Mottagare Malax kommun. Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning. Datum MALAX KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK

Transkript

1 Mttagare Malax kmmun Dkumenttyp Prgram för deltagande ch bedömning Datum MALAX KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK

2 DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK Datum Jnas Lindhlm Utfört av Granskat Granskare Christffer Rönnlund Rambll Hvrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 DELGENERALPLAN FÖR RIBÄCKENS VINDKRAFTSPARK, PDB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN SAMT -FÖRORDNINGEN 1 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE 2 3. KONTAKTUPPGIFTER 3 4. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTEN Planeringens målsättning Miljöns nuvarande tillstånd i planmrådet Markägförhållanden Planläggningssituatinen Landskapsplanen Generalplan Detaljplan De riksmfattande målen för mrådesanvändningen Skydds- ch Natura 2000-mråden 7 5. UTREDNINGAR SOM BÖR UPPGÖRAS OCH GÄLLANDE KUNSKAPSUNDERLAG 7 6. KONSEKVENSER 8 7. INTRESSENTER 9 8. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Infrmatin m att planläggning har inletts, prgram för deltagande ch bedömning samt planutkast Utarbetande av planförslag Ändringssökande TIDTABELL 11

4 1 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN SAMT -FÖRORDNINGEN Ändringen av detaljplanen uppgörs i enlighet med markanvändnings- ch bygglagen samt -förrdningen (MBL, MBF) MBL 62 ch 63 samt MBF 30. A) MBL 62 - Växelverkan när planer bereds Planläggningsförfarandet samt infrmatinen m utgångspunkterna, målen ch eventuella alternativ för planeringen när planen bereds skall rdnas så att markägarna på mrådet ch de vars bende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter ch sammanslutningar vars verksamhetsmråde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen ch skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt m saken. B) MBL 63 - Prgram för deltagande ch bedömning När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte ch betydelse nödvändigt prgram för deltagande ch växelverkan samt för bedömning av planens knsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan m planläggning har väckts skall detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få infrmatin m utgångspunkterna för planläggningen ch m förfarandet för deltagande ch bedömning. Infrmatinen skall rdnas på ett sätt sm är lämpligt med tanke på planens syfte ch betydelse. Infrmatinen kan ckså ges i samband med infrmatinen m planläggningsöversikten. C) MBF 30 Framförande av åsikter när planer bereds I 62 markanvändnings- ch bygglagen avsedd möjlighet för intressenter att framföra sina åsikter när en plan bereds kan ges genm att beredningsmaterialet läggs fram ch intressenterna ges möjlighet att skriftligen eller muntligen framföra sina åsikter inm en viss tid eller vid ett särskilt möte m planen eller på någt annat lämpligt sätt. I detta sammanhang kan även andra kmmunmedlemmar framföra sina åsikter. Möjligheten att framföra åsikter skall kungöras på ett sätt sm fungerar med hänsyn till intressenternas tillgång till infrmatin ch sm fastslagits i prgrammet för deltagande ch bedömning. Om inte någt annat sätt att infrmera anses vara lämpligt med beaktande av mständigheterna, kungörs saken i samma rdning sm kmmunala tillkännagivanden ffentliggörs. Meddelandet skall dck alltid publiceras i minst en dagstidning med allmän spridning på rten. Det sm i 2 mm. föreskrivs m infrmatin iakttas i tillämpliga delar även i fråga m sådan infrmatin m att planläggning har inletts sm avses i 63 markanvändnings- ch bygglagen, m inte denna infrmatin ges i samband med infrmatinen m planläggningsöversikten. Vid beredningen av en detaljplan sm har ringa verkningar eller en detaljplaneändring sm har ringa verkningar kan intressenterna ges tillfälle att framföra sina åsikter samtidigt sm de infrmeras m att planläggningen har inletts. I ett sådant fall behöver infrmatinen inte publiceras i en dagstidning. D) Respns på prgrammet för deltagande ch bedömning Detta prgram för deltagande ch bedömning är tillgängligt på Malax kmmuns tekniska avdelning, Malmgatan 5, MALAX eller på kmmunens internetsida Respns på prgrammet för deltagande ch bedömning kan ges enligt följande:

