Läkemedelscentrum För en klok läkemedelsanvändning
|
|
- Pernilla Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelscentrum För en klok läkemedelsanvändning
2 Läkemedelsbehandling är den i särklass vanligaste behandlingsmetoden i svensk sjukvård. Genom att producera beslutsstöd för förskrivningsögonblicket, fortbilda de som arbetar inom sjukvården, ta fram rekommendationer och följa upp läkemedelsanvändningen är Läkemedelscentrum en viktig kunskapsproducent i vården. För en säker, effektiv och evidensbaserad läkemedelsanvändning.
3 Läkemedelscentrum producerar kunskaper och verktyg för en klok läkemedelsanvändning inom sjukvården De medicinska beslut som tas i mötet mellan läkare och patient handlar i många fall om läkemedel. De kunskaper och verktyg som vi producerar ger värdefull information i patientmötet. Våra kunskapskällor och beslutsstöd ger svar på om ett läkemedel kan kombineras med ett annat. Om det är ett lämpligt läkemedelsval till en gravid eller ammande patient, om en äldre person bör ta en lägre dos jämfört med rekommenderade standarddoser och vilket läkemedel av drygt tillgängliga preparat som är lämpligast vid en diagnos. Genom fortbildningsinsatser, symposier, kurser, föredrag och möten sprids aktuell kunskap på läkemedelsområdet till professionen och ibland även till befolkningen i länet. Läkemedelscentrum bedömer nya läkemedels fördelar och nackdelar och ger råd om hur sjukvården gemensamt kan introducera nya läkemedel. Så att nya dyra läkemedel kommer rätt patienter till del. Läkemedelscentrum underlättar för beställarna av sjukvård att följa upp läkemedelsanvändningen i länet. Och erbjuder sjukvårdens verksamhetschefer registerutdrag ur databaser för egen verksamhetsuppföljning. Vi samverkar med flera aktörer och driver e-recept Stockholm och det nationella SILprojektet. Jag är övertygad om att vår verksamhet är en stark aktör i arbetet med att göra sjukvården i Stockholms län och nationellt till en säkrare och effektivare sjukvård. Lars L Gustafsson professor och verksamhetschef Läkemedelscentrum
4 Patienten i centrum är ett ledord i all vår verksamhet. Vår vision är att varje patient ska erbjudas en klok läkemedelsbehandling utifrån det senaste kunskapsläget. Äldres läkemedelsanvändning kan bli bättre Läkemedelscentrum ägnar stor del av sina resurser till att försöka förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre personer. Många av läkemedelskommittéernas fortbildningar är inriktade på att föra ut kunskap och rutiner i sjukvården som förbättrar de äldres användning av läkemedel. Kloka Listan marknadsförs i flera versioner och patientversionen är utformad för att fungera som ett stöd till äldre vid läkemedelsbehandling. Läkemedelscentrum samarbetar med Vårdguiden och bidrar med artiklar och information som fokuserar på vanliga läkemedelsrelaterade problem hos äldre. Kunskapstjänster utvecklas för att underlätta en individuell dosanpassning till äldre personers njurfunktion, datorstöd utvärderas för att underlätta systematiska läkemedelsgenomgångar på äldreboenden, i hemtjänsten och annan kommunal verksamhet. Läkemedelskommittéernas fortbildningsläkare utbildar kollegor i aktuella frågor som har betydelse vid läkemedelsval och ordination till äldre patienter. Samarbete med apotekare har utvecklats för att ge patienterna möjligheten att få läkemedelsgenomgångar med farmacevtiskt kunnig personal i anslutning till läkarmötet i sjukvården. Kliniska farmakologer som samarbetar med läkemedelskommittéerna, Läksak (Läkemedelssakkunniga) och övriga Läkemedelscentrum erbjuder sjukvården hjälp med läkemedelsgenomgångar på arbetsplatsen. Nya specialläkemedel tar en stor bit av kakan De senaste åren har det introducerats många läkemedel som vi kallar specialläkemedel. Det är läkemedel som är effektiva mot mindre vanliga sjukdomar som till exempel en viss cancersjukdom eller Multipel skleros. Det är angelägna läkemedel som ofta innebär medicinska genombrott och minskar lidandet hos en svårt sjuk patientgrupp. Många av specialläkemedlen kostar betydligt mer än andra mer beprövade och etablerade läkemedel. För att vi ska ha råd att erbjuda förstklassig vård till de svårast sjuka måste användandet utvärderas så att vi vet att de är rätt patienter som erbjuds specialläkemedelsbehandling. Därför arbetar Läksak med att ta fram riktlinjer för utvärdering, informerar sig om vilka läkemedel som är på väg ut i den svenska sjukvården och gör en bedömning av vilka patientgrupper som kan vara hjälpta av ett nytt specialläkemedel när det blivit godkänt. Det är ett viktigt arbete för att Stockholms läns landsting ska kunna prognostisera sjukvårdens resurser på ett effektivt sätt i framtiden och få kakan att räcka till alla.
