LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad har studien för endpoint? Redaktionen önskar Er alla en riktigt skön sommar

Transkript

1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Vad har studien för endpoint? Dagligen får vi via olika källor (tidskrifter, myndigheter, läkemedelskommittéer, Janus nyhetsmedia med flera) information om resultat från läkemedelsstudier. Vilken är den primära endpointen (studievariabeln) som kommuniceras? Är det till exempel effekter på kolesterolnivåer, HDL, blodtrycket, HbA1c, luftvägsmotstånd, extraslag på EKG, skattningsskalor för Alzheimer, sjuklighet eller överlevnad som rapporteras? Av dessa exempel kan man betrakta alla, utom sjuklighet och överlevnad, som så kallade surrogatvariabler, där man i högre eller mindre grad kan anta att förändringen i detta mätvärde är kopplad till hårda variabler såsom komplikationer och överlevnad. En viktig fråga att ställa är om den uppnådda effeketen på en mätvariabel speglar den önskade effekten. När det gäller blodtryck är det allmänt vedertaget att en blodtryckssänkning, i stort sett oberoende av vilket läkemedel man använder, är kopplat till en lägre kardiovaskulär sjuklighet och längre överlevnad. För många andra surrogatvariabler är det inte alls lika klart. I the Cardiac Arrythmia Suppression Trial (CAST) studerades om tre antiarrytmika minskade risken för plötslig död jämfört med placebo hos individer med ventrikulär arrytmi efter hjärtinfarkt. Alla tre medlen gav betydande minskning av ventrikulär arrytmi, men i flecainid och encainidgrupperna fanns en klart ökad risk för död/ hjärtstillestånd! Det är till exempel inte heller självklart att en tumörregress inom onkologin leder till en överlevnadsvinst även om det i många fall blir en symtomlindrande effekt. De två godkända vaccinerna Gardasil och Cervarix är riktade mot humana papillomvirus (HPV) av vissa typer men inte mot samtliga HPV-typer. Man har efter vaccination visat högt skydd mot cellförändringar där HPV 16 och 18 påvisats, men kan detta översättas i minskad frekvens livmoderhalscancer efter år? Redaktionen önskar Er alla en riktigt skön sommar Läkemedelsindustrin driver gärna linjen att vi ska uppnå vissa lipidmålvärden med kolesterolsänkande läkemedel för att maximera patientens riskreduktion. Det saknas emellertid klara bevis för att graden av LDL-sänkning eller uppnådd nivå har betydelse. Det viktiga är att vi använder den måldos som användes i de stora studierna och bevisligen reducerade antalet infarkter, härav Kloka listans råd simvastatin med måldos 40 mg/dygn. Ezetrol (ezetimib) är ett läkemedel som marknadsförs hårt för patienter med primär hyperkolesterolemi som inte är adekvat kontrollerade med statin enbart. Här fokuserar man åter på lipidvärden och någon studie som visar effekter på morbiditet/mortalitet har ännu inte publicerats. Däremot visade man nyligen i ENHANCE studien ingen effekt på surrogatvariabeln intimamedia förtjockning vid tillägg av Ezetrol till högdos simvastatin (80 mg/dygn) trots en 16,5 pro- Innehåll Miljö och Läkemedel... 2 Karolic-frågan... 3 Från forskningsfronten... 4 Läkemedelsförteckningen... 6 Tove Gunnarsson, ny medlem i redaktionen. 7 Kalendariet NÖLK och NVLK

