Orvar Granlund med svårigheter att röra sig
|
|
- Maja Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 1(21) Fall A: Orvar Granlund med svårigheter att röra sig På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Fråga A1 (2p) Vilken sjukdom tror du Orvar lider av? Motivera! Svar: Parkinsons sjukdom Tremor, hypokinesi och rigiditet.
2 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 2(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Fråga A2 (1p) Var i hjärnan förväntar du dig att finna en förändring? Svar: Substantia nigra i mesencephalon.
3 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 3(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. Fråga A3 (2p) Beskriv de histopatologiska förändringarna i substantia nigra vid Parkinsons sjukdom. Vilka neuron degenererar? Svar: Färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar.
4 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 4(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. I substantia nigra ses färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar. Fråga A4 (3p) Av någon anledning drabbas de dopaminerga neuronen i substantia nigra. Vilka mekanismer tros ligga bakom celldöden? Svar: Ungefär: Störd/minskad nedbrytning av intracellulära proteiner (genom störningar i ubiquitin proteasom aktiviteterna) och/eller ökad excitotoxicitet (genom glutamat och calcium), som leder till celldöd. Vid metabolismen av dopamin bildas fria radikaler inkl. väteperoxid, superoxidanjoner och hydroxylradikaler. När dessa reagerar med cellmembraner sker peroxidering av lipider och andra membrannedbrytande processer som bidrar till cellskadorna.
5 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 5(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. I substantia nigra ses färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar. Föreslagna skademekanismer inkluderar störningar i ubiquitin- och/eller excitotoxicitetprocesser samt fria syreradikaler. Degenereringen av de dopaminerga cellerna i substantia nigra har stor betydelse för patientens rörelsemönster med hypokinetiska störningar (akinesi/bradykinesi). I uppkomsten av rörelserubbningarna deltar förutom basala ganglier även thalamus och cortex. Fråga A5 (4p) Förklara hur dessa rörelsestörningar uppkommer genom att använda dig av kopplingsschemat mellan basala ganglierna, thalamus och cortex, inklusive vilka transmittorsubstanser som är involverade. Svar: En degeneration av dopaminerga neuron i substantia nigra ger en minskad facilitering av striatala neuron som uttrycker D1-rec. (exciterande; direkta vägen) och en minskad inhibition av striatala neuron som uttrycker D2-rec. (inhiberande; indirekta vägen). Direkta vägen blir urkopplad och den indirekta får fritt spelrum i globus pallidus.. Detta resulterar i att de subthalamiska neuronen exciterar neuron (som är hämmande GABAerga) i mediala globus pallidus som hämmar input till thalamus=>de glutamaterga neuronen minskar sitt input till motorcortex och signalerna från cortex till ryggmärg och hjärnstam blir svagare.
6 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 6(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. I substantia nigra ses färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar. Föreslagna skademekanismer inkluderar störningar i ubiquitin- och/eller excitotoxicitet-processer samt fria syreradikaler. Degenereringen av de dopaminerga cellerna i substantia nigra har stor betydelse för patientens rörelsemönster med hypokinetiska störningar (akinesi/bradykinesi). I uppkomsten av rörelserubbningarna deltar förutom basala ganglier även thalamus och cortex. Kontrollen över motoriken involverar ett flertal olika regioner/delsystem inom CNS. Man brukar tala om att det motoriska systemet är hierarkiskt organiserat. Fråga A6 (2p) Ange de komponenter inom CNS som kontrollerar motoriken. Ange också deras inbördes hierarkiska samband - rita gärna en schematisk figur. Svar: Figur med motorcortex, hjärnstam, ryggmärg, basala ganglier, cerebellum, - med pilar som visar de olika hierarkiska nivåerna.
