BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
|
|
- Carl-Johan Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9
2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Analys... ämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... 9 Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser.... Bilaga... 9 OMSLAGSBILD. Huvudet på en maskmollusk (Chaetoderma nitidulum) från station ÖVF : Foto: Fredrik Lundgren
4 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har sedan utförts med ny utformning. Stationerna ÖVF : och ÖVF :9 har utgåttutoch ersatts av stationerna ÖVF : och ÖVF:. Station ÖVF : (9 m djup) fortsätter att provtas med Smith&McIntyre-huggare (yta, m ) och med replikat. Övriga, grundare belägna stationer (-m djup) provtogs av dykare och rörprovtagare (yta, m ) och med replikat per station. års provtagningar genomfördes under perioden :e till :e juni. ÖVF : provtogs med undersökningsfartyget Sabella, och övriga stationer provtogs av dykare från öppen motorbåt. Sediment Sedimentdata på station ÖVF : Helsingborg visade på i stirt set oförändrade förhållanden. Andelen finsediment var dock fortsatt lägre än normalt vilket kan tyda på ökad våg- och strömpåverkan. Redoxprofilen på ÖVF : visade på ansträngda syreförhållanden med mindre än cm syresatt sediment. De grunda stationerna visade på en normal sedimentmiljö med sand, grov sand eller blandad botten. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfauna, grunda stationer Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade generellt på minskningar, vikande trender för perioden - och måttlig status. Ansträngda syresituationer under hösten kan ligga bakom de observerade minskningarna. Shannon-Wieners index och ämnhetsindex hade ökat något över det senaste året vilket berodde på en minskad dominans hos ormstjärnorna. BQI minskade något och visade, likt förra året, på "måttlig" status. Provtagningsmetodiken ändrades år från kranmanövrerad huggare till att dykare placerar ut rörprovtagare under vattnet på alla de grunda stationerna. Detta innebär främst att proverna kontrollerat kan tas på bar sandbotten utan vegetation. De grunda stationerna uppvisade bottnar med fläckvist förekommande barbottnar med sand/grus. Tidigare har man inte kunna undvika att även få med visst inslag av vegetation, såsom fintrådiga alger eller ålgräs, i proverna. Eftersom många djurarter är starkare associerade till vegetation än till själva bottensubstratet har provresultatet tidigare varit ett resultatat av hur mycket vegetation som kommit med i proverna. Med den nya metodiken kan man kontrollera detta vilket innebär att resultaten i högre grad kommer att beskriva variationer i miljöpåverkan och inte variationer i provkvalitet. Det är viktigt att poängtera att lägre nivåer till stor del beror på förändrad metodik, snarare än på försämrat tillstånd. Station ÖVF : provtogs för andra året och uppvisade ett relativt grovt, exponerat sediment med en normal fauna bestående av få, tåliga arter, individrikt och med en måttlig biomassa. Bottenfaunan vid station ÖVF : visade år på minskade förekomster, bortsett från de dominerande gördelmaskarna (Oligochaeta). Observerade förekomster var typiska för en grund, exponerad och grovkorning botten. Status enligt BQI hamnande precis på gränsen mellan "dålig" och "otillfredsställande", vilket får betraktas som en underskattning. Station ÖVF : var ny för året och uppvisade på ett exponerat och relativt grovkornigt sediment samt god syresituation. Faunan visade på generella ökningar men normala förekomster. Statusklassning med BQI gav "otillfredställande" status. Denna status får betraktas som en underskattning.med beräkning med känslighetsvärden för Östersjön får man statusindikering som ligger på "god".