5 2 Planläggningsingenjör Jnas Asphlm tel e-pst: Detta prgram för deltagande ch bedömning kmmer att uppdateras vid behv under hela planeringsprcessen. 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE Planeringsmrådet är beläget söder m Malax kmmuns administrativa centrum i Köpings på ett avstånd av ca 15 km. Området är beläget mellan Ribäcksvägen ch Petalaxvägen. Avståndet österut till Björnebrgsvägen är ca 7 km. Området för Flatbergen ligger beläget i Petalax kmmundel i Malax kmmun. Avståndet till närmaste tätrt (Petalax) är ca 7km. Omgivningen kring det planerade vindkraftverksmrådet vid Flatbergen består till största delen av bebyggda skgsmarker i eknmibruk blandat med lägre belägna partier. Området vid vindkraftverkens förläggningsplatser består av relativt karg bergs-/stenbunden skgsmark med ett lågt trädbestånd. Områdets tpgrafi är flack men mrådet är relativt högt beläget i förhållande till mgivningen. Den närmast belägna bsättningen är belägen på ett avstånd av ca 950 m. I övrigt är mrådet av glesbygdskaraktär. Bild 1. Vindkraftparkens riktgivande läge anvisat med rött. Lantmäteriverket.

6 3 Bild 2. Planläggningsmrådets utsträckning. Lantmäteriverket. 3. KONTAKTUPPGIFTER Planeringen förverkligas sm ett samarbetsprjekt mellan Malax kmmun ch Rambll Finland Oy. Infrmatin m detta prgram ch planläggningsprjektet fås av kmmunens planläggare (kntaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Malax kmmun Malmgatan MALAX T Kntaktpersn: Planläggningsingenjör: Jnas Asphlm tel e-pst: jnas.asphlm@malax.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Rambll Finland Oy Hvrättsesplanaden 19 E, VASA T Kntaktpersn: Planläggare: Lantm.ing. YH Jnas Lindhlm, YKS-605 T E-pst: jnas.lindhlm@rambll.fi Kvalitetsgranskning: Lantm.ing. YH Christffer Rönnlund T E-pst: christffer.rnnlund@rambll.fi

7 4 4. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTEN 4.1 Planeringens målsättning Målet är att göra upp en reviderad delgeneralplan sm ger möjlighet att bygga högre vindkraftverk än gällande plan tillåter. Tidigare maxhöjd för vindkraftverken var 200m, nu är målsättningen 250m. I övrigt är målsättningarna samma sm i den gällande delgeneralplanen. Planmrådet förblir mråde för jrd- ch skgsbruk samt rekreatin, förutm de förläggningsplatser sm anvisas för själva vindkraftverken, servicevägarna ch infrastrukturen. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas sm grund vid beviljande av bygglv enligt markanvändnings- ch bygglagens 77a ch 77b. 4.2 Miljöns nuvarande tillstånd i planmrådet Planeringsmrådet består av bebyggd bergsbunden skgsmark i eknmibruk. Området är tämligen högt beläget i förhållande till mgivningen, dck med inslag av låglänta partier, mindre höjdvariatiner ch våtmarker. Områdets vägnät är heltäckande ch i gtt skick. 4.3 Markägförhållanden Markmrådena vid kraftverkens förläggningsplatser är alla i privat äg. Aktören har uppgjrt arrendeavtal med en majritet av markägarna inm vindkraftverkens verksamhetsmråden. 4.4 Planläggningssituatinen Landskapsplanen Malax kmmun tillhör Österbttens förbunds landskapsmråde. Landskapsfullmäktige vid Österbttens förbund gdkände Österbttens landskapsplan den ch planen fastställdes av Miljöministeriet den Landskapsplanens uppgift är att fastställa principerna för mrådesanvändningen ch reginstrukturen ch ange mråden sm är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån ch med den nggrannhet sm behövs med tanke på de riksmfattande målen eller landskapets mål för mrådesanvändningen eller för att samrdna mrådesanvändningen i flera kmmuner än en. I Österbttens landskapsplan betnas samhällsstrukturen, trafiken, energiförsörjningen ch strandanvändningen. Bild 3. Utdrag ur landskapsplanen (fastställd ).