7 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 7(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. I substantia nigra ses färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar. Föreslagna skademekanismer inkluderar störningar i ubiquitin- och/eller excitotoxicitet-processer samt fria syreradikaler. Degenereringen av de dopaminerga cellerna i substantia nigra har stor betydelse för patientens rörelsemönster med hypokinetiska störningar (akinesi/bradykinesi). I uppkomsten av rörelserubbningarna deltar förutom basala ganglier även thalamus och cortex. Kontrollen över motoriken involverar ett flertal olika regioner/delsystem inom CNS. Man brukar tala om att det motoriska systemet är hierarkiskt organiserat. Motorcortex, hjärnstam, ryggmärg, basala ganglier och cerebellum kontrollerar motoriken och har olika funktioner för motoriken. Fråga A7 (5p) Redogör för de huvudsakliga, generella funktionen hos var och en av dessa olika regioner/delsystemen vid kontrollen av motoriken. Svar: Motorcortex: Primära motorcortex utförande av viljemässiga rörelser; Mediala preomotorcortex (=supplementära motorarean) programmering av komplexa rörelsesekvenser; Laterala premotorcortex planering av rörelser. Hjärnstammen: motoriska program för bl a andning, sväljning, tuggörelser. Viktiga centra för balansmotoriken. Ryggmärgen: motoriska program för lokomotionen; reflexer, t ex flexorreflexen, sträckreflexen; motorneuron utflöde till muskulaturen. Basala ganglierna: selektion av rätt motoriskt program, genom disinhibition. Cerebellum: koordination av olika typer av rörelser; korrektion och anpassning genom jämförelse mellan efference copy -signaler och sensoriskt feedback från rörelsen. (för full poäng krävs att alla fem regionerna och deras funktion kort beskrivits).
8 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 8(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. I substantia nigra ses färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar. Föreslagna skademekanismer inkluderar störningar i ubiquitin- och/eller excitotoxicitet-processer samt fria syreradikaler. Degenereringen av de dopaminerga cellerna i substantia nigra har stor betydelse för patientens rörelsemönster med hypokinetiska störningar (akinesi/bradykinesi). I uppkomsten av rörelserubbningarna deltar förutom basala ganglier även thalamus och cortex. Kontrollen över motoriken involverar ett flertal olika regioner/delsystem inom CNS. Man brukar tala om att det motoriska systemet är hierarkiskt organiserat. Motorcortex, hjärnstam, ryggmärg, basala ganglier och cerebellum kontrollerar motoriken och har olika funktioner för motoriken. Orvar får behandling med preparat som innehåller Levodopa (L-dopa) kombinerat med perifer dekarboxylashämmare. Fråga A8 (3p) Förklara effekten av L-dopa vid Parkinsons sjukdom. Varför ges L-dopa tillsammans med dekarboxylashämmare? Svar:
9 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 9(21) På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig man, Orvar Granlund, har tagits omhand av ambulanspersonal sedan hans fru drabbats av stroke och blivit skjutsad till akuten. Frun har redan kommit under behandling, men mannen verkar också vara illa medtagen. Paret har bott isolerat och ingen av dem har behövt söka vård för sjukdom förut. Mannen sitter på en stol i undersökningsrummet med en blank stirrande blick. Hans händer skakar i några slags rullande rörelser. Han sitter stelt, helt stilla i en och samma position. När ni ber honom att resa på sig har han svårt att initiera rörelsen och han rör sig sedan långsamt. Patienten talar långsamt och entonigt. Sjukdomsbilden skulle kunna tyda på chocktillstånd men stämmer bäst med Parkinsons sjukdom med tecken på vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Eftersom omständigheterna är oklara och anamnestiska uppgifters knapphändiga görs MRundersökning av hjärnan. Substantia nigra i mesencefalon är det område som specifikt drabbas vid Parkinsons sjukdom. I substantia nigra ses färre dopaminerga neuron (innehåller melanin) samt inklusioner av Lewy kroppar. Föreslagna skademekanismer inkluderar störningar i ubiquitin- och/eller excitotoxicitet-processer samt fria syreradikaler. Degenereringen av de dopaminerga cellerna i substantia nigra har stor betydelse för patientens rörelsemönster med hypokinetiska störningar (akinesi/bradykinesi). I uppkomsten av rörelserubbningarna deltar förutom basala ganglier även thalamus och cortex. Kontrollen över motoriken involverar ett flertal olika regioner/delsystem inom CNS. Man brukar tala om att det motoriska systemet är hierarkiskt organiserat. Motorcortex, hjärnstam, ryggmärg, basala ganglier och cerebellum kontrollerar motoriken och har olika funktioner för motoriken. Orvar får behandling med preparat som innehåller Levodopa (L-dopa) kombinerat med perifer dekarboxylashämmare. Behandlingen har god effekt på Parkinsonsymtomen. Däremot får Orvar nytillkomna och uttalade besvär med mardrömmar. Fråga A9 (2p) Förklara mekanismerna för mardrömmar som biverkning av denna behandling. Svar: Slut på fallet
10 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 10(21) Fall B: Kalle, 5 månader, med öronbesvär Din grannfamilj har en 5 månader gammal pojke, Kalle, som verkar vara pigg och glad. En dag ser du mamman stå i livsmedelsbutiken och köpa Topz ( bomullspinnar ) och hon berättar när ni står i kö i kassan att Kalle har sådan vaxproduktion att hon måste peta ut vax var och varannan dag. Fråga B1 (2p) Vad säger du till Kalles mamma om vaxets funktion och om hennes användning av Topz? Svar: Du säger hänsynsfullt att hon nog inte skall peta i Kalles öron för då åker vaxet som normalt bildas i yttre två tredjedelarna av hörselgången för långt in mot trumhinnan och kan bilda en vaxpropp.. Att vaxet har en skyddande funktion både bakteriostatiskt och smörjande och vattenavvisande så det är bra om det får komma ut av sig själv.
