BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT"

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Analys... ämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... 9 Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser.... Bilaga... 9 OMSLAGSBILD. Huvudet på en maskmollusk (Chaetoderma nitidulum) från station ÖVF : Foto: Fredrik Lundgren

4 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har sedan utförts med ny utformning. Stationerna ÖVF : och ÖVF :9 har utgåttutoch ersatts av stationerna ÖVF : och ÖVF:. Station ÖVF : (9 m djup) fortsätter att provtas med Smith&McIntyre-huggare (yta, m ) och med replikat. Övriga, grundare belägna stationer (-m djup) provtogs av dykare och rörprovtagare (yta, m ) och med replikat per station. års provtagningar genomfördes under perioden :e till :e juni. ÖVF : provtogs med undersökningsfartyget Sabella, och övriga stationer provtogs av dykare från öppen motorbåt. Sediment Sedimentdata på station ÖVF : Helsingborg visade på i stirt set oförändrade förhållanden. Andelen finsediment var dock fortsatt lägre än normalt vilket kan tyda på ökad våg- och strömpåverkan. Redoxprofilen på ÖVF : visade på ansträngda syreförhållanden med mindre än cm syresatt sediment. De grunda stationerna visade på en normal sedimentmiljö med sand, grov sand eller blandad botten. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfauna, grunda stationer Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade generellt på minskningar, vikande trender för perioden - och måttlig status. Ansträngda syresituationer under hösten kan ligga bakom de observerade minskningarna. Shannon-Wieners index och ämnhetsindex hade ökat något över det senaste året vilket berodde på en minskad dominans hos ormstjärnorna. BQI minskade något och visade, likt förra året, på "måttlig" status. Provtagningsmetodiken ändrades år från kranmanövrerad huggare till att dykare placerar ut rörprovtagare under vattnet på alla de grunda stationerna. Detta innebär främst att proverna kontrollerat kan tas på bar sandbotten utan vegetation. De grunda stationerna uppvisade bottnar med fläckvist förekommande barbottnar med sand/grus. Tidigare har man inte kunna undvika att även få med visst inslag av vegetation, såsom fintrådiga alger eller ålgräs, i proverna. Eftersom många djurarter är starkare associerade till vegetation än till själva bottensubstratet har provresultatet tidigare varit ett resultatat av hur mycket vegetation som kommit med i proverna. Med den nya metodiken kan man kontrollera detta vilket innebär att resultaten i högre grad kommer att beskriva variationer i miljöpåverkan och inte variationer i provkvalitet. Det är viktigt att poängtera att lägre nivåer till stor del beror på förändrad metodik, snarare än på försämrat tillstånd. Station ÖVF : provtogs för andra året och uppvisade ett relativt grovt, exponerat sediment med en normal fauna bestående av få, tåliga arter, individrikt och med en måttlig biomassa. Bottenfaunan vid station ÖVF : visade år på minskade förekomster, bortsett från de dominerande gördelmaskarna (Oligochaeta). Observerade förekomster var typiska för en grund, exponerad och grovkorning botten. Status enligt BQI hamnande precis på gränsen mellan "dålig" och "otillfredsställande", vilket får betraktas som en underskattning. Station ÖVF : var ny för året och uppvisade på ett exponerat och relativt grovkornigt sediment samt god syresituation. Faunan visade på generella ökningar men normala förekomster. Statusklassning med BQI gav "otillfredställande" status. Denna status får betraktas som en underskattning.med beräkning med känslighetsvärden för Östersjön får man statusindikering som ligger på "god".

5 Station ÖVF : uppvisade år på ökat artantal, abundans och biomassa men signifikant endast för biomassan. BQI ökade något, fortsatt indikerande "dålig" status. Denna status får betraktas som en underskattning. Med beräkning med känslighetsvärden för Östersjön får man statusindikering som ligger på "god". Station ÖVF : uppvisade en smärre, icke signifikant nedgång i artantal och icke signifikanta ökningar av individantal och biomassa. Nivåerna var generellt låga till normala. Stationen präglas av förekomsten av tusensnäckor och får betraktas som variabel. Med ny metodik förväntades resultaten bli något stabilare men antalet tusensnäckor verkar fortsätta variera. BQI hade minskat ytterligare till. Stationens status klassades till "dålig". Med känslighetsvärden för Östersjön hade statusen gått ner till "otillfredsställande". Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade fortsatt lägre artantal och icke signifikanta minskningar hos individantal och biomassa. Abundansen uppvisade positiva trender trots årets tillbakagång. Artantalet visade på en tydlig, nedåtgående trend för perioden -, vilket man kunde förvänta med tanke på metodikskiftet. BQI minskade men klassades fortfarande till "otillfrådställande" status. Omräknat till Östersjöstation blev det "måttlig" status. God syresituation under hela det gångna året kunde konstateras. Bottenfaunan på ÖVF : uppvisade minskningar hos artantal och biomassa över det senaste året, medan individantale tlåg oförändrat. Generellt sågs svaga negativa trender för hela undersökningsperioden och tydligare nedåtgående trender för den senaste -årsperioden. Samtliga klassiska index minskade. Stationen, som ju ligger i Östersjöområdet, har sjunkit i status över de senaste provtagningarna och klassades vid årets undersökning endast till "otillfredsställande" status. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp sågs ett oförändrat artantal, men som låg signifikant lägre jämfört med -. Negativa trender sågs för både långa och korta perioderna. Individantal och biomassa hade ökat signifikant över det senaste året och låg på nivåer jämförbara med tidigare år (-). I och med att prover numera tas enbart på vegetationsfria ytor så förändras resultaten, med minskningar i ffa artantal och abundans. Trots den nya metodiken ser vi i årets resultat relativt stora förändringar på flera stationer. Antagligen påverkas de grunda bottnarna starkt av naturliga påverkanskrafter såsom vind och vågor samt strömmar och temperaturfluktuationer.

