BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT"

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; toxicon@toxicon.com

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammanfattning.... Inledning.... Metodik Provtagning... Analys... Jämförelsedata... Statistisk bearbetning... Kvalitetssäkring.... Resultat Sediment... 9 Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Diskussion Sediment... Bottenfauna, djupa stationer... Bottenfauna, grunda stationer... Tillståndsklassning.... Referenser.... Bilagor (separat)... OMSLAGSBILD. Märlkräftan (amphipoden) Gamarellus homari från yttre Lommabukten. Foto: Fredrik Lundgren

4 . SAMMANFATTNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan 99. års provtagningar genomfördes den :e och :e juni med undersökningsfartyget Sabella. Sediment Sedimentdata visade huvudsakligen på normala förhållanden. Det organiska innehållet hade ökat något på de djupa stationerna. Redoxprofilerna visade på försämrade syreförhållanden på samtliga djupa stationer med ca cm syresatt sediment. De grunda stationerna visade på en normal, men variabel sedimentmiljö. Bottenfauna, djupa stationer Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade "god" status med svagt ökande artantal och individantal över det senaste året. Nivåerna var höga sett över hela undersökningsperioden (99-) bortsett från biomassan som var relativt låg. Trots positiva trender för artantal och individantal sett över hela perioden visar de fem senaste årens resultat på en negativ trend för individantal och biomassa. Årets undersökning av faunan på station ÖVF : visar sammanfattningsvis på en positiv utveckling över det senaste året och en god status hos faunan. Bottenfaunaparametrarna (taxa, abundans och biomassa) på station ÖVF : låg kvar i nivå med fjolåret. Ett fortsatt lågt artantal i kombination med moderat till hög abundans och biomassa resulterade i låga diversitetsindex samt minskat BQI. Negativa trender sågs för de senaste fem åren (-) hos art- och individantal. De ansträngda syreförhållanden i bottnen den senaste hösten har sannolikt bidragit till faunans försämring. Bottenkvalitetsindex visade på "måttlig" status, vilket var fortsatt lägre gentemot åren -. Bottenfaunan på station ÖVF :9 i Lommabukten visade genomgående på en återhämtning med ökande parametrar. Syre- och sedimentstatus visade på ansträngda men ej akuta förhållanden. Bottenkvalitetsindex (BQI) visade också på en förbättring till "god" status. Ansträngd, troligen akut vid ÖVF :, syrestatus i bottenvattnet för respektive område samt försämrade redoxförhållande noterades för de djupa stationerna. Antal taxa, abundans och biomassa visade dock på icke signifikanta ökningar gentemot fjolåret. Samtliga parametrar visade signifikanta, dock mycket svaga, positiva trender för perioden (99-). Inga negativa trender sågs hos någon av parametrarna för den senaste femårsperioden (-). Totalt sett sågs en viss återhämtning hos de djupa stationerna över det senaste året, med station ÖVF : som avvek. Denna station drabbas pga sitt större bottendjup oftast hårdast av syrebristsituationer. Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF : uppvisade en återhämtning till relativt höga nivåer för de undersökta faunaparametrarna. BQI låg i princip oförändrat, fortsatt indikerande "dålig" status. Detta är troligen en missvisande klassning, då stationens geografiska läge samt djup gör att den passar illa i de förutsättningsramar som ges i klassningsmetoden för BQI. Om stationen istället klassades som en Östersjöstation matchade artförekomsten betydligt bättre och status blev då "god" och i nivå med övriga grunda stationer inom undersöknigen. Bottenkvalitetsindex ökade något och klassades alltjämt till "god" status. Sammantaget verkade stationens bottenfauna ha förbättrats något, framför allt pga ett högt artantal. Tidigare observerade negativa trender försvagades eller upphörde. Stationen präglas av förekomsten av musslor och snäckor.

