Program för deltagande och bedömning

Transkript

1 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Ingå kmmun GENERALPLAN FÖR FASTLANDSOMRÅDET I INGÅ Prgram för deltagande ch bedömning

2 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning I INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Planläggningsprcessen ch skeden i behandlingen Prgram för deltagande ch bedömning Planeringsmråde Definitin av planläggningsarbetet ch dess mål Utgångspunkter för planeringen Riksmfattande mål för mrådesanvändning Planläggning Landskapsplan Generalplaner Övriga planer Knsekvensbedömning Utförda utredningar ch inventeringar Intressenter Växelverkan Startskedet Beredningsskedet Förslagsskedet Gdkännandeskedet Preliminär tidtabell Infrmatin Kungörelser Kntaktpersner... 14

3 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 1 ( 14 ) INGÅ KOMMUN GENERALPLAN FÖR FASTLANDSOMRÅDET I INGÅ 1 Planläggningsprcessen ch skeden i behandlingen Planarbetet anhängiggörs ch PDB kungörs Planens beredningsskede Tekniska nämnden Beredningsmaterialet till påseende (62 ) Planförslag Samhällstekniska nämnden Kmmunstyrelsen Planförslaget till påseende (65 ) Bemötanden av utlåtanden ch anmärkningar Samhällstekniska nämnden Planen gdkänns Fullmäktige

4 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 2 ( 14 ) 2 Prgram för deltagande ch bedömning 3 Planeringsmråde Bestämmelsen m utarbetande av ett prgram för deltagande ch bedömning ingår i 63 i markanvändnings- ch bygglagen. Ett prgram för deltagande ch bedömning (PDB) är ett fficiellt dkument sm definierar principerna ch förfarandet för deltagande ch växelverkan i utarbetandet av planen samt metderna för planens knsekvensbedömning. Prgrammet för deltagande ch bedömning infrmerar m hur intressenterna kan påverka ch delta i utarbetandet av generalplanen för fastlandsmrådet samt hur planens knsekvenser kmmer att bedömas. Dessutm presenteras huvuddragen i planläggningsarbetets syften, mål ch utgångsläge samt de lika skedena i utarbetandet av planen. Planläggningsmrådet ligger vid Finska viken, i Ingå kmmun i Västra Nyland. Planmrådet täcker den nrra delen av Ingå kmmun i västra Nyland, det vill säga i regel fastlandsmrådet. Grannkmmunerna är Rasebrg i väster, Lj i nrr ch Sjundeå i öster. Ingå ligger ca 60 km väster m Helsingfrs. Stamväg 51 går igenm kmmunen i öst-västlig riktning. Invånarantalet i Ingå är ( ) ch av dem har cirka 54,3 % svenska sm mdersmål. Ungefär hälften av invånarna br i Ingå kyrkby. Andra bycentra är Ingå statin, Degerby, Täkter, Slberg, Fagervik, Svartå ch Barösund. Planläggningsmrådets areal är cirka 808 km². Av detta är cirka 348 km² markmråde, 492 km² havsmråde ch cirka 9 km² insjömråde. Bild 1 Planmrådets gränser ch läge. (Bakgrundskarta: Lantmäteriverket 2015)