11 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 11(21) Din grannfamilj har en 5 månader gammal pojke, Kalle, som verkar vara pigg och glad. En dag ser du mamman stå i livsmedelsbutiken och köpa Topz ( bomullspinnar ) och hon berättar när ni står i kö i kassan att Kalle har sådan vaxproduktion att hon måste peta ut vax var och varannan dag. Vaxet, som bildas i de yttre två tredjedelarna av hörselgången, är både bakteriostatiskt, smörjande och vattenavvisande så det är bra om det får komma ut av sig själv. Du som just lärt dig titta i öron lovar att låna hem ett otoskop och titta Kalle i öronen för att se om det är något onormalt vax. Du finner, som väntat, att öronen är alldeles friska. Några dagar senare ringer Kalles mamma och berättar att Kalle är lite snuvig och att han varit orolig förra natten. Nu har han också fått feber och skriker hela tiden. När man tar på hans högra öra skriker han ännu värre. Du misstänker att Kalle har drabbats av en öroninflammation. Fråga B2 (2p) Förklara sjukdomsmekanismerna för föräldrarna och förklara varför de olika symtomen kan ha uppstått. Fråga B3 (1p) Varför skriker Kalle värre när man trycker på ytterörat? Svar: Kalle har nog fått en öroninflammation vilket innebär en purulent infektion i mellanörat orsakad av bakterier som kommit upp genom örontrumpeten, som sedan troligen svullnat igen. Då blir det först undertryck i örat som känns obehagligt och resulterar i vätskeutträde (orolig förra natten!) vilket sedan ger övertryck och svåra öronsmärtor pga trycket och inflammationen i slemhinnan i mellanörat inklusive insidan av trumhinnan. Sk tragusömhet beror på att barn under 1 år ännu inte har förbenad inre del av hörselgången utan när man trycker på örat fortplantas trycket in till mellanörat, som då gör ännu mera ont när trycket stiger.
12 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 12(21) Din grannfamilj har en 5 månader gammal pojke, Kalle, som verkar vara pigg och glad. En dag ser du mamman stå i livsmedelsbutiken och köpa Topz ( bomullspinnar ) och hon berättar när ni står i kö i kassan att Kalle har sådan vaxproduktion att hon måste peta ut vax var och varannan dag.vaxet, som bildas i de yttre två tredjedelarna av hörselgången, är både bakteriostatiskt, smörjande och vattenavvisande så det är bra om det får komma ut av sig själv. Du som just lärt dig titta i öron lovar att låna hem ett otoskop och titta Kalle i öronen för att se om det är något onormalt vax. Du finner, som väntat, att öronen är alldeles friska. Några dagar senare ringer Kalles mamma och berättar att Kalle är lite snuvig och att han varit orolig förra natten. Nu har han också fått feber och skriker hela tiden. När man tar på hans högra öra skriker han ännu värre. Du misstänker att Kalle har drabbats av en öroninflammation. Kalle har sannolikt fått en purulent infektion i mellanörat orsakad av bakterier som kommit upp genom örontrumpeten, som sedan troligen svullnat igen. Så kallad tragusömhet beror på att barn under 1 år ännu inte har förbenad inre del av hörselgången utan när man trycker på örat fortplantas trycket in till mellanörat, som då gör ännu mera ont när trycket stiger. Kalles föräldrar undrar om du inte kan komma och titta på honom, men du som är T5 student tycker korrekt att man skall åka till vårdcentralen istället. På vårdcentralen konstaterar läkaren att du hade rätt, det är en otit i mellanörat och Kalle får en penicillinkur på 5 dagar och instruktioner till föräldrarna om högläge och smärtlindring. Föräldrarna som är skeptiska till penicillin och andra mediciner till små barn, kommer förbi dig på hemvägen och undrar vad de olika ordinationerna kan ha för effekt på Kalle. Fråga B4 (3p) Hur förklarar du för föräldrarna varför det är viktigt att de vidtagna åtgärderna (antibiotika, högläge och smärtlindring) ska följas? Svar: Kalle har troligen en pneumokockinfektion. Alla barn under 2 år skall ha antibiotika mot otit, eftersom de har dåligt utvecklat immunförsvar mot pneumokocker och därmed ökad risk för komplikationer(mastoidit, facialispares mm). Högläge (gå och bära Kalle mot axeln) är bra för att minska det hydrostatiska trycket som delvis bidrar till svullnaden och övertrycket/smärtan i örat. Smärtlindring är jätteviktigt för att minska Kalles stresspåslag och därigenom ge honom bättre läkningsförhållanden (dessutom oetiskt att ej ge smärtlindring!)
