BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT"

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; toxicon@toxicon.com

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Bearbetning... Jämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... 9 Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning...9. Referenser.... Bilagor... Omslagsbild. Märlkräftan Leucothoe lilljeborgi från de djupare stationerna. Foto: Fredrik Lundgren

4 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan. års provtagningar genomfördes den :e och :e april med undersökningsfartyget Sabella. Sediment Sedimentdata visade huvudsakligen på normala förhållanden. Andelen fina partiklar hade åter ökat på flertalet stationer. Redoxprofilerna visade på förbättrade syreförhållanden i sedimenten vid ÖVF : och ÖVF :9 med drygt syresatta centimeter sediment. Station ÖVF : låg oförändrat med ca cm tjockt syresatt skikt. De grunda stationerna visade på en normal, men variabel sedimentmiljö. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade "god" status trots minskat artantal över det senaste året. Nivån var hög för artantal och abundans, och moderat för biomassa sett över hela undersökningsperioden. Årets undersökning visar på höga nivåer och relativt goda förhållanden för stationen. Bottenfaunan på station ÖVF : visade på normala till höga nivåer för antal arter, antal individer och biomassa. Förhållandevis goda syreförhållanden i bottnen de senaste två åren verkar ha gynnat faunan. Bottenkvalitetsindex indikerade fortsatt på "god" status. Goda dvs. tidvis något ansträngda men ej akuta, syreförhållanden noterades under de senaste två åren. Bottenfaunan på station ÖVF :9 i Lommabukten visade genomgående på goda resultat med ökande faunaparametrar. Syre- och sedimentstatus bekräftade detta med förbättrade syreförhållanden både i vattnet och i sedimentet. Bottenkvalitetsindex (BQI) visade följaktligen på en tydlig förbättring till "god" status. Förbättrad syrestatus för respektive område och förbättrade redoxförhållande noterades för de djupa stationerna. Antal taxa, abundans och biomassa visade på ökningar gentemot fjolåret och fortsatt höga nivåer. Bottenfauna, grunda stationer Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade normala eller höga nivåer för de undersökta sedimentoch faunaparametrarna. BQI hade ökat något, fortsatt indikerande "dålig" status, men stationen passar illa i de förutsättningsramar som ges i klassningsmetoden för BQI. Bottenkvalitetsindex på station ÖVF : minskade något över det senaste året men klassades fortfarande till "god" status. Sammantaget verkade stationens bottenfauna ha en normal status, med oförändrat artantal samt minskande abundans och biomassa. Stationen präglas av förekomsten av musslor och snäckor. Bottenfaunan på station ÖVF : visade på höga noteringar för antal taxa och moderata nivåer för abundans och biomassa. Tusensnäckan dominerade totalt och låg till stor del bakom de förändringar som observerades. Sammantaget hade stationen en god status. Bottenfaunan på station : uppvisade en kraftig dominans av tusensnäckan, som dock minskat något vid årets undersökning. I övrigt karaktäriserades stationen av höga nivåer för samtliga parametrar. BQI hade också ökat och klassas till "god" status. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp ökade antal taxa, minskade abundans och biomassa över det senaste året, med fortsatt normala till höga nivåer jämfört med övriga årsmedelvärden.

5 . INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan. Undersökningarna under perioden - genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes, liksom tidigare år (-), på stationer; ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :9, ÖVF : (från ) och ÖVF :. Stationernas positioner framgår av tabell och figur.. METODIK Tabell. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF : Helsingborg ÖVF : 9 Lundåkrabukten ÖVF : Lommabukten ÖVF : ÖVF :9 ÖVF : 9 Höllviken ÖVF : Provtagning Provtagningarna genomfördes den :e till den :e april med undersökningsfartyget Sabella. I varje station togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (, m provtagningsyta). Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. I varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med Haps-corer. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Bearbetning I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan under preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material delades upp per organismgrupp för slutförvaring på Zoologiska Museet i Lund. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning, vilken utfördes av AB LMI, Helsingborg. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).

6 HÖGANÄS ÖVF : stn 9 stn HELSINGBORG ÖVF : LANDSKRONA ÖVF : stn ÖVF :9 ÖVF : ÖVF : MALMÖ ÖVF : Figur. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram (gula punkter) samt danska hydrografistationer (gröna punkter) för bedömning av syrehalter.

7 Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 9-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport 99. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden - då rådata på replikatnivå ej fanns tillgänglig för tidigare undersökningar (9-99). Medelvärden för biomassa och abundans jämfördes dels för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga) och dels för födovalsgrupper (enligt Josephson, 9 samt opubl. data). Variansanalys utfördes på total biomassa och abundans mellan olika år med gräns för statistisk signifikansnivå vid p<,. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och i vissa fall valda perioder inom denna, med signifikansgräns vid p<,. Multidimensional Scaling (MDS) och klusteranalys utfördes för abundansdata på de djupa stationerna. Statistikmjukvaran SYSTAT har använts vid alla analyser. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och Jämnhetsindex räknades fram för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) vilken beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna. Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.