5 Bottenfaunan på station ÖVF : visade på en gynnsam utveckling med årets ökande artantal, minskande abundans och ökande biomassa. Tusensnäckan, som dominerat totalt, minskade tydligt och låg bakom de förändringar i abundans som observerades. Generellt sågs få trender i materialet. Sammantaget hade stationens fauna en god status. Bottenfaunan på station ÖVF : uppvisade en kraftig dominans av tusensnäckan, som åter ökat vid årets undersökning. I övrigt karaktäriserades stationen av ett högt artantal moderata nivåer för abundans och biomassa. Bottenkvalitetsindex ökade vilket tyder på en gynnsam utveckling och god status. Då de grunda stationerna sammanslogs till en grupp ökade antal taxa, abundans och biomassa signfikant över det senaste året, till höga eller mycket höga nivåer jämfört med övriga årsmedelvärden (99-). Svaga, men signifikant negativa trender sågs för individantal (-) och biomassa (både 99- och -). Faunan på de grunda stationerna har ofta haft varierade utvecklingsmönster tidigare år, men visade även i år på en relativt enhetlig utveckling med generellt ökat artantal och ökande abundans huvudsakligen beroende på ökad förekomst av tusensnäckan, som ju hade minskat vid års undersökning. Allmänt så minskade andelen suspensionsätare, ÖVF : undantaget. De grunda stationerna i Öresund har generellt en god syrestatus, och så också år. De grunda stationerna är i högre grad påverkade av erosiva krafter och kraftig algtillväxt årstidsvist. Växthuseffekter ger både varmare och blåsigare väder med kraftiga nederbördsstötar. Detta gör att man kan förvänta sig förändringar i bottenfauna i framtiden på grunda bottnar i Öresund.

6 . INLEDNING Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan 99. Undersökningarna under perioden 99- genomfördes av PAG Miljöundersökningar och under år - av Toxicon AB. Provtagningarna år utfördes, liksom tidigare år (99-), på stationer; ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :, ÖVF :9, ÖVF : (från 999) och ÖVF :. Stationernas positioner framgår av tabell och figur.. METODIK TABELL. Bottenfaunastationernas djup och positioner angivna i WGS-. Delområde Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud Höganäs ÖVF : Helsingborg ÖVF : 9 Lundåkrabukten ÖVF : Lommabukten ÖVF : ÖVF :9 ÖVF : 9 Höllviken ÖVF : Provtagning Provtagningarna genomfördes den :e och :e juni med undersökningsfartyget Sabella. I varje station togs fem replikat med hjälp av en modifierad Smith-McIntyre bottenhuggare (, m provtagningsyta). Proverna sållades försiktigt i mm såll och konserverades i 9 %-ig etanol. I varje station avskiktades ett ytsedimentprov (- cm sedimentdjup) från en sedimentpropp tagen med Haps-corer. Dessa prover frystes omedelbart för senare analys. Redoxpotentialen i sedimentet mättes i sedimentproppar tagna med Haps-corer i stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9. Redoxmätningarna utfördes enligt anvisningar från interkalibrering för västkusten 99. Analys I laboratorium sorterades, räknades (abundans) och artbestämdes faunan under preparermikroskop. Genomlysningsmikroskop användes vid behov. Faunans våtvikt (biomassa) bestämdes efter torkning på absorberande papper. Mollusker vägdes med skal och skallängden på samtliga individer av musslan Abra nitida bestämdes. Sjöborrar punkterades och tömdes på vätska innan vägning. Allt material delades upp per organismgrupp för slutförvaring på Zoologiska Museet i Lund. Sedimentproverna (- cm) analyserades med avseende på torrsubstans och glödförlust samt kornstorleksfördelning, vilken utfördes av AB LMI, Helsingborg. All hantering och analys följde rekommendationer för provtagning och behandling av huggprover vid svenska västkusten (enligt PMK).

7 HÖGANÄS ÖVF : stn 9 stn HELSINGBORG ÖVF : LANDSKRONA ÖVF : stn ÖVF :9 ÖVF : ÖVF : MALMÖ ÖVF : FIGUR. Bottenfaunastationer som ingår i ÖVFs kontrollprogram (gula punkter) samt danska hydrografistationer (gröna punkter) för bedömning av syrehalter.