5 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 3 ( 14 ) 4 Definitin av planläggningsarbetet ch dess mål I 39 i markanvändnings- ch bygglagen definieras kraven på innehållet i generalplanen. Syftet med generalplanen för fastlandsmrådet är att allmänt styra markanvändningen ch utvecklingen av samhällsstrukturen. En generalplan ska utarbetas så att det ges möjligheter till en trygg, sund ch för lika beflkningsgrupper balanserad livsmiljö. Därutöver ska den byggda miljön, landskapet ch naturvärdena värnas. I samma paragraf nämns ckså andra centrala mständigheter sm ska beaktas när en generalplan utarbetas. Utarbetandet av en generalplan för fastlandsmrådet i Ingå kmmuns mråde grundar sig på ett förslag från Ingå kmmuns tekniska nämnd till kmmunstyrelsen i vilket föreslås att utarbetandet av en generalplan för fastlandsmrådet ska inledas. Kmmunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde gdkänna att utarbetandet av en generalplan för fastlandsmrådet i Ingå inleds ch beslöt föreslå för kmmunfullmäktige att en generalplan för fastlandsmrådet i Ingå utarbetas. Kmmunfullmäktige gdkände förslaget m att utarbeta en generalplan för fastlandsmrådet Ingå markanvändningsstrategi Utgångspunkter för planeringen Syftet med generalplanen för fastlandsmrådet i Ingå är att styra samhällsstrukturen ch markanvändningen översiktligt ch långsiktigt. I planen beskrivs lika typer av mråden sm ska utvecklas ch bevaras ch definieras sådana mråden sm kräver en mera detaljerad planering. Slutresultatet kmmer att vara en plan sm gdkänts av kmmunfullmäktige. Utarbetandet av generalplanen för fastlandsmrådet i Ingå inleddes i slutet av år 2011 ch förhppningen är att den är färdig i våren 2017.

6 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 4 ( 14 ) 5.1 Riksmfattande mål för mrådesanvändning Sm utgångspunkter fungerar de riksmfattande målen för mrådesanvändningen (VAT) sm avses i 24 MBL av vilka följande punkter styr denna generalplan för fastlandsmrådet: En fungerande mrådesstruktur: Utvecklingen av mrådesstrukturen ch mrådesanvändningen baserar sig främst på mrådenas egna styrkr ch placering. Genm mrådesanvändningen främjas samspelet mellan stad ch landsbygd samt utvecklingen av byanät. En sammanhållen samhällsstruktur ch kvaliteten i livsmiljön: Genm mrådesanvändningen främjas den eklgiska, eknmiska, sciala ch kulturella hållbarheten i samhällena ch livsmiljöerna. I landskapsplaneringen ch generalplaneringen ska en mera sammanhållen samhällsstruktur främjas ch åtgärder sm leder till en mera sammanhållen samhällsstruktur presenteras. Kultur- ch naturarv, rekreatinsbruk ch naturvärden Bevarandet av den natinella kulturmiljön ch byggnadstraditinen samt av dessas lkala särprägel främjas. Fungerande kntaktnät ch energiförsörjning Trafiksystemen planeras ch utvecklas sm helheter sm mfattar lika trafikfrmer ch betjänar både beflkningen ch verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. I mrådesanvändningen tryggas behven av energiförsörjning på riksnivå ch främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällr. Specialfrågr i Helsingfrsreginen I Helsingfrsreginen främjas kllektivtrafiken, i synnerhet den spårbundna trafiken ch en sammanhållen samhällsstruktur. Ett tillräckligt utbud på tmtmark bör tryggas i mrådesanvändningen för att säkerställa en tillräckligt str bstadsprduktin. Områdeshelheter sm bildar särskilda natur- ch kulturmiljöer Med mrådesanvändningen främjas bevarandet av mrådeshelheter i kustmrådet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på deras natur- ch kulturvärden. Bevarandet av särpräglade by- ch kulturmiljöer sm anpassats till naturförhållandena stöds.