5
6 Stockholms fem läkemedelskommittéer har ansvaret för att sprida Läksaks rekommendationer och fortbilda i läkemedelsfrågor.?läksaks uppdrag är att främja en klok läkemedelsanvändning. Läksak bistår vården och landstingsledningen med värdering av läkemedelsfakta och utformar policies inom området. Att fortbilda är en av våra viktigaste uppgifter för en säker och effektiv vård Genom ett rikt utbud av olika fortbildningsaktiviteter sprider läkemedelskommittéerna ett nytt kunskapsläge bland vårdgivarna och åstadkommer på så sätt en förändring och en säkrare vård till gagn för såväl patienter, sjukvård som samhälle. Ungefär 700 informationsmöten, symposier, kurser och föredrag besöks av cirka 15 ooo läkare, sjuksköterskor och apotekare under året. Samtliga aktiviteter arrangeras av läkemedelskommittéerna inom Läkemedelscentrum och de medicinskt sakkunniga engageras som fortbildare och står för mycket av innehållet. Många fortbildningar webbtv-sänds för att öka tillgängligheten. Läkemedelskommittéerna sprider kunskapen till kollegor Stockholms fem läkemedelskommittéer har ansvaret för att sprida Läksaks rekommendationer och fortbilda i de läkemedelsfrågor som är angelägna i den egna regionens sjukvård. Målet är att främja en evidensbaserad, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Kommittéerna har egna fortbildningsläkare och apotekare som besöker vårdcentraler, mottagningar och kliniker. De informerar om aktuella rekommendationer och behandlingsriktlinjer samtidigt som vårdenhetens läkemedelsförskrivning diskuteras. Kommittéerna ger stöd och råd till beställarorganisationen, produktionsområden och beslutspersoner i vården. Genom att medverka vid öppna föreläsningar riktade till allmänheten bidrar de till att sprida information om behandlingsmöjligheter till befolkningen. Bättre kvalitet tack vare läkemedelskommittéerna Varje år beslutar kommittéerna vilka kvalitetsutvecklingsprojekt som ska drivas ute i praktisk sjukvård. Syftet är att lyfta en medicinsk fråga där kvalitetsbrister finns i nuvarande sjukvårdsrutiner. Exempelvis har strukturerade läkemedelsgenomgångar testats i praktisk sjukvård för att sedan utvärdera kvalitetsvin
7 sterna inför ett breddinförande i länet. Ett annat exempel på kvalitetsprojekt är att kommittéerna stöttar vårdcentraler i ett geografiskt område att bygga upp kollegiala nätverk för utvärdering av den egna vården. Ett tredje exempel är projektet Handen på hjärtat som syftar till en optimerad behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt och öka intresset för sjukdomsgruppen. Läkemedelssakkunniga samlar länets expertkunskap Läksak är Stockholms läns landstings medicinska expertorgan i läkemedelsfrågor. Uppdraget är att främja en klok läkemedelsanvändning. Läksak bistår vården och landstingsledningen med värdering av läkemedelsfakta och utformar policies inom området. Som stöd för Läksaks arbete finns 23 expertgrupper bestående av specialister inom respektive terapiområde. De har ansvaret för producentobundna medicinska värderingar och rekommendationer. Expertgrupperna granskar också tillgänglig dokumentation om nya läkemedel och gör oberoende utvärderingar. Varje år tar expertgruppernas sjukhusläkare, primärvårdsläkare, kliniska farmakologer och apotekare fram förslag till Kloka Listan med rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna. Läksak beslutar om rekommendationer till Kloka Listan utifrån expertgruppernas kunskapsunderlag. Norra Stockholms läkemedelskommitté Nordvästra läkemedelskommmittén Nordöstra läkemedelskommmittén Vi samlas runt fortbildning I fortbildningarna samverkar kommittéerna bland annat med Karolinska Institutet, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och högskolorna. Läksak och de lokala läkemedelskommittéerna samverkar även med patientorganisationer och pensionärsföreningar för att sprida information om evidensbaserad läkemedelsanvändning. Sydvästra läkemedelskommmittén Södra läkemedelskommmittén
8 Den bästa nyheten i våra läkarliv sedan datoriseringen av journalerna. Läkare på vårdcentral om e-recept Pappersreceptet är historia! Snart är alla recept elektroniska E-recept är säkrare, smidigare och enklare att använda än pappersrecept. Säkrare eftersom de inte kan förfalskas, feltolkas eller tappas bort. Enklare och smidigare när tidsödande hantering av telefon- och telefaxrecept ersätts med elektroniska recept. Och e-recept förenklar förnyelsen av recept. Med e-recept får apotekspersonalen mer tid över för rådgivning till patienterna. Samtliga förskrivare på en vårdcentral eller klinik har tillgång till e-recepttjänsten när den integrerats i enhetens journalsystem och de flesta recept är idag e-recept. Målsättningen är att