8 Jämförelsedata Som jämförelsedata bakåt i tiden användes ÖVF:s egna undersökningar från 9 och framåt samt undersökningar gjorda av Sydlänens kustundersökningar (SKU) från 9-talet på motsvarande lokaler. Endast medelvärdesdata fanns tillgängliga för perioden Data har hämtats från ÖVF:s årsrapporter från 9 och framåt, och SKU-data har hämtats från bilagor i ÖVF:s årsrapport 99. Samtliga summeringar och uträkningar av index är dock omgjorda, varför smärre skillnader gentemot respektive årsrapport kan förekomma. Statistisk bearbetning Fullständig statistisk bearbetning genomfördes endast för perioden 99- då rådata på replikatnivå ej är tillgänglig för tidigare undersökningar (9-99). Medelvärden för biomassa och abundans jämfördes dels för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga) och dels för födovalsgrupper (enligt Josephson, 9 samt opubl. data). Variansanalys utfördes på total biomassa och abundans mellan olika år med gräns för statistisk signifikansnivå vid p<,. Tukey-Kramers post hoc test användes för jämförelser mellan grupperna. Regressionsanalys utfördes för hela undersökningsperioden, och för den senaste -års perioden (-), med signifikansgräns vid p<,. Multidimensional Scaling (MDS) och klusteranalys utfördes för abundansdata på de djupa stationerna. Statistikmjukvaran SYSTAT har använts vid alla analyser. Diversitetsindex (Margalefs och Shannon-Wieners) och Jämnhetsindex räknades fram för jämförelser med tidigare undersökningar. Ytterligare jämförelser har gjorts enligt "Bedömningsgrunder för kust och hav" (Blomqvist et al, ) vilken beskriver bedömning av status hos mjukbottenfauna. Kvalitetssäkring Följande kvalitetssäkringsarbete har utförts: upprättande av försöksprotokoll kontinuerlig kontroll och kalibrering av mätinstrument funktionskontroll av provtagningsutrustning inför provtagning intern kontroll av sortering, vägning, räkning och artbestämning extern kontroll av svårbestämda arter fortlöpande medverkan vid interkalibreringar flera korrekturläsningar/kontroller av data av olika personer Vid inskrivning och beräkningar av data från provtagning och analysprotokoll har inledande kontroll gjorts. Vid överföring till databaslistor har nästa kontroll av data gjorts. Eventuellt avvikande data har kontrollerats mot rådata.

9 . RESULTAT Sediment Sedimentets egenskaper Sedimentdata från årets undersökning presenteras i tabellerna -. För jämförelse har data från tidigare år tagits med. års resultat för torrsubstans och glödförlust låg inom ramen för tidigare års undersökningar (tab & ). Typiskt uppvisade sedimenten i de djupare stationerna (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9) en torrsubstans på ca - % och en glödförlust på - %. De grunda stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF : hade sediment med ca - % i torrsubstans och ca,- % i glödförlust. års ovanligt höga glödförlust var vid årets undersökning nere på en normal nivå ÖVF : (,9 %). Andelen småpartiklar varierade, och de djupare stationerna hade i almmänhet lägre medelkornstorlek än de grundare stationerna (tab ). TABELL. Torrsubstans (TS i %) i sediment 99-. Station ÖVF :,,,9,, 9,,,,,,,,,,, ÖVF :, 9,,,,,, 9, 9,9,,,,,,, ÖVF :,,,,,,,,,,, 9, 9,, 9, 9, ÖVF :,,,,,,,,,,,,, 9,,, ÖVF :9,,,,,,,9,,,,,,,,, ÖVF : - - 9,,, 9, -,,,,,, 9,, 9, ÖVF :,9 9,,,,, 9,9,,,,9,,,,, TABELL. Glödförlust (GF) i % av TS i sediment 99-. Station ÖVF :,,,,,,,,,,,,,,,, ÖVF :,,,,9,9,,9,,,,,9,,,, ÖVF :,,,,,,,,9,,9,,,,,, ÖVF :,,,,,9,,,,,,,,,,, ÖVF :9,,9, 9,,,,,,,,,,,,9, ÖVF : - -,9,,, -,,,,,,,,,9 ÖVF :,,,,,,9,,,,,,,,,, TABELL. Andelen partiklar <µm i % 99- samt medelkorndiametern i µm för åren - i sediment. Station < µm < µm < µm < µm < µm < µm < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm M < µm ÖVF :,,, 9,, 9,,,,,,,,,,, ÖVF :,,,,,,, 9,, 9,,,,,,, 9 ÖVF :,9,,,,,,,,,, 9,9,9, 9, 9,9 ÖVF : 9,,,,,,,,,,,, 9,,, 9, ÖVF :9,,,,,9,, 9, 9, 9,,,,9,, 9, ÖVF : - -,,,, - -,, 9,,,,,, ÖVF :,,,,,,,,,,,, 9 9,,, M 9