6 . INLEDNING. METODIK Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund utförs sedan med ny utformning och innefattar undersökningar på stationer; ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Stationerna ÖVF : och ÖVF : undersöks alltså för andra året. Stationernas positioner och djup framgår av tabell och figur. TABELL. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF :,,9',' Helsingborg ÖVF : 9,',' Lundåkrabukten ÖVF :,,',' ÖVF :,,',' Lommabukten ÖVF :,,',' ÖVF :, 9,',' Höllviken ÖVF :,9,',' Provtagning Provtagningarna vid ÖVF : genomfördes den :e juni med undersökningsfartyget Sabella. I station ÖVF : togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (ca, m provtagningsyta). Vid övriga stationer genomfördes provtagningar - juni då replikat per station provtogs med rörprovtagare (, m provtagningsyta), vilka placerades av dykare på vegetationsfria bottenytor. Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. I varje station avskiktades ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från sedimentproppar tagen med rörprovtagare. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i station ÖVF :. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Analys I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan i preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material arkiveras tills vidare på Toxicon AB i Landskrona. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).

7 OVF : HÖGANÄS OVF : HELSINGBORG OVF : LANDSKRONA OVF : OVF : OVF : Malmö MALMÖ OVF : FIGUR. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram år.

8 ämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 9-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport 99. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej är tillgänglig för tidigare undersökningar (9-99). All data har matats in i databassystemet BEDA. Detta databassystem används nationellt och kommer att öka tillgängligheten på nationell nivå då rapportering till databasvärd underlättas. Ur BEDA-databasen sammanställdes medelvärden för biomassa och abundans för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga). Medelvärden för födovalsgrupper (enligt osephson, 9 samt opubl. data) sammanställdes och jämfördes. Variansanalys utfördes på antal taxa per hugg, abundans och biomassa mellan olika år med gräns för statistisk signifikans vid p<,. Tukey-Kramers post hoc test användes för jämförelser mellan grupperna. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och för den senaste -års perioden (-), med signifikansgräns vid p<,. Analysprogrammet PRIMER användes vid MultiDimensional Scaling (MDS) för abundans på station ÖVF :. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och ämnhetsindex räknades fram med hjälp av PRIMER för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) samt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, (Havs- och Vattenmyndigheten, ) vilka beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna med hjälp av bl a bottenkvalitetsindex (BQI). Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar korrekturläsning/kontroll av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.

9 . RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg generellt på normala nivåer (tab & ), även om glödförlusten låg något lägre än normalt. ÖVF : uppvisade en torrsubstans på ca % och en glödförlust på, %, vilket är normalt för denna station. De grunda stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : hade sediment med ca -9 % torrsubstans och ca,-,9 % glödförlust. Andelen småpartiklar var fortsatt låg på station ÖVF :. I övrigt låg andelen småpartiklar i flera fall något lägre än normalt, men jämförbart med tidigare år. ÖVF : hade i allmänhet lägre medelkornstorlek än de grundare stationerna, undantaget ÖVF : som uppvisade fortsatt lägst medelkorndiameter (tab & ). TABELL. Torrsubstans (TS i %) i sediment för perioden -. SD anger standardavvikelse Station Medel -9 SD : , 9,9 :,,,,,,,,, :,,, 9, 9,, 9, 9,,, : , 9, :,, 9,,,, 9,,,, :,, 9,, 9,9,, :,,,,,,,9 9, 9, TABELL. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment för perioden -9. SD anger standardavvikelse. Station Medel -9 SD : ,, :,,9,,,,,,,, :,,,,,,,,9 : ,, :,,,,,,,,,, :,,,,9,,,,, :,,,,,,,,, TABELL. Andelen partiklar <µm i % i sediment för perioden -. SD anger standardavvikelse. Station Medel -9 SD : ,, :,,,,,,,,, :,9,,,,9,,,9,, : ,, :,,9,,,,,,, :,,,,,,, :,,,,,,,,, TABELL. Medelkorndiametern i µm i sediment för perioden -. SD anger standardavvikelse. Station Medel -9 SD : :, 9 : 9, 9 9 : :, 9 9 :, 9 :,9 9 9