13 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 13(21) Din grannfamilj har en 5 månader gammal pojke, Kalle, som verkar vara pigg och glad. En dag ser du mamman stå i livsmedelsbutiken och köpa Topz ( bomullspinnar ). Vaxet, som bildas i de yttre två tredjedelarna av hörselgången, är både bakteriostatiskt, smörjande och vattenavvisande så det är bra om det får komma ut av sig själv. Några dagar senare ringer Kalles mamma och berättar att Kalle är lite snuvig och att han varit orolig förra natten. Nu har han också fått feber och skriker hela tiden. Kalle har sannolikt fått en purulent infektion i mellanörat orsakad av bakterier som kommit upp genom örontrumpeten, som sedan troligen svullnat igen. På vårdcentralen konstaterar läkaren att det är en otit i mellanörat och Kalle får en penicillinkur och instruktioner till föräldrarna om högläge och smärtlindring. Föräldrarna som är skeptiska till penicillin och andra mediciner till små barn, kommer förbi dig på hemvägen och undrar vad de olika ordinationerna kan ha för effekt på Kalle. Små barn ska ha antibiotika eftersom de inte utvecklat immunförsvar mot till exempel pneumokocker. Högläge minskar hydrostatiska trycket och minskar svullnad/smärta. Smärtlindring minskar stresspåslag och det är oetiskt att ej ge smärtlindring. Kalle som alltså fick sin första otit vid 5 månaders ålder blir ett så kallat otitbarn med 4-6 otiter /år de två närmaste åren. När Kalle kommer på hörselkontroll på Barnavårdscentralen vid 4 års ålder har han inte haft ont i öronen på ett helt år. Audiogram utförs. Vänster öra är helt normalt. På hö öra ses nedanstående audiogram. Fråga B5 (2p) Beskriv den hörselnedsättning som noteras i audiogrammet. Vilken typ av hörselnedsättning har Kalle? Svar: Kalle hör bra i hela låg- och mellanregistret men på de högsta frekvenserna 6 khz och 8000 har han 20 resp 40 db nedsättning på höger öra. Kalle har en sensorineural hörselnedsättning som beror på en skada på hårceller eller hörselnerv dvs i innerörat.
14 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 14(21) Din grannfamilj har en 5 månader gammal pojke, Kalle, som verkar vara pigg och glad. En dag ser du mamman stå i livsmedelsbutiken och köpa Topz ( bomullspinnar ). Vaxet, som bildas i de yttre två tredjedelarna av hörselgången, är både bakteriostatiskt, smörjande och vattenavvisande så det är bra om det får komma ut av sig själv. Några dagar senare ringer Kalles mamma och berättar att Kalle är lite snuvig och att han varit orolig förra natten. Nu har han också fått feber och skriker hela tiden. Kalle har sannolikt fått en purulent infektion i mellanörat orsakad av bakterier som kommit upp genom örontrumpeten, som sedan troligen svullnat igen. På vårdcentralen konstaterar läkaren att det är en otit i mellanörat. Små barn ska ha antibiotika eftersom de inte utvecklat immunförsvar mot till exempel pneumokocker. Högläge minskar hydrostatiska trycket och minskar svullnad/smärta. Smärtlindring minskar stresspåslag och det är oetiskt att ej ge smärtlindring. Kalle som alltså fick sin första otit vid 5 månaders ålder blir ett så kallat otitbarn med 4-6 otiter /år de två närmaste åren. När Kalle kommer på hörselkontroll på Barnavårdscentralen vid 4 års ålder har han inte haft ont i öronen på ett helt år. Han hör bra i hela låg- och mellanregistret men på de högsta frekvenserna 6 khz och 8000 har han 20 resp 40 db nedsättning på höger öra. Vänster är helt normalt. Kalle hör bra i hela låg- och mellanregistret men på de högsta frekvenserna 6 khz och 8000 har han 20 resp 40 db nedsättning på höger öra. Kalle har en sensorineural hörselnedsättning. Fråga B6 (4p) Kan denna hörselnedsättning ha något samband med de tidigare mellanöre-infektionerna och i så fall hur? Beskriv även de patofysiologiska mekanismerna för hur hörselnedsättningen uppkommit. Fråga B7 (1p) Hur är prognosen för hörselnedsättningen kommer Kalle att få normal hörsel? Svar: Vid infektionerna kan toxiner bildas i mellanörat. Dessa kan passera runda fönstret in i perilymfan och sedan in endolymfan. Den högsta koncentration blir då nära runda fönstret, varför de kan skada särskilt de höga frekvenserna som där är representerade i Cortiska organet. Toxinerna degenererar delar av steriocilierna hos de yttre hårcellerna. Dessa hårceller verkar som förstärkare för små signaler och Kalle behöver högre nivå på ljudstimuli vid dessa frekvenser för att höra. En skadad hårcell kan inte läka utan Kalle kommer att ha en liten hörselnedsättning livet ut.