8 . RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg inom ramen för tidigare års undersökningar (tab & ). Typiskt uppvisade sedimenten i de djupare stationerna (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9) en torrsubstans på ca - % och en glödförlust på - %. De grunda stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : hade sediment med ca - % i torrsubstans och ca,- % i glödförlust. Andelen småpartiklar hade minskat generellt på huvuddelen av stationerna, men som vanligt skilde sig de djupare stationerna från de grundare med en högre andel småpartiklar och en lägre medelkorndiameter (tab ). Tabell. Torrsubstans (TS i %) i sediment -. Station ÖVF :,,,9,, 9,,,,,,,,, ÖVF :, 9,,,,,, 9, 9,9,,,,, ÖVF :,,,,,,,,,,, 9, 9,, ÖVF :,,,,,,,,,,,,, 9, ÖVF :9,,,,,,,9,,,,,,, ÖVF : - - 9,,, 9, -,,,,,, 9, ÖVF :,9 9,,,,, 9,9,,,,9,,, Tabell. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment -. Station ÖVF :,,,,,,,,,,,,,, ÖVF :,,,,9,9,,9,,,,,9,, ÖVF :,,,,,,,,9,,9,,,, ÖVF :,,,,,9,,,,,,,,, ÖVF :9,,9, 9,,,,,,,,,,, ÖVF : - -,9,,, -,,,,,,, ÖVF :,,,,,,9,,,,,,,, Tabell. Andelen partiklar <µm i % - samt medelkorndiametern i µm för åren - i sediment. Station < µm < µm < µm < µm < µm < µm < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm ÖVF :,,, 9,, 9,,,,,,,,, ÖVF :,,,,,,, 9,, 9,,,,, ÖVF :,9,,,,,,,,,, 9,9,9, 9 ÖVF : 9,,,,,,,,,,,, 9,, ÖVF :9,,,,,9,, 9, 9, 9,,,,9, ÖVF : - -,,,, - -,, 9,,,, ÖVF :,,,,,,,,,,,, 9 9, M

9 Redoxpotential Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som undre gräns för ett "opåverkat" sediment. Redoxpotentialen var generellt något bättre jämfört med fjolåret, dvs med något tjockare oxiderat skikt (fig ). Stationerna ÖVF : och :9 hade ett drygt cm tjockt oxiderat sedimentytskikt, medan station ÖVF : uppvisade hela, centimeter tjockt oxiderat (syresatt) sedimentytskikt. Redoxpotential Eh, mv! Medel - Medel - ÖVF : ÖVF : ÖVF :9! Sedimentdjup, cm Figur. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9. Syresituationen i bottenvattnet Sedimentdjup, cm Sedimentdjup, cm Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Därför är det viktigt att bilda sig en uppfattning om hur syresituationen varit under hela året vid en given station. Detta är särskilt viktigt på de djupare stationerna, där syrebrist kan förekomma i betydligt större omfattning än på stationer som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Det utförs tyvärr inga syremätningar vid de djupa stationerna inom ÖVFs hydrografiska kontrollprogram. Bottensyredata för jämförelse till de djupa stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 har därför hämtats från danska undersökningar, vilka numera ligger under Miljøcenter Roskildes ansvar, gjorda på stationer vilka ungefärligt motsvarar ÖVF:s djupa bottenfaunastationer i region och bottendjup (tab ). Information har även hämtats från DMUs (Danmarks Miljøundersøgelser) månatliga rapporter om syrebristsituationen i Öresund och Bälten (fig ). Bottensyredata för de grunda stationerna (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :) är hämtade från ÖVF:s eget kontrollprogram via SMHI:s databas SHARK. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. Tabell. Stationer på danska sidan av Öresund som använts som referenser (se även fig. ) för bottensyre till djupa bottenfaunastationer inom ÖVFs kontrollprogram. Positioner anges i WGS. Referens till Station Läge Position Djup Mätning utförd av ÖVF: 9 NO Hornbæk, N 9, E 9m Fredriksborgs Amt/ Miljøcenter Roskilde ÖVF: Espergærde, N, E m Fredriksborgs Amt/ Miljøcenter Roskilde ÖVF:9 Hollænderdybet, N, E m Københavns Amt och Kommune/ Miljøcenter Roskilde Bottenfauna, djupa stationer Syresituationen generellt Danska DMU redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i Öresund under perioden juli-november (fig ). Inga syrebristobservationer gjordes i Öresund från juli till augusti. Dock var halterna generellt fallande under denna period. I augusti-september hade halterna sjunkit så att syrebrist (< ml/l) noterades i norra Öresund nedom m djup. Lägsta uppmätta halt var, mg/l uppmätt på, m djup. I slutet av september hade syrebristsituationen förvärrats med syrebristobservationer redan vid m djup (Ven). Situatio- 9