7 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 5 ( 14 ) 5.2 Planläggning Landskapsplan Landskapsplan för Nyland På mrådet gäller landskapsplanen för Nyland. Planen fastställdes av miljöministeriet ch vann laga kraft med högsta förvaltningsdmstlens beslut Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1 för Nyland kmpletterar landskapsplanen för Nyland när det gäller teman sm rsakar lägenheter för miljön. Planen fastställdes av miljöministeriet ch den vann laga kraft genm högsta förvaltningsdmstlens beslut Etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2 för Nyland förnyar, kmpletterar ch justerar de gällande landskapsplanerna för Nyland ch Östra Nyland. De viktigaste lösningarna för etapplandskapsplan 2 är en fungerande ch hållbar samhällsstruktur, ett trafiksystem sm stöder strukturen, handelns servicenät ch ett byanät på landskapsnivå. Etapplandskapsplan 2 fastställdes av miljöministeriet Planen vann laga kraft 2016 genm högsta förvaltningsdmstlens beslut. Bild 2 Utdrag ur kartsammanställningen för landskapsplanerna i Nyland. Plan mrådets ungefärliga läge anvisas med röd linje.

8 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 6 ( 14 ) Etapplandskapsplan 4 Beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland är under arbete. Avsikten är att planförslaget ska läggas fram ffentligt i slutet av 2016, sannlikt i nvember-december. Avsikten med planen, sm är mera strategisk än den tidigare, är att stöda en hållbar knkurrensförmåga ch välmåendet i Nyland. I planen fastställs stra gemensamma riktlinjer för utvecklingen av närings- ch innvatinsverksamhet, lgistik, vindkraft, grönbyggande ch kulturmiljöer Generalplaner Bild 3 Utdrag ur planförslaget till etapplandskapsplan 4, sm sänts ut för utlåtanden. Planförslaget preciseras utifrån utlåtandena ch framläggs på nytt sm förslag. Nylandsplanen 2050 Nylandsplanen 2050 är en tvåfasig helhetslandskapsplan sm utarbetas för hela Nylands mråde. Planen tar sikte ända fram till år Utarbetandet av planen inleddes Prgrammet för deltagande ch bedömning trde bli klart i slutet av Planen består av en översiktlig ch långsiktig strukturplan ch den preciseras av reginala etapplandskapsplaner. Planen kmmer att vara mera strategisk ch flexibel än tidigare, men samtidigt även mera fkuserad. I strukturplanen identifieras faktrer sm är nödvändiga med tanke på natinella intressen ch reginens utveckling. De reginala planerna svarar på de lika behven i lika delmråden i Nyland. Delgeneralplan för den inre skärgården, 1989 Delgeneralplan för fastlandet, 2002 Delgeneralplan för yttre skärgården, 2003 Delgeneralplan för Kpparnäs, 2005

9 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 7 ( 14 ) Övriga planer Bild 4 Ingå kmmuns fastställda generalplanerna ch detaljplanerna. ( Ingå kmmun / Karttatiimi) I det följande finns en förteckning över reginala ch kmmunala utredningar ch planer sm i bakgrunden inverkar på generalplanearbetet. KOKO Västra Nyland: KOKO-prgrammet (Prgrammet för khesin ch knkurrenskraft) är en frtsättning på AKO-prgrammet (Regincentrumprgrammet). KOKO inleddes i Västra Nyland år Syftet med prgrammet är att samla åtgärder i reginen under samma parasll. I visinen för Nylands landskapsprgram ingår målet att öka välmåendet ch knkurrenskraften i metrpllandskapet. Huvudtemana i reginens KOKO-prgram är Ett välmående Västra Nyland, Reginala tillämpningar av teknlgi ch miljöteknlgi samt Service sm utgår från användarna förverkligar dessa mål. Vid förverkligandet av KOKO-prgrammets tyngdpunktsmråden tas hänsyn till att näringarna, bendet, välfärden, kmpetensen, reginstrukturen ch trafiken samt delmrådena inm miljön ch infrastrukturen ska utvecklas i linje med varandra. Samarbete inm markanvändning ch trafik (MBT) i Västra Nyland: Syftet med samarbetsprjektet MBT sm inleddes i Västra Nyland år 2008 var att stöda utvecklingen av de reginala näringarna ch en balanserad reginstruktur. Samarbetet inm MBT skedde enligt devisen hållbar utveckling för att förverkliga de riksmfattande målen för mrådesanvändning. Utvecklingskrridren Lännentiet: Inm ramen för prjektet sm genmfördes gjrdes en reginal markanvändningsutredning