10 Medel - ÖVF : Redoxpotential Eh, mv 9 Sedimentdjup, cm FIGUR. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid station ÖVF :. Redoxpotential Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som ett minimum för "opåverkade" sediment. Man bör lägga på minnet att enstaka mätningar endast representerar en ögonblicksbild av rådande förhållanden. ÖVF : uppvisade ett tunnare oxiderat skikt jämfört med år och endast ca, cm oxiderat skikt (fig ). Syresituationen i bottenvattnet Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Detta är särskilt viktigt på de djupare bottnarna, vilka ligger under språngskiktet.här förekommer syrebrist ofta i betydligt större omfattning än på bottnar som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Bottensyredata för de grunda stationerna (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :) är hämtade från ÖVF:s eget kontrollprogram. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Det utförs inga syremätningar vid ÖVF : inom ÖVFs hydrografiska kontrollprogram. Bottenfauna, djupa stationer Syresituationen generellt DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi, Aarhus Universitet (fd DMU) redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i bl a Öresund under perioden juli-november (fig ). Den danska syrebristbedömningen görs med haltintervallerna - mg/l (akut syrebrist) och - mg/l (moderat syrebrist). Observera att enheten skiljer sig från den svenska indelningen som baseras på halter angivna i ml/l. Akuta syrebristobservationer (< ml/l) gjordes söder om Ven i Öresund i september. Lindrig syrebrist konstaterades under hela perioden september-november i norra halvan av Öresund. Hösten visade alltså, enligt DCE, på ansträngda syresitationer i Öresund.

11 FIGUR. Syrebristsituationen under perioden juli-november i Öresund. Gul färg indikerar lindrig syrebrist (- mg/l eller,-, ml/l) och röd färg indikerar akut syrebrist (< mg/l eller <, ml/l). Kartorna är hämtade från DMUs syrebristrapporter för hösten. Station ÖVF :, utanför Helsingborg Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade minskat något från taxa till 9 över det senaste året (fig ). Artantalet får fortsatt betraktas som lågt jämfört med senare delen av undersökningsperioden (-). Medelartantal per hugg hade minskat marginellt (ej sign.) över det senaste året. Ingen signifikant trend över perioden - sågs, men för åren - sågs en signifikant negativ trend (R =,9)(fig ).

12 Totalt antal taxa Annelida Mollusca ÖVF :, antal taxa Totalt antal taxa Arthropod a 9 Echinodermata Varia 9 Totalt Totalt antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Antal taxa NS(p=,; R =,9) 99 FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg på station ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen Abundans, ÖVF : Abundansen på station ÖVF : hade minskat svagt (ej sign.) det senaste året. Minskningar sågs hos Arthropoda och Echinodermata (fig ). Abundansen visade inte på någon signifikant trend över perioden -. Perioden - visade däremot på en signifikant minskande trend (R =,) (fig ). Ytdepositionsätare och djupdepositionsätare, ökade över det senaste året. Suspensionsätare minskade tydligt. Djupdepositionsätarna visade en ökande tendens över tiden (fig ). ÖVF :, antal taxa p<,; R =,9 9

13 Antal individer/m Annelida Mollusca ÖVF :, abundans Antal individer/m Echinodermata Arthropoda Varia Totalt Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper Antal individer/m 9 99 FIGUR. Linjär regression för abundans på station ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. NS (p=,); R =, p<,; R =, ÖVF :, abundans 9

14 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition ÖVF :, abundans Antal individer/m Suspension Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper.. Stress:,9 Ñ F F Ñ ÖVF : abundans - - Ñ D á F F Ñ D Ñ D D X 9 Ö H á á X H X I 9 B H áà à á à Ö B B I à â Ç Mâ II Ö Ö Öâ Ç â B Ç M M Å Ç â M Å - Å Å FIGUR 9. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. MDS-analys av abundansdata visade på relativt stor likhet mellan och års data (fig 9). Grafen åskådliggör en gradvis förändring över hela perioden -. H B H F Ñ 9 Ç Å M â Ö à 9 I D á X

