LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Alligatorns förkrympta penis. Nr Innehåll
|
|
- Bernt Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Alligatorns förkrympta penis Givetvis är det viktigt att vi använder effektiva läkemedel, men det är hög tid att spridningen av läkemedelsrester i naturen minskas och att vi sätter press på läkemedelsindustrin så att den producerar så miljövänliga och lätt nedbrytbara läkemedel som möjligt. Sannolikt på grund av östrogenläckage i vattendrag föds en del alligatorhanar i Florida numera med förkrympt penis och östrogen från kvinnors hormonterapi har visats feminisera hanfiskar i svenska sjöar. Vidare kan östrogentillförsel leda till att sångfågelhonor märkligt nog sjunger som hanar och att deras reproduktionsförmåga minskar. Eftersom heliga kor i Indien får diklofenac mot sina ledbesvär har vissa gamarter i Indien minskat med 95 procent. Orsaken till minskningen är att gamarna äter avlidna kors kött och dör därefter eftersom gamarna är mycket känsliga mot diklofenac. Hundar sprider numera därför köttrester från döda kor som gamarna tidigare åt upp och dessa köttrester sprider smitta till människor. Obetänksamt kan vi möjligen dra lite på munnen åt alligatorns förkrympta penis och rödhakshonan som sjunger som en hane, men det är naturligtvis tragiskt för de djurarter som drabbas och risken är överhängande att vi själva också kommer att drabbas alltmer. Innehåll Förvärrad hypertoni av bisfosfonat går inte att utesluta... 3 Ny medlem i redaktionskommittén för LäkemedelsNytt... 4 Läkemedelsdistribution med ApoDos väcker debatt!... 4 Pfizer slutar att tillhandahålla inhalerbart insulin... 5 Det (mesta) som är bra vid KOL är bra för alla... 6 Kalendarium för NÖLK och NVLK
2 Att förskriva provförpackningar vid det första förskrivningstillfället, att arbeta för att överblivna läkemedel tas om hand och förbränns på ett korrekt sätt och att välja miljövänliga läkemedel när det är möjligt är några saker som vi kan göra redan i dag. Tyvärr finns för närvarande ofta väldigt bristfälliga underlag för de miljövänliga alternativen, men LÄKSAK:s expertgrupper kommer att väga in miljöaspekter i den mån det går, när exempelvis Kloka Listan tas fram. Våra kvarvarande läkemedelsfabriker i Europa står under en mer eller mindre strikt utsläppskontroll. Numera producerar dock Indien och Kina tillsammans nästan hälften av världens generikasubstanser. Under hösten har det framgått av tidningsartiklar, att generikaföretag i Indien och Kina samt i andra länder släpper ut mycket stora mängder aktiva läkemedelssubstanser i vattendragen. Därtill har särskilt stora koncentrationer av antibiotikumet ciprofloxacin konstaterats i de indiska vattendragen. Även om utsläppsproblemen i stor utsträckning har flyttats från vår närmiljö finns ändå mycket att göra ur ett globalt perspektiv. Läkemedelsindustriföreningen föreslår, att myndigheterna ska lägga till miljökrav i de globala inspektionsprotokollen och framöver avser LäkemedelsNytt att fortlöpande publicera artiklar om miljö och läkemedel. I detta nummer finns en påminnelse om hur överblivna läkemedel ska hanteras för att minska riskerna för att de påverkar djur och natur. Rolf Tryselius, ordf NVLK Miljö och Läkemedel Varför bör allmänheten lämna sina överblivna läkemedel till Apoteket? Varför rekommendera att lägga ner tid och kraft på att skaffa den speciella gula påsen för riskavfall som delas ut på apoteket, samla ihop läkemedelsavfallet, allt från icke förbrukade tabletter till använda läkemedel som astmainhalatorer och östrogenplåster som fortfarande innehåller läkemedelsrester, och bege sig till apoteket för inlämning av läkemedelsavfallet? Att slänga allt i hushållssoporna framstår ju som så mycket lättare. Svaret är enkelt. Det handlar om att värna om vår miljö. Läkemedelsavfall som lämnas in på apoteket kommer att förpackas direkt i slutna system, transporteras till och förbrännas i någon av tre särskilda förbränningsanläggningar som finns i Sverige. Förbränningsanläggningarna är för- sedda med modern reningsteknik, till exempel är förbränningstemperaturen extra hög och hanteringen följer direktiven i miljöskyddslagen. Askan hanteras som riskavfall