alla recept ska vara e-recept och vi jobbar kontinuerligt med utveckling av tjänsten. Mer information finns på Kommersiellt obunden information i journalsystemen Janus fönster, som integreras i befintligt journalsystem, ger snabb och tillförlitlig läkemedelsinformation i förskrivningsögonblicket och i arbetet med patienternas läkemedelslistor. Applikationen har tillkommit utifrån användarnas behov och önskemål och ger tillgång till: Interaktioner Information vid graviditet och amning Biverkningslista Vi bygger kunskapsdatabaser tillsammans med andra landsting SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel) är en nationell landstingsgemensam databas för enhetlig och samlad läkemedelsinformation. Med SIL tas ett gemensamt grepp av Sveriges samtliga landsting och regioner för att skapa en kvalitetssäkrad läkemedelsinformation som bidrar till en evidensbaserad och kostnadseffektiv vård. Införandet sker i etapper och målsättningen är att ge förskrivarna tillgång till en enhetlig läkemedelsinformation oavsett var i Sverige de arbetar. På webbplatsen finns mer information.
9
10 10
11 Allt på ett ställe, alltid tillgängligt överallt På webbadressen samverkar Läkemedelscentrums olika enheter för att ge en samlad och kommersiellt obunden information om läkemedel, främst till läkare och vårdpersonal. Janusinfo.se erbjuder beslutsstöd för läkemedelsförskrivning, underlättar kloka läkemedelsval och effektiv läkemedelsbehandling. Som en av landets främsta webbplatser för kommersiellt obunden läkemedelsinformation fungerar janusinfo.se både som ett enkelt stöd i mötet med patienten och ger läkare och vårdpersonal möjligheten att fördjupa sina kunskaper. Webbplatsen förmedlar nyheter, behandlingsriktlinjer, värderingar av nya läkemedel samt tillhandahåller kunskapskällor med information om läkemedel vid amning och graviditet och en interaktionsdatabas. På webbplatsen finns också Läksaks Kloka råd, Kloka Listan, läkemedelsstatistik samt tillgång till ett antal utländska databaser. De senaste evidensbaserade behandlingsriktlinjerna Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid olika sjukdomar utarbetas i huvudsak av Läksaks 23 expertgrupper. De har till uppgift att utvärdera och rekommendera läkemedel för sina respektive terapiområden. Behandlingsriktlinjerna bör följas av såväl offentliga som privata vårdgivare inom Stockholms läns landsting. Nya vetenskapliga rön och det kliniska arbetet Läkemedelsrelaterade nyhetsartiklar publiceras fortlöpande på janusinfo.se. Innehållet omfattar nya vetenskapliga rön, förändringar i regelverk, hälsoekonomi och andra frågor med anknytning till läkemedel. Genom att ta del av tjänsten får läsarna snabbt och enkelt en överblick av relevanta nyheter på läkemedelsområdet. Fördjupad information eller orginalartiklar finns tillgänglig via länkar. Vetenskapliga nyheter som vi bedömer kan påverka etablerade behandlingsriktlinjer och rekommendationer kommenteras av Läksaks expertgrupper. På webbadressen samverkar Läkemedelscentrums olika enheter för att ge en samlad och kommersiellt obunden information om läkemedel, främst till läkare och vårdpersonal. 11
12 Kunskapskällor när du vill vara extra säker Det finns drygt läkemedel i Sverige. En allmänläkare skriver regelbundet ut cirka 300 olika preparat, en hjärtläkare något färre, men ändå tillräckligt många för att inte kunna hålla all detaljkunskap om ett läkemedel i huvudet. Därför arbetar Läkemedelscentrum med att samla viktig kunskap i olika databaser. Det finns drygt läkemedel i Sverige. En allmänläkare skriver regelbundet ut cirka 300 olika preparat, en hjärtläkare något färre men ändå tillräckligt många för att inte kunna hålla all detaljkunskap om ett läkemedel i huvudet. Därför arbetar Läkemedelscentrum med att samla viktig kunskap i olika databaser. Läkemedel och fosterskador Kan fostret ta skada? Det är en vanlig patientfråga i samband med graviditet och läkemedelsbehandling. För att stödja läkare och barnmorskor i riskbedömningen finns informationskällan Läkemedel och fosterskador på janusinfo.se. Främst fokuseras innehållet på den första delen av graviditeten och risken för missbildningar. Källan ger kliniskt användbara bedömningar av samtliga läkemedel i Sverige, inklusive många licenspreparat. Texterna baseras på uppgifter från det medicinska födelseregistret och på vetenskaplig litteratur och uppdateras minst en gång per år. Läkemedel och amning Kortfattad information om lämpligheten att amma under pågående läkemedelsbehandling ges i kunskapskällan Läkemedel och amning. Tjänsten upptar för närvarande cirka 300 läkemedelssubstanser. Rekommendationerna baseras på vetenskaplig dokumentation. Interaktioner Det är angeläget att snabbt och säkert kunna ta reda på interaktioner mellan de läkemedel en patient står på, eller planeras att bli insatt på. Via janusinfo.se och Janus fönster nås databasen Sfinx för interaktioner. Den innehåller samtliga läkemedel på den svenska och finska marknaden. Informationen visas både som speciella interaktioner mellan de sökta substanserna eller läkemedlen och som en lista med substansens eller läkemedlets alla kända interaktioner. I informationen tas även hänsyn till läkemedelsform, det vill säga om preparatet tas som till exempel tablett eller salva. För tydlighetens skull är interaktionens allvarlighetsgrad färgkodad. 12