15 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica (islandsmussla), Modiolus modiolus (hästmussla) och E. cordatum (sjöborre)) har varit relativt jämn men svagt minskande sedan (fig ). Storväxta och ojämnt förekommande arter såsom A. islandica, E. cordatum och M. modiolus dominerar biomassan och redovisas separat. Årets biomassa (exkl. "stora arter") hade minskat något, dock ej signifikant, och återgått till års nivå. Det senaste årets minskning försvagade den signifikant ökande trenden över perioden - (R =,). En signifikant negativ trend kunde ses för biomassan under perioden 9- (R =,) (fig ). Biomassa g vv/m Annelida Mollusca* ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m Echinodermata**,,, Arthropoda* Biomassa g vv/m Varia Modiolus modiolus Echinocardium cordatum Arctica islandica Pagurus bernhardus Totalt FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt, exklusive musslorna Arctica islandica & Modiolus modiolus*, samt sjöborren Echinocar- Biomassa g vv/m ÖVF :, biomassa* 99 FIGUR. Linjär regression för biomassa (* exkl. A. islandica, M. modiolus* och E. cordatum) och tid på station ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. p<,; R =,9 p<,; R =,9 9

16 Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år undantaget) på station ÖVF : under perioden -, men har minskat successivt sedan -. sågs en tillbakagång till års nivå (fig ). Samtidigt har djupdepositionsätare ökat stadigt sedan millenieskiftet. Index, ÖVF : Shannon-Wiener och ämnhetsindex ökade något det senaste året medan Margalefs index minskade svagt (fig ). ÖVF :, biomassa Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m Suspension* Predator * FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive A. islandica*, M. modiolus* och E. cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper.,,,, Shannon-Wiener, H' 9 Margalef, d,,,,,,,, ÖVF :, index ämnhet, E FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :

17 Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF :, Höganäs. Syresituationen var under året - god med en lägsta notering på,9 ml/l i september under det gångna året (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :,9 -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Höganäs. ÖVF :, antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års provtagning minskat från till 9 arter (fig ). Minskningen berodde främst på färre kräftdjursarter (Arthropoda). Medelartantalet per prov hade också minskat från,9 till, arter per hugg, en minskning som var signifikant (p=,). Abundans, ÖVF : Abundansen hade ökat tydligt över det senaste året och dominerades fortsatt av Oligochaeta spp. (gördelmaskar, Annelida) (fig ). Ökningen var dock inte signifikant (p=,). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av djupdepositionsätare (huvudsakligen Oligochaeta spp.) (fig ). ÖVF :, abundans Antal individer/m Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Antal taxa -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt.

18 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper.. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan uppvisade en icke signifikant ökning över det senaste året. Biomassan, liksom abundansen, dominerades av Oligochaeta spp. (Annelida) (fig ). Dominerande funktionell grupp var djupdepositionsätare (fig 9) huvudsakligen representerade av Oligochaeta spp. Index, ÖVF : Diversitets- och jämnhetsindex hade minskat till följd av den ökade dominansen av Oligochaeta spp. (tab ). Våtvikt g/m ÖVF :, biomassa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt,,,,,,,,,,,,,, FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, biomassa Predator Biomassa g vv/m Antal individer/m FIGUR 9. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat på födovalsgrupper.. TABELL. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9, Margalefs index,, ämnhetsindex, E,,

19 Station ÖVF :, Landskrona. Syresituationen var under det gångna året god med en lägstanotering på, ml/l (fig ). 9 ÖVF : Bottensyrehalt, ml/l, Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års provtagning ökat från till arter vilket är högt jämfört med andra grunda stationer i undersökningen (fig ). Ökningen berodde huvudsakligen på fler påträffade kräftdjursarter. Antal arter per hugg hade ökat signifikant (p=,). Abundans, ÖVF : Individantalet hade också ökat signifikant sedan. Mollusca (fr a tusensnäckan Peringia ulvae) och Annelida (fr a Pygospio elegans) dominerade individantalet (fig ). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare (huvudsakligen tusensnäcka) (fig ). ÖVF :, antal taxa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt -maj- -juni- -juli- Antal taxa -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Landskrona. FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Antal individer/m ÖVF :, abundans Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9

20 Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension ÖVF :, abundans Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på födovalsgrupper. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan hade ökat signifikant och låg högst jämfört med övriga grunda Öresundsstationer. Biomassan dominerades av Mollusca och Annelida (fig ). Funktionellt dominerades biomassan av ytdepositionsätare (huvudsakligen borstmasken Pygospio elegans och tusensnäcka) och suspensionsätare (ff a större musselarter, såsom sandmussla, hjärtmussla och hästmussla) (fig ). Index, ÖVF : Shannon-Wieners och jämnhetsindex minskade något pga ökad dominans av ett fåtal arter. Samtliga iindex låg dock på en relativt hög nivå jämfört med övriga grunda lokaler (tab ). Våtvikt g/m ÖVF :, biomassa Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt,,9 9,,,,,,,,,,,,,,, FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. ÖVF :, biomassa Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Landskrona, uppdelat på födovalsgrupper. TABELL. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,, Margalefs index,, ämnhetsindex, E,,

21 Station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen var under året - god bortsett från en notering med lindrig syrebrist under ml/l som gjordes i november (fig ). 9 ÖVF : Bottensyrehalt, ml/l,9 -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa hade vid års undersökning ökat från till arter (fig ). Medelartantalet per prov hade också ökat, dock ej signifikant. Signifikanta, nedåtgående trender kunde konstateras (fig ). Annelida 9 Mollusca ÖVF :, antal taxa Antal taxa totalt Antal taxa totalt Arthropoda,,,,,,,, Varia Totalt FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).