5 Station ÖVF : uppvisade år på ökat artantal, abundans och biomassa men signifikant endast för biomassan. BQI ökade något, fortsatt indikerande "dålig" status. Denna status får betraktas som en underskattning. Med beräkning med känslighetsvärden för Östersjön får man statusindikering som ligger på "god". Station ÖVF : uppvisade en smärre, icke signifikant nedgång i artantal och icke signifikanta ökningar av individantal och biomassa. Nivåerna var generellt låga till normala. Stationen präglas av förekomsten av tusensnäckor och får betraktas som variabel. Med ny metodik förväntades resultaten bli något stabilare men antalet tusensnäckor verkar fortsätta variera. BQI hade minskat ytterligare till. Stationens status klassades till "dålig". Med känslighetsvärden för Östersjön hade statusen gått ner till "otillfredsställande". Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade fortsatt lägre artantal och icke signifikanta minskningar hos individantal och biomassa. Abundansen uppvisade positiva trender trots årets tillbakagång. Artantalet visade på en tydlig, nedåtgående trend för perioden -, vilket man kunde förvänta med tanke på metodikskiftet. BQI minskade men klassades fortfarande till "otillfrådställande" status. Omräknat till Östersjöstation blev det "måttlig" status. God syresituation under hela det gångna året kunde konstateras. Bottenfaunan på ÖVF : uppvisade minskningar hos artantal och biomassa över det senaste året, medan individantale tlåg oförändrat. Generellt sågs svaga negativa trender för hela undersökningsperioden och tydligare nedåtgående trender för den senaste -årsperioden. Samtliga klassiska index minskade. Stationen, som ju ligger i Östersjöområdet, har sjunkit i status över de senaste provtagningarna och klassades vid årets undersökning endast till "otillfredsställande" status. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp sågs ett oförändrat artantal, men som låg signifikant lägre jämfört med -. Negativa trender sågs för både långa och korta perioderna. Individantal och biomassa hade ökat signifikant över det senaste året och låg på nivåer jämförbara med tidigare år (-). I och med att prover numera tas enbart på vegetationsfria ytor så förändras resultaten, med minskningar i ffa artantal och abundans. Trots den nya metodiken ser vi i årets resultat relativt stora förändringar på flera stationer. Antagligen påverkas de grunda bottnarna starkt av naturliga påverkanskrafter såsom vind och vågor samt strömmar och temperaturfluktuationer.
6 . INLEDNING. METODIK Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund utförs sedan med ny utformning och innefattar undersökningar på stationer; ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Stationerna ÖVF : och ÖVF : undersöks alltså för andra året. Stationernas positioner och djup framgår av tabell och figur. TABELL. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF :,,9',' Helsingborg ÖVF : 9,',' Lundåkrabukten ÖVF :,,',' ÖVF :,,',' Lommabukten ÖVF :,,',' ÖVF :, 9,',' Höllviken ÖVF :,9,',' Provtagning Provtagningarna vid ÖVF : genomfördes den :e juni med undersökningsfartyget Sabella. I station ÖVF : togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (ca, m provtagningsyta). Vid övriga stationer genomfördes provtagningar - juni då replikat per station provtogs med rörprovtagare (, m provtagningsyta), vilka placerades av dykare på vegetationsfria bottenytor. Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. I varje station avskiktades ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från sedimentproppar tagen med rörprovtagare. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i station ÖVF :. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Analys I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan i preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material arkiveras tills vidare på Toxicon AB i Landskrona. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).
7 OVF : HÖGANÄS OVF : HELSINGBORG OVF : LANDSKRONA OVF : OVF : OVF : Malmö MALMÖ OVF : FIGUR. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram år.
8 ämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 9-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport 99. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej är tillgänglig för tidigare undersökningar (9-99). All data har matats in i databassystemet BEDA. Detta databassystem används nationellt och kommer att öka tillgängligheten på nationell nivå då rapportering till databasvärd underlättas. Ur BEDA-databasen sammanställdes medelvärden för biomassa och abundans för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga). Medelvärden för födovalsgrupper (enligt osephson, 9 samt opubl. data) sammanställdes och jämfördes. Variansanalys utfördes på antal taxa per hugg, abundans och biomassa mellan olika år med gräns för statistisk signifikans vid p<,. Tukey-Kramers post hoc test användes för jämförelser mellan grupperna. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och för den senaste -års perioden (-), med signifikansgräns vid p<,. Analysprogrammet PRIMER användes vid MultiDimensional Scaling (MDS) för abundans på station ÖVF :. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och ämnhetsindex räknades fram med hjälp av PRIMER för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) samt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, (Havs- och Vattenmyndigheten, ) vilka beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna med hjälp av bl a bottenkvalitetsindex (BQI). Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar korrekturläsning/kontroll av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.