2 cent lägre LDL kolesterolnivå i kombinationsgruppen jämfört med bara simvastatin. Det finns exempel på, där reduktion av en surrogatvariabel visat omvänt resultat på den hårda endpointen. Intressant är, att studier från olika terapiområden i så hög grad rapporterar olika variabler. Inom diabetesområdet nöjer man sig ofta med att rapportera effekter på HbA1c trots att HbA1c egentligen inte har någon klar relation till effekter på makrovaskulära komplikationer. Man kan notera att effekter på HbA1c är det som huvudsakligen rapporteras för de nya medlen Januvia och Byetta. Några effekter på hårda endpoints finns inte rapporterade. Inom det kardiovaskulära området finns däremot en tradition av studier med hårda endpoints som morbiditet/mortalitet. För Miljö och Läkemedel antidepressiva läkemedel eller antipsykotika rapporteras sällan eller aldrig effekter på mortalitet. Vi måste alltså alltid fråga oss vad studiens endpoint innebär för patientens hälsa. Finns det någon egentlig patientnytta visad? Finns det data avseende effekter på morbiditet/mortalitet? Finns någon livskvalitetsskattning? Med dessa ord vill jag tacka Er läsare för att Ni läser vår producentoberoende tidning om läkemedel och tillönska en riktigt skön sommar! Rening av avloppsvatten hinder och möjligheter Sigurd Vitols Ordf NÖLK Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen har redovisats i en rapport från Naturvårdsverket (Rapport 5794 februari 2008). I rapporten påpekas att våra reningsverk inte är konstruerade för att behandla läkemedelssubstanser och att reduktionsgraden varierar stort mellan olika reningsverk och för olika läkemedelsgrupper. Reduktionen vid passagen genom ett reningsverk kan bero på biologisk nedbrytning, omvandling till metaboliter eller fastläggning i reningsverkens slam. Vissa läkemedel, exempelvis atorvastatin, ibuprofen och enalapril har en hög reduktionsgrad, medan andra exempelvis oxazepam inte reduceras vid passagen genom reningsverken. I vissa fall, exempelvis för citalopram och metoprolol tycks halten öka vid passagen genom reningsverken, vilket kan bero på att den substans som tillförs reningsverken är i konjugerad form och därmed inte syns i analyserna. Fluorokinolonerna (ex norfloxacin, ciprofloxacin) är exempel på läkemedel som binds till reningsverkens slam i hög grad och därmed senare kan komma ut i miljön när överskottsslam tas ut från reningsverken. Möjligheten att förbättra reningstekniken i våra nuvarande avloppsreningsverk är enligt rapporten begränsad. Forskning pågår om komplette- rande rening av renat avloppsvatten, det vill säga att bygga in ett extra reningssteg genom oxidation med ozon eller UV-ljus eller filtrering genom membraner och aktivt kol. Dessa metoder tycks effektiva för de substanser som testats, men är också energidrivande. Enligt rapporten kan de förändrade nedbrytningsprocesserna innebära att energianvändningen i reningsverken fördubblas och kostnaderna skulle öka. Beräkningar visar att i dagens läge kostar avloppsreningen i Sverige någonstans mellan 200 och 1300 kronor per person och år, beroende på reningsverkens storlek. Reduktionen av läkemedelsrester med de nya teknikerna skulle i bästa fall innebära 10 procent höjning av kostnaden, men i sämsta fall en nästan dubblerad kostnad. Påminn därför Dina patienter om att lämna in överbliven medicin till apoteket så att dessa läkemedel inte kommer ut i våra avlopp utan går till särskild destruktion! Hela rapporten finns på Maria Samuelsson-Almén Värna om miljön! Skriv ut startförpackningar! Läkemedelsavfall bör inte hamna i hushållssoporna, toaletten eller i avloppet. Läs mer om Miljö och läkemedel på 2

3 Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, , fax: , e-post: För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: , fax: e-post: Hur stort är det systemiska upptaget av diklofenakgel och vad finns det för dokumentation av effekter? NSAID kan interagera med läkemedel såsom SSRI och Waran och bidra till ökad blödningsrisk. NSAID är också kontraindicerade vid hjärtsvikt, kan påverka den kardioprotektiva effekten av acetylsalicylsyra negativt och i sällsynta fall utlösa överkänslighetsreaktioner. Samtidigt blir egenvård med receptfria topikala beredningar av NSAID allt vanligare. Diklofenaks biotillgänglighet är cirka 50 procent efter peroral dos, på