10 juli-aug aug-sep sep-okt okt-nov Figur. Syrebristsituationen under perioden juli-november i Öresund. Blå färg indikerar ingen syrebrist och gul färg indikerar syrebrist (< ml/l). Kartorna är hämtade från DMU:s syrebristrapporter för. nen förändrades drastiskt i början av oktober i samband med kraftig blåst. Vattenmassorna blandades om fullständigt och ingen syrebrist kunde noteras. Kraftig blåst gjorde sedan att inga mätningar kunde utföras under perioden oktober-november, men syresituationen gynnades troligtvis av väderleken. Sommaren/hösten visade alltså på en bättre syresituation jämfört med det föregående året. Inga rapporterade observationer under mg/l och en begränsad period med låga halter i september enligt DMU's rapportering. Station ÖVF:, utanför Höganäs. Syresituationen i bottenvattnet vid station 9, NO Hornbæk (referensstation till ÖVF:), karaktäriseras av återkommande syreminima på höstarna där halterna ofta understiger den kritiska gränsen ( ml/l) och då djurlivet tar skada av syrebrist. Under perioden maj till maj var syresituationen i bottenvattnet förbättrad jämfört med halterna de föregående åren (-), och inga halter uppmättes under den kritiska gränsen. Under sommaren/ hösten låg halterna huvudskligen i intervallet - ml/l vilket innebär syrebrist. Halterna understeg även vid två mättillfällen ml/l vilket är gränsen för kraftig syrebrist och då faunan börjar att dö. Det bör noteras att syredata är hämtade från en station som ej ligger på den position där bottenfaunan är provtagen. Kopplingen mellan station 9 och station ÖVF: får anses som något ungefärlig. 9 NO Hornbaek, 9 m Syrehalt, ml/l, jul- aug- sep- okt- nov- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station 9, NO Hornbæk.

11 Taxa, ÖVF: Det totala antalet taxa på station ÖVF: hade vid års undersökning minskat ytterligare sedan år men låg alltjämt på en hög nivå sett över hela perioden (-)(fig ). Samtliga taxonomiska grupper minskade, utom tagghudingar (Echinodermata). Totalt har taxa påträffats på stationen sedan varav taxa (%) endast vid ett tillfälle under hela perioden. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Medelantalet taxa/hugg låg oförändrat jämfört med år, och uppvisade fortsatt en signifikant positiv trend över perioden - med relativt god förklaringsgrad (R =,)(fig ). Antal taxa Antal taxa, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal taxa Echinodermata Varia Totalt 9 9 Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt sett. Observera att skalorna varierar. Abundans, ÖVF : Den totala abundansen (individantalet) på ÖVF : visade år på en svag, icke signifikant ökning jämfört med fjolåret, och låg alltjämt på en hög nivå (fig ). Samtliga grupper ökade utom havsborstmaskar (Annelida). Perioden - visade på en signifikant ökande trend över perioden med moderat förklaringsgrad (R =,)(fig ). Antal individer/m Abundans, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt Figur. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel.

12 Antal taxa Antal individer Y= -9,9 +,*X; R=, 99 Tid Y= -, +,*X; R=, 99 Tid Figur. Linjär regression för antal taxa och abundans på station ÖVF : under perioden -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.. När organismerna indelades efter födoval var fördelningen mellan grupperna likartad de åtta senaste åren (-) (fig, cirkeldiagram). Samtliga grupper ökade i antal, men framför allt suspensionsätarna (fig, stapeldiagram). MDS- och klusteranalys av abundansens fördelning på olika arter visade på årsvisa grupperingar och gradvisa förändringar i sammansättning där närliggande år i tid visade störst likheter med varandra (fig 9). Årets abundansdata uppvisade störst likheter med de tre föregående åren. Abundans ÖVF : Ytdepositionätare/ herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m Figur. Abundans på station ÖVF :, Höganäs uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa abundans (andel) återges. Stress =, Abundans ÖVF :, %, % Figur 9. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF:. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Total likhet anges i nedre vänstra hörnet

13 Biomass g vv/m Annelida Mollusca*,,,, Biomassa, ÖVF : Arthropoda Biomassa g vv/m Echinodermata Varia 9 Arctica islandica Totalt Figur. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs exklusive musslan Arctica islandica (*), uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. A. islandica anges i totalen med blå färg. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m Biomassa ÖVF : Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension * Predator Ytdepositionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionsätare* Predatorer Figur. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som staplar och dels som cirklar (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica) på ÖVF : hade ökat något (ej sign.) efter flera år av minskningar, och låg nu på en moderat nivå sett över hela perioden (-)(fig ). Samtliga grupper ökade och kräftdjuren (Arthropoda) noterades för särskilt stor ökning. Födovalsgruppernas biomassa har dominerats av suspensionsätare över hela undersökningsperioden och fördelningen mellan de olika grupperna har varit relativt likartad (fig ). År visade på små förändringar för samtliga grupper, bortsett från ytdepositionsätare som ökade tydligt. Index, ÖVF : Både Shannon-Wiener och Jämnhetsindex hade ökat under det gångna året, medan Margalefs index hade minskat till följd av ökat individantal och minskat artantal (tab ). Tabell. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF : under perioden -. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9,,,9,,,,9,,9,,,, Margalefs index,9,,,,,9,9, 9, 9, 9,,9, 9, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,9,,,9