22 ÖVF :, antal taxa Antal taxa 99 FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, ÖVF : Abundansen hade ökat till en relativt hög nivå. Ökningen över det senaste året var dock inte signifikant (fig 9). Grupp Mollusca (huvudsakligen tusensnäckan Peringia ulvae) och Annelida (huvudsakligen Pygospio elegans) låg bakom ökningarna. Arthropoda (kräftdjur) minskade jämfört med fjolåret, men låg alltjämt på en hög nivå. p<,; R =,9 p<,; R =,9 9 Antal individer/m Annelida ÖVF :, abundans Mollusca Arthropoda Echinodermata Antal individer/m Antal individer/m Varia Totalt FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat)

23 Antal individer/m NS (p=,) 99 NS (p=,) ÖVF :, abundans 9 FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Antal individer/m Ytdeposition ÖVF :, abundans Djupdeposition Antal individer/m Suspension Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Inga trender kunde konstateras i det variabla materialet (fig ). Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare, som helt domineras av tusensnäckan (fig ). Samtliga funktionella grupper hade ökat i antal sedan.

24 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) hade ökat signifikant jämfört med fjolåret (fig ). Grupp Mollusca stod för den huvudsakliga förändringen, men även grupp Annelida ökade kraftigt. Inga signifikanta trender kunde konstateras hos biomassan (fig ). Samtliga funktionella grupper ökade jämfört med fjolåret (fig ). Hela perioden (-) har varit relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas biomassa. Biomassa g vv/m Annelida ÖVF :, biomassa Mollusca* Biomassa g vv/m ,,,,, Arthropoda Echinodermata , Varia Totalt* Biomassa g vv/m,, FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m NS (p=,) FIGUR. Linjär regression för biomassa (*exkl. Mytilus edulis) och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar ÖVF :, biomassa* NS (p=,) 9

25 Biomassa g vv/m Ytdeposition,,,,, ÖVF :, biomassa Djupdeposition, Biomassa g vv/m Suspension* 9 Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,,, ÖVF :, index ämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Index, ÖVF : Shannon-Wieners och ämnhetsindex visade på smärre förändringar, medan Margalefs index ökade jämfört med år (fig ). Ökad dominans hos ett fåtal arter drog ner ämnhetsindex, men ett ökat artantal höjde både Shannon-Wieners och Margalefs index

26 Station ÖVF :, inre Lommabukten. - års syremätningar visade på goda syreförhållanden, med en lägstanotering på,9 ml/l i november (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF:,9 -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning minskat ytterligare något och visade på en låg nivå (fig ). Medelantalet taxa/hugg hade också minskat, men ej signifikant. Signifikant negativa trender sågs för båda perioderna (- och -) (fig ). Antal taxa 9 Annelida 9 Mollusca ÖVF :, antal taxa 9 Antal taxa 9 9 Arthropoda 9 Varia 9 9 Totalt Antal taxa FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).

27 Antal taxa p<,; R =, p<,; R =, 99 FIGUR. Linjär regression för antal taxa per hugg och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). ÖVF :, antal taxa 9 Annelida Mollusca ÖVF :. abundans Antal individer/m 9 9 Arthropoda Totalt Antal individer/m 9 9 FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Den totala abundansen år hade ökat, men ej signifikant, jämfört med år (fig. 9). Grupp Mollusca hade ökat, medan Annelida och Arthropoda hade gått tillbaka. Årets resultat stärkte den siginifikanta, positiva trend som även tidigare noterats (R =,9) (fig ). Stationens abundans dominerades precis som tidigare helt av ytdepositionsätare/herbivorer (i huvudsak tusensnäckor)(fig ).

28 p<,; R =,9 ÖVF :, abundans NS (p=,) Antal individer/m 99 FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på station ÖVF :, inre Lommabukten, inom ÖVF under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 Antal individer/m Ytdeposition/herbivor 9 9 Djupdeposition ÖVF :, abundans 9 Antal individer/m 9 Suspension 9 Predator 9 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) hade vid års undersökning ökat något (fig ). Biomassan uppvisade en fortsatt låg nivå och minskningar konstaterades för Annelida och Arthropoda. Signifikant negativa trender sågs både för hela perioden (-) och för perioden - (fig ). Ytdepositionsätare dominerade helt, medan övriga gruppers förekomst i stort sett var obefintlig (fig ).