15 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 15(21) Avslutning av fallet Vid infektionerna kan toxiner bildas i mellanörat. Dessa kan passera runda fönstret in i perilymfan och sedan in endolymfan. Den högsta koncentration blir då nära runda fönstret, varför de kan skada särskilt de höga frekvenserna som där är representerade i Cortiska organet. Toxinerna degenererar sterolicilierna hos de yttre hårcellerna. En skadad hårcell kan inte läka utan Kalle kommer att ha en liten hörselnedsättning livet ut. Kalle bör (som alla ungdomar och vuxna) akta sig för hörselskadligt buller (öronproppar på disco) så han inte får ytterligare skada i örat och inte får tinnitus.
16 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 16(21) Fall C: Bo Andersson, 52 år, inkommer medvetandesänkt till akutmottagningen Polisen kommer med en medelålders man till akutmottagningen efter att en busschaufför slagit larm, då mannen inte velat lämna bussen vid ändhållplatsen, utan sovit och snarkat högljutt. När busschauffören försökt väcka honom har han fäktat avvärjande med armarna, och enligt polisen gjorde han motstånd när de ingrep. Patienten luktar starkt av alkohol.. Polisen kan identifiera honom som Bo Andersson 52, då man känner igen honom som missbrukare och bråkstake och han har vid ett flertal tillfällen omhändertagits enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade). Patienten fäktar avvärjande med armar och ben vid undersökningen, muttrar svårförståeligt och sluddrande. Blodtryck 150/100 och puls 80. Klarar inte alkometern men man lyckas få ett venprov. Man noterar också att patienten har ett flertal blåmärken av olika ålder och att han har ett flertal spider naevi på bröstkorgen. Etanol /s är 5,6 promille och patienten läggs in för observation. Polisen har fått kontakt med en dotter som berättar att pappan haft alkoholproblem i flera år, men att det har förvärrats senaste året då han förlorat sitt arbete. Föräldrarna är separerade sedan 10 år tillbaka. Fråga C1 (3p) Vilka neurobiologiska mekanismer föreligger vid drogberoende? Fråga C2 (4p) Vad i fallet talar för att tolerans utvecklats? Förklara också farmakologiska/metabola effekter bakom tolerans. Svar: Beroende innebär en drogrelaterad obalans i frisättning, respons och/eller återupptag av neurotransmittorer Drogens effekter medieras av fra dopamin i det mesolimbiska systemet, särskilt projektionerna från ventrala tegmentum till N.Accumbens. Tolerans innebär en anpassning till mer eller mindre långvarig närvaro av farmakologisk aktiv substans. Yttrar sig i att effekten av en viss dos avtar, alternativt att högre dos för tillgripas för att få samma effekt. Det kan finnas både metabol och farmakologisk tolerens. Metabol innebär att nedbrytande enzymer regleras upp, farmakologiskt genom att receptorer regleras ned.