10 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 8 ( 14 ) ch utredning av möjligheterna att utveckla kllektivtrafiken i de kmmuner (Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Karis, Ekenäs ch Hangö) sm påverkas av trafiklederna västerut (Kustbanan ch stamväg 51). Utredningen styr kmmunerna i riktning mt en enhetlig planläggning där kmmuninvånarnas resande ch en så effektiv användning av kllektivtrafik sm möjligt tillgdses. Syftet är att ge en klar bild av de framtida planerna för markanvändning ch att höja mrådets attraktin för nya invånare, turister ch företag. Ingå kmmuns markanvändningsstrategi 2035: I strukturmdellarbetet sm genmfördes våren 2010 synades visinen för markanvändningen i Ingå med hjälp av scenariearbete i fullmäktige. I fullmäktige definierades tre alternativa strukturmdeller vilkas knsekvenser bedömdes. Sm resultat av prcessen utkristalliserades en markanvändningsstrategi i Ingå sm gdkändes av fullmäktige Ingå kmmuns strategier: Energi- ch klimatprgrammet Näringsplitiska prgrammet , Markplitiska prgrammet Knsekvensbedömning I samband med att generalplanen för fastlandsmrådet utarbetas görs en bedömning av planens knsekvenser för miljön på det sätt sm förutsätts i markanvändnings- ch bygglagen (MBL 9 ch MBF 1 ). Ytterligare bedöms planens förhållande till de riksmfattande målen för mrådesvändning samt landskapsplanens styreffekter. Knsekvenserna bedöms i förhållande till de uppställda målen. Knsekvensbedömningen har sm uppgift att stöda utarbetandet av planen samt valet av gdtagbara planlösningar ch ska hjälpa att bedöma hur målen ch kraven på innehållet i planen förverkligas. Knsekvensbedömningen av planen grundas på basutredningar sm ska göras över mrådet, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden ch åsikter från intressenterna ch analyser av vilka egenskaper i planen sm kmmer inverka på miljön. Vid knsekvensbedömningen jämförs situatinen i den föreslagna planlösningen med nuläget (alternativet enligt den ikraft varande detaljplanen) ch de uppsatta målen. 5.4 Utförda utredningar ch inventeringar Naturen ch landskapet: Enligt 9 i markanvändnings- ch bygglagen ska planen grunda sig på tillräckliga undersökningar ch utredningar. När en plan utarbetas ska miljöknsekvenserna, inklusive samhällseknmiska, sciala, kulturella ch övriga knsekvenser av planen utredas i nödvändig mfattning. Utredningarna ska mfatta hela det mråde för vilket planen kan bedömas ha väsentliga knsekvenser. Skyddsprgram på riksnivå

11 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 9 ( 14 ) Databasen OIVA för miljö- ch gedata ( Nätverket Natura 2000 i Finland ch skyddsbestämmelserna för naturtyperna sm mfattas av nätverket Inventering av fastlandsdelen i Ingå, Jaakk Pöyry Infra, Maa ja Vesi, Histriska gegrafiska uppgifter från Nyland Maisemahistriallinen selvitys (Anna Riinheim 2009) Maa ja Vesi Oy har gjrt en kmplettering av naturinventeringen utgående från kraven i den nya naturvårdslagen. Kmmunens miljösekreterare Patrick Skult har ytterligare kmpletterat naturinventeringarna år 2001 (Skult 2001). Naturinventering av byggnadsplanemrådet i Ingå kyrkby, LT-knsultit Oy, FM Thmas Bnn Landskapsinventering över Ingå kyrkby för utarbetande av byggnadsplan, september LT-knsultit Oy Naturskyddsmråden, Nylands reginplaneförbunds publikatin 31; Uudenmaan rannikn sujelualueet Naturinventering ch fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristffer Bndestam & Thmas Bnn, Västra Nylands reginplansförbund 1993 ch Inkn linnustselvitys 1993, Juha Laaksnen & Pekka Rusanen). Smultrnställen för bende i Nyland ch Östra Nyland. Förhandsutredning (Nylands förbund). Naturinventering i Ingå, Kristffer Bndestam & Thmas Bnn, Lunnn- ja maisemasujelun kannalta arvkkaat kallialueet Uudenmaan läänissä, Punkari, Rauni, Inkn linnustselvitys 1993, Laaksnen & Rusanen. Skärgårdsbtanisk inventering i Ekenäs ch Ingå. Thmas Bnn, Bjursin lunnn perusselvitys, Marja Kistinen, Rist Murt Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja Inkn saarist, Murt 1982.