8 5 Inm planeringsmrådet eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Planbeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Utveckling av å- ch älvdalarna Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges mråden för landsbygdsbebyggelse i å- ch älvdalarna, där särskilt sådant bende samt sådan näringsverksamhet ch rekreatinsverksamhet sm faller tillbaka på lantbruket ch övriga landsbygdsnäringar, naturen ch kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Planeringsbestämmelse: Kmmunalt samarbete ch gemensamma planeringsprinciper bör utvecklas för älv- ch ådalarna. Genm mrådesanvändningen bör funktinerna i å- ch älvdalarnas avrinningsmråden styras så att de främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga mråden bör inte anvisas för byggande. Även de värden sm hänför sig till kulturlandskapet bör beaktas i mrådesplaneringen. När landsbygden utvecklas bör målen för landsbygdsnäringarna, den fasta bebyggelsen ch fritidsbebyggelsen sammanjämkas. Den allmänna planeringsbestämmelsen gäller alla å- ch älvdalar i landskapet inklusive Kyr älvdal. Förbindelsebehv för kraftledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas förbindelsebehv för kraftledningar från vindkrafts- ch andra mråden. Förbindelsebehv av naturgasledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehv för en naturgasledning. Riktgivande friluftsled Planeringsbestämmelse: Nggrannare planering ch utmärkning av vandringsleder bör ske i samarbete med markägare ch myndigheter. Vid planeringen bör miljövärdena beaktas. Etapplan 1: Lkalisering av kmmersiell service i landskapet Österbtten Planen påverkar inte prjektet. Etapplan 2: Förnyelsebara energifrmer ch deras placering i Österbtten Prjektmrådet är lkaliserat till ett tv-1 mråde, ch lämpar sig således bra sm vindkraftsmråde. Bilden nedan visar etapplandskapsplan 2 för det aktuella mrådet. Bild 4. Utdrag ur etapplan 2, fastställd

9 6 I etapplandskapsplan 2 finns följande reserveringar för planmrådet: Planbeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markmråden sm lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av reginal betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering ch byggande samt vid användning av mrådena ska uppmärksamhet fästas vid bende ch rekreatin, kulturlandskap, fåglar, trafikleder ch trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekmsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärprduktin ch marktäkt Generalplan För mrådet har tidigare uppgjrts Delgeneralplan för Ribäckens vindkraftspark. Planen gdkändes i kmmunfullmäktige Planen trädde ikraft Bild 5. Utdrag ur gällande delgeneralplan, gdkänd Detaljplan För mrådet finns inte tidigare uppgjrd detaljplan.