17 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 17(21) Polisen kommer med en medelålders man till akutmottagningen efter att en busschaufför slagit larm, då mannen inte velat lämna bussen vid ändhållplatsen, utan sovit och snarkat högljutt. När busschauffören försökt väcka honom har han fäktat avvärjande med armarna, och enligt polisen gjorde han motstånd när de ingrep. Patienten luktar starkt av alkohol.. Polisen kan identifiera honom som Bo Andersson 52, då man känner igen honom som missbrukare och bråkstake och han har vid ett flertal tillfällen omhändertagits enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade). Patienten fäktar avvärjande med armar och ben vid undersökningen, muttrar svårförståeligt och sluddrande. Blodtryck 150/100 och puls 80. Klarar inte alkometern men man lyckas få ett venprov. Man noterar också att patienten har ett flertal blåmärken av olika ålder och att han har ett flertal spider naevi på bröstkorgen. Etanol /s är 5,6 promille och patienten läggs in för observation. Polisen har fått kontakt med en dotter som berättar att pappan haft alkoholproblem i flera år, men att det har förvärrats senaste året då han förlorat sitt arbete. Föräldrarna är separerade sedan 10 år tillbaka. Den höga alkoholkoncentrationen i blod indikerar ett beroende, vilket innebär uppreglering av enzymsystem och nedreglering av receptorer. Efter att patienten har observerats på intagningsavdelningen i fyra timmar tillkallas jourhavande, då sjuksköterskan märker att patienten blivit alltmer svårväckt. Senaste halvtimmen har han inte svarat på tilltal och när hon mer handgripligt försöker väcka honom, reagerar han inte. Puls 60 och bltr 185/105. Pulsoximetern visar normala värden, som ett tecken på att respirationen är tillfredsställande. Du går omgående till patienten och en av dina åtgärder är att du lyfter på patientens ögonlock för att inspektera pupillerna. Du finner då att pupillerna är olikstora. Höger pupill är mycket större jämfört med vänster sidas pupill. Denna sidoskillnad i pupillstorlek fanns inte när du undersökte patienten fyra timmar tidigare. Du misstänker att patienten utvecklat förhöjt intrakraniellt tryck. Fråga C3 (1p) Vad kan orsaka förhöjt intrakranielt tryck i detta fall? Motivera ditt svar. Svar: Patienten har under några timmars tid blivit medvetslös och har fått olikstora pupiller. Detta är tydliga kliniska tecken på att han har ökat intracraniellt tryck. Den sannolika orsaken till detta är en blödning, troligtvis pga en fallolycka kombinerat med att han som alkoholist sannolikt har en koagulationsförmåga som inte är optimal. Du har observerat att han vid inskrivningen hade spridda blåmärken av olika ålder.
18 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 18(21) Polisen kommer med en medelålders man till akutmottagningen efter att en busschaufför slagit larm, då mannen inte velat lämna bussen vid ändhållplatsen, utan sovit och snarkat högljutt. Patienten luktar starkt av alkohol. Polisen kan identifiera honom som Bo Andersson 52, då man känner igen honom som missbrukare och bråkstake. Man noterar att patienten har ett flertal blåmärken av olika ålder och att han har ett flertal spider naevi på bröstkorgen. Etanol /s är 5,6 promille och patienten läggs in för observation. Den höga alkoholkoncentrationen i blod indikerar ett beroende, vilket innebär uppreglering av enzymsystem och nedreglering av receptorer. Efter att patienten har observerats på intagningsavdelningen i fyra timmar tillkallas jourhavande, då sjuksköterskan märker att patienten blivit alltmer svårväckt. Puls 60 och bltr 185/105. Pulsoximetern visar normala värden, som ett tecken på att respirationen är tillfredsställande. Du finner att höger pupill är mycket större jämfört med vänster sidas pupill. Denna sidoskillnad i pupillstorlek fanns inte när du undersökte patienten fyra timmar tidigare. Du misstänker att patienten utvecklat förhöjt intrakraniellt tryck. Du har observerat att han vid inskrivningen hade spridda blåmärken av olika ålder och den sannolika orsaken till det förhöjda intrakraniella trycket är en blödning, troligtvis orsakat av en fallolycka kombinerat med att han som alkoholist sannolikt har en koagulationsförmåga som inte är optimal. Patienten har under några timmar blivit medvetslös och fått olikstora pupiller tydande på förhöjt intrakraniellt tryck. Fråga C4 (2p) Förklara genom dina neuroanatomiska kunskaper varför pupillen är stor/dilaterad. Svar: Sannolikt har patienten en blödning i mellersta skallgropen som gör att temporalloben skjuts in mot medellinjen. Uncus den mets inferomediala delen av temporalloben kommer då att trycka på nervus oculomotrius, N.III.,och dess parasympatiska pupillkonstriktorfibrer slås ut.