och hamnar till exexmpel inte på odlad mark. Tömmer man ut läkemedlen i hushållsavfallet eller lägger till exempel de använda östrogenplåstren där, finns dels risk för att läkemedel kan komma ut i miljön om soporna utsätts för regn under transport eller i väntan på förbränning, dels för att förbränningen av läkemedlen och hanteringen av askan inte sker på bästa sätt. Cytostatika och cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall. Apoteket tar inte emot farligt avfall utan det är kommunen som ansvarar för den hanteringen. Farligt avfall lämnas in på bemannad miljöstation. Maija Fredrikson Värna om miljön! Uppmana allmänheten att lämna in överblivna läkemedel och läkemedelsrester till Apoteket! Läkemedelsavfall bör inte hamna i hushållssoporna, toaletten eller avloppet. 2
3 Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, , fax: , e-post: För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: , fax: e-post: Förvärrad hypertoni av bisfosfonat går inte att utesluta Kan alendronsyra (Fosamax) orsaka förvärrad hypertoni? Två patienter med tidigare välreglerad hypertoni har 2-3 veckor efter insättning av alendronsyra (Fosamax) fått blodtrycksstegring från cirka 140 systoliskt till 200 mmhg med behov av justering av blodtrycksmedicinering. Övriga läkemedel hos respektive patient kunde inte anges av frågeställaren, men har varit oförändrade under denna tid. Hypertension finns varken listat för alendronsyra eller andra perorala bisfosfonater i Fass. Däremot är hypertension listat som vanlig eller mindre vanlig biverkan för intravenösa beredningar av flera olika bisfosfonater. I den svenska biverkningsdatabasen återfanns i slutet av 2006 en rapport på etidronat (Didronate) angående blodtrycksstegring av totalt 455 rapporter för gruppen bisfosfonater. I detta fall rörde det sig om en 72-årig kvinna med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt samt en tidigare hjärtinfarkt som efter cirka 10 dagar efter insättning av etidronat (tablett) fick en blodtrycksstegring på 195/105 mmhg. Blodtrycket hade dessförinnan legat stabilt och välreglerat i fem år. Dock hade patientens diuretikados minskats månaden före insättning av etidronat. Sambandet mellan blodtrycksstegringen och behandlingen bedömdes som möjligt. I WHO:s internationella biverkningsdatabas fanns i slutet av 2006 av totalt över rapporter på alendronic acid, 42 rapporter på "blood pressure increased", varav tre var sambandsbedömda. 171 Sammanfattning Blodtrycksstegring, som biverkan av perorala bisfosfonater, återfinns i biverkningsdatabaser, men finns inte listat i Fass eller omnämnt i medicinska databaser och referenslitteratur. Däremot är hypertension listat i Fass som vanlig eller mindre vanlig biverkan för ett antal intravenösa beredningar av olika bisfosfonater. Att alendronsyra, i det aktuella fallet, orsakat förvärrad hypertoni går inte att utesluta. rapporter fanns på "hypertension" och 5 rapporter på "hypertension aggravated" som alla fem var bedömda med samband. Den farmakokinetiska interaktionsrisken bedöms som liten. Bisfosfonater har mycket låg biotillgänglighet (0.64 %) och utsöndras oförändrade i urinen utan att metaboliseras. Sökning i medicinska databaser och referenslitteratur har inte givit någon ytterligare information. Mot bakgrund av ovanstående kan det inte uteslutas att blodtrycksstegringen orsakats av alendronsyrabehandlingen trots att data är sparsamma vad gäller perorala beredningar av bisfosfonater. Utsättning av alendronsyra med monitorering av blodtrycket rekommenderas samt att biverkningsanmälan skickas. Diana Rydberg, Birgitta Norstedt Wikner Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Referenslista kan erhållas av författarna 3