grund av första passage-metabolism i levern. Diklofenak har en proteinbindningsgrad på 99.7 procent och är huvudsakligen bundet till albumin. Diklofenak metaboliseras via hydroxylering och glukuronidering till inaktiva metaboliter. Diklofenak är i princip inte dialyserbart genom vanlig hemodialys utan detta måste i sådana fall ske genom albumindialys (leverdialys). Ett gram Voltaren-gel innehåller 11,6 mg diklofenak. En standarddos Voltaren-gel motsvarar 2-4 gram vilket ger cirka mg tillfört diklofenak. Mängden diklofenak som absorberas systemiskt från gelen står i proportion till storleken på det behandlade området och beror både på den applicerade totaldosen och hudens fuktighetsgrad. Diklofenakgelens Cmax i plasma är mellan 50 (upprepade doser) och 100 (enstaka doser) gånger lägre än efter motsvarande peroral dos av diklofenak. Studier på vävnadspenetration av diklofenakgel visar på hög variabilitet. Systemeffekten torde vara liten men systembiverkningar finns rapporterade. Det finns inget som talar för att leversjuka patienter löper ökad risk att råka ut för idiosynkratiska leverbiverkningar. Vad gäller effektstudier av diklofenakgelen, har den gett signifikant effekt jämfört med placebo vid osteoartrit i knäleden. Ingen skillnad sågs mellan standardbehandling (placebo) och diklofenakgel till kajakpaddlare med tenosynovit i extensorsenan i ankeln under tävling. Det finns emellertid visst stöd för att topikal NSAID-behandling har viss effekt vid akuta och subakuta mjukdelsskador, men långtidsstudier behövs för att fastställa vilken roll denna behandling ska spela. Om patientens underliggande sjukdom/ symtom inte bedöms ha inflammatorisk genes är det tveksamt att behandla med diklofenak. Det systemiska upptaget av diklofenakgel är oklart och kan variera avsevärt. Effekten av gelen är inte väldokumenterad vid ospecificerade mjukdelsinflammationer. Referenslista kan erhållas från författarna. Diana Rydberg, Charlotte Asker Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna Presstopp! Den nasala steroiden Budesonid Merck NM är restnoterad från fabrikanten åtminstone resten av året. Gå in på för ny rekommendation av nasal steroid vid allergisk samt persisterande icke-allergisk rinit. 3

4 Från forskningsfronten effekt på kardiovaskulära surrogatvaribaler leder inte alltid till gynnsam påverkan på sjuklighet Under det senaste året har ett antal intressanta hjärt-kärlstudier presenterats i tidskriften New England Journal of Medicine. Nedan följer korta sammanfattningar av några av dessa. ONTARGET (The ONgoing Telmisartan Alone and in combination with Ramipril Global Endpoint Trial) Telmisartan, Ramipril, or both in patients at high risk for vascular events Bakgrund: ACE-hämmare har visat skyddande effekt hos patienter med arteriosklerotisk sjukdom och hjärtsvikt. Ramipril har tidigare visat effekt på kardiovaskulära händelser i en högrisk population för kardiovaskulära händelser (HOPE). De positiva resultaten från ramipril i HOPE studien har, delvis kunnat förklaras av lägre blodtryck i ramipril-gruppen. Samma inklusionkriterier som i HOPE användes i ONTARGET. Patienter: pat. med hög risk för kardiovaskulära händelser. 85 procent hade kardiovaskulär sjukdom. Frågeställning: ONTARGET försökte svara på två frågor: 1. Är behandling med telmisartan lika bra som ramipril (så kallad non-inferiority)? 