10 De riksmfattande målen för mrådesanvändningen De riksmfattande målen för mrådesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft ch revideringen av dem trädde i kraft den De riksmfattande målen för mrådesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutm nummer fem gäller för planmrådet: 1. Fungerande reginstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur ch kvalitet på livsmiljön 3. Kultur ch naturarv, rekreatin i det fria ch naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät ch energiförsörjning 5. Specialfrågr i Helsingfrsreginen 6. Helheter av särskild betydelse sm natur- ch kulturmiljöer. I de riksmfattande målen för mrådesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät ch energiförsörjning, knstateras m de allmänna målen: "Inm mrådesanvändningen tryggas behven inm energiförsörjningen på riksnivå ch möjligheterna att utnyttja förnybara energikällr gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka mråden sm bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand kncentreras till enheter sm mfattar flera kraftverk". 4.5 Skydds- ch Natura 2000-mråden I planeringsmrådet finns inga Natura 2000-mråden eller andra naturskyddmråden. Närmaste Natura 2000-mråde Kajaneskgen (FI , SCI) är beläget på ca 3,5 kilmeters avstånd från Ribäcken vindkraftspark mt sydväst. Sanemssen Natura 2000-mråde (FI , SCI, SPA) är beläget från Ribäcken vindkraftspark ca 7,5 kilmeter mt sydst. Kackurmssen Natura 2000-mråde (FI , SCI, SPA) är beläget från vindkraftsparken ca 7,5 kilmeter mt sydväst. Unjärv skyddsmråde är beläget från Ribäcken vindparksmrådet ca 2,5 kilmeter mt nrr ch Lisansjön, drygt 5 kilmeter mt sydst. 5. UTREDNINGAR SOM BÖR UPPGÖRAS OCH GÄLLANDE KUNSKAPSUNDERLAG De utredningar sm uppgjrdes sm stöd för den gällande delgeneralplanen kmmer utnyttjas i planeringen då dessa till största del är aktuella. Kmpletterande utredningar kmmer uppgöras gällande buller, skuggning, synlighet ch landskapspåverkan, vilket bl.a. ligger till grund för planens uppdaterade knsekvensbedömning.

11 8 6. KONSEKVENSER Markanvändnings- ch bygglagen 9 Utredning av knsekvenserna när planer utarbetas En plan ska grunda sig på planering sm mfattar bedömning av de betydande knsekvenserna av planen ch på sådana undersökningar ch utredningar sm planeringen kräver. När planens knsekvenser utreds ska planens uppgift ch syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljöknsekvenserna, inklusive de samhällseknmiska, sciala ch kulturella knsekvenserna, samt övriga knsekvenser av planen ch av undersökta alternativ utredas i behövlig mfattning. Utredningarna ska mfatta hela det mråde där planen kan tänkas ha väsentliga knsekvenser. Sm grund för bedömningen utnyttjas redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar ch planeringar. Knsekvenserna för mrådesanvändningen bedöms genm granskning av nuvarande ch planerad mrådesanvändning. Vid knsekvensbedömningen beaktas både intressenters sm lika intressentgruppers synpunkter ch åsikter. Knsekvenserna antecknas i planbeskrivningen i enlighet med markanvändnings- ch bygglagens 9 ch -förrdningen 1. Knsekvenserna bedöms då för: 1) människrs levnadsförhållanden ch livsmiljön, 2) jrd- ch berggrunden, vattnet, luften ch klimatet 3) växt- ch djurarter, naturens mångfald ch naturresurserna, 4) regin- ch samhällsstrukturen, samhälls- ch energieknmin ch trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet ch den byggda miljön. 6) utvecklingen av en fungerande knkurrens inm näringslivet Knsekvenserna för människrs levnadsförhållanden ch livsmiljö Vindkraftsparkens knsekvenser för människrs levnadsförhållanden ch trivsel är bl.a. landskapsknsekvenserna, bullerlägenheterna ch det blinkande ljuset under kraftverkens drift. Även under byggtiden (samt efter prduktinens upphörande) kan bullerstörningar uppstå. Bullerknsekvenserna under byggtiden uppstår närmast av bullret sm förrsakas av transprterna av vindkraftverken ch -deras kmpnenter samt mnteringen av dem. Buller förrsakas även av täckande/skyddande av fundamentet samt dragningen av elledningar ch kablar. För mrådets rekreatinsbruk, till exempel för friluftsliv, kan inverkande mständigheter vara bl.a. rörelsebegräsningar på mrådet under byggtiden, kraftverksknstruktinerna samt bullerch landskapsknsekvenser. Knsekvenserna för jrd- ch berggrunden, vattnet, luften ch klimatet Vid genmförande av vindkraftsprjekt kan prduktinen av förnybar energi öka i Österbtten ch samtidigt i hela Finland. Alla energiprduktinsfrmer har knsekvenser för klimatet, särskilt vid granskande av prduktinsfrmens hela livslängd. I driftskedet förrsakar vindkraftverken inga utsläpp av växthusgaser. För jrd- ch berggrunden förrsakas förändringar närmast under byggtiden, eftersm man är tvungen att frma dessa för kraftverkens fundament. Knsekvenserna för växt- ch djurarter, naturens mångfald ch naturresurserna Knsekvenserna för rganismen förrsakar närmast buller, bearbetningen av bttnen ch depnering av massr. Växtligheten ch livsmiljön vid stället för fundamentet förstörs. Knsekvenserna för fåglarna under prduktinstiden anknyter sig bl.a. till kllisinsrisken sm kraftverken förrsakar. Förutm för häckningsfåglarna kan märkbara knsekvenser uppstå för fåglar vars flyttstråk går genm planeringsmrådet. Även knsekvenser för Natura-mråden, naturskyddsmråden ch värdefulla naturbjekt granskas.