13 Drugline Drugline innehåller drygt sökbara och beskrivande patientfall där behandlande läkare ställt en fråga till en läkemedelsinformationscentral. Genom att söka på ett läkemedel kan du snabbt se vad som finns rapporterat om preparatet sedan tidigare. Samtliga svar bygger på omfattande litteratursökningar och specialistvärderingar. 13
14 Kloka Listan ges ut i fyra versioner och innehåller drygt 200 läkemedel avsedda för behandling av våra vanligaste sjukdomar. I sjukhusversionen finns tillägg av läkemedel för användning i öppen- och slutenvård på sjukhus. Kloka Listan för läkemedelsförråd upptar även upphandlade läkemedel. Kloka Listan är vårt starkaste varumärke Vid drygt 8 av 10 läkemedelsval på vårdcentraler så följer behandlande läkare rekommendationerna i Kloka Listan. Så var det inte när Läksak började sitt arbete med att lista rekommenderade läkemedel. Kloka Listan ges ut i fyra versioner och innehåller drygt 200 läkemedel avsedda för behandling av våra vanligaste sjukdomar. I sjukhusversionen finns tillägg av läkemedel för användning i öppen- och slutenvård på sjukhus. Kloka Listan för läkemedelsförråd upptar även upphandlade läkemedel. Läkemedlen till Kloka Listan föreslås av Läksaks expertgrupper som omprövar urvalet årligen. Den kliniska effekten i relation till läkemedlens biverkningar är avgörande för valen. Sortimentsbredd, leveranssäkerhet, pris och miljöaspekter har också betydelse. Samtliga versioner av Kloka Listan finns publicerade i tryckta broschyrer och på janusinfo.se. Många av vårdens journalsystem har markerat vilka preparat som finns med i Kloka Listan. På janusinfo.se ges motiveringar till rekommendationerna samt länkar till referenser och behandlingsriktlinjer. Patientversionen är gratis tillgänglig på länets vårdcentraler, sjukhus och apotek. Den är även införd på Vårdguiden ( samt i taltidningar och på CD-ROM för synskadade. Kloka Råd är goda råd för medicinska vinster Om fler patienter når målet vid behandling av högt blodtryck skulle stora hälsovinster ses hos stockholmarna. Om fler alkoholister söker sjukvård för sin alkoholism och fler av dem får läkemedelsbehandling skulle många följdsjukdomar undvikas - och många anhöriga till alkoholister skulle också få en bättre tillvaro. Vinsterna är många. Om alla förskrivare väljer den mest beprövade och bäst dokumenterade blodfettssänkande behandlingen simvastatin i första hand så skulle vi tillsammans spara drygt 60 miljoner kronor utan att patienten får sämre medicinsk behandling. De pengarna kan vi använda till annat. Läksaks Kloka Råd är goda råd till förskrivarna för en bättre läkemedelsbehandling. Råden lyfter fram medicinska områden där det finns stora möjligheter till förbättringar. För varje klokt råd anges målnivåer. Läksak och de lokala läkemedelskommittéerna stödjer läkare och verksamhetschefer med kunskapsunderlag och uppföljning av de kloka råden. 14
15 15
16 16
17 Läkemedelsstatistik En rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning förutsätter statistik över förskrivning och försäljning. Statistiken underlättar bland annat beställares och läkemedelskommittéers uppföljning av läkemedelsanvändningen. Läkemedelsepidemiologiskt centrum (LEpC) tar fram aktuell läkemedelsstatistik för Stockholms läns landsting. Statistik över öppenvårds-, slutenvårds- och egenvårdsförsäljning. LEpC analyserar och tolkar data över utvecklingen av Läksaks Kloka Råd, dels per kommun/stadsdel, dels per större förskrivarenheter som till exempel sjukhus. Via lösenordsskyddade rapporter kan även enskilda arbetsplatser följa upp sin egen förskrivning. De sammanställer rapporter och kan hjälpa till med att ta fram specialstatistik kring läkemedel. Denna tjänst är främst avsedd för Läksak, expertgrupper, beställare av sjukvård och produktionsledningar. Läkemedel och miljön Att miljöbedöma läkemedel är en viktig del av landstingets arbete för att minska läkemedelsrester i mark, vatten och luft. För att bidra till ökad kompetens om läkemedel och miljö bedriver Läkemedelscentrum ett utbildningsarbete riktat till förskrivarna. Janusinfo.se innehåller den senaste klassificeringen av olika läkemedels miljöpåverkan samt nyhetsartiklar i ämnet. Klassificeringen publiceras även i broschyren Miljöklassificerade läkemedel. Miljöklassificeringen av läkemedel är än så länge världsunik och har rönt internationell uppmärksamhet. Klassificeringen påbörjades av Stockholms läns landsting Under rubriken Läkemedelsstatistik på janusinfo.se presenterar LEpC (Läkemedelsepidemiologiskt centrum) aktuell statistik för hela eller delar av Stockholms läns landsting. För att bidra till ökad kompetens om läkemedel och miljö bedriver Läkemedelscentrum ett fortbildningsarbete riktat till förskrivarna. 17