9 . RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg generellt på normala nivåer (tab & ), även om glödförlusten låg något lägre än normalt. ÖVF : uppvisade en torrsubstans på ca % och en glödförlust på, %, vilket är normalt för denna station. De grunda stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : hade sediment med ca -9 % torrsubstans och ca,-,9 % glödförlust. Andelen småpartiklar var fortsatt låg på station ÖVF :. I övrigt låg andelen småpartiklar i flera fall något lägre än normalt, men jämförbart med tidigare år. ÖVF : hade i allmänhet lägre medelkornstorlek än de grundare stationerna, undantaget ÖVF : som uppvisade fortsatt lägst medelkorndiameter (tab & ). TABELL. Torrsubstans (TS i %) i sediment för perioden -. SD anger standardavvikelse Station Medel -9 SD : , 9,9 :,,,,,,,,, :,,, 9, 9,, 9, 9,,, : , 9, :,, 9,,,, 9,,,, :,, 9,, 9,9,, :,,,,,,,9 9, 9, TABELL. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment för perioden -9. SD anger standardavvikelse. Station Medel -9 SD : ,, :,,9,,,,,,,, :,,,,,,,,9 : ,, :,,,,,,,,,, :,,,,9,,,,, :,,,,,,,,, TABELL. Andelen partiklar <µm i % i sediment för perioden -. SD anger standardavvikelse. Station Medel -9 SD : ,, :,,,,,,,,, :,9,,,,9,,,9,, : ,, :,,9,,,,,,, :,,,,,,, :,,,,,,,,, TABELL. Medelkorndiametern i µm i sediment för perioden -. SD anger standardavvikelse. Station Medel -9 SD : :, 9 : 9, 9 9 : :, 9 9 :, 9 :,9 9 9
10 Medel - ÖVF : Redoxpotential Eh, mv 9 Sedimentdjup, cm FIGUR. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid station ÖVF :. Redoxpotential Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som ett minimum för "opåverkade" sediment. Man bör lägga på minnet att enstaka mätningar endast representerar en ögonblicksbild av rådande förhållanden. ÖVF : uppvisade ett tunnare oxiderat skikt jämfört med år och endast ca, cm oxiderat skikt (fig ). Syresituationen i bottenvattnet Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Detta är särskilt viktigt på de djupare bottnarna, vilka ligger under språngskiktet.här förekommer syrebrist ofta i betydligt större omfattning än på bottnar som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Bottensyredata för de grunda stationerna (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :) är hämtade från ÖVF:s eget kontrollprogram. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Det utförs inga syremätningar vid ÖVF : inom ÖVFs hydrografiska kontrollprogram. Bottenfauna, djupa stationer Syresituationen generellt DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi, Aarhus Universitet (fd DMU) redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i bl a Öresund under perioden juli-november (fig ). Den danska syrebristbedömningen görs med haltintervallerna - mg/l (akut syrebrist) och - mg/l (moderat syrebrist). Observera att enheten skiljer sig från den svenska indelningen som baseras på halter angivna i ml/l. Akuta syrebristobservationer (< ml/l) gjordes söder om Ven i Öresund i september. Lindrig syrebrist konstaterades under hela perioden september-november i norra halvan av Öresund. Hösten visade alltså, enligt DCE, på ansträngda syresitationer i Öresund.
11 FIGUR. Syrebristsituationen under perioden juli-november i Öresund. Gul färg indikerar lindrig syrebrist (- mg/l eller,-, ml/l) och röd färg indikerar akut syrebrist (< mg/l eller <, ml/l). Kartorna är hämtade från DMUs syrebristrapporter för hösten. Station ÖVF :, utanför Helsingborg Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade minskat något från taxa till 9 över det senaste året (fig ). Artantalet får fortsatt betraktas som lågt jämfört med senare delen av undersökningsperioden (-). Medelartantal per hugg hade minskat marginellt (ej sign.) över det senaste året. Ingen signifikant trend över perioden - sågs, men för åren - sågs en signifikant negativ trend (R =,9)(fig ).
12 Totalt antal taxa Annelida Mollusca ÖVF :, antal taxa Totalt antal taxa Arthropod a 9 Echinodermata Varia 9 Totalt Totalt antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Antal taxa NS(p=,; R =,9) 99 FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg på station ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen Abundans, ÖVF : Abundansen på station ÖVF : hade minskat svagt (ej sign.) det senaste året. Minskningar sågs hos Arthropoda och Echinodermata (fig ). Abundansen visade inte på någon signifikant trend över perioden -. Perioden - visade däremot på en signifikant minskande trend (R =,) (fig ). Ytdepositionsätare och djupdepositionsätare, ökade över det senaste året. Suspensionsätare minskade tydligt. Djupdepositionsätarna visade en ökande tendens över tiden (fig ). ÖVF :, antal taxa p<,; R =,9 9
13 Antal individer/m Annelida Mollusca ÖVF :, abundans Antal individer/m Echinodermata Arthropoda Varia Totalt Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper Antal individer/m 9 99 FIGUR. Linjär regression för abundans på station ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. NS (p=,); R =, p<,; R =, ÖVF :, abundans 9