10 Redoxpotential Redoxpotential är ett mått på hur väl syresatt ett sediment är. Positiva värden indikerar syresatt (oxiderad) miljö och negativa värden indikerar en miljö med syrebrist (reducerad). I naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder anges cm oxiderat skikt som undre gräns för ett "opåverkat" sediment. Man bör lägga på minnet att mätningarna endast representerar en ögonblicksbild av rådande förhållanden. Samtliga djupa stationer uppvisade en tydlig försämring jämfört med år med endast ca cm tjockt syresatt sediment (fig ). Redoxpotential Eh, mv Sedimentdjup, cm Medel - ÖVF : FIGUR. Redoxpotentialen (Eh) på - cm sedimentdjup vid stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9. Syresituationen i bottenvattnet Sedimentdjup, cm Syrehalterna i bottenvattnet spelar en avgörande roll för förekomst av fauna i och på sedimenten. Därför är det viktigt att bilda sig en uppfattning om hur syresituationen varit under hela året vid en given station. Detta är särskilt viktigt på de djupare stationerna, där syrebrist kan förekomma i betydligt större omfattning än på stationer som huvudsakligen befinner sig grundare än språngskiktet. Det utförs tyvärr inga syremätningar vid de djupa stationerna inom ÖVFs hydrografiska kontrollprogram. Bottensyredata för jämförelse till de djupa stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 har därför hämtats från danska undersökningar, vilka numera ligger under Miljøcenter Roskildes ansvar, gjorda på stationer vilka ungefärligt motsvarar ÖVF:s djupa bottenfaunastationer i region och bottendjup (tab ). Information har även hämtats från DMUs (Danmarks Miljøundersøgelser) månatliga rapporter om syrebristsituationen i Öresund och Bälten (fig ). Bottensyredata för de grunda stationerna (ÖVF :, ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :) är hämtade från ÖVF:s eget kontrollprogram via SMHI:s databas SHARK. Syresituationen för de grunda stationerna presenteras vid genomgång av faunan för respektive station. TABELL. Stationer på danska sidan av Öresund som använts som referenser (se även fig. ) för bottensyre till djupa bottenfaunastationer inom ÖVFs kontrollprogram. Positioner anges i WGS. ÖVF : ÖVF :9 Sedimentdjup, cm Referens till Station Läge Position Djup Mätning utförd av ÖVF: 9 NO Hornbæk, N 9, E 9m Fredriksborgs Amt/ Miljøcenter Roskilde ÖVF: Espergærde, N, E m Fredriksborgs Amt/ Miljøcenter Roskilde ÖVF:9 Hollænderdybet, N, E m Københavns Amt och Kommune/ Miljøcenter Roskilde Bottenfauna, djupa stationer Syresituationen generellt Danska DMU redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i Öresund under perioden juli-november (fig ). Inga syrebristobservationer (< ml/l) gjordes i Öresund från juli till augusti, men under september minskade syrehalterna och syrebrist (< ml/l) kunde konstateras nedom m djup. Syrebristsituationer kunde nu konstateras från södra Öresund och norrut längs hela svenska västkusten. Syrebristsituationen förbättrades från september till oktober. Det påverkade området i Öresund hade inte minskat, men halterna