12 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 10 ( 14 ) Trafik ch jrdmån: Trafiksäkerhetsplan för Ingå ch Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, 2008 Trafiksäkerhetsutredning för sklrna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen 2004 Keskustan alueiden rakennuskelpisuusselvitys (utredning av byggdugligheten i centrummrådena). Työ 0359-C , Suunnittelukeskus Oy, 2000 Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från trafiken i Västra Nyland), Vägverket, Nylands vägdistrikt Hautausmaan laaj.alueet A ja B, Rakennustapa ja alustava kustannusarvi (utvidgningsmrådena A ch B för begravningsplatsen, byggnadssätt ch preliminär kstnadskalkyl), , Suunnittelutst Auti Hautausmaan laaj.alue B, Rakennustapa ja kustannusarvi (utvidningsmråde B för begravningsplatsen, Byggnadssätt ch kstnadskalkyl), , Maa ja Vesi Oy Hautausmaan laajennusalue A, Rakennustapa ja kustannusarvi (utvidningsmråde A för begravningsplatsen, Byggnadssätt ch kstnadskalkyl), , C2329HK/C351, Maa ja Vesi Oy Kulturmiljö, frnlämningar: Inkn kulttuurimaisemaselvitys (Anniina Sarls 2012) Utredning över den byggda kulturmiljön (Stadinark 2012) Frnlämningsinventering i Ingå inre skärgård (Mikrliitti Oy 2012) Inkn sisäsaaristn arkelginen vedenalaisinventinti (Rami Kkk / ARKsukellus ) Perinteisten saaristkylien elementit Inkn saaristssa. Aalt-universitetet, Landskapsarkitektur. Anni-Maija Fincke, Inkn sisäsaaristn kulttuurimaiseman minaispiirteet, uhat ja mahdllisuudet. Aalt-universitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, Landskapshistrisk inventering i frm av gedata. Inventeringen mfattar byarna från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar ch ängar. Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- ch reginnivå. Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader. Ink prästgård, en arkelgisk dkumentatin i samband med grävarbetet för fjärrvärmeledningen , Museiverket. Klippmråden av betydande natur- ch landskapsvärde i Nyland, Jukka Husa ja Jari Teeriah 2004 (AY 350).