19 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 19(21) Polisen kommer med en medelålders man till akutmottagningen efter att en busschaufför slagit larm, då mannen inte velat lämna bussen vid ändhållplatsen, utan sovit och snarkat högljutt. Patienten luktar starkt av alkohol. Polisen kan identifiera honom som Bo Andersson 52, då man känner igen honom som missbrukare och bråkstake. Man noterar att patienten har ett flertal blåmärken av olika ålder och att han har ett flertal spider naevi på bröstkorgen. Etanol /s är 5,6 promille och patienten läggs in för observation. Den höga alkoholkoncentrationen i blod indikerar ett beroende, vilket innebär uppreglering av enzymsystem och nedreglering av receptorer. Efter att patienten har observerats på intagningsavdelningen i fyra timmar tillkallas jourhavande, då sjuksköterskan märker att patienten blivit alltmer svårväckt. Puls 60 och bltr 185/105. Pulsoximetern visar normala värden, som ett tecken på att respirationen är tillfredsställande. Du finner att höger pupill är mycket större jämfört med vänster sidas pupill. Du misstänker att patienten utvecklat förhöjt intrakraniellt tryck som sannolikt orsakas av en blödning, troligtvis fallolycka kombinerat med att han som alkoholist sannolikt har en koagulationsförmåga som inte är optimal. En expanderande blödning i mellersta skallgropen leder till att temporalloben trycker på Nervus Oculomotorius och att dess pupillkonstriktoriska paraympatiska del slås ut. En akut röntgen undersökning, datortomografi huvud, visar att patienten har ett akut subduralhematom och han överförs omgående till operation där neurokirurgen tömmer ut blödningen. Fråga C5 (2p) Beskriv vilka olika lager vävnader som passeras vid operationen tills man når fram till blödningen. Börja med huden och arbeta dig inåt. Svar: Huden, periostet, skallbenet, dura mater. När dura mater är öppnad påträffar man blödningen som enligt röntgenläkaren var subdural
20 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 20(21) Polisen kommer med en medelålders man till akutmottagningen efter att en busschaufför slagit larm, då mannen inte velat lämna bussen vid ändhållplatsen, utan sovit och snarkat högljutt. Polisen kan identifiera honom som Bo Andersson 52, då man känner igen honom som missbrukare och bråkstake. Etanol/s är 5,6 promille och patienten läggs in för observation. Efter att patienten har observerats på intagningsavdelningen i fyra timmar tillkallas jourhavande, då sjuksköterskan märker att patienten blivit alltmer svårväckt. Puls 60 och bltr 185/105. Pulsoximetern visar normala värden, som ett tecken på att respirationen är tillfredsställande. Du finner att höger pupill är mycket större jämfört med vänster sidas pupill. Du misstänker att patienten utvecklat förhöjt intrakraniellt tryck som sannolikt orsakas av en blödning, troligtvis fallolycka kombinerat med att han som alkoholist sannolikt har en koagulationsförmåga som inte är optimal. En expanderande blödning i mellersta skallgropen leder till att temporalloben trycker på Nervus Oculomotorius och att dess pupillkonstriktoriska paraympatiska del slås ut. Datortomografi huvud visar att patienten har ett akut subduralhematom och han överförs omgående till operation där neurokirurgen tömmer ut blödningen. Efter huden passeras periostet, skallbenet och dura mater. När dura mater är öppnad påträffar man blödningen som var subdural. Kraniet är hjärnans yttre skydd, men det finns också ett inre skydd blod-hjärnbarriären. Fråga C6 (4p) Beskriv blod-hjärnbarriären. På vilket sätt utövar blod-hjärn barriären sin skyddande effekt? Vilka egenskaper hos molekyler och celler gör att de kan passera blod-hjärnbarriären? Svar: Endotelcellerna i hjärnans kapillärer är sammanfogade med s.k. tight junctions som tillsammans med basalmembran och astrocyternas fotutskott bilder den s.k. blodhjärnbarriären vars funktion är att reglera flödet av biologiskt aktiva substanser in till hjärnan och att skydda den känsliga neuronala vävnaden från toxiska ämnen. Det föreligger alltså en strikt reglering av hjärncellernas kemiska miljö och det sker ingen fri diffusion av substrat mellan blod och hjärna. För transport av icke-fettlösliga ämnen som ex glukos och aminosyror finns därför särskilda transportsystem. Vita blodkroppar får i post-kapillära venule selektivt och begränsat tillträde till hjärnan.