2. Är kombinationsbehandling bättre än ramiprilbehandling? Behandling: Tre olika behandlingsgrupper: Ramipril, telmisartan respektive kombinationen av ramipril och telmisartan Uppföljning: 56 mån. Powerberäkning: 93 procent power att detektera en skillnad om 13 procent i primär händelse mellan kombinationsbehandlade gruppen jämfört med ramiprilgruppen. Därtill hade man en så kallad non-inferiority beräkning. Denna hade 89 procent power att detektera att telmisartan har 50 procent av ramiprils positiva effekter (visat i HOPE-studien). Resultat: Telmisartan sänkte blodtrycket signifikant bättre än ramipril. Som väntat fann man bättre blodtrycksänkning i kombinationsbehandlingen. Trots detta fann man inga positiva effekter på några kardiovaskulär händelser. I kombinationsgruppen hade man betydligt mer biverkningar och det fanns en trend mot att fler patienter fick dialyskrävande njursvikt och ökad totalmortalitet. Huvudresultat: Ramipril (n=8576) Telmisartan (n=8542) Telmisartan+Ramipril (n=8502) P Primär händelse 16,5 16,7 16,3 Ns Hjärtinfarkt 4,8 4,6 5,2 Ns Total dödlighet 11,8 11,6 12,5 Ns Systoliskt bt * - 0,9 mm Hg - 2,4 mm Hg <0.001 Diastoliskt bt * - 0,6 mm Hg - 1,4 mm Hg <0,001 * Jämfört med ramiprilgruppen Bt = blodtryck Utsättning av läkemedel på grund av biverkningar* % Ramipril ( (n=8576) Telmisartan (n=8542) Telmisartan+ Ramipril (n=8502) P Utsättning totalt 24, ,3 Hypotensiva symtom 1,7 2,7 4,8 <0.001 Hosta 4,2 1,1 4,6 <0,001 Svår Njursvikt 0,7 0,8 1,1* 4

5 Kommentar: Bättre blodtryckssänkning med telmisartan liksom vid kombinationsbehandling ledde inte till färre kardiovaskulära händelser jämfört med enbart ramipril. Man framhäver det positiva i att telmisartan hade mindre biverkningar, men samma effekt som ramipril. Som förväntat hade man mer hosta i ramiprilgrupperna och mer hypotensiva symptom i kombinations- behandlade gruppen. Anmärkningsvärt är en trend mot ökad frekvens dialysbehandling och dödlighet i kombinationsgruppen. Andelen patienter som måste avbryta behandlingen på grund av hypotensiva symptom hade varit högre om man inte i studien haft en testperiod där man exkluderade patineter (1,7 %) som fick hypotensiva symptom före inklusion i studien. ILLUMINATE (Investigation of Lipid Level Management to Understand its Impact IN the ATherosclerotic Events) Patienter: patienter med hög kardiovasculär risk. Behandling: Atorvastatin + torzetrapid/placebo. Uppföljning: 18 mån. Powerberäkning: 90 procent power att detektera en skillnad om 21 procent primär händelse. Primär händelse: Kardiovaskulär dödlighet, ickefatal hjärtinfarkt, stroke eller hospitalisering för instabil angina. Resultat: Efter 12 månader steg HDL med 72 procent i torcetrapidgruppen och LDL sjönk med 25 procent. Torcetrapidbehandling ledde till en blodtrycksstegring om 5,4 mm Hg. Primär händelse utvecklades hos 6,2 procent i torzetrapidgruppen, jämfört med 5 procent i placebogruppen (p<0,001). Total dödlighet var högre i torcetrapidgruppen (se tabell nedan). Även revaskularisering var vanligare i torcetrapidgruppen 6,7 procent jämfört med placebogruppen 5,3 procent (p<0.001). Huvudresultat: Atorvastatin Atorvastatin + torcetrapid Hazard ratio p (n=7534) (n=7533) (95% CI) Primär händelse ( ) Död ( ) Kommentar: Intressant studie som visar att trots mkt positiva effekter på lipidvärden ledde behandlingen med torcetrapid till fler kardiovaskulära händelser. Man har diskuterat om blodtryckssänkningen om 5,4 mm kunde vara en förklaring till de negativa resultaten. Studien belyser än en gång betydelsen att inte extrapolera effekter från surrogatvariabler till klinisk effekt. Resultaten kan även ifrågasätta huruvida farmakologisk behandling för att höja HDL är av klinisk betydelse. Sven V Eriksson, kardiolog 5