13 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 11 ( 14 ) Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar, hagmarker ch skgsbeten i Nyland. Juha Pykälä ja Thmas Bnn 2000 (AY178). Rapprt över bebyggelseinventering inm Ingå centrummråde. Sigbritt Backman ch Ekenäs museum, 1999 De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå 1999 Frtsatta arkelgiska undersökningar på utvidgningsmrådet för begravningsplatsen, Museiverket, DNR 11/201/1997 Frnminnesregister ( Fasta frnlämningar, inventering av planläggningsmrådet, J. Lauren Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistriallinen inventinti, Härö Den byggda kulturmiljön. Byggda kulturhistriska miljöer av riksintresse. Museiverket/miljöministeriet Arvkkaat maisema-alueet, Maisema-aluetyöryhmän mietintö Skärgårdsbtanisk inventering i Ekenäs ch Ingå. Thmas Bnn, Bjursin lunnn perusselvitys, Marja Kistinen, Rist Murt Inkn rannikn ja saaristalueen esihistriallisten muinaisjäännösten inventinti 1984, Helena Edgren. Kulturlandskap i Barösund , Ympäristötimist Oy. Övriga utredningar: Selvitys mannermaa ja sisäsaaristn alueiden mahdllisista suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab Intressenter Intressenter i planeringsprcessen är mrådets markägare ch de vars bende, arbete eller övriga förhållanden i betydande grad kan påverkas av planen. Även de myndigheter ch samfund vilkas verksamhet berörs vid planeringen är intressenter. Väsentliga intressenter med tanke på denna generalplan är: fastighetsägarna, invånarna ch företagarna i kmmunen grannkmmunerna föreningar ch rganisatiner sm verkar på mrådet, sm exempelvis Barösunds byaråd rf, Degerby byaråd, Ingå musei- ch hembygdsförening, Täkter byaråd, fiskar- ch lantmannagillena samt miljö- ch prducentrganisatinerna (NSP i Ingå) ch Barösunds ch Degerbys vattenandelslag. Ingå kmmuns egna myndigheter ch sakkunniginstanser

14 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 12 ( 14 ) 7 Växelverkan 7.1 Startskedet 7.2 Beredningsskedet 7.3 Förslagsskedet övriga myndigheter ch samarbetsinstanser: NTM-centralen i Nyland, Nylands förbund, Västra Nylands landskapsmuseum, Museiverket, Nylands räddningscentral, el- ch vattenförsörjningsblag på mrådet, Fingrid. Planläggningsförfarandet samt infrmatinen m utgångspunkterna, målen ch eventuella alternativa planer skall rdnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedömningen av planens knsekvenser ch skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt i ärendet (MBL 62 ). Man kan bekanta sig med prgrammet för deltagande ch bedömning på prjektsidrna under hela den tid sm arbetet med generalplanen för fastlandsmrådet pågår. Prgrammet för deltagande ch bedömning uppdateras vid behv under planläggningsarbetets gång. I det följande beskrivs skedena i interaktinen med intressenterna. Utöver detta har intressenterna under hela planläggningsprcessen möjlighet att ge den kmmunala representanten för planläggningen respns på generalplanearbetet per e-pst, brev eller telefn. Generalplanearbetet inleds genm infrmatin m att planarbetet väckts, ett arbetsprgram samt ett prgram för deltagande ch bedömning utarbetas (MBL 63 ). Prgrammet för deltagande ch bedömning finns framlagt till ffentligt påseende på Ingå kmmungård under hela planeringsprcessen. Intressenterna kan ge respns på m prgrammet för deltagande ch bedömning är tillräckligt ch prgrammet kan utgående från respnsen kmpletteras under planläggningsprcessen. Intressenterna mbes att i första hand vända sig till kmmunala representanter gällande bristfälligheter i prgrammet. Om en intressent anser att, trts att han tagit kntakt ch ändringar har gjrts i kmmunens prgram för deltagande ch bedömning, detta är uppenbart bristfälligt har han möjlighet att föreslå samråd med NTM-centralen i Nyland m huruvida prgrammet för deltagande ch bedömning är tillräckligt, innan det läggs fram till ffentligt påseende (MBL 64 ). I beredningsskedet görs de utredningar sm förutsätts för planläggningsarbetet ch utarbetas ett utkast till ändring av generalplan för mrådet eller eventuellt alternativa utkast. Utkastet läggs fram till ffentligt påseende för 30 dagar. Intressenterna ch kmmunmedlemmarna har möjlighet att föra fram sina åsikter m planutkastet ch eventuellt annat beredningsmaterial under tiden för påseende (MBL 62 ch MBF 30 ). Utlåtanden m beredningsmaterialet begärs in av myndigheter ch andra instanser (t.ex. föreningar). Utgående från respnsen sm inkmmit under beredningsskedet utarbetas ett generalplaneförslag sm läggs fram till ffentligt påseende för 30 dagar (MBL 65 ch MBF 27 ). Under tiden sm förslaget är framlagt till påseende kan intressenterna lämna in skriftliga anmärkningar m planförslaget. Utlåtanden

