfyllelse tillgänglighet Bedömningen är att tillgängligheten till kansliet varit god. Handläggningstider Handläggningstiden är mer än två månader i 33 (27) % av ärendena. D.v.s. 67 % (73 %) har avslutats inom två månader. Målet på 80 % avslutade ärenden inom två månader har inte uppnåtts. 87 % (87) % har påbörjats inom fem arbetsdagar. Målet är inte uppnått. Stödperson har till 100 % tillsatts inom fem arbetsdagar. Patientnämnden har begärt in 78 (65) yttranden med svarsdatum under perioden. Vården har fått fyra veckor på sig att svara. 51 (42) av dessa har inkommit i tid. 10 (8) yttranden har varit upp till 14 dagar försenade. 17 (15) yttranden har varit mer än 14 dagar försenade. Dessa yttranden är i medeltal 55 (64) dagar försenade. Utöver ovanstående har 3 (7) förfrågningar gjorts till anmälningsansvarig chefläkare angående anmälan till Lex Maria. Vid årsskiftet var dessa ännu inte besvarade. 6

7 Analys av måluppfyllelse handläggningstider Bedömningen är att patienterna i de flesta fall får hjälp och stöd samt svar på sina frågor och klagomål inom rimlig tid Handläggningstider Inget av målen för handläggningstider är uppnått förutom målet för tillsättning av stödperson. Målet att 95 % av ärendena ska avslutas inom två månader är inte uppnått. Målet att ärenden ska påbörjas inom fem arbetsdagar är inte uppnått. 33 % av de skriftliga ärendena har tagit mer än två månader att handlägga. Det är en försämring med 6 % jämfört med Kansliet kan påverka handläggningstiden genom att minska egen tidsåtgång. Handläggningstiden påverkas framförallt av att vården svarar i tid. Lika viktigt som att patienten får svar inom rimlig tid är att yttrandet verkligen ger svar på patientens frågor. En längre handläggningstid kan, av det skälet i vissa fall vara motiverad. Det finns också ärenden som handläggs per telefon, e-post och genom möten. Handläggningstiden för dessa ärenden kan vara mycket kort men mäts i dagsläget inte. Målet gällande tillsättning av stödperson inom fem dagar har uppnåtts. Tillsättning av stödperson prioriteras. Så snart en stödperson accepterat ett uppdrag tas beslut om tillsättning omgående. Detta minskar också risken för att tvångsvården ska avslutas innan patienten hunnit få en stödperson förordnad. Efter avslutad tvångsvård saknas laglig grund för att tillsätta stödperson. PROCESSER Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting Framgångsfaktorer: o Ständigt pågående förbättringsarbete av verksamhetens processer. o Kvalitetsutveckling av verksamhetens processer så att de är ändamålsenliga och effektiva. o Omvärldsbevakning: mäta, utvärdera, jämföra, lära av andra. Styrtal/måluppfyllelse: o Verksamhets huvudprocesser uppdateras minst två ggr per år. o Verksamhetens huvudprocesser samordnas med berörda förvaltningar. o Verksamhetens huvudprocesser revideras efter nationell förebild. o Huvudprocessernas effektivitet för resultatet granskas årligen. o Process för bidrag till vårdens kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet upprättas. Nya mål under 2016 Nämnden antog inför 2016 nya framgångsfaktorer och mål under processer. Detta för att försäkra sig om att processerna är ändamålsenliga och effektiva. Ytterligare en anledning är att bidraget till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet behöver förbättras. 7