4 Ny medlem i redaktionskommittén för LäkemedelsNytt Jag, Mia Granberg- Stånge, ersätter nu Kerstin Lindkvist som ny allmänläkarrepresentant i redaktionen för LäkemedelsNytt Jag har arbetat som läkare i drygt 25 år, är specialist i allmänmedicin och efter många år som husläkare har jag nu sedan några år verkat som privat allmänläkare kom jag med i ett projekt som handlade om läkemedel och förskrivarstöd för Janus. Och detta med läkemedel har jag kommit att arbeta en hel del med, bland annat med Kloka Listan och i Läksaks kommunikationsutskott. Jag är informationsläkare och medlem i Nordöstra Läkemedelskommittén sedan våren Arbetet som informationsläkare bygger mycket på att vi, i kollegial samverkan, ökar medvetenheten och diskuterar läkemedelsfrågor i allmänhet och Kloka Listans rekommendationer och de Kloka Råden i synnerhet. Jag anordnar också utbildningar för distriktsjuksköterskor varje månad i en mängd skiftande ämnen och frågor. Nästan allt som vi inom vården arbetar med berör på något sätt läkemedelsanvändning. Under min yrkesutövning har jag fått mer och mer insikt i läkemedelsanvändnings för- och nackdelar samt en kostnadsmedvetenhet. Nyligen hörde jag en person som med bitterhet uttalade sig om Kloka Listan: Det är bara landstinget som vill spara pengar då känner jag att den personen alls inte har förstått vad det handlar om. Självklart skall landstinget som all annan verksamhet hushålla rätt med sina resurser och se till att uppnå största patientnytta. Informationsläkararbetet är lite av att vara som en spindel i nätet, inte olikt att arbeta som allmänläkare. Utifrån detta kontakt- och informationsnät hoppas jag kunna bidra till i arbetet med redaktionen på LäkemedelsNytt. Mia Granberg-Stånge Nu kan du anmäla dig till Läksaks och Stockholms Läkemedelskommittéers fortbildningar direkt på webben! Den 15 oktober lanserade vi vår nya tjänst anmälan på webben. Därmed blir det ännu enklare att anmäla sig till Läksaks och Stockholms Läkemedelskommittéers fortbildningar. Gå in på för ett snabbt och enkelt anmälningsförfarande där du omgående får bekräftelse om plats. Under en övergångsperiod kommer det även fortsättningsvis att vara möjligt att faxa in sina anmälningar. E-posta: Dolores Persson, dolores.persson@sll.se om du har några frågor. Läkemedelsdistribution med ApoDos väcker debatt! I föregående nummer av LäkemedelsNytt (nr 6, 2007) efterlyser Cathérine Viotti, geriatriker vid Äldrevårdscentralen i Solna, kvalitetssäkring av hela ApoDos processen. Med anledning av denna artikel vill jag i min egenskap av medicinsk ansvarig sjuksköterska i Solna kommun göra följande kommentarer. ApoDos infördes för patienter med stabil läkemedelsbehandling I artikeln påtalar Cathérine Viotti att om en patient uppsöker flera olika läkare, är dessa i regel ovetande om att patienten har ApoDos. Vid utskrivning från sjukhus får aktuell vårdcentral alternativt äldreboendets läkare en läkemedelslista. Denna avviker ofta från ApoDos-receptet. Detta medför, enligt Viotti, i sin tur inte bara extra arbete och tidsåtgång för läkaren, utan är också en risk att patienten inte får sina ordinerade läkemedel. 4
5 ApoDos är inte en behandling utan ett sätt att distribuera läkemedel Dessa problem och risker skulle enligt min uppfattning kunna minskas om alla förskrivare ordinerade i E-dos. Då skulle aktuell läkemedelslista alltid finnas för förskrivare och sjuksköterskor och även jourläkare skulle snabbt få fram aktuell läkemedelslista. Man måste ställa sig frågan om det verkligen är ApoDos som gör att patientens läkemedelslistor inte stämmer överens? Är det inte avsaknad av rutiner för utskrivning av patienter från slutenvård till öppenvård? Återigen använd E-dos vid förskrivning av läkemedel! ApoDos följer Kloka Listan Att boende på äldreboende för det mesta har ApoDos, och att apoteket har möjlighet att byta mellan olika generiska preparat, medför också att sjuksköterskornas kunskap om läkemedlen försämrats, skriver Cathérine Viotti. Detta kan vara sant, men läkemedel som dispenseras som ApoDos byts inte ut lika ofta som läkemedel som dispenseras i veckodosett. ApoDos följer Kloka Listan och under innevarande år byts inte läkemedlen ut. Läkemedel ordinerade på gula recept däremot, kan bytas ut vid varje uttag. Vidbehovsmedicinering är inte lika med egenvård Vidare påtalas i artikeln problemen vid vidbehovsmedicinering kontra egenvård. Egenvård betyder att patienten ger instruktioner till personalen, det vill säga personalen är patientens förlängda arm. Det är läkarens ansvar att dokumentera om en behandling är egenvård eller om läkemedel skall ges med delegering. Hemtjänstpersonalen är inte hälso- och sjukvårdspersonal. Inför rutiner