21 Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 21(21) Polisen kommer med en medelålders man till akutmottagningen efter att en busschaufför slagit larm, då mannen inte velat lämna bussen vid ändhållplatsen, utan sovit och snarkat högljutt. Polisen kan identifiera honom som Bo Andersson 52, då man känner igen honom som missbrukare och bråkstake. Etanol/s är 5,6 promille och patienten läggs in för observation. Efter att patienten har observerats på intagningsavdelningen i fyra timmar tillkallas jourhavande, då sjuksköterskan märker att patienten blivit alltmer svårväckt. Puls 60 och bltr 185/105. Pulsoximetern visar normala värden, som ett tecken på att respirationen är tillfredsställande. Du finner att höger pupill är mycket större jämfört med vänster sidas pupill. Du misstänker att patienten utvecklat förhöjt intrakraniellt tryck som sannolikt orsakas av en blödning, troligtvis fallolycka kombinerat med att han som alkoholist sannolikt har en koagulationsförmåga som inte är optimal. En expanderande blödning i mellersta skallgropen leder till att temporalloben trycker på Nervus Oculomotorius och att dess pupillkonstriktoriska paraympatiska del slås ut. Datortomografi huvud visar att patienten har ett akut subduralhematom och han överförs omgående till operation där neurokirurgen tömmer ut blödningen. Efter huden passeras periostet, skallbenet och dura mater. När dura mater är öppnad påträffar man blödningen som var subdural. Patienten har en blödning under hårda hjärnhinnan, subduralt, som trycker på underliggande vävnad cortex- hjärnbarken. På grund av detta tryck blir det en försämrad blodtillförsel ischemi -till underliggande cortex. Fråga C7 (5p) När hjärnan utsätts för försämrat eller upphört blodflöde (ischemi) sätter flera olika neurobiologiska och neurokemiska processer igång. Beskriv dessa! Svar:
Orvar Granlund med svårigheter att röra sig
Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 1(21) Fall A: Orvar Granlund med svårigheter att röra sig På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merOmtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merHälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20
1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs mer3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)
NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod
1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Läs merDetta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.
1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. Skrivningspasset omfattar två temauppgifter
Läs merFrida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p)
Kod nr..1(27) Fall A Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merHur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?
Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs mervid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007
Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Bengt, Babak, Anna, Nanna och alla andra vid kliniken tackar
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merKod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2012-05-30 Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod:
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig
Läs merTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5
TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merflera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.
4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs mer7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01
Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: SSK07 och SSK06 TentamensKod: Tentamensdatum: 121110 Tid: 09.30-12.30
Läs merOlle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)
Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Tentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-02-17 Skrivtid: 3h Totalpoäng: 54 Neurologi, 26p Psykiatri, 15p Geriatrik,
Läs merTentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng
Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp
Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurskod: MC1034 Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2016-10-01 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Neurologi, 24p Psykiatri, 15p Geriatrik, 7p Totalpoäng:
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28
Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 02 24 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDelexamen 4 Infektion Facit MEQ-fråga Sida 1 (7)
MEQ-fråga Sida 1 (7) MEQ Till akuten kommer en 55-årig man med känd etylöverkonsumtion och hypertoni. Han inkommer med ambulans med ett dygns anamnes på feber, frysningar, huvudvärk och nackvärk. Han är
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs merHåriga öron är det bästa som finns!
Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.
Läs merBeteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA
Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs merMedicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merMedicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merHörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merMedicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del I, provkod Kurskod: MC2050. Totalpoäng: 52,5p
Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del I, provkod 0300. Kurskod: MC2050 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2016 01 16 Examinator: Mats Holmberg Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merPATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:
PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.
Läs merKurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen
Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen Datum: 2011 04 09 Tid: 4 timmar Lärare: Agneta Anderzén Carlsson För betyget godkänd (G) krävs godkänd nivå på alla
Läs merHörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]
Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0101 Uppsamlingstentamen 2013 08 14 5 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Rättande lärare: Ramesh Zarenoe Hjälpmedel:
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merÖronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering
2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2
Läs merFör att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng.
Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner. 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: Studenter i SSK 06 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merUpptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar
Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merPraktiskt prov VT 2015 Station Anestesi, 11,5 minuter
Praktiskt prov VT 2015 Station Anestesi, 11,5 minuter Bemanning En anestesiolog Utrustning på Anestesi Docka med intubationsmöjlighet Halskrage (sitter på dockan) Syrgasmask Revivator med mask + slang
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs mer8. Skaderisker och komplikationer
8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig
Läs mer2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?
Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1. (2p) Vigabatrin är en GABA-transaminashämmare med bevisad antiepileptisk effekt. Trots detta används den mycket sällan varför? Ge dessutom exempel på två
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merOBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Läs merFör G (Godkänt) krävs 60% av totalpoäng. För VG ( Väl godkänt ) krävs 85% av tp Totalpoäng: 52.
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 23/8 2012. Lärare: Ulrika Fernberg, fråga
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------
TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merVårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merLärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250
Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:
Läs merAdaptogener. September 2007
Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande
Läs merOmvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg
Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL
Läs merDen livslånga baksmällan
Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -
Läs mer