8 Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning sker genom aktivt deltagande i Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk, övriga tjänstemannaträffar samt genom att delta i de informationstillfällen som är aktuella för verksamheten. Nämnden hålls ajour med aktuell utveckling genom att regelbundet förses med den information som kansliet erhåller. Då kansliet har regelbunden kontakt med andra kanslier skapas förutsättningar för att lära och jämföra med andra. Måluppfyllelse processer Verksamhetens huvudprocesser har setts över och smärre revideringar har gjorts. En riskanalys har gjorts och en interkontrollplan har upprättats. Av den framgår att bidraget till vårdens kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet har brister. Analys av måluppfyllelse processer Bedömningen är att processerna är snarlika de processer övriga landets patientnämnder arbetar efter. Förbättring av processerna är ett ständigt pågående arbete. Målen under processer har inte uppfyllts fullt ut. Arbetet med att förbättra processerna pågår fortlöpande. Under 2017 inleds arbetet med upprättande av process för bidrag till vårdens kvalitetsutveckling och till hög patientsäkerhet. Nationellt pågår utvecklingsarbete, som Gotland deltar i, för att landets patientnämnder ska arbeta på ett likartat sätt. Processerna är beroende av många olika faktorer och behöver anpassas till vad som händer i omvärlden. ÄRENDEN Stödpersonsärenden I år har 2 patienter med tvångsvård fått en stödperson. Föregående år var antalet uppdrag (115) patienter har haft psykiatrisk tvångsvård och 34 (71) av dessa har blivit tillfrågade av psykiatrin om de vill ha en stödperson varav 2 önskat detta. Det är alltså 1,8 (11) % av patienterna med tvångsvård som fått en stödperson förordnad av patientnämnden på Gotland och 30 (76) % har blivit tillfrågade om de önskat få en stödperson. Antal 140 Psykiatrisk tvångsvård och stödperson Psyk. tvångsvård Tillfrågade patienter Förordnade stödp Diagram 1: Antal tillfällen med psykiatrisk tvångsvård på Gotland, antal patienter som tillfrågats av psykiatrin om de önskar stödperson samt antal stödpersoner som förordnats av patientnämnden. 8

9 Analys stödpersonsverksamheten Patientnämnden eftersträvar att allt fler patienter med psykiatrisk tvångsvård ska få en stödperson. Den nedgång som ses i år behöver diskuteras/åtgärdas i samarbete med psykiatrin. Antalet patienter som tillfrågas av psykiatrin om de önskar få en stödperson bör vara 100 %. Vårdsynpunkter Under året har 232 (198) klagomålsärenden inkommit. Det är en ökning med 17 % jämfört med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått 224 klagomål medan Socialförvaltningen har fått 8 klagomål. 96 (97) % av ärendena avsåg hälso- och sjukvård och 4 (3) % tandvård. 97 (97) % av klagomålen gällde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och 3 (3) % Socialförvaltningen. 4 (3,5) personer per 1000 innevånare vände sig till patientnämnden. Somatisk specialist vård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri samt tandvård har ökat antal medan det för primärvården ses en minskning från 68 klagomål 2015 till 57 klagomål i år. När det gäller vårdcentralerna är det Avonova (Halsahälsans vårdcentral) samt Klinte vårdcentral som har ökat antal ärenden. Indelning i problemområden Klagomål som patienter och anhöriga framför indelas i huvudproblem och delproblem. Det är anmälarens berättelse med beskrivning av problemet som ligger till grund för registreringen inte patientnämndens eller vårdens tolkning. Antalet ärenden som rör huvudproblemen vård och behandling samt omvårdnad (grå) är i stort sett oförändrade. De vanligaste delproblemen under vård och behandling är liksom föregående år behandling, diagnos samt resultat. Antalet ärenden som rör huvudproblemet kommunikation (grön) har ökat med 9 stycken. Det är huvudsakligen delproblemen bemötande samt information till patient/närstående som är man är mest missnöjd med. Resterande huvudproblemproblem (orange) har ökat med 22 stycken. Särskilt märkbart är ökningen för delproblemen tillgänglighet samt vårdgaranti under huvudproblemet organisation och tillgänglighet. 9