Genom att införa rutiner som är förankrade hos personalen och som kan följas upp, kan läkemedelshanteringen kvalitetssäkras. Det finns landsting som har väl fungerande rutiner för inoch utskrivning från slutenvården till öppenvården. Annette Arnkil Kloka Listan Forum Torsdagen 17 jan 2008 kl Norra Latin, Drottninggatan 71B Presentation av Kloka Listan 2008 Föreläsningar och diskussioner om HPV och cervixcancer hjärtkärlsjukdomar, statinbehandling och allergispecifik immunoterapi Gästföreläsning av Peter Rost Peter Rost, läkare, journalist/författare, fd vice vd för Pfizer, har blivit uppmärksammad som en whistle-blower sanningssägare då han i media i USA, bland annat i 60 Minutes, samt inför den amerikanska kongressen vittnat om organiserad brottslighet i läkemedelsbranschen. Avgiftsfritt. För program och anmälan se Pfizer slutar att tillhandahålla inhalerbart insulin Pfizer lägger ner sin satsning på Exhubera, världens första inhalerbara insulin. Syftet med produkten var att erbjuda ett alternativt sätt att administrera insulin. Förskrivningen har dock varit liten och detta med sjukvårdens tveksamhet, anger företaget som orsak till att man nu väljer att dra in produkten. Under en tre månadersperiod kommer man från företagets sida att samarbeta med sjukvården och myndigheter så att de patienter som behandlas med Exhubera skall få ett lämpligt behandlingsalternativ. Källa Pfizer Nyhet
6 Det (mesta) som är bra vid KOL är bra för alla ett referat från Nordvästra läkemedelskommitténs temakväll KOL som systemsjukdom 22 november 2007 Att sluta röka den viktigaste insatsen för att bromsa sjukdomen Distriktssköterska Lena Lundh, som arbetar med tobaksprevention inom Centrum för Folkhälsa, berättade om hur man kan göra för att stimulera till och stötta rökstopp. Enligt WHOs riktlinjer talar man om fem A:n : Ask, Advice, Assess, Assist och Arrange follow-up. Våga fråga! Vid varje besök bör man fråga om patienten fortfarande röker och gärna dokumentera detta med hjälp av diagnoskod F17 eller en åtgärdskod. Ge råd om att sluta Det är viktigt att ge ett tydligt, kraftfullt och personligt råd, även om man kan känna sig tjatig och uppleva att patienten har det svårt nog ändå. För KOL-patienten finns så många potentiella hälsovinster att framhålla. Att uppskatta motivationen Fortsätta fråga den rökande patienten Hur viktigt är det för dig att sluta röka? Uppföljningsfrågor är Hur säker är du på att du kommer att lyckas? och Hur beredd är du att sluta röka just nu? Samtliga svar skattas från 0-10 som en VAS-skala och svaren kan användas som en utgångspunkt för diskussion varför blev det just 1 och inte 0 osv. Om patienten inte är motiverad är det meningslöst att gå vidare med ett stopp-försök, men kanske har motivationen ökat till nästa besök. Ge stöd Stöd patientens plan att sluta röka. Man bör besluta om ett stoppdatum inom två veckor. I detta sammanhang kan det vara bra med praktiska råd om tillvägagångssätt, inklusive eventuellt läkemedelsstöd mot abstinensbesvär, samt en diskussion kring förändringen av vanor. Broschyrer om att sluta röka och sluta snusa samt en kortfattad sammanställning över läkemedel för rökavvänjning kan hittas på Uppföljning Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har utarbetat en 4-besöks behandlingsmodell, som kan användas. Den finns publicerad i den nyutkomna skriften Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvård. Om patienten är ointresserad bör man ta reda på varför. Saknas kunskap? För dem som lyckats sluta är det, för att förhindra återfall, viktigt att få möjlighet att diskutera sin motivation och identifiera problem. Så småningom kanske stöd önskas för att trappa ut nikotinläkemedel. Om det inte är praktiskt möjligt att ordna den önskvärda uppfölj-ningen på den egna vårdenheten kan patienten ringa till Sluta-röka-linjen ( , en rikstäckande tjänst som finansieras av statliga medel från socialdepartementet). Studier har visat att 33 procent av Sluta-röka-linjeanvändarna är rökfria efter ett år. Linjens kunniga och erfarna personal kan även bistå med personalhandledning i rökavvänjningfrågor. För den som är intresserad av att lära sig mer om motiverande samtal om tobak kan länken vara av