18 Varje patient ska erbjudas en klok läkemedelsbehandling utifrån det senaste kunskapsläget. Organisationen anpassas efter uppdraget Läkemedelscentrum inrymmer en organisation av medicinskt sakkunniga med närmare 250 förtroendevalda engagerade i lokala läkemedelskommittéer, Läksak och expertgrupper för olika terapiområden. Dessutom består Läkemedelscentrum av en linjeorganisation med cirka 50 anställda tjänstemän. De förtroendevalda har en konsultativ roll och anlitas i medicinska frågeställningar. De anställda tjänstemännen organiseras i enheter men mycket av arbetet sker i projekt. Vi bemannar även nationella projekt vilket ger oss möjlighet att påverka samtidigt som vi ökar vår kompetens och breddar våra nätverk. Läkemedelscentrum är en avdelning inom Forum för kunskap och gemensam utveckling. Samarbetspartners Vi går mot mer och mer nationell samverkan, framför allt när det gäller utveckling av våra källor och elektroniska tjänster. Läkemedelscentrum samarbetar med Avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset kring källor. Kliniska farmakologer bistår läkemedelskommittéerna och Läksak med värderingar av läkemedel. Sfinx-databasen för interaktioner är sammanställd av dem tillsammans med interaktionsenheten vid Universitetssjukhuset i Åbo, Finland. Författare till Informationskällan Läkemedel och fosterskador är professor Bengt Källén i samarbete med docent Karin Källén, båda vid Tornbladinstitutet, Lunds universitet. En referensgrupp med sakkunniga är även knuten till källan. Miljöklassificeringen av läkemedel påbörjades tillsammans med Apoteket AB år 2003, drivs idag framför allt av SLLs miljöavdelning. I vårt arbete med e-recept samarbetar vi nationellt med andra landsting, journalsystemsleverantörer, Apoteket med flera. Om du vill veta mer om vår verksamhet är du välkommen att kontakta oss på telefon eller via mejl janusredaktionen@sll.se eller laksak@sll.se. Eller besök vår webbplats Där finner du kontaktuppgifter till alla fem läkemedelskommittéer, Läksak och Läkemedelscentrum. 18
19 19
20 Stockholms läns landsting, Läkemedelscentrum Box 17533, Stockholm Tel Fax FOTO: MASKOT, SCANPIX, CORBIS
Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merInstruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Läs merOvärderligt! är beroendeframkallande
Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra
Läs merSpecial läkemedels. På spaning mot nya läkemedel
Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Läs merMedicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla
Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar
Läs merFörslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan
HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:
Läs merAnvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL
Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Måldokument för elektroniska läkemedelstjänster Antagna av, Sveriges Läkemedelskommittéer, 2009 10 13 Vision Sveriges patienter får perfekt läkemedelsbehandling :s roll, mission Läkemedelskommittéerna
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merNordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009
Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merApodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården
Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med
Läs merBeslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Läs merMomentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger
Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT 2013 Ylva Böttiger Idag Introduktion till klinisk farmakologi Introduktion till kursen (momentet) Läkemedelsval
Läs merMedicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla
E-hälsa och Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Källan Läkemedel och fosterpåverkan innehåller
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merStockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning
Stockholms läns läkemedelskommitté För en klok läkemedelsanvändning 1 Rätt läkemedel i rätt sammanhang Det finns idag ett stort antal läkemedel på den svenska marknaden och många av dem har inneburit fantastiska
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merAnsvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista
2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:109 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:39 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om att öka andelen patienter som tar sina mediciner Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merKliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merAvtal om Kundens användning av Pascal Bilaga 1 - Tjänstespecifikation Pascal
Avtal om Kundens användning av Pascal Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Referenser... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 4. Åtaganden... 4 4.1 Kundens åtaganden... 4 4.2 Ineras
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merVerksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd
Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merLäkemedelsstrategi för SLL
Läkemedelsstrategi för SLL 2018 2022 Inledning Läkemedelsområdet genomgår stora förändringar. En ständig utveckling avseende läkemedelsgrupper likväl som regelverk gör att Stockholms läns landsting behöver
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merHandlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning
1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats
Läs merRegional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merLäkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs mer1177 Vårdguiden på webben
1177 Vårdguiden på webben Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård Marie-Louise Elebring, kommunikationsenheten 20160914 1177 Vårdguiden på webben Region Östergötlands
Läs merSlutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling
Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling Ett projekt utfört i samarbete mellan avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merDiagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.
Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara
Läs merNÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008
NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merDOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merLäkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version 0.1 2012-07-16
Bilaga 2. Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och amning innehåller generella rekommendationer
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merUppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merModell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)
Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkande SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Ert dnr S2017/01576/FS
2017-06-30 Dnr 10.1-11768/2017 1(5) Avdelningen för utvärdering och analys Bengt Danielsson Bengt.danielsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merBilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merNPL i Hälso och sjukvården
Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merVerksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan
Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
Läs merIntegrationshandledning APLs produktresuméer
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 4 Integration... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Sid 2/5 Syfte Syftet med denna integrationshandledning är att redogöra
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merProgram för medicinsk information som gör skillnad
Program för medicinsk information som gör skillnad Professor, leg.läk. Ordförande SIDI Avdelningen för Klinisk Farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Karolinska Institutet vid Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merVid förskrivning, ordination, läkemedelsgenomgång och läkemedelsavstämning.
Frågor och svar om beslutsstödet Janusfönster Allmänna frågor Vad är Janusfönster? Janusfönster är ett beslutstöd för förskrivare som integreras i journalsystemets läkemedelsmodul. Janusfönster visas som
Läs merMedicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla
E-hälsa och Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Källan Läkemedel och amning innehåller generella rekommendationer
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merSvenska informationstjänster för läkemedel - Sil. - Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Svenska informationstjänster för läkemedel - Sil - Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. TERMER OCH BEGREPP... 2 5. BESKRIVNING AV TJÄNSTEN... 3 5.1 Övergripande beskrivning
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs mer