10 Huvudproblem Delproblem Vård och behandling 1.1 Undersökning/utredning Vård och behandling 1.2 Diagnos Vård och behandling 1.3 Behandling Vård och behandling 1.4 Läkemedel Vård och behandling 1.6 Intyg Vård och behandling 1.7 Second opinion 1 1. Vård och behandling 1.8 Medicinskteknisk utrustning, hjälpmedel Vård och behandling 1.9 Resultat Summa vård och behandling Omvårdnad 1 2. Omvårdnad 2.1 Personlig omvårdnad Omvårdnad 2.2 Kost/nutrition 1 2. Omvårdnad 2.3 Logi/sängplats 1 1 Summa omvårdnad Kommunikation 2 3. Kommunikation 3.1 Bemötande Kommunikation 3.3 Ej lyssnad till Kommunikation 3.5 Dialog/delaktighet patient/närstående Kommunikation 3.6 Information till patient/närstående Kommunikation 3.7 Kulturella/språkliga hinder, tolkfrågor 2 3 Summa kommunikation Patientjournal/ sekretess 4.1 Bruten sekretess/tystnadsplikt Patientjournal/ sekretess 4.2 Patientjournal/loggar Patientjournal/ sekretess 4.3 Dataintrång 2 1 Summa patientjournal/sekretess Ekonomi 1 5. Ekonomi 5.1 Patientavgifter/högkostnadsskydd Ekonomi 5.2 Ersättningsanspråk/garantier Ekonomi 5.3 Läkemedelskostnader Summa ekonomi Org. och tillgänglighet 6.1 Tillgänglighet Org. och tillgänglighet 6.2 Vårdgaranti Org. och tillgänglighet 6.3 Lång väntan på besökstid Org. och tillgänglighet 6.4 Lång väntetid i väntrum 1 6. Org. och tillgänglighet 6.5 Valfrihet/fritt vårdsökande 4 6. Org. och tillgänglighet 6.6 Resursbrist/inställda åtgärder 3 2 Summa organisation/tillgänglighet Vårdansvar 7.1 Vårdflöde/processer Vårdansvar 7.3 Info. överföring/samverkan mellan vårdenhet Vårdansvar 7.4 Info.överföring/samverkan mellan vårdgivare Vårdansvar 7.5 Vårdplanering/vårdplan Summa vårdansvar Administrativ hantering 8.1 Brister i hantering av: kallelser, remisser Administrativ hantering 8:2 Övrig administrativ hantering 1 3 Summa administrativ hantering Övrigt När inget annat problemområde passar in 2 Tabell 1: Indelning av klagomål i huvudproblem och delproblem under åren 2014, 2015 och Den tidigare uppdelningen i problemområdena vård och behandling (grå), bemötande och kommunikation (grön), och organisation regler och resurser (gul) finns kvar för att möjligöra en jämförelse. 10

11 Antal 140 Ärenden uppdelat på specialitet Diagram 2: Uppdelning på vårdspecialitet under åren 2014 till Antal 16 Klagomål per vårdcentral Diagram 3: Uppdelning på vårdcentral under åren 2014 till

12 Analys av vårdsynpunkter Antalet ärenden har ökat från 198 till 232 jämfört med föregående år. Det är en ökning med 17 %. Det är trots ökningen få ärenden att dra tillförlitliga slutsatser ifrån. Det medför att slumpen spelar roll för fördelningen av klagomål år från år. Antalet ärenden som rör vård och behandling samt omvårdnad (grå) är i stort sett oförändrade. Antalet ärenden som rör kommunikation (grön) har ökat med 9 stycken. Resterande problemområden (orange) har sammantaget ökat med 20 stycken. De vanligaste klagomålen under huvudproblemet vård och behandling är liksom föregående år behandling, diagnos samt resultat. När det gäller kommunikation är det bemötande samt information till patient/närstående som är det man är mest missnöjd med. Fördelningen var liknande föregående år men i år är det något fler klagomål på bemötande. Under organisation och tillgänglighet har antalet ärenden ökat med 14 stycken. Ökningen består huvudsakligen av klagomål på tillgänglighet och vårdgaranti. Socialförvaltningen med avtal Genom åren har ett fåtal ärenden rört socialförvaltningens verksamhet och i år har antalet stigit från 5 till 8 stycken. Att det generellt är så få ärenden gällande kommunal vård kan bero på att kännedomen om patientnämnden är låg bland såväl patienter, anhöriga som personal på äldreboenden och i hemsjukvården. Mönstret är likadant bland andra patientnämnder i Sverige. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med avtal Antalet klagomål som rör hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 224. Somatisk specialist vård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri samt tandvård har ökat antal medan det för primärvården ses en minskning från 68 klagomål 2015 till 57 klagomål i år. När det gäller vårdcentralerna är det Hansahälsans vårdcentral samt Klinte vårdcentral som har ökat antal ärenden. MEDARBETARE/LEDARE Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Framgångsfaktorer: o Patientnämnden har inte några anställda utan köper tjänsten för att bemanna kansliet från Serviceförvaltningen. o Bevaka att tjänstemännen får erforderlig kompetensutveckling o Stödpersonerna får utbildning och stöd Styrtal/måluppfyllelse: o Patientnämnden hänvisar till styrkortet för avdelningen Konsult och service. o Minst 1 stödpersonsutbildning ska genomföras varje år 12