14 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition ÖVF :, abundans Antal individer/m Suspension Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper.. Stress:,9 Ñ F F Ñ ÖVF : abundans - - Ñ D á F F Ñ D Ñ D D X 9 Ö H á á X H X I 9 B H áà à á à Ö B B I à â Ç Mâ II Ö Ö Öâ Ç â B Ç M M Å Ç â M Å - Å Å FIGUR 9. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. MDS-analys av abundansdata visade på relativt stor likhet mellan och års data (fig 9). Grafen åskådliggör en gradvis förändring över hela perioden -. H B H F Ñ 9 Ç Å M â Ö à 9 I D á X
15 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica (islandsmussla), Modiolus modiolus (hästmussla) och E. cordatum (sjöborre)) har varit relativt jämn men svagt minskande sedan (fig ). Storväxta och ojämnt förekommande arter såsom A. islandica, E. cordatum och M. modiolus dominerar biomassan och redovisas separat. Årets biomassa (exkl. "stora arter") hade minskat något, dock ej signifikant, och återgått till års nivå. Det senaste årets minskning försvagade den signifikant ökande trenden över perioden - (R =,). En signifikant negativ trend kunde ses för biomassan under perioden 9- (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m Echinodermata**,,, Arthropoda* Biomassa g vv/m Varia Modiolus modiolus Echinocardium cordatum Arctica islandica Pagurus bernhardus Totalt FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt, exklusive musslorna Arctica islandica & Modiolus modiolus*, samt sjöborren Echinocar- Biomassa g vv/m ÖVF :, biomassa* 99 FIGUR. Linjär regression för biomassa (* exkl. A. islandica, M. modiolus* och E. cordatum) och tid på station ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. p<,; R =,9 p<,; R =,9 9
16 Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år undantaget) på station ÖVF : under perioden -, men har minskat successivt sedan -. sågs en tillbakagång till års nivå (fig ). Samtidigt har djupdepositionsätare ökat stadigt sedan millenieskiftet. Index, ÖVF : Shannon-Wiener och ämnhetsindex ökade något det senaste året medan Margalefs index minskade svagt (fig ). ÖVF :, biomassa Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m Suspension* Predator * FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive A. islandica*, M. modiolus* och E. cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper.,,,, Shannon-Wiener, H' 9 Margalef, d,,,,,,,, ÖVF :, index ämnhet, E FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :
17 Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF :, Höganäs. Syresituationen var under året - god med en lägsta notering på,9 ml/l i september under det gångna året (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :,9 -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Höganäs. ÖVF :, antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års provtagning minskat från till 9 arter (fig ). Minskningen berodde främst på färre kräftdjursarter (Arthropoda). Medelartantalet per prov hade också minskat från,9 till, arter per hugg, en minskning som var signifikant (p=,). Abundans, ÖVF : Abundansen hade ökat tydligt över det senaste året och dominerades fortsatt av Oligochaeta spp. (gördelmaskar, Annelida) (fig ). Ökningen var dock inte signifikant (p=,). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av djupdepositionsätare (huvudsakligen Oligochaeta spp.) (fig ). ÖVF :, abundans Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Antal taxa -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt.
18 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper.. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan uppvisade en icke signifikant ökning över det senaste året. Biomassan, liksom abundansen, dominerades av Oligochaeta spp. (Annelida) (fig ). Dominerande funktionell grupp var djupdepositionsätare (fig 9) huvudsakligen representerade av Oligochaeta spp. Index, ÖVF : Diversitets- och jämnhetsindex hade minskat till följd av den ökade dominansen av Oligochaeta spp. (tab ). Våtvikt g/m ÖVF :, biomassa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt,,,,,,,,,,,,,, FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, biomassa Predator Biomassa g vv/m Antal individer/m FIGUR 9. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper.. TABELL. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9, Margalefs index,, ämnhetsindex, E,,
19 Station ÖVF :, Landskrona. Syresituationen var under det gångna året god med en lägstanotering på, ml/l (fig ). 9 ÖVF : Bottensyrehalt, ml/l, Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års provtagning ökat från till arter vilket är högt jämfört med andra grunda stationer i undersökningen (fig ). Ökningen berodde huvudsakligen på fler påträffade kräftdjursarter. Antal arter per hugg hade ökat signifikant (p=,). Abundans, ÖVF : Individantalet hade också ökat signifikant sedan. Mollusca (fr a tusensnäckan Peringia ulvae) och Annelida (fr a Pygospio elegans) dominerade individantalet (fig ). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare (huvudsakligen tusensnäcka) (fig ). ÖVF :, antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt -maj- -juni- -juli- Antal taxa -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Landskrona. FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Antal individer/m ÖVF :, abundans Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9