12 9 Knsekvenserna för samhälls- ch energieknmin Sm bränslefri energiprduktinsfrm ökar vindkraften egenförsörjningen av energi ch funktinssäkerheten av el. Prjektet har en indirekt ch direkt sysselsättande inverkan. Avkastningen av inkmstskatterna ch bl.a. fastighetsskatterna har psitiva knsekvenser för kmmunens eknmi. Vindkraftsprduktinen kan användas inm turismen sm en psitiv attraktinsfaktr. Knsekvenserna för trafiken Trafikknsekvenserna under byggtiden förrsakas närmast av transprterna av vindkraftskmpnenterna ch fundamenten samt jrdbyggnadsmaterial. Befintliga vägar kan utnyttjas i str utsträckning i byggnadsskedet, varvid störande inverkan på miljön ch trafiken minimeras. Efter att byggandet färdigställts rsakar inte vindkraften stra knsekvenser på trafiken, då denna endast kmmer att hänföra sig till service-/underhållsrelaterad verksamhet. Knsekvenserna för stadsbilden, landskapet, kulturarvet ch den byggda miljön En av de mer märkbara knsekvenserna av vindkraftverken är i allmänhet knsekvenserna för landskapet. Landskapsknsekvenser utgörs av fundamentet, stmmen ch rtrbladens svepyta. Till detta inverkar bland annat typen av enskilda kraftverk, placeringen av kraftverksgrupperna ch terrängens frmer. Sm störst är knsekvenserna nära bsättning, på känsliga mråden, såsm till exempel på naturskyddsmråden ch i värdefulla landskapsmråden. Knsekvenserna för försvarsmaktens funktin Knsekvenserna för försvarsmaktens funktin kan förekmma från lika perspektiv: radarknsekvenser flygbegräsningar (närheten till flygfält) närheten till övningsmråden gränsbevakningen Knsekvenserna bedöms främst via utlåtandeförfarande. Influensmråde Planens influensmråde kan indelas i ett närinfluensmråde, sm mfattar markmråden i direkt anslutning till vindkraftsmråden. Ett större influensmråde mfattar mråden i vars fjärrlandskap mrådet kan iakttas. 7. INTRESSENTER Intressenter i planeringen är åtminstne: MALAX KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGSORGAN OCH FÖRTROENDEORGAN Malmgatan 5, MALAX VASA STAD Planläggning, PB 2, VASA NÄRPES STAD - Planläggning, Kyrkvägen 2, NÄRPES KURIKKA STAD Planläggning, Kärrytie 1, KURIKKA LAIHELA KOMMUN Planläggning, PB 13, LAIHELA KORSHOLMS KOMMUN Planläggning, Centrumvägen 4, KORSHOLM VÄSTKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION Centrumvägen 4, KORS- HOLM