13 Måluppfyllelse medarbetare/ledare Nätverksträffar Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk Patientnämnden på Gotland är representerad i Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk. I nätverket ingår en representant från varje patientnämnd i Sverige och deltagarna träffas fyra gånger om året. Nätverket syftar bl.a. till vidareutveckling och samstämmighet i arbetsätt bland landets patientnämnder. Nätverket fungerar också som referensgrupp och kontaktyta för aktuella intressenter. Nätverket har bl.a. fortlöpande kontakt med SKL:s patientsäkerhetsavdelning och med IVO. Representation och aktivt deltagande i nätverket medför att patientnämnden på Gotland bidrar till nationell utveckling, arbetar på ett likartat sätt som andra patientnämnder i Sverige och skapar underlag för jämförelser vad avser kvalitet. Nätverk för nämndsekreterare och arkivansvariga Handläggaren på patientnämnden har även funktionen av nämndsekreterare och arkivansvarig och deltar därför i regionens nätverk för dessa funktioner. Stödpersonsverksamheten Patientnämnden har tillgång till tio utbildade stödpersoner att tillsätta till patienter med tvångsvård. Stödpersonerna har rätt till fortlöpande utbildning och nya stödpersoner behöver en grundläggande utbildning. Bemanning på kansliet Nämndens medel räcker till bemanning på kansliet med en handläggare samt en vikarie under några månader kommer patientnämnderna med största sannolikhet att få ett utökat uppdrag därmed kommer kompetensutveckling och utökad bemanning att behövas. Ingen stödpersonsutbildning har hållits under 2016 EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Framgångsfaktorer: o Kostnadseffektiv användning av budgetmedel med fokus på en budget i balans Styrtal/måluppfyllelse: o Den årliga årsprognosen skall vara positiv 13

14 Ekonomisk uppföljning och prognos Patientnämndens budget är uppdelad i tre kostnadsområden, nämnd, arvoden till stödpersoner samt kanslifunktion. Årsbudget, kr Utfall, kr Avvikelse, kr Utfall föregående år, kr Nämnd Stödpersoner Kanslifunktion Återbäring SF Totalt Måluppfyllelse ekonomi Patientnämnden redovisar för 2016 ett överskott på kr. Framför allt är det kanslifunktionen som genererar största delen av överskottet, nämligen kr. Detta beror på att kansliet endast är bemannat med 1,0 handläggare istället för 1,5 som det borde vara. Kansliet har under året förstärkts med en timanställd handläggare som arbetat totalt 283 timmar under Anslaget för arvoden till stödpersoner inom den psykiatriska tvångsvården visar också ett större överskott. Detta beror på att endast två stödpersoner förordnats under året. Nämnden har också erhållit kr i återbäring från serviceförvaltningen. Analys av måluppfyllelse ekonomi Patientnämndens budget är i dagsläget tillräcklig men efter kommer patientnämnderna med största sannolikhet att få ett utökat uppdrag. Detta i sin tur kommer att medföra behov av utökad kompetens och bemanning. Utveckling på sikt En mer ändamålsenlig klagomålshantering Den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal har setts över och slutbetänkandet, Fråga Patienten, nya perspektiv i hälso- och sjukvården, SOU 2015:102 har utkommit i slutet på Lagrådsremissen Ett mer ändamålsenligt klagomålsystem i hälso- och sjukvården lämnades till Lagrådet. Av den framgår att lagförslagen beräknas träda i kraft