29 Annelida Mollusca* ÖVF :, biomassa Biomassa g vv/m 9 Biomassa g vv/m 9,,,,, Arthropoda Totalt* 9 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m p<,; R =, p<,; R =, ÖVF :, biomassa* 99 9 FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på ÖVF : under perioderna - och 9-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes Index, ÖVF : Samtliga index minskade jämfört med års noteringar till följd av minskat artantal och ökat individantal. (fig ). 9

30 Biomassa g vv/m 9 Ytdeposition/herbivor,,,,,,,,,, Djupdeposition ÖVF :, biomassa 9 Biomassa mg vv/m 9 9 Suspension* 9 Predator 9 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ÖVF :, index Shannon-Wiener Margalefs index ämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. Station ÖVF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - med syrehalter över ml/l, generellt sett. Årets (-) syreförhållanden var goda med en lägstanotering på, ml/l i september (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng.

31 Antal taxa Annelida 9 ÖVF :, antal taxa Mollusca 9 9 Arthropoda Totalt Antal taxa 9 9 FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). ÖVF :, antal taxa Antal taxa per hugg p=,; R =, p<,; R =, 9 FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat) Taxa, ÖVF : Det totala antalet taxa har ökat successivt under perioden - men har - legat på en betydligt lägre nivå (fig ). Medelantalet taxa per hugg låg också på en signifikant lägre nivå. Signifikant nedåtgående trender sågs för båda periodindelningarna, men starkast för - (R =,) (fig ).

32 Annelida Mollusca ÖVF :, abundans Antal individer/m 9 9 Antal individer/m Arthropoda Totalt 9 9 FIGUR 9. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). NS (p=,9) ÖVF :, abundans NS (p=,9) Antal individer/m FIGUR. Linjär regression för abundans och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Abundansen vid station : visade år på ytterligare nedgång (ej sign.) (fig 9). Detta berodde i huvudsak på minskningar hos både Mollusca och Annelida. Inga signifikanta trender kunde ses i materialet (fig ). Stationen dominerades av djupdepositionsätare samt ytdepositionsätare/herbivorer trots att denna grupp minskat (fig ). 9

33 Antal individer/m 9 Ytdeposition/herbivor 9 ÖVF :, abundans Suspension 9 Antal individer/m 9 9 Djupdeposition 9 Predator 9 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m Annelida 9 ÖVF :, biomassa Mollusca* Arthropoda Totalt* Biomassa g vv/m 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade minskat kraftigt, men trots den tydliga nedgången var skillnaden mot ej signifikant (fig ). Samtliga grupper minskade. Negativ trend sågs för perioden - (fig ). Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på generella minskningar över det senaste året (fig ).

34 Biomassa g vv/m p=,; R =, 9 ÖVF :, biomassa* NS (p=,) Ytdeposition/herbivor ÖVF :, biomassa Suspension* Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Index,,, Shannon-Wiener Margalefs index ämnhetsindex,,,,,,,,,,,, ÖVF :, index FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. M.. edulis) och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. - användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Djupdeposition Predator Biomassa mg vv/m 9 9 FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. Index, ÖVF : Samtliga index för års undersökning visade endast på små förändringar, eftersom minskningarna hos de olika parametrarna varit proportionella mot varandra (fig ).

35 Station ÖVF :, utanför Klagshamn. Station ÖVF : uppvisade goda syreförhållanden med samtliga noteringar över ml/l (fig ). Bottensyrehalt, ml/l 9 ÖVF :, -maj- -juni- -juli- -aug.- -sep.- -okt.- -nov.- -dec.- -jan.- -feb.- -mars- -apr.- -maj- -juni- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa låg på en låg nivå jämfört med - (fig ). Medelantalet arter (taxa) per prov låg signifikant lägre jämfört med perioden fram till. Signifikanta, nedåtgående trender kunde påvisas för både - och särskilt - (fig ). Annelida ÖVF :, antal taxa Mollusca Antal taxa Arthropoda, Varia Antal individer/m,, Totalt Antal individer/m FIGUR. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).

36 ÖVF :, antal taxa Antal tax per hugg 99 p<,; R =, p<,; R =, FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Abundans, ÖVF : Abundansen låg i stort sett oförändrad kvar på en låg nivå (fig 9). Dock sågs minskningar hos Annelida och ökningar hos Mollusca. Abundansen visade på en signifikant negativ trend för perioden - (R =,) (fig ). Den dominanta födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer hade ökat något medan övriga grupper minskat (fig ). 9 Antal individer/m Annelida ÖVF :, abundans Mollusca Antal individer/m Arthropoda Varia Antal individer/m Totalt FIGUR 9. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat).