15 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 13 ( 14 ) 7.4 Gdkännandeskedet 8 Preliminär tidtabell 9 Infrmatin m planförslaget begärs vid behv av myndigheterna (MBF 28 ) Till anmärkningar ch utlåtanden författas bemötande sm mtiverats av kmmunen. Utgående från anmärkningarna ch utlåtandena görs eventuella ändringar i planförslaget innan det behandlas slutgiltigt. Om ändringarna är väsentliga framläggs förslaget på nytt till påseende. Om inga ändringar är nödvändiga eller m de inte är väsentliga förs det krrigerade planförslaget via planläggningssektinen till kmmunstyrelsen sm i sin ger sitt förslag m gdkännande i fullmäktige. Generalplanen för fastlandsmrådet gdkänns av fullmäktige på förslag av kmmunstyrelsen. Kmmunfullmäktiges beslut m gdkännande kan överklagas genm skriftligt besvär till Helsingfrs förvaltningsdmstl ch vidare till Högsta förvaltningsdmstlen. De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande ch växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Februari 2012 Generalplanearbetet väcks ch prgrammet för deltagande ch bedömning framläggs till ffentligt påseende. April 2012 Beredningsmaterialet för generalplaneändringen framlagt till påseende. Begäran m utlåtanden. Nvember-december 2016 Generalplaneförslaget till ffentligt påseende. Begäran m utlåtanden. Våren 2017 Generalplanen för fastlandsmrådet går till kmmunfullmäktige för gdkännande. Utgångspunkten för infrmatinen är att de sm berörs av generalplanearbetet ska ha möjlighet att följa med planeringen ch delta i den. Viktiga skeden i planläggningsarbetet ch ärenden sm gäller deltagandet meddelas i lkaltidningarna (Västra Nyland ch Kirkknummen Sanmat), på kmmunens webbsida ( ch prjektets egna internetsidr samt på kmmunens fficiella anslagstavla i kmmungården. Till dem sm har sänt in en skriftlig anmärkning till förslagen till ändringar i generalplanen för fastlandsmrådet ch sm har bifgat sina kntaktuppgifter sänds ett ställningstagande (s.k. bemötande) sm mtiverats av kmmunen. Infrmatin m beslut sm gäller gdkännandet av planen sänds till de kmmunmedlemmar ch dem sm sänt in anmärkningar sm under tiden för påseende ch har begärt att få denna infrmatin ch har lämnat sina kntaktuppgifter.

16 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Prgram för deltagande ch bedömning 14 ( 14 ) 9.1 Kungörelser 9.2 Kntaktpersner Mera mfattande infrmatin ch hur planen framskrider kan läsas på prjektets internetsidr där material sm gäller planläggningsarbetet publiceras. Uppgifterna finns på följande adress: Kungörelser sm gäller planen finns i kmmunens fficiella annnseringsrgan (Västra Nyland ch Kirkknummen Sanmat), på kmmunens ch prjektets hemsidr samt på kmmunens fficiella anslagstavla. Närmare uppgifter m generalplanearbetet ges av: Ingå kmmun Tekniska verket Minna Penttinen, planläggningschef minna.penttinen@inga.fi Mikael Wikström, byggnadstillsynschef mikael.wikstrm@inga.fi Besöksadress: Ola Westmans allé 3, nedre våningen INGÅ Pstadress: Ingå kmmun PB INGÅ Knsultens kntaktuppgifter: Jan Tvrdy, erikissuunnittelija FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy jan.tvrdy@fcg.fi