11 ÖVF : A B ÖVF : C D ÖVF : ÖVF : ÖVF : ÖVF : ÖVF : ÖVF : ÖVF :9 ÖVF :9 ÖVF :9 ÖVF :9 FIGUR. Syrebristsituationen under perioden augusti-november i Öresund. Blå färg indikerar lindrig syrebrist (- ml/l) i A & B och gul färg indikerar lindrig syrebrist i C & D. Röd färg indikerar akut syrebrist (< ml/l). Kartorna är hämtade från DMU:s syrebristrapporter för. aug- sep- okt- okt-nov- i bottenvattnet hade ökat jämfört med i september. Syreförhållanden förbättrades successivt in i november men syrebristsituationen kvarstod, trots ytterligare höjda syrehalter i bottenvattnet. Ingen akut syrebrist förelåg längre i djupområdet söder om Ven. Hösten visade alltså på en utbredd syrebrist i större delen av det djupare Öresund. Station ÖVF:, utanför Höganäs. Syresituationen i bottenvattnet vid station 9, NO Hornbæk (referensstation till ÖVF:), karaktäriseras av återkommande syreminima på höstarna där halterna ofta understiger den kritiska gränsen ( ml/l) vilket innebär att djurlivet tar skada. Under sommaren/hösten låg halterna huvudsakligen över eller inom intervallet - ml/l vilket innebär syrebrist, men halterna understeg aldrig ml/l vilket är gränsen för kraftig syrebrist och då faunan börjar att dö. Det bör noteras att syredata är hämtade från en station som ej ligger på den position där bottenfaunan är provtagen. Kopplingen mellan station 9 och station ÖVF: får anses som något ungefärlig. 9 NO Hornbaek, 9 m Syrehalt, ml/l, aug- sep- okt- nov- dec- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station 9, NO Hornbæk.

12 Taxa, ÖVF: Det totala antalet taxa på station ÖVF: hade vid års undersökning ökat för första gången sedan år och låg på en relativt hög nivå sett över hela perioden (99-)(fig ). Artantalet inom samtliga taxonomiska grupper ökade. Totalt har taxa påträffats på stationen sedan 99 varav taxa (%) endast vid ett tillfälle under hela perioden. Av totalt 9 påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och 9 taxa gemensamma för båda åren. Medelantalet taxa/hugg hade också ökat jämfört med år, dock ej signifikant, och uppvisade fortsatt en signifikant positiv trend över perioden 99- med god förklaringsgrad (R =,) (fig ). Fjolårets observerade, negativa trend över de senaste fyra åren var ej längre signifikant i och med årets ökning. Antal taxa Antal taxa, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal taxa Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt sett. Observera att skalorna varierar. Artantal/hugg Y= -, +,9*X; R=, Tid FIGUR. Linjär regression för antal taxa på station ÖVF : under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, ÖVF : Den totala abundansen (individantalet) på ÖVF : visade år på en svag, icke signifikant ökning jämfört med fjolåret, och låg åter på en relativt hög nivå (fig ). Grupperna borstmaskar (Annelida), blötdjur (Mollusca) och kräftdjur (Arthropoda) ökade medan tagghudingar (Echinodermata) och övriga (Varia) minskade. Perioden 99- visade på en signifikant ökande trend över perioden med stärkt förklaringsgrad (R =,). De senaste fyra åren (-) visade fortsatt på en signifikant negativ trend, som dock försvagats (R =,) (fig ).