37 NS (p=,) ÖVF :, abundans p<,; R =, Antal individer/m 99 9 FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Antal individer/m Ytdeposition/herbivor 9 ÖVF :, abundans Djupdeposition Antal individer/m Suspension Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat)

38 Annelida ÖVF :, biomassa Mollusca* Biomassa g vv/m Biomassa g vv/m Arthropoda,,,,,,,,,, Varia Totalt* Biomassa g vv/m FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa g vv/m p<,; R =, ÖVF :, biomassa* p<,; R =, 99 FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på ÖVF : under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade minskat något (ej sign.) jämfört med. Minskningar i biomassa hos grupp Annelida låg bakom (fig ). Svaga, men signifikant negativa trender sågs i materialet (fig ). Djupdepositionsätare hade minskat kraftigt medan övriga grupper ökade (fig ). 9 Index, ÖVF : Allmänt vikande parametrar gav minskningar i samtliga index (fig ).

39 ,,,,,,,, Shannon-Wiener,,,, Margalefs index,,,,,,, ÖVF :, index ämnhetsindex FIGUR. Diversitets- och ämnhetsindex för station ÖVF :. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna slagits samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : vilka ligger relativt grunt och huvudsakligen befinner sig ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en brackvattenartad miljö med tydliga temperaturskillnader över året Antal taxa per hugg Antal taxa Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Grunda stationer ÖVF Biomassa* 9 9 FIGUR. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF :). Felstaplar anger standardfel. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Taxa Medelantalet taxa har, med vissa avbräck, ökat kontinuerligt i stort sett hela -talet. - års resultat låg på en signifikant lägre nivå jämfört med tidigare undersökningsår (fig ). Signifikant negativa trender konstaterades för båda perioderna, och särskilt tydligt under perioden - (fig ). 9 Grunda stationer, antal taxa p<,; R =, p<,; R =, Antal taxa Antal taxa 99 FIGUR. Linjär regression för artantal per replikat och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). 9 9

40 Abundans Abundansen hade ökat signifikant över det senaste året (fig ). Svaga,signifikant positiva trender konstaterades (fig ). Antal individer/m p=,; R =, Antal individer/m Grunda stationer, abundans p=,; R =, 99 9 FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på Grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen Biomassa exkl. stora arter Biomassan hade ökat signifikant över det senaste året (fig ). Svaga, men signifikanta, negativa trender konstaterades endast för perioden - (R =,) (fig 9). Biomassa g vv/m p<,; R =, Biomassa g vv/m Grunda stationer, biomassa* NS (p=,) FIGUR 9. Linjär regression för biomassa (exkl. Mytilus) och tid på grunda stationer under perioderna - och -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. 9- användes Smith&McIntyre (yta, m, replikat), - användes rörprovtagare (yta, m, replikat). Tillståndsklassning 99 I Havs och Vattenmyndighetens Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i Östersjön. Enligt EUs vattendirektiv skall status för kustnära havsområden bedömas baserat på klassificering av bl a bottenfauna. Aktuell metod för bedömning av miljötillståndet hos mjukbottenfaunan (Blomqvist et. al., ) innebär att status bedöms med ett index, BQI (Benthic Quality Index), där det tas hänsyn till förekommande arters olika känslighetsgrad. Enligt metoden skall status bedömas för varje sk vattenförekomst. Öresund är indelat i flera olika vattenförekomster, som i sin tur delas in i två olika fraktioner: - m djup och > m djup. Minst fem stationsmedelvärden per vattenförekomst behövs för att räkna fram ett index. Då index beräknas för stationerna inom ÖVF:s kontrollprogram blir man varse att kontrollprogrammet inte når upp till fem stationer per vattenförekomst. Endast en station ligger nedom m djup, och en av de övriga ligger ovan fem m djup. De grunda stationerna provtas inte med rätt provtagningsyta och huvuddelen av de grunda stationerna inom programmet harmonierar bättre med Östersjöns känslighetslista trots att de geografiskt ska höra till Västerhavet och därmed bedömas efter denna lista. 9

41 Trots flera avsteg från de uppställda villkoren har BQI räknats fram per station och år för perioden -. Bedömningen blir således något ungefärlig. Indexet presenterar ändå på ett känsligare sätt tillståndet jämfört med traditionella index och klassificeringar. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är Öresundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område Östersjön. Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen bedöms även syresituationen på de grunda stationerna under det gångna året. BQI (enskilfd station), -percentil ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG 99 FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för den enskilda stationen ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund nedom m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. ÖVF :, Helsingborg (> m djup) Denna bedömningsmodell gäller för stationer som ligger på djup större än m, och berör alltså ÖVF :. Här gäller känslighetsvärden för Västerhavet. Årets resultat visade på en minskning i BQI ÖVF :. Stationens status klassades dock fortsatt till "måttlig" (fig ). Syresituationen var enligt de danska syrebristrapporterna något ansträngda i Öresund under hösten med observationer av akut syrebrist. ÖVFs hydrografiprogram avslöjade något sänkta syrehalter redan på mycket grunda djup i både Lundåkrabukten och Lommabukten under septemeber-november. Det kan mycket väl vara så att kraftig syrebristsituation har uppträtt vid ÖVF : både under korta och något längre perioder. Då data saknas kan man bara väldigt grovt bedöma hur syremiljön varit på den undersökta bottenfaunastationen under det gångna året. Fördelen med BQI-bedömningar är dock att förekommande arters känslighet för t ex. låg syrehalt vägs in i statusklassningen.