20 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på födovalsgrupper. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan hade ökat signifikant och låg högst jämfört med övriga grunda Öresundsstationer. Biomassan dominerades av Mollusca och Annelida (fig ). Funktionellt dominerades biomassan av ytdepositionsätare (huvudsakligen borstmasken Pygospio elegans och tusensnäcka) och suspensionsätare (ff a större musselarter, såsom sandmussla, hjärtmussla och hästmussla) (fig ). Index, ÖVF : Shannon-Wieners och jämnhetsindex minskade något pga ökad dominans av ett fåtal arter. Samtliga iindex låg dock på en relativt hög nivå jämfört med övriga grunda lokaler (tab ). Våtvikt g/m ÖVF :, biomassa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt,,9 9,,,,,,,,,,,,,,, FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. ÖVF :, biomassa Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på födovalsgrupper. TABELL. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,, Margalefs index,, ämnhetsindex, E,,
21 Station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen var under året - god bortsett från en notering med lindrig syrebrist under ml/l som gjordes i november (fig ). 9 ÖVF : Bottensyrehalt, ml/l,9 -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års undersökning ökat från till arter (fig ). Medelartantalet per prov hade också ökat, dock ej signifikant. Signifikanta, nedåtgående trender kunde konstateras (fig ). Annelida 9 Mollusca ÖVF :, antal taxa Antal taxa totalt Antal taxa totalt Arthropoda,,,,,,,, Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
22 ÖVF :, antal taxa Antal taxa 99 FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, ÖVF : Abundansen hade ökat till en relativt hög nivå. Ökningen över det senaste året var dock inte signifikant (fig 9). Grupp Mollusca (huvudsakligen tusensnäckan Peringia ulvae) och Annelida (huvudsakligen Pygospio elegans) låg bakom ökningarna. Arthropoda (kräftdjur) minskade jämfört med fjolåret, men låg alltjämt på en hög nivå. p<,; R =,9 p<,; R =,9 9 Antal individer/m Annelida ÖVF :, abundans Mollusca Arthropoda Echinodermata Antal individer/m Antal individer/m Varia Totalt FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat)
23 Antal individer/m NS (p=,) 99 NS (p=,) ÖVF :, abundans 9 FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Ytdeposition ÖVF :, abundans Djupdeposition Antal individer/m Suspension Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Inga trender kunde konstateras i det variabla materialet (fig ). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare, som helt domineras av tusensnäckan (fig ). Samtliga funktionella grupper hade ökat i antal sedan.
24 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) hade ökat signifikant jämfört med fjolåret (fig ). Grupp Mollusca stod för den huvudsakliga förändringen, men även grupp Annelida ökade kraftigt. Inga signifikanta trender kunde konstateras hos biomassan (fig ). Samtliga funktionella grupper ökade jämfört med fjolåret (fig ). Hela perioden (-) har varit relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas biomassa. Biomassa g vv/m Annelida ÖVF :, biomassa Mollusca* Biomassa g vv/m ,,,,, Arthropoda Echinodermata , Varia Totalt* Biomassa g vv/m,, FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m NS (p=,) FIGUR. Linjär regression för biomassa (*exkl. Mytilus edulis) och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar ÖVF :, biomassa* NS (p=,) 9
25 Biomassa g vv/m Ytdeposition,,,,, ÖVF :, biomassa Djupdeposition, Biomassa g vv/m Suspension* 9 Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,,, ÖVF :, index ämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Index, ÖVF : Shannon-Wieners och ämnhetsindex visade på smärre förändringar, medan Margalefs index ökade jämfört med år (fig ). Ökad dominans hos ett fåtal arter drog ner ämnhetsindex, men ett ökat artantal höjde både Shannon-Wieners och Margalefs index
26 Station ÖVF :, inre Lommabukten. - års syremätningar visade på goda syreförhållanden, med en lägstanotering på,9 ml/l i november (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF:,9 -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning minskat ytterligare något och visade på en låg nivå (fig ). Medelantalet taxa/hugg hade också minskat, men ej signifikant. Signifikant negativa trender sågs för båda perioderna (- och -) (fig ). Antal taxa 9 Annelida 9 Mollusca ÖVF :, antal taxa 9 Antal taxa 9 9 Arthropoda 9 Varia 9 9 Totalt Antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
27 Antal taxa p<,; R =, p<,; R =, 99 FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). ÖVF :, antal taxa 9 Annelida Mollusca ÖVF :. abundans Antal individer/m 9 9 Arthropoda Totalt Antal individer/m 9 9 FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Den totala abundansen år hade ökat, men ej signifikant, jämfört med år (fig. 9). Grupp Mollusca hade ökat, medan Annelida och Arthropoda hade gått tillbaka. Årets resultat stärkte den siginifikanta, positiva trend som även tidigare noterats (R =,9) (fig ). Stationens abundans dominerades precis som tidigare helt av ytdepositionsätare/herbivorer (i huvudsak tusensnäckor)(fig ).