14 Station ÖVF :, utanför Helsingborg Syresituationen för bottenvattnet vid station, Espergærde, präglas av återkommande syreminima under hösten, ofta med halter understigande ml/l. Perioden mellan de två senaste provtagningarna (maj -maj ) visade på förbättrade förhållanden jämfört med fjolåret. Inga observationer gjordes understigande ml/l (fig ). Man bör dock notera att faunastationens djup (9 m) överstiger den danska referensstationen med m, vilket innebär att syreförhållandena kan ha varit mer ansträngda vid bottenfaunalokalen jämfört med station. Espergaerde, m Syrehalt, ml/l, jul- aug- sep- okt- nov- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Espergærde. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade ökat tydligt gentemot fjolåret till taxa (fig ). Bakom totalantalet taxa sågs ökningar hos samtliga grupper förutom hos tagghudingar (Echinodermata). Totalantalet taxa visade på en ökande tendens över hela perioden bortsett från 9 års värde. Medelantalet taxa per hugg vid årets undersökning på en oförändrad nivå. Fortsatt sågs en signifikant, men svag, positiv trend för medelantalet taxa per hugg över perioden -, dock med låg förklaringsgrad (R =,). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över perioden - har 9 taxa påträffats och av dessa har 9 taxa ( %) påträffats endast vid ett enstaka tillfälle under perioden. Annelida Mollusca Antal taxa, ÖVF : Arthropoda Antal taxa Antal taxa Echinodermata 9 Varia 9 Totalt Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar.

15 Abundans, ÖVF : Abundansen på station ÖVF : hade ökat jämfört med år, dock ej signifikant, och uppvisade en fortsatt hög nivå sett över hela perioden 9- (fig ). Minskningar sågs endast hos grupp övriga. Kräftdjuren ökade tydligt och uppvisade högsta notering för denna grupp för hela perioden. Abundansen visade på en signifikant positiv trend över perioden - med moderat förklaringsgrad (R =,)(fig ). Antal individer/m Annelida Mollusca Abundans, ÖVF : Arthropoda Echinodermata Varia Totalt Antal individer/m Figur. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer 9 Y= -,9 +,*X; R=, 99 Tid Figur. Linjär regression för abundans och tid på station ÖVF : under perioden -. Förklaringsgrad (R ) =,.. Abundans ÖVF : Antal individer/m Ytdeposition/herbiovor Djupdeposition Suspension Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.

16 Årets ökande individantal sågs hos samtliga födovalsgrupper utom hos djupdepositionsätare (fig, staplar). Födovalsgruppernas inbördes andelsförhållande ändrades inte mycket och fördelningen mellan de funktionella grupperna har sett likartad ut under de senaste årens undersökningar. MDS- och klusteranalys av abundansdata visade att årets data visade störst likhet med de senaste årens data (fig ). Stress =,9 Abundans ÖVF : 9, %, % Figur. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Annelida Mollusca Biomassa, ÖVF : Arthropoda, Biomassa g/m,, Echinodermata Varia E. cordatum A.islandica Övriga Biomassa g/m Figur. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. Arctica islandica och Echinocardium cordatum) har varit relativt jämn och något ökande under de senaste åren (-) (fig, svarta staplar). De två storväxta och ojämnt förekommande arterna A. islandica och E. cordatum dominerade biomassan och redovisas separat. Biomassan (exkl. A. islandica och E. cordatum) år visade på en ökning jämfört med fjolåret, och låg fortsatt på en mycket hög nivå. Den signifikant ökande trenden över perioden - förstärktes (R =,)(fig 9). Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år undantaget) på station ÖVF : under perioden -. Fördelningen av biomassan var i stort sett oförändrad jämfört med år.

17 Biomassaexkl. stora arter Y= -9, +9,*X; R=,99 99 Tid Figur 9. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och E. cordatum) och tid på station ÖVF : under perioden -. Förklaringsgrad (R ) =,.. Biomassa ÖVF :, exkl. A. islandica & E. cordatum Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive musslan Arctica islandica*, och sjöborren Echinocardium cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF: Shannon-Wieners index och Jämnhetsindex minskade något, medan Margalefs index ökade, tvärt emot fjolårets resultat. Nivåerna har sedan legat på en relativt god nivå sett över hela perioden (9-) (fig ).,,,, Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Figur. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF :. 9,,,,,,,, Index, ÖVF : Jämnhetsindex, E

18 Station ÖVF :9, yttre Lommabukten. Syresituationen vid station, Hollænderdybet, (referensstation till ÖVF :9) visade under det gångna året på förbättrade förhållanden jämfört med året innan och utan observationer av syrehalter under ml/l (fig ). Situationsbeskrivningen får ses som en ungefärlig områdesbeskrivning för station ÖVF :9. Hollaenderdybet, m Syrehalt, ml/l,9 jul- aug- sep- okt- nov- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Hollænderdybet. Antal taxa Taxa, ÖVF :9 Annelida Mollusca Arthropoda 9 Varia Totalt Antal taxa Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, ÖVF :9 Antalet taxa hade år ökat kraftigt till en rekordnotering på arter (fig ). Samtliga grupper ökade tydligt. Medelartantalet hade också ökat signifikant från 9, till, arter per prov. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav taxa ( %) endast vid ett tillfälle. Abundans, ÖVF :9 Abundansen hade ökat signifikant jämfört med års notering (fig ). Årets ökning sågs hos samtliga grupper. Fortsatt dominans av den rörbyggande borstmasken Rhodine gracilior noterades bland borstmaskarna. De arter som dominerat abundansen totalt (Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp.)(fig ) under perioden -, uppvisade fortsatt låga förekomster. Dock hade Polydora spp. ökat något över det senaste året.