6 Läkemedelsförteckningen ordning och reda med recepten Förteckning över läkemedelsutköp Sedan juli 2005 sparas uppgifter från alla expedierade recept i Socialstyrelsens Läkemedelsregister. I forskningssyfte kan data hämtas från registret och därmed kan vi få nya kunskaper om hur de läkemedel som förskrivs används. Vid expedition på Apotek sparas också uppgifter om patientens läkemedelsuttag i Läkemedelsförteckningen. Det är denna lista som läkare och apotek kan få tillgång till efter patientens samtycke. De av apotekets kunder som sparar sina recept elektroniskt på apoteket får en lista mina mediciner där det framgår vad de har kvar att hämta på sina recept. Denna lista ersätter de gula receptblankletterna. Till skillnad från recepten behöver mina mediciner inte tas med till apoteket, det räcker att kunden kan visa sin legitimation eller den kombinerad med fullmakt om man är ombud för någon annan. Denna lista innehåller mer information än Läkemedelsförteckningen, bland annat information om vem som förskrivit läkemedlet. Tillgång via journalsystemet på försök Läkemedelsförteckningen innehåller uppgifter om patientens namn, personnummer, datum då läkemedlen hämtats ut, läkemedlets namn, beredningsform och styrka, dosering för receptförskrivna läkemedel som hämtats under de senaste 15 månaderna. Varje uttag generar en post i listan, 4 uttag per år ger därmed 5-6 poster i listan. Det framgår inte vem som förskrivit läkemedlen. Se förteckningen nedan, som är publicerad med patientens tillstånd. För att komma åt uppgifterna i Läkemedelsförteckningen krävs patientens samtycke, som kan vara muntligt. Den som köpt receptbelagd medicin kan själv se vad som finns i läkemedelsförteckningen. Har patienten e-legitimation och tillgång till internet kan hon hämta ner förteckningen via Man kan även gå in på ett apotek och begära att få en utskrift av sin läkemedelsförteckning. Det pågår ett försök där 550 läkare fått åtkomst till läkemedelsförteckningen. På sikt är det meningen att man enkelt ska kunna nå förteckningen via journalsystemet. Nytta med läkemedelsförteckningen I läkemedelsförteckningen framgår vilka läkemedel patienten hämtat ut från apoteket. På så vis kan förskrivaren få en viss uppfattning om följsamheten till läkemedelsbehandlingen. Exempel på frågor man kan få besvarade är: Hämtas läkemedlet ut överhuvudtaget? Hämtas det ut i intervaller som stämmer med förskriven mängd? Man kan dock inte vara säker på att ett läkemedel används, eller att de används på avsett sätt, med utgångspunkt från vad som hämtats ut. Det kan man bara få fram i en dialog med patienten. Dialog med patienten är dessutom det enda sättet att ta reda på vilka receptfria läkemedel och vilka naturläkemedel patienten använder. Med hjälp av läkemedelsregistret ser man vilka läkemedel som andra förskrivare ordinerat. På så sätt kan man upptäcka interaktioner mellan de läkemedel man själv ordinerar och läkemedel som ordinerats av andra. En brist är att man inte kan se vem det är som ordinerat läkemedlen. Det gör att det kan vara svårt att veta vem man ska ta kontakt med för att diskutera förskrivningen. Misstänker man som förskrivare att patienten får läkemedel förskrivna av andra läkare, i syfte att överutnyttja högkostnadsskyddet för läkemedel eller på grund av överförbrukning av något läkemedel kan man be patienten om tillgång till läkemedelsförteckningen innan man gör sin förskrivning. Läkemedelsförteckningen kommer att leva vidare även efter det att apoteksmonopolet avskaffas. Ett från apoteken fristående bolag kommer bland annat att ansvara för Läkemedelsförteckningen. Birgit Sunnanbo, leg apotekare ledamot av Nordvästra Läkemedelskommittén samt Läksak 6