28 p<,; R =,9 ÖVF :, abundans NS (p=,) Antal individer/m 99 FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 Antal individer/m Ytdeposition/herbivor 9 9 Djupdeposition ÖVF :, abundans 9 Antal individer/m 9 Suspension 9 Predator 9 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) hade vid års undersökning ökat något (fig ). Biomassan uppvisade en fortsatt låg nivå och minskningar konstaterades för Annelida och Arthropoda. Signifikant negativa trender sågs både för hela perioden (-) och för perioden - (fig ). Ytdepositionsätare dominerade helt, medan övriga gruppers förekomst i stort sett var obefintlig (fig ).
29 Annelida Mollusca* ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m 9 Biomassa g vv/m 9,,,,, Arthropoda Totalt* 9 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m p<,; R =, p<,; R =, ÖVF :, biomassa* 99 9 FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes Index, ÖVF : Samtliga index minskade jämfört med års noteringar till följd av minskat artantal och ökat individantal. (fig ). 9
30 Biomassa g vv/m 9 Ytdeposition/herbivor,,,,,,,,,, Djupdeposition ÖVF :, biomassa 9 Biomassa mg vv/m 9 9 Suspension* 9 Predator 9 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ÖVF :, index Shannon-Wiener Margalefs index ämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. Station ÖVF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - med syrehalter över ml/l, generellt sett. Årets (-) syreförhållanden var goda med en lägstanotering på, ml/l i september (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng.
31 Antal taxa Annelida 9 ÖVF :, antal taxa Mollusca 9 9 Arthropoda Totalt Antal taxa 9 9 FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). ÖVF :, antal taxa Antal taxa per hugg p=,; R =, p<,; R =, 9 FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Taxa, ÖVF : Det totala antalet taxa har ökat successivt under perioden - men har - legat på en betydligt lägre nivå (fig ). Medelantalet taxa per hugg låg också på en signifikant lägre nivå. Signifikant nedåtgående trender sågs för båda periodindelningarna, men starkast för - (R =,) (fig ).
32 Annelida Mollusca ÖVF :, abundans Antal individer/m 9 9 Antal individer/m Arthropoda Totalt 9 9 FIGUR 9. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). NS (p=,9) ÖVF :, abundans NS (p=,9) Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Abundansen vid station : visade år på ytterligare nedgång (ej sign.) (fig 9). Detta berodde i huvudsak på minskningar hos både Mollusca och Annelida. Inga signifikanta trender kunde ses i materialet (fig ). Stationen dominerades av djupdepositionsätare samt ytdepositionsätare/herbivorer trots att denna grupp minskat (fig ). 9
33 Antal individer/m 9 Ytdeposition/herbivor 9 ÖVF :, abundans Suspension 9 Antal individer/m 9 9 Djupdeposition 9 Predator 9 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m Annelida 9 ÖVF :, biomassa Mollusca* Arthropoda Totalt* Biomassa g vv/m 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade minskat kraftigt, men trots den tydliga nedgången var skillnaden mot ej signifikant (fig ). Samtliga grupper minskade. Negativ trend sågs för perioden - (fig ). Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på generella minskningar över det senaste året (fig ).
34 Biomassa g vv/m p=,; R =, 9 ÖVF :, biomassa* NS (p=,) Ytdeposition/herbivor ÖVF :, biomassa Suspension* Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Index,,, Shannon-Wiener Margalefs index ämnhetsindex,,,,,,,,,,,, ÖVF :, index FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Djupdeposition Predator Biomassa mg vv/m 9 9 FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. Index, ÖVF : Samtliga index för års undersökning visade endast på små förändringar, eftersom minskningarna hos de olika parametrarna varit proportionella mot varandra (fig ).
35 Station ÖVF :, utanför Klagshamn. Station ÖVF : uppvisade goda syreförhållanden med samtliga noteringar över ml/l (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa låg på en låg nivå jämfört med - (fig ). Medelantalet arter (taxa) per prov låg signifikant lägre jämfört med perioden fram till. Signifikanta, nedåtgående trender kunde påvisas för både - och särskilt - (fig ). Annelida ÖVF :, antal taxa Mollusca Antal taxa Arthropoda, Varia Antal individer/m,, Totalt Antal individer/m FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
36 ÖVF :, antal taxa Antal tax per hugg 99 p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Abundansen låg i stort sett oförändrad kvar på en låg nivå (fig 9). Dock sågs minskningar hos Annelida och ökningar hos Mollusca. Abundansen visade på en signifikant negativ trend för perioden - (R =,) (fig ). Den dominanta födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer hade ökat något medan övriga grupper minskat (fig ). 9 Antal individer/m Annelida ÖVF :, abundans Mollusca Antal individer/m Arthropoda Varia Antal individer/m Totalt FIGUR 9. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).