13 10 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN (Närings-, Trafik- ch Miljöcentralen i Österbtten) Krshlmsesplanaden 44 / PB 262, VASA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN (Närings-, Trafik- ch Miljöcentralen i Södra Österbtten) Alvar Aalln katu 8 / PB 156, SEINÄJOKI ÖSTERBOTTENS FÖRBUND Sandögatan 6 / PB 174, VASA ÖSTERBOTTENS MUSEUM Museigatan 3 / PB 3, VASA TRAFIKSÄKERHETSVERKET TraFi PL 320, HELSINGFORS TRAFIKVERKET PB 33, HELSINGFORS ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK Smedsbyvägen 14-16, VASA REGIONFÖRVALTNINGSVERKET Wlffskavägen 35, PB 200, VASA FORSTSTYRELSEN PB 475, VASA FINLANDS SKOGSCENTRAL PB 40, LAHTIS FÖRSVARSMAKTEN, HUVUDSTABEN PB 919, HELSINGFORS Vilt- ch fiskerifrskningsinstitutet Viksbågen 4 / PB 2, HELSINGFORS Alla de vars bende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare ch invånare i planeringsmrådet ch dess influensmråde. Företag, föreningar ch sammanslutningar samt intressegrupper, vilkas verksamhetsmråde planeändringen kan ha knsekvenser för, bl.a. Finavia Abp Frtum Abp Fingrid Oyj Elisa Ab EPV Reginnät Ab Skgsvårdsföreningen Österbtten Malaxnejdens Jaktvårdsförening Österbttens Viltvårdsdistrikt 8. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera mrådesanvändningen ch byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö ch främja en eklgiskt, eknmiskt, scialt ch kulturellt hållbar utveckling. Målet är ckså att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden ch att säkerställa att planeringen är högklassig ch sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap ch att det ges öppen infrmatin m de ärenden sm behandlas. MBL 6 Växelverkan ch infrmatin m planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt sm bestäms i denna lag ske i växelverkan med de persner ch sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter sm bereder planer skall infrmera m planläggningen så att de sm berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen ch påverka den.

14 Infrmatin m att planläggning har inletts, prgram för deltagande ch bedömning samt planutkast Att delgeneralplaneringen har inletts ch att planmaterialet finns till påseende infrmeras i lkaltidningen ch på kmmunens internetsida samt anslagstavla. Över materialet finns möjlighet att ge skriftliga ch muntliga åsikter i enlighet med kungörelsen. Vid hörande i beredningsskedet hålls planmaterialet ffentligt framlagt under tjänstetid på kmmungården samt på kmmunens internetsida under 30 dagar. Begäran m utlåtande från berörda förvaltningar ch myndigheter. 8.2 Utarbetande av planförslag Förslaget till delgeneralplan framläggs ffentligt med kmmunstyrelsens beslut enligt MBL 65 ch MBF 19 under 30 dygn på kmmunens anslagstavla ch internetsida. Under denna tid finns möjlighet att göra skriftliga anmärkningar mt planförslaget. Om ffentligt framläggande infrmeras genm kungörelse i lkaltidningen, på kmmunens anslagstavla ch internetsida. Nödvändiga begäran m utlåtande mt planförslaget sänds till berörda myndigheter ch sammanslutningar. Styrelsebehandling, gdkännande av planförslaget ch sändning för fullmäktigebehandling. Fullmäktigebehandling, gdkännande av planförslaget. Infrmatin m gdkännandet av plan enligt MBL 67 ch MBF Ändringssökande Enligt markanvändnings- ch bygglagens 188 skall ändring i ett beslut sm gäller gdkännandet av en generalplan sökas hs Vasa förvaltningsdmstl genm besvär på det sätt sm bestäms i kmmunallagen. Ifall inga besvär inlämnas, träder planen i kraft 30 dygn från fullmäktiges beslut ch från att kmmunen kungjrt ärendet i lkaltidningen. 9. TIDTABELL För prjektet har följande riktgivande tidtabell utarbetats: Skede Beslut m inledande av planeringen Riktgivande tidtabell Prgram för deltagande ch bedömning, planutkast, hörande i beredningsskedet /2018 Uppgörande av planförslag ch planförlaget till påseende 04 06/2018 Krrigeringar ch gdkännande 06 /2018