19 Antal individer/m Abundans, ÖVF :9 Annelida Mollusca Arthropoda Varia 9 Totalt Antal individer/m Figur. Abundans på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Abundans individer/m Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga Figur. Abundans på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Abundans ÖVF :9 Ytdepositionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m Figur. Abundans på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Abundansen har dominerats av yt- och djupdepositionsätare genom hela perioden. Årets resultat visade på en minskad andel djupdepositionsätare och en ökad andel ytdepositionsätare (fig, cirklar). Samtliga födosöksgrupper visade ändå på ökad abundans (fig, staplar). Perioden - karaktäriserades av en tydlig brytning mellan perioderna - och - (fig ). Årets resultat, tillsammans med -, indikerar ett nytt fördelningsmönster med ökad andel djupdepositionsätare. 9

20 Stress =, Abundans ÖVF :9, %, % Figur. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :9. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. MDS- och klusteranalys av abundansdata visade på årsvisa grupperingar, att perioden - skiljer sig mot övriga år och att - års data indikerar en ny gruppering som skiljer sig från tidigare år (fig ). Biomassa, ÖVF :9 Den totala biomassan år (exkl. A. islandica och N. antiqua) hade ökat signifikant jämfört med åren och (fig ). Samtliga huvudgrupper visade på ökningar. Den tydliga dominansen av ett fåtal arter som observerats tidigare, särskilt år, observerades ej (fig 9). Trots årets ökande biomassa konstaterades en nedåtgående trend för hela perioden (-) (R =,) som dock försvagats ytterligare. Biomassans fördelning mellan födovalsgrupperna har varit mer variabel än abundansens fördelning, sett över hela undersökningsperioden (-). Årets data visade på en minskande andel av djupdepositionsätare (fig, cirklar). Biomassa g vv/m Biomassa, ÖVF :9 Annelida Mollusca* Arthropoda 9 Biomassa g vv/m 9 Varia Totalt* Figur. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel.

21 Biomassa* g/m 9 Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga Figur 9. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. Biomassa g vv/m 9 Biomassa ÖVF :9, exkl. A. islandica & N. antiqua Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator* Ytdepositionsätare Djupdepositionsätare Suspensionsätare* Predatorer* /herbivorer Figur. Biomassa på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua), uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Tabell. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF :9. ÖVF :9 Shannon-Wiener, H,,,,9,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,9,,,,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,, Index, ÖVF :9 Samtliga index ökade tydligt och uppvisade mycket höga nivåer. Sett över hela perioden (-) låg index nu på en nivå jämförbar med med de första undersökningsåren (tab ).

22 Djupa stationer, totalt - För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har data från de djupa stationerna sammgrupperats årsvis för perioden -. Djupa stationer innefattar stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 vilka huvudsakligen befinner sig i en miljö som ligger nedom språngskiktet. Antal taxa/hugg Antal taxa/hugg Antal individer/m Abundans Biomassa g vv/m Djupa stationer, ÖVF Biomassa exkl.a. islandica, N. antiqua & E. cordatum Figur. Antal taxa per replikat, abundans och biomassa (** =exkl. Arctica islandica, Neptunea antiqua och Echinocardium cordatum) för djupa stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9). Felstaplar anger standardfel. Taxa Antal taxa i medeltal per hugg hade vid årets undersökning ökat, men ej signifikant, jämfört med förra året ()(fig ). Medelantalet taxa per hugg visade fortsatt på en mycket svag (R =,) men signifikant uppgång över hela perioden (-). Abundans Abundansen på de djupa stationerna hade år ökat, men ej signifikant (fig ). Årets ökning i abundans på de djupa stationerna stärkte en svag, signifikant uppåtgående trend för perioden - (R =,). Abundansen har legat högre i den senare delen av undersökningsperioden (-). År noterades för lägsta abundans under perioden. Biomassa exkl. stora arter Biomassan exklusive de storväxta arterna Arctica islandica, Neptunea antiqua och Echinocardium cordatum har ökat successivt över perioden - (fig ). Årets biomassa var den högsta uppmätta hittills, men skilde sig inte statistiskt från föregående år (-). Årets höga notering gjorde att en mycket svag (R =,), men signifikant ökande trend nu förelåg.

23 Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen har varit god under hela perioden - och uppvisade under det gångna året ej halter understigande ml/l (fig ). Syrehalt, ml/l ÖVF : 9 apr- jul- okt- jan- apr- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Taxa, ÖVF : Arthropoda Antal taxa Annelida 9 Mollusca Echinodermata Varia Totalt Antal taxa Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, ÖVF: Antalet taxa hade vid års undersökning ökat till hela 9, vilket är det näst högsta hittills under hela perioden (-) (fig ). Trots den höga noteringen sågs ingen signifikant skillnad för medelartantalet. Detta berodde på att endast ett replikat uppvisade högt artantal. Inga negativa trender förelåg längre. Av totalt påträffade taxa under åren och var unik för år, 9 unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över perioden - har taxa påträffats och av dessa har 9 taxa ( %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden.