intresse. KOL-patienter har många riskfaktorer för osteoporos Överläkare Maria Sääf, från Endokrinologi och Diabetologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, berättade om osteoporos och osteoporosprofylax. KOL utgör i sig en riskfaktor för osteoporos, och många KOL-patienter har ju också rökning, systemiska kortisonkurer och malnutrition som riskfaktorer. Dessutom är osteoporos vanligt hos kvinnor i Sverige även om de inte har KOL. Kotfrakturer, som ofta inträffar i årsåldern kan i sig medföra ytterligare lungfunktionsnedsättning i form av restriktivitet, på grund av thorakal kyfos. Två starka riskfaktorer för osteoporos utgörs av lågenergifrakturer efter 50 års ålder samt peroral glukokortikoidbehandling under minst tre månader. Den största bentäthetsförlusten under peroral glukokortikoidbehandling inträffar under de första 3-6 månadernas behandling. Däremot förefaller det enligt Maria Sääf inte som om höga doser inhalationssteroider skulle leda till någon dramatisk riskökning. Bisfosfonater förstahandsval vid osteoporosprofylax till KOL-patienter Maria Sääf berättade att det finns några korta studier på kortisoninducerad osteoporos eller osteoporos vid KOL, som inte varit tillräckligt långa och omfattande för tillförlitliga frakturdata, men där effekten av bisfosfonater på bentätheten har varit god. Bisfosfonaterna utgör förstahandsval till såväl kvinnor som män med hög fraktur- 6
7 risk. Det finns mer att läsa om osteoporosbehandling under behandlingsrekommendationer på där nya behandlingsriktlinjer publicerats under Hjärt-kärlsjukdom vid KOL Distriktsläkare Anette Allhammar, verksam vid Edsbergs vårdcentral och också medlem i LÄKSAK:s expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar, berättade om sina erfarenheter av behandling KOL-patienter med hjärt-kärlsjukdom. Av de patienter med KOL som dör, är hjärt-kärlsjukdom en vanlig dödsorsak. Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt förekommer både var och en för sig och tillsammans hos dessa patienter. Det diskuteras allt mer om att systemisk inflammation är en gemensam nämnare för KOL och ischemisk hjärtsjukdom. Foto Johanna Almén Grundtanken vid behandling av hjärt-kärlsjukdom hos KOL-patienter är att de skall ha samma behandling som hjärt-kärlsjuka som inte har KOL. Även i detta sammanhang är det förstås angeläget att motivera till rökstopp. Rökningen utgör en starkare riskfaktor för hjärtdöd än hypertoni eller förhöjt kolesterol (se t.ex. SCORE). Oftast går det bra med beta1-selektiva betablockerare såsom bisoprolol eller metoprolol om man uppdoserar försiktigt. Vid hjärtsvikt är det angeläget också för KOL-patienter att få behandling med ACE-hämmare, men om problem med hosta uppstår kan det bli aktuellt att byta till en angiotensinreceptorblockerare. Fysisk aktivitet för att lindra andnöd Leg. sjukgymnast Gun Faager, som bland annat arbetar med KOL-skolan vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, berättade om hur viktigt det är att KOL-patienterna tränar. Andnöd är ett kardinalsymtom, som ofta inte upplevs förrän nära hälften av lungfunktionen gått förlorad. Det kan exempelvis yttra sig som att inte kunna gå och prata samtidigt. Sjukgymnaster kan hjälpa till med instruktioner i andningsteknik (t.ex. sluten läppandning ), sekreteliminationsteknik samt hur man ökar den fysiska prestationsförmågan och hur man kan stärka bäckenbottenmuskulaturen. Inkontinens är ett vanligt problem framför allt hos kvinnor som hostar mycket. Rörelse i minst 30 minuter dagligen har visats minska graden av dyspné, öka den hälsorelaterade livskvaliteten samt öka kondition och styrka hos KOL-patienter. Dessutom rekommenderas konditionsträning minuter åt gången 2-3 gånger i veckan. Det är förstås viktigt att försöka hitta en träningsform patienten tycker om. Olika träningsformer som kan fungera och som ger effekt kan vara lättare motionsgymnastik, för dem som har en mindre svår KOL, promenader (eventuellt med stöd av rullator eller på gåband), stavgång, motionscykling på låg belastning (5-25 W), eller bassängträning. Tips för att det skall gå lättare att träna för just KOL-patienter kan vara att ta inhalationsläkemedel före träningen (om patienten