7 Äldre och läkemedel är ett prioriterat område för Nordvästra och Nordöstra Läkemedelskommittéerna och vi satsar fortsatt på fortbildningsaktiviteter kring äldres läkemedelsanvändning. Ta gärna kontakt med oss på respektive kommitté via e-post alternativt för information om våra fortbildningsaktiviteter. Lathunden Äldre och Läkemedel tar bland annat upp vilka läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre och vilka som bör undvikas. Lathunden kan beställas via e-post Tove Gunnarsson, ny medlem i redaktionen för LäkemedelsNytt Jag är specialist i allmän psykiatri sedan 1994 och är anställd som överläkare vid Psykiatri Nordväst. Min arbetsplats har jag på Psykiatri Karolinska beläget på Karolinska universitetssjukhusets område i Solna. År 2000 disputerade jag på en avhandling om cholecystokinin, en peptid som är av intresse bland annat i ångestforskningen. Min kliniska bakgrund omfattar dock inte enbart patienter med ångestsyndrom utan jag har arbetat inom en rad skilda områden. Senast tjänstgjorde jag inom psykosvården vilket lett till ett särskilt intresse för antipsykotiska läkemedel. Sedan snart två år har jag dock främst administrativa uppgifter, dels som chef för klinikens STläkare och dels som FoUU-ansvarig. Jag arbetar även deltid för det nystartade Centrum för Psykiatriforskning där jag ansvarar för fort- och vidareutbildningsfrågor inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt beroendevård.. Läkemedelsfrågor har länge intresserat mig. Jag är ordförande i Terapigruppen för psykiatri och neurologi samt sitter i både Nordvästra Läkemedelskommittén och i Expertgruppen för psykiatri. Jag har alltid varit road av att skriva och är med i redaktionen för Svenska Psykiatriska Föreningens tidskrift Svensk Psykiatri. Boka in klinikbesök för uppföljning av er läkemedelsförskrivning! Sedan i höstas har Rickard Malmström, klinisk farmakolog och Johan Eklund, apotekare, besökt utvalda kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus för att presentera klinikspecifik läkemedelsstatistik. Med statistiken som bas väcks sedan frågeställningar kring förskrivning, och diskussioner tar vid. Det som presenteras är till att börja s.k. DU 90% (de vanligaste läkemedlen som förskrivs från en klinik) och DC 90% (de mest kostsamma läkemedlen från en klinik) profiler. Sedan tas även kvoter och trendanalyser fram, allt efter den enskilda klinikens behov. Vad som förväntas hända i den närmaste framtiden är att man på kliniknivå får större kostnadsansvar för sin förskrivning. Primärt handlar det inte om att spara pengar, men genom att exempelvis se över användningen av basläkemedel kan ökat handlingsutrymme för bland annat mer kostnadstunga specialläkemedel skapas. Vi vill nu erbjuda fler kliniker detta arbete. Du som är verksamhetschef eller läkemedelsansvarig läkare för din klinik, mejla Johan Eklund för att boka in ett möte med oss i höst. Johan Eklund, leg apotekare, johan.eklund@sll.se 7

8 Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta Updates om läkemedel Onsdagar kl Höstens Updates äger rum 27/8-17/12. Inställt första onsdagen varje månad Lokal Bofinken, DS. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare. Olika teman vid varje tillfälle Temamöten En torsdag i månaden kl /9, 2/10, 6/11 samt 4/12 Svenska Läkaresällskapet. Möjlighet till middag efteråt. Målgrupp: Läkare Fortsatt vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag i månaden kl Lokal Svalan, DS. Målgrupp: Distriktssköterskor Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 9/9, 23/9, 7/10 21/10 KOL-behandling /11, 25/11 9/12 Hormonsubstitution i klimakteriet Torsdagsseminarium En torsdag i månaden kl Rolf Lufts Auditorium, Karolinska, Solna Från serveras buffé 2/10 Anafylaxi 6/11 Glukosamin 20/11 Tema hjärta-kärl Med reservation för ändringar i programmet! För anmälningar se även LäkemedelsNytt Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin SVEN V ERIKSSON, kardiolog MAIJA FREDRIKSON, apotekare MIA GRANBERG-STÅNGE, allmänläkare TOVE GUNNARSSON, psykiater ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@comhem.se Foto Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Distribution LÄKEMEDELSCENTRUM, Magnus Ladulåsgatan 63A, Stockholm LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8