24 Abundans, ÖVF : Abundansen visade på en svag, icke signifikant minskning jämfört med år, men låg på en fortsatt hög nivå jämfört med övriga år (fig ). Grupp Mollusca låg bakom den observerade minskningen (f.f.a. en art; tusensnäckan Hydrobia cf. ulvae) och de förändringar som sker inom denna grupp dominerar förändringar i totalabundansen. I övrigt visade både borstmaskar (Annelida) och kräftdjur (Arthropoda)på ökningar jämfört med fjolåret. Inga trender kunde konstateras. Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare/herbivorer, vilka dominerades helt av tusensnäckan (fig ). I övrigt noterades en svag ökning av suspensionsätare (fig, cirklar). Antal individer/m Annelida Mollusca Abundans, ÖVF : Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt Figur. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Abundans ÖVF : Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) hade år minskat ytterligare (fig ). Musslor och snäckor (Mollusca) låg bakom minskningen, men i övrigt sågs ökningar (Annelida och Arthropoda). Inga signifikanta trender förelåg. Suspensionsätare uppvisade fortsatt låg biomassa och fördelningen mellan grupperna var i stort sett identisk med fjolåret (fig ). Hela perioden (-) var relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas relativa andelar av totalbiomassan

25 Biomassa g/m Annelida Mollusca* Biomassa, ÖVF :, exkl. M. edulis Arthropoda,,,,, Biomassa g/m Echinodermata Varia,,, Totalt* Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor,,,,,! Djupdeposition Suspension* Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis 9 Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF : Samtliga index ökade till följd av högre artantal och minskad abundans (fig ) och låg nu på moderata till höga nivåer för hela perioden 9-.,,, Index, ÖVF : Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Jämnhetsindex, E,,,,,,,,,,,, Figur. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :

26 Station ÖVF :, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station ÖVF : har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten, senast år /. Årets syremätningar visade på goda syreförhållanden. Samtliga uppmätta syrehalter låg över ml/l.(fig 9). Syrehalt, ml/l 9 ÖVF : apr- jul- okt- jan- apr- Figur 9. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Antal taxa Taxa, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal taxa,,,,,,,, Varia Totalt Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen låg vid årets undersökning oförändrat på en normal nivå ( taxa) (fig ). Kräftdjur minskade ytterligare och borstmaskar ökade. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav taxa (9 %) endast har påträffats vid ett tillfälle. Trots minskningen i det totala antalet taxa så hade medelantalet taxa/hugg ökat jämfört med fjolåret. Abundans, ÖVF : Den totala abundansen år hade minskat signifikant mot fjolåret, men låg på en fortsatt hög nivå sett hela perioden (-) (fig. ). Både kräftdjuren och borstmaskarna ökade, men en minskande dominat grupp (Mollusca) överskuggar dessa ökningar. Trots årets minskning sågs en siginifikant positiv trend med moderat förklaringsgrad för abundansen över perioden - (R =,). Stationens abundans dominerades liksom tidigare år helt av ytdepositionsätare/herbivorer (dvs tusensnäckor) och en i stort sett identisk bild med fjolåret konstaterades även i år eftersom samtliga grupper minskade i antal (fig ).

27 Abundans, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal individer/m Figur. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m Biomassa, ÖVF : Annelida Mollusca* Arthropoda,,,,,,,, Varia Totalt Antal individer/m Abundans ÖVF : Ytdepositionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m Figur. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges., Varia Totalt* Biomassa g vv/m,,,,,,, Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa, ÖVF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) visade vid års undersökning på en signifikant minskning i biomassa vilket bröt den ökning som successivt skett under perioden - (fig ). Biomassan låg alltjämt på en moderat nivå och ökningar konstaterades för både borstmaskar och kräftdjur. Dessa ökningar överskuggades emellertid av ökningen hos den dominerande gruppen Mollusca. Ingen trend sågs över hela perioden (-).

28 Biomassa g vv/m 9 Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Ytdepositionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Dominansen av ytdepositionsätare återgick eftersom suspensionsätarna minskade mest (fig ). Predatorer uppvisade låg biomassa likt fjolåret. Index, ÖVF : Samtliga index återgick till års nivåer, och inom ramen för hela perioden (-) (tab ). Tabell. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF : under perioden. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9,,,,9,9,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,9,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,9,, Station ÖVF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden - med samtliga observerade syrehalter över ml/l. Årets (-) syreförhållanden var goda med samtliga halter över ml/l (fig ). Syrehalt, ml/l 9 ÖVF : apr- jul- okt- jan- apr- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa har legat på en mycket jämn nivå (mellan och taxa) under perioden (-). Antalet taxa år låg fortsatt på en mycket hög nivå likt de tidigare tre åren (fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats varav taxa ( %) endast påträffats vid ett tillfälle. Den positiva och signifikanta trenden (R =,) över hela undersökningsperioden (-) för medelantalet taxa per hugg förstärktes ytterligare i och med årets höga notering.