37 NS (p=,) ÖVF :, abundans p<,; R =, Antal individer/m 99 9 FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Antal individer/m Ytdeposition/herbivor 9 ÖVF :, abundans Djupdeposition Antal individer/m Suspension Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat)
38 Annelida ÖVF :, biomassa Mollusca* Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m Arthropoda,,,,,,,,,, Varia Totalt* Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m p<,; R =, ÖVF :, biomassa* p<,; R =, 99 FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade minskat något (ej sign.) jämfört med. Minskningar i biomassa hos grupp Annelida låg bakom (fig ). Svaga, men signifikant negativa trender sågs i materialet (fig ). Djupdepositionsätare hade minskat kraftigt medan övriga grupper ökade (fig ). 9 Index, ÖVF : Allmänt vikande parametrar gav minskningar i samtliga index (fig ).
39 ,,,,,,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,, ÖVF :, index ämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna slagits samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : vilka ligger relativt grunt och huvudsakligen befinner sig ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en brackvattenartad miljö med tydliga temperaturskillnader över året Antal taxa per hugg Antal taxa Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Grunda stationer ÖVF Biomassa* 9 9 FIGUR. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF :). Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Taxa Medelantalet taxa har, med vissa avbräck, ökat kontinuerligt i stort sett hela -talet. - års resultat låg på en signifikant lägre nivå jämfört med tidigare undersökningsår (fig ). Signifikant negativa trender konstaterades för båda perioderna, och särskilt tydligt under perioden - (fig ). 9 Grunda stationer, antal taxa p<,; R =, p<,; R =, Antal taxa Antal taxa 99 FIGUR. Linjär regression för artantal per replikat och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 9
40 Abundans Abundansen hade ökat signifikant över det senaste året (fig ). Svaga,signifikant positiva trender konstaterades (fig ). Antal individer/m p=,; R =, Antal individer/m Grunda stationer, abundans p=,; R =, 99 9 FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen Biomassa exkl. stora arter Biomassan hade ökat signifikant över det senaste året (fig ). Svaga, men signifikanta, negativa trender konstaterades endast för perioden - (R =,) (fig 9). Biomassa g vv/m p<,; R =, Biomassa g vv/m Grunda stationer, biomassa* NS (p=,) FIGUR 9. Linjär regression för biomassa (exkl. Mytilus) och tid på grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Tillståndsklassning 99 I Havs och Vattenmyndighetens Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i Östersjön. Enligt EUs vattendirektiv skall status för kustnära havsområden bedömas baserat på klassificering av bl a bottenfauna. Aktuell metod för bedömning av miljötillståndet hos mjukbottenfaunan (Blomqvist et. al., ) innebär att status bedöms med ett index, BQI (Benthic Quality Index), där det tas hänsyn till förekommande arters olika känslighetsgrad. Enligt metoden skall status bedömas för varje sk vattenförekomst. Öresund är indelat i flera olika vattenförekomster, som i sin tur delas in i två olika fraktioner: - m djup och > m djup. Minst fem stationsmedelvärden per vattenförekomst behövs för att räkna fram ett index. Då index beräknas för stationerna inom ÖVF:s kontrollprogram blir man varse att kontrollprogrammet inte når upp till fem stationer per vattenförekomst. Endast en station ligger nedom m djup, och en av de övriga ligger ovan fem m djup. De grunda stationerna provtas inte med rätt provtagningsyta och huvuddelen av de grunda stationerna inom programmet harmonierar bättre med Östersjöns känslighetslista trots att de geografiskt ska höra till Västerhavet och därmed bedömas efter denna lista. 9
41 Trots flera avsteg från de uppställda villkoren har BQI räknats fram per station och år för perioden -. Bedömningen blir således något ungefärlig. Indexet presenterar ändå på ett känsligare sätt tillståndet jämfört med traditionella index och klassificeringar. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är Öresundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område Östersjön. Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen bedöms även syresituationen på de grunda stationerna under det gångna året. BQI (enskilfd station), -percentil ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG 99 FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för den enskilda stationen ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund nedom m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. ÖVF :, Helsingborg (> m djup) Denna bedömningsmodell gäller för stationer som ligger på djup större än m, och berör alltså ÖVF :. Här gäller känslighetsvärden för Västerhavet. Årets resultat visade på en minskning i BQI ÖVF :. Stationens status klassades dock fortsatt till "måttlig" (fig ). Syresituationen var enligt de danska syrebristrapporterna något ansträngda i Öresund under hösten med observationer av akut syrebrist. ÖVFs hydrografiprogram avslöjade något sänkta syrehalter redan på mycket grunda djup i både Lundåkrabukten och Lommabukten under septemeber-november. Det kan mycket väl vara så att kraftig syrebristsituation har uppträtt vid ÖVF : både under korta och något längre perioder. Då data saknas kan man bara väldigt grovt bedöma hur syremiljön varit på den undersökta bottenfaunastationen under det gångna året. Fördelen med BQI-bedömningar är dock att förekommande arters känslighet för t ex. låg syrehalt vägs in i statusklassningen.