42 Grunda stationer (- m djup) Denna kategori behandlar enligt modellen stationer med bottendjup inom intervallet - m. Stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF : faller inom ramen för detta djupintervall. Station : kommer även, trots att djupet är mindre än m, att behandlas inom denna kategori. Modellen kan sedan använda känslighetsvärden för antingen Västerhavet eller Östersjön. Den fysiska gränsen mellan Västerhavet och Östersjön går vid Limhamnströskeln, vilket innebär att endast station ÖVF : utanför Klagshamn skall bedömas med känslighetsvärden för Östersjön. Stationerna ÖVF : och ÖVF : borde egentligen behandlas med känslighetsvärden för Östersjön då dessa ligger ovan språngskiktet där det utflödande, bräckta Östersjövattnet dominerar i förekomst. Faunan på dessa lokaler är alltså i högre grad av Östersjötyp än Västerhavstyp. Då statusbedömning numera görs direkt i databasprogrammet BEDA tillåts inga avvikelser från stationernas geografiska position. Stationerna kommer alltsåledes att behandlas strikt efter vilken vattenförekomst de tillhör. BQI (enskilfd station), -percentil Status på station ÖVF : och ÖVF : visade på "dålig" status enligt bedömningsmodellen och station ÖVF : visade på "otillfredsställande" status. Den låga statusnivån är ett utslag av bristande matchning snarare än låg status (fig ). Uträkning med Östersjö-värden gav "god" status för både ÖVF : och ÖVF :. Det framstår som tydligt att bedömningskriterierna för de grunda Öresundsstationerna inte passar helt. BQI (enskilfd station), -percentil 9 ÖVF : 9 ÖVF : 99 BQI (enskilfd station), -percentil 99 9 ÖVF : HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSSTÄLLANDE DÅLIG 99 FIGUR. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :. Klassgränserna gäller för Öresund, - m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. De grunda, och mer sydligt belägna stationerna har tidigare uppvisat en artmässig matchning till Östersjöns känslighetsvärden som har varit i det närmaste %-ig, trots att några av stationerna geografiskt sett hör till Öresund och därmed Västerhavet. ÖVF : och ÖVF : klassas som tillhörande Västerhavet och ÖVF : klassas som en Östersjöstation. Detta innebär att status på ÖVF : klassas till "dålig" och ÖVF : klassas till "otillfredsställande" och ÖVF : får "otillfredsställande" status (fig ). Uträkning med Östersjö-värden gav "måttlig" status för ÖVF : och "otillfredsställande" för ÖVF :. De grunda stationerna uppvisar sällan ansträngda syreförhållanden och under det gångna året noterades ingen akut syrebrist (< ml/l). Dock gjordes några noteringar med lindrig syrebrist (- ml/l) under hösten. Detta sker troligen då saltare bottenvatten tränger in på grundare områden i Öresund. Sådana situationer brukar i allmänhet inte var långvariga men kan inte uteslutas ge negativa effekter på den grunda bottenfaunan.

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. 1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Bottenundersökning. Johanna Järnegren

Bottenundersökning. Johanna Järnegren Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Fauna och flora utanför Silletorpsån Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.

Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba. Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.

Läs mer

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP. ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell

Läs mer

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och

Läs mer

Marin bottenfauna 2013

Marin bottenfauna 2013 Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10 BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller 1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008

Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008 Sidan 1 av 17 Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 28 Kalmar läns kustvattenkommitté samordnar sedan 1984 kustkontrollen i Kalmar län. Kontrollen sker enligt ett fastställt program som emellanåt

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT

Läs mer

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Undersökning av miljökvalitet i Valleviken baserat på bottenfaunans sammansättning Malin Nordin, Amanda Overmark & Mattis Ripsköld INTRODUKTION Övergödning är ett omfattande

Läs mer

Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01 UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11 BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings

Läs mer

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet. Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar

Läs mer

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Läs mer

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands

Läs mer

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101

Läs mer

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön September 1996 Vattenresurs AB Inledning Bagarsjön (6 ha) är en tätortsnära insjö i östra delen av Nacka kommun. Sjön är påverkad av höga närsalthalter. Sjön

Läs mer