29 Antal individer/m Annelida 9 Mollusca Arthropoda Totalt Antal taxa, ÖVF : 9 Abundans, ÖVF : Antal individer/m Annelida 9 Mollusca Arthropoda Totalt Figur. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Figur. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m Abundans ÖVF : Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Ytdepositionsätare Suspensionsätar Djupdepositionsätare Predatorer /herbivorer e Figur 9. Abundans på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Abundans, ÖVF : Abundansen vid station : hade minskat något efter fjolårets uppgång (fig ). Detta berodde i huvudsak på att den dominerande tusensnäckan hade minskat, men övriga grupper ökade. Hela perioden (-) präglas av stora variationer i abundans mellan åren och domineras totalt av variationer i tusensnäckans förekomst. Stationen dominerades av födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer. Denna grupp hade ökat efter fjolårets nedgångar. Djupdepositionsätare, tidigare huvudsakligen representerade av den tåliga borstmasken Capitella capitata, minskade kraftigt till en låg nivå (fig 9). Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade vid årets undersökning minskat, men ej signfikant jämfört med (fig ). Minskningar sågs hos både musslor/snäckor och kräftdjur. Biomassa g vv/m Annelida 9 Mollusca* Arthropoda Totalt* Biomassa, ÖVF : Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. 9

30 Biomassa g vv/m Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Ytdepositionsätare Suspensionsätar Djupdepositionsätare 9 Predatorer /herbivorer e Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Ingen signifikant trend erhölls vid regressionsanalys. Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på relativt markanta förändringar mellan flertalet år under hela perioden (-) (fig ). Ytdepositionsätare ökade och dominerade nu, och suspensionsätare minskade vid årets undersökning. Fördelningen har varit relativt likartad de fyra senaste åren. Tabell 9. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,,,,,9,9,9,,,9,, Margalefs index,,,9,,,,,9,9,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,9 Index, ÖVF : Samtliga index för års undersökning uppvisade smärre ökningar/minskningar, men låg inom ramen för hela perioden (-) (tab 9). Station ÖVF :, utanför Klagshamn. Station ÖVF : uppvisade goda syreförhållanden med halter över ml/l under hela det gångna året (fig ). Syrehalt, ml/l ÖVF : 9 apr- jul- okt- jan- apr- Figur. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa låg oförändrat på en hög nivå (fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden - har taxa påträffats och av dessa har taxa ( %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden. Medelantalet arter (taxa) per prov hade ökat, men ej signifikant, över det senaste året. Den svaga, tidigare påvisade negativa trenden kunde nu inte påvisas.

31 Annelida Mollusca Antal taxa, ÖVF : Arthropoda Antal taxa Figur. Totalt antal taxa på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Antal individer/m Annelida Mollusca 9 Abundans, ÖVF : Arthropoda Varia Totalt, Antal taxa,, Antal individer/m Varia Totalt Figur. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m Ytdepositionsätare /herbivorer Abundans ÖVF : Djupdepositionsätare Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Figur. Abundans på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.

32 Abundans, ÖVF : Abundansen hade minskat något efter fjolårets kraftiga ökning (fig ). Den huvudsakliga minskningen stod den dominerande tusensnäckan (Mollusca) för, medan övriga grupper ökade. Över perioden - sågs en svag (R =,), signifikant positiv trend. De senaste åren har de funktionella gruppernas andelsmässiga fördelning sett relativt likartad ut (fig, cirklar). års undersökning visade dock på en relativt tydlig ökning av suspensionsätarnas antal och även andel (fig ). Biomassa g/m 9 Annelida Mollusca* Biomassa, ÖVF :, exkl. M. edulis Arthropoda Biomassa g/m,,,,,,,,, Varia Totalt* Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Biomassa g/m Ytdepositionsätare /herbivorer,,,,, Djupdepositionsätare Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator Figur. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Klagshamn, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) uppvisade ökningar sedan den låga noteringen år och årets biomassa ökade likaså om än svagt och icke signifikant. Kräftdjuren var enda minskande grupp (fig ). Inga trender kunde konstateras. Även för biomassan hade fördelningen mellan födosöksgrupperna ändrats marginellt till förmån för suspensionsätarna (fig ). Predatorerna minskade dock tydligt i absoluttal.

33 ,,,,,,,, Index, ÖVF : Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Jämnhetsindex, E,,,,,,,,,,, Figur. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. Index, ÖVF : Samtliga index ökade ytterligare för tredje året i följd, och låg inom ramen för hela perioden (-) (fig ). Grunda stationer, totalt För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har de grunda stationerna lagts samman årsvis för perioden -. Gruppen grunda stationer innefattar stationerna ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : vilka ligger relativt grunt och huvudsakligen befinner sig ovan språngskiktet (haloklinen) och därmed i en mer brackvattenartad miljö. Antal taxa/hugg Grunda stationer, ÖVF Antal taxa/hugg Abundans Biomassa exkl. Mylilus edulis Antal individer/m Biomassa g vv/m Figur 9. Antal taxa per hugg, abundans och biomassa (* =exkl. Mytilus edulis) för grunda stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : och ÖVF :). Felstaplar anger standardfel. Taxa Medelantalet taxa har ökat kontinuerligt sedan. Inga trender över perioden (-) (fig 9). Abundans Abundansen minskade, dock ej signifikant, över det senaste året och låg på en fortsatt hög nivå (fig 9). En mycket svag (R =,), positiv trend konstaterades för perioden -. Biomassa exkl. stora arter Biomassan minskade något (ej signifikant)över det senaste året, men låg alltjämt på en relativt hög nivå. Inga trender observerades (fig 9).