upplever effekt av dem), starta långsamt och ta långa återhämtningspauser samt att inte prata under träningen. Muskelträning två till tre gånger i veckan är också viktigt. Individualiserade kostråd av största vikt Leg. dietist Kerstin Pettersson, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, berättade om särskilda nutritionsproblem för KOL-patienter. Såväl övervikt som svårigheter att hålla vikten förekommer. För KOL-patienter med metabola syndromet och överviktsproblematik är det viktigt att inte gå ner mer än 0,5 kg per vecka för att bibehålla muskelmassan. För KOL-patienter som har tendens att magra gäller istället att sätta in stöd för att försöka undvika viktsförlust. Råd om regelbundna måltider var 3:e timme, bland annat direkt efter träning rekommenderas. Näringsdrycker och till och med parenteral nutrition i hemmet kan bli aktuellt. Många av de aspekter som behandlades under temakvällen berörs i det KOL-program för patienter som brukar ordnas vid Karolinska Solna. Liknande KOL-skolor finns även vid andra vårdenheter. I Karolinska Solnas program ingår två träffar per vecka i sex veckor. Såväl kostråd som fysisk träning och information om läkemedelsbehandling ingår. Eva Wikström Jonsson 7
8 Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta Updates om läkemedel Updates tar juluppehåll, men återkommer 16/1 Onsdagar kl (ej vecka 9 och 13) Lokal Bofinken, DS Lunch ingår. Målgrupp: Läkare Olika teman vid varje tillfälle Temamöten En torsdag i månaden kl Svenska Läkaresällskapet Möjlighet till middag efteråt. Målgrupp: Läkare 17/1 Rökavvänjning 7/2 Tema meddelas senare 6/3 Tema meddelas senare 3/4 Tema meddelas senare 8/5 Tema meddelas senare Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, Se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Varannan tisdag kl 12-13, Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 5/2 Nyheter i Kloka Listan /2 Tema meddelas senare 4/3 Tema meddelas senare Torsdagsseminarium Sista torsdagen i månaden kl Rolf Lufts Auditorium, Karolinska, Solna Från serveras buffé 31/1 Tema diabetes 28/2 Kloka Listan /3 Tema meddelas senare 24/4 Läkemedelsöverkänslighet 29/5 Tema meddelas senare Distriktsläkarnas fortbildning Kl Rehabsalen, Norrbacka, Karolinska, Solna Målgrupp: Distriktsläkare Nordväst 12/2 Februaridagarna 21/2 Februadidagarna LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin SVEN V ERIKSSON, kardiolog MAIJA FREDRIKSON, apotekare ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@comhem.se Foto MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Distribution LÄKEMEDELSCENTRUM, Magnus Ladulåsg 63A, Stockholm LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8
NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008
NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merNordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009
Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merFORTBILDNINGAR september - oktober 2009
Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merEffektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merInstruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad tycker ni? Nr 5 2008. Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 5 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Vad tycker ni? Vi har producerat denna tidning i många år och under årens lopp
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFalu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin
Läs merDiabetesinstitutet AB
Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merOsteoporos - det du behöver veta och lite till!
KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merDin guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.
Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. I väntan på McKinsey! Nr 3 2008. Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 3 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar I väntan på McKinsey! Konsultfirman McKinsey, som tidigare gått igenom Karolinska
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merMaria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12
Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Läs merRättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys
Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk
Läs merI denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs merFörslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan
HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister
Läs merFörbered rökstoppet 1
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merÅtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)
Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår
Läs merApodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården
Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merPresentation av riskanalys ApoDos - PASCAL
Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län rekommenderar att inte ansluta nya patienter till ApoDos Rubrik Vilka patientsäkerhetsrisker finns idag med
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merLäkemedelscentrum För en klok läkemedelsanvändning
Läkemedelscentrum För en klok läkemedelsanvändning Läkemedelsbehandling är den i särklass vanligaste behandlingsmetoden i svensk sjukvård. Genom att producera beslutsstöd för förskrivningsögonblicket,
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merOsteoporos - det du behöver veta och lite till!
KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merÖvervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad har studien för endpoint? Redaktionen önskar Er alla en riktigt skön sommar
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 4 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Vad har studien för endpoint? Dagligen får vi via olika källor (tidskrifter,
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. På gång inom läkemedelsområdet. Nr 2 2008
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 2 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar På gång inom läkemedelsområdet Kostnadsökningstakten för läkemedel fortsätter
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merUtredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans
Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?
Läs merEtt smartare alternativ för dem som tar flera läkemedel dagligen
Ett smartare alternativ för dem som tar flera läkemedel dagligen Välkommen som Apodoskund Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Rätt läkemedel i rätt tid Apodos underlättar för de som
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merAnvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL
Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merTill dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp
Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merMANUAL för SMA Safe Medication Assessment
MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merGlukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel
Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel Presenterades 16 februari 2010 Besluten träder i kraft den 15 maj
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merUltibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig
Läs merHFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat
HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merAntikolinergikavid KOL (och lite till)
Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar
Läs merRiktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merSvårt att gå i tio minuter? Andfådd?
Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är
Läs merFällor och fel Pascal och nya dosreceptet
Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet För att uppmärksamma dig som använder Pascal på de vanligaste problemen och riskerna som finns och hur du lättast kommer runt dem. Innehållsförteckning 1 Dosreceptet
Läs merPraktiska anvisningar Egenvård
Praktiska anvisningar Egenvård 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Innehåll 2 2. Inledning 3 Gemensam ledstjärna
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merRUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent
Läs merBrottsförebyggande rådet osteoporosbehandling i praktiken
Brottsförebyggande rådet osteoporosbehandling i praktiken Margareta Eliasson, specialist allmänmedicin, verksamhetscontroller Stab närvård, Skånes universitetssjukhus Anna Holmberg, överläkare i ortopedi,
Läs mer