15 Förändringar enligt slutbetänkandet I betänkandet föreslås: - Hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården ska bli mer ändamålsenlig, i meningen att klagomålshanteringen utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. - Patientens ställning stärks. - Patienterna ska i första hand vända sig till vården. Det är vårdgivaren som kan förklara vad som hänt och som kan vidta åtgärder. - Patienter är i beroendeställning till vården och när tilliten är förbrukad ska patienterna kunna vända sig till patientnämnderna. - Möjligheten för patienter att vända sig direkt till IVO begränsas. De resurser som frigörs ska istället läggas på utökad tillsyn. Tillsynen ska vara patientcentrerad Utredningens kartläggning visar att de olika funktionerna i dagens klagomålssystem är otydliga för patienterna och att det inte är klart vart man ska vända sig för olika ändamål. Patienternas förväntningar överensstämmer inte heller med de olika aktörernas uppdrag, vilket enligt utredningen leder till besvikelse och frustration. Det finns också brister och stor variation i vårdens bemötande av patienter som klagar. För att skapa ett ändamålsenligt klagomålssystem konstaterar utredningen att det krävs tre typer av åtgärder: förändrad och förtydligad ansvarsfördelning, förändrad resursfördelning samt kulturförändringar för en mer patientcentrerad vård. Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet, Sedd, hörd och respekterad: ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 till Socialdepartementet. Av delbetänkandet framgår vilka ändamål som ska uppnås genom klagomålssystemet, med särskilt fokus på patienters och närståendes behov. Utredningen har identifierat patienternas behov. Dessa är: - att få en ursäkt - att kunna lämna synpunkter - att få en förklaring till det som hänt - att någon ska lyssna - att bidra till att samma sak inte drabbar någon annan - att någon ska hållas ansvarig för vad som hänt - att ta reda på om det som hände var rätt eller fel - handfast hjälp i kontakten med hälso- och sjukvården Vårdgivarnas behov för att kunna lära sig av patienternas erfarenheter och på så sätt förbättra hälsooch sjukvårdens kvalitet och säkerhet är ett annat viktigt perspektiv i utredningen. I ett ändamålsenligt klagomålsystem förtydligas vårgivarens ansvar att tillgodose patientens behov. Alla patienter vill inte vända sig till vården och patientnämnden är en viktig aktör som stödfunktion för patienterna. I det ligger att nämnden ska verka för att vården bemöter patienternas klagomål på ett tillfredställande sätt. 15

16 Förändrat och utökat uppdrag för patientnämnderna efter ) Nämndernas huvudsakiga uppdrag ska vara att hjälpa patienten och anhöriga att föra fram klagomål och att få tillräckliga svar av vårdgivaren på sina frågor. 2) De ska kommunicera på lämpligt sätt med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. Barn, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och andra grupper som kan ha svårt att formulera och föra fram sina synpunkter ska ges särskild hänsyn 3) Patientnämnden ska särskilt beakta barns bästa. Barn klagar eller lämnar sällan synpunkter. Det är viktigt att barns synpunkter efterfrågas så de kan ligga till grund för utvecklingen av hälso- och sjukvården. 4) Nämnderna ska bidra till patientcentrering och hög patientsäkerhet. Nämndernas roll ska i högre grad än som hittills varit fallet vara att analysera patienterfarenheter och föra dem vidare i den politiska organisationen. 5) Nämnderna ska årligen uppmärksamma och kommunicera riskområden och hinder för en säker och patientcentrerad vård. Nämnderna ska uppmärksamma och peka på de utmaningar som finns för patientcentrering i vården. I analysen ska olika perspektiv beaktas såsom jämställdhets- och barnperspektiv m.fl. Analyserna ska fokusera på klagomålens innehåll. De bör behandla vad det ur patientens perspektiv finns för förbättringsområden i vården. Vidare ska grupper av patienter identifieras som får eller riskerar att få vård som brister i kvalitet och säkerhet. Det medför att synpunkter från patienter och närstående (utöver själva klagomålet) kan behöva inhämtas. Vidare bör synpunkter från organisationer som företräder patienter beaktas i analysarbetet. 6) Nämnderna kan även föreslå åtgärder som behöver vidtas i landstinget eller i kommunen för att komma tillrätta med identifierade problem och riskområden. 7) Landstinget/kommunen är i sin tur är skyldiga att arrangera sin verksamhet så att slutsatserna av de analyser patientnämnden gör tas om hand och bidrar till hälso- och sjukvårdens utveckling. Vidare framgår av lagrådsremissen att regeringen återkommer i frågan om utökat stöd till de patientgrupper som idag inte omfattas av patientnämndernas uppdrag, dvs.; patienter inom elevhälsan, Statens institutionsstyrelsers verksamheter, kriminalvården, viss privat vård och viss tandvård. PATIENTNÄMNDEN Pia Dyvander Johansson Ordförande 16