34 Tillståndsklassning I Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav anges kriterier för tillståndsklassning och påverkansgrad för mjukbottenfauna i Västerhavet samt i Östersjön. Enligt EUs vattendirektiv skall status för kustnära havsområden bedömas baserat på klassificering av bl a bottenfauna. Aktuell metod för bedömning av miljötillståndet hos mjukbottenfaunan (Blomqvist et. al., och NFS :) innebär att status bedöms med ett index, BQI (Benthic Quality Index), där det tas hänsyn till förekommande arters olika känslighetsgrad. Enligt metoden skall status bedömas för varje sk vattenförekomst. Öresund är indelat i flera olika vattenförekomster, som delas in i två olika fraktioner: - m djup och > m djup enligt indelning i typområden av SMHI. Minst fem stationsmedelvärden per vattenförekomst behövs för att räkna fram ett index. Då index beräknas för stationerna inom ÖVF:s kontrollprogram blir man varse att kontrollprogrammet inte når upp till fem stationer för vattenförekomsten. Endast två stationer ligger nedom m djup, och en av de övriga ligger ovan fem m djup. Det klargörs också att station ÖVF :9 ( m djup) inte faller inom ramen för den grunda stationen då artförekomsten snarare drar åt den djupa områdestypen. De grunda stationerna inom programmet harmonierar bättre med Östersjöns känslighetslista trots att de geografiskt ska höra till Västerhavet och därmed bedömas efter denna lista. Trots flera avsteg från de uppställda villkoren har BQI räknats fram per station och år för perioden -. Indexet presenterar ändå på ett känsligare sätt tillståndet jämfört med traditionella index och klassificeringar. Bedömningen blir således något ungefärlig. Ytterligare svårigheter med att passa in olika lokaler i modellen är Öresundsregionens läge på gränsen mellan område Västerhavet och område Östersjön. Som ett komplement till mjukbottenfaunaklassningen bedöms även syresituationen på stationerna under det gångna året. Djupa stationer (> m djup) Denna bedömningsmodell gäller för stationer som ligger på djup större än m, och berör alltså ÖVF : och ÖVF :. Här gäller även känslighetsvärden för Västerhavet. BQI för ÖVF : och ÖVF : uppvisade likartat mönster med en svacka i status under - (fig ). Status på båda stationer steg något över det senaste året och klassades båda som "god". Syresituationen var bättre än normalt under det gångna året på stationerna med endast en eller inga observationer under den kritiska gränsen ml/l. DMU:s syrebristrapporter visade på relativt goda förhållanden med endast en kortare period med ansträngda syreförhållanden och då huvudsakligen på större djup. Troligtvis har de båda stationerna ändå påverkats negativt av låga syrehalter och ÖVF : drabbas troligtvis i högre grad då den ligger väsentligt djupare än ÖVF :. Eftersom otillräckligt med data finns tillgängligt kan man bara gissningsvis bedöma hur syremiljön varit på de bottenfaunastationerna varit under det gångna året. BQI (enskild station), -percentil Station ÖVF :, Höganäs Figur. BQI (Benthic Quality Index) för de enskilda stationerna ÖVF : och ÖVF :. Punkterna anger -percentilen, vilken anger gräns för klassning. Klassgränserna gäller för Öresund nedom m djup och känslighetsvärden för Västerhavet. Station ÖVF :, Helsingborg HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDS- STÄLLANDE DÅLIG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. 1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.

Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba. Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Bottenundersökning. Johanna Järnegren

Bottenundersökning. Johanna Järnegren Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom

Läs mer

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED

Läs mer

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller 1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10 BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje

Läs mer

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar

Läs mer

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och

Läs mer

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord

Läs mer

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01 UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:

Läs mer

Marin bottenfauna 2013

Marin bottenfauna 2013 Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Fauna och flora utanför Silletorpsån Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse)

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse) (Rättelse) 2017 11 03 PMI tjänster sjönk till 61,4 i oktober: Näst högsta nivå hittills i år Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) sjönk från 63,8 i september till 61,4 i oktober. Samtliga

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2018-11-05 08:30 PMI tjänster sjönk till 56,3 i oktober: avtagande expansion Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) sjönk till 56,3 i oktober från 56,6 i september. Det innebär att nedväxlingen

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2011 02 03 PMI tjänster sjönk marginellt till 65,9 i januari: Tjänsteföretagens expansion fortsätter Totalindexet för inköpschefsindex för tjänsteföretagen (PMI tjänster) sjönk till 65,9 i januari från

Läs mer

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 02 03 PMI tjänster steg till 61,1 i januari: Bred uppgång, men order dämpar Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 59,9 i december till 61,1 i januari. Tre av fyra delkomponenter

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017 2017-09-01 PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017 PMI-total föll 5,6 indexenheter och noterades på 54,7 i augusti jämfört med 60,3 i juli. Det var främst produktionen som bidrog

Läs mer

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att

Läs mer

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11 BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv 2017-04-03 PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv PMI-total ökade med 4,3 indexenheter och noterades därmed på 65,2 i mars, en uppgång från 60,9 i februari. Samtliga delindex bidrog

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall Marknära ozon i Asa Årsrapport 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall medlt,µeltim³8-g/mnhaozo140120100806040200jfmamjjasondmånadintroduktion

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP. ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell

Läs mer

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012 Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och

Läs mer

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Ekologiskt projektarbete 7,5 hp Undersökning av miljökvalitet i Valleviken baserat på bottenfaunans sammansättning Malin Nordin, Amanda Overmark & Mattis Ripsköld INTRODUKTION Övergödning är ett omfattande

Läs mer