42 Grunda stationer (- m djup) Denna kategori behandlar enligt modellen stationer med bottendjup inom intervallet - m. Stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF : faller inom ramen för detta djupintervall. Station : kommer även, trots att djupet är mindre än m, att behandlas inom denna kategori. Modellen kan sedan använda känslighetsvärden för antingen Västerhavet eller Östersjön. Den fysiska gränsen mellan Västerhavet och Östersjön går vid Limhamnströskeln, vilket innebär att endast station ÖVF : utanför Klagshamn skall bedömas med känslighetsvärden för Östersjön. Stationerna ÖVF : och ÖVF : borde egentligen behandlas med känslighetsvärden för Östersjön då dessa ligger ovan språngskiktet där det utflödande, bräckta Östersjövattnet dominerar i förekomst. Faunan på dessa lokaler är alltså i högre grad av Östersjötyp än Västerhavstyp. Då statusbedömning numera görs direkt i databasprogrammet BEDA tillåts inga avvikelser från stationernas geografiska position. Stationerna kommer alltsåledes att behandlas strikt efter vilken vattenförekomst de tillhör. BQI (enskilfd station), -percentil Status på station ÖVF : och ÖVF : visade på "dålig" status enligt bedömningsmodellen och station ÖVF : visade på "otillfredsställande" status. Den låga statusnivån är ett utslag av bristande matchning snarare än låg status (fig ). Uträkning med Östersjö-värden gav "god" status för både ÖVF : och ÖVF :. Det framstår som tydligt att bedömningskriterierna för de grunda Öresundsstationerna inte passar helt. BQI (enskilfd station), -percentil 9 ÖVF : 9 ÖVF : 99 BQI (enskilfd station), -percentil 99 9 ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG 99 FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund, - m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. De grunda, och mer sydligt belägna stationerna har tidigare uppvisat en artmässig matchning till Östersjöns känslighetsvärden som har varit i det närmaste %-ig, trots att några av stationerna geografiskt sett hör till Öresund och därmed Västerhavet. ÖVF : och ÖVF : klassas som tillhörande Västerhavet och ÖVF : klassas som en Östersjöstation. Detta innebär att status på ÖVF : klassas till "dålig" och ÖVF : klassas till "otillfredsställande" och ÖVF : får "otillfredsställande" status (fig ). Uträkning med Östersjö-värden gav "måttlig" status för ÖVF : och "otillfredsställande" för ÖVF :. De grunda stationerna uppvisar sällan ansträngda syreförhållanden och under det gångna året noterades ingen akut syrebrist (< ml/l). Dock gjordes några noteringar med lindrig syrebrist (- ml/l) under hösten. Detta sker troligen då saltare bottenvatten tränger in på grundare områden i Öresund. Sådana situationer brukar i allmänhet inte var långvariga men kan inte uteslutas ge negativa effekter på den grunda bottenfaunan.
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs merBottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merRegional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Läs merMusslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.
1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra
Läs merBottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merRapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Läs merBottenundersökning. Johanna Järnegren
Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merRegional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Läs merÖvervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
Läs merRAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merBottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Läs merBEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED
Läs merDjuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merFauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merVänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.
Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.
Läs merMarin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:
Läs merHÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.
ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merInventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merHelsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg
Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:
Läs merRegional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merMarin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet
Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG
BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes
Läs merBottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering
Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och
Läs merMarin bottenfauna 2013
Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har
Läs merhavsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Läs merOmslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller
1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merFörekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008
Sidan 1 av 17 Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 28 Kalmar läns kustvattenkommitté samordnar sedan 1984 kustkontrollen i Kalmar län. Kontrollen sker enligt ett fastställt program som emellanåt
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003
1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT
Läs merNORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011
KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...
Läs merMÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Läs merEkologiskt projektarbete 7,5 hp
Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Undersökning av miljökvalitet i Valleviken baserat på bottenfaunans sammansättning Malin Nordin, Amanda Overmark & Mattis Ripsköld INTRODUKTION Övergödning är ett omfattande
Läs merKävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11
BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merStatusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merInformation om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merTrendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merUndersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB
Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar
Läs merIngår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv
Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård
Läs merBottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet
Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands
Läs merUtredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011
Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101
Läs merResultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön September 1996 Vattenresurs AB Inledning Bagarsjön (6 ha) är en tätortsnära insjö i östra delen av Nacka kommun. Sjön är påverkad av höga närsalthalter. Sjön
Läs mer