13 Antal individer/m Abundans, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Höganäs, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer Y= -, +,*X; R=, Y=, -9,*X; R=, Tid Tid FIGUR. Linjär regression för abundans på station ÖVF : under perioden 99- samt under perioden -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans ÖVF : Ytdepositionätare/ herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, Höganäs uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa abundans (andel) återges. När organismerna indelades efter födoval har fördelningen mellan grupperna varit relativt likartad under den senaste tioårsperioden. En något minskad andel av suspensionsätare noterades vid årets undersökning med motsvarande ökning av depositionsätare (fig 9, cirkeldiagram). Samtliga grupper utom suspensionsätare ökade i antal (fig 9, stapeldiagram).

14 Stress =, Abundans ÖVF : , %,9 % 9 FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF:. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. Total likhet anges i nedre vänstra hörnet MDS- och klusteranalys av abundansens fördelning mellan olika arter visade på årsvisa grupperingar och gradvisa förändringar i sammansättning där närliggande år visade störst likheter med varandra (fig ). Årets abundansdata uppvisade störst likheter med års resultat. Biomass g vv/m Annelida Mollusca*,,,, Biomassa, ÖVF : Arthropoda Biomassa g vv/m Echinodermata Varia Arctica islandica Totalt FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs exklusive musslan Arctica islandica (*), uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. A. islandica anges i totalen med blå färg. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m Y=9, -,*X; R=, 9 Tid FIGUR. Linjär regression för biomassa på station ÖVF : under perioden -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.

15 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. A. islandica) på ÖVF : fortsatte att minska för andra året i följd (fig ). Minskningen gentemot var ej signifikant, men låg väldigt nära gränsen för signifikans. Skillnaden jämfört med året innan () var däremot signifikant. Samtliga taxonomiska grupper minskade. De senaste fem åren (-) uppvisade en signifikant negativ trend, vilken stärktes (R =,)(fig ). Födovalsgruppernas biomassa har dominerats av suspensionsätare över hela undersökningsperioden och fördelningen mellan de olika grupperna har varit relativt likartad (fig ). År visade på små förändringar jämfört med, eftersom samtliga födovalsgrupper minskade. Djupdepositionsäatarna låg dock i strot sett oförändrat vilket resulterade i en något ökad andel för denna grupp. Index, ÖVF : Samtliga index ökade åter efter fjolårets tillbakagång (tab ). Biomassa g vv/m Biomassa ÖVF : Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension * Predator Ytdepositionsätare Djupdepositionsätare Suspensionsätare* Predatorer /herbivorer FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Höganäs, exklusive musslan Arctica islandica*, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som staplar och dels som cirklar (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. TABELL. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF : under perioden 99-. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9,,,9,,,,9,,9,,,,,9, Margalefs index,9,,,,,9,9, 9, 9, 9,,9, 9,, 9, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,9,,,9,, Station ÖVF :, utanför Helsingborg Syrehalt, ml/l 9 aug- Espergaerde, m,, sep- okt- nov- dec- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Espergærde. Syresituationen för bottenvattnet vid station, Espergærde, präglas av återkommande syreminima under hösten, ofta med halter understigande ml/l. Perioden mellan de två senaste provtagningarna (maj -maj ) visade på något försämrade förhållanden jämfört med fjolåret, då inga observationer gjordes understigande ml/l (fig ). Inga observationer av akut syrebrist (< ml/l) gjordes dock. Man bör notera att faunastationens djup (9 m) överstiger den danska referensstationen med m, vilket innebär att syreförhållandena kan ha varit mer ansträngda vid bottenfaunalokalen jämfört med station.

16 Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen minskade kraftigt mellan och års undesökning. Antalet taxa hade fortsatt att minska vid års undersökning från fjolårets taxa till taxa (fig ). Detta är det lägsta antalet taxa sedan 99. Bakom totalantalet taxa sågs minskningar hos blötdjuren, kräftdjuren och övriga. Små ökningar sågs hos borstmaskar och tagghudingar. Inga trender sågs för perioden 99-, men en signifikant negativ trend sågs över de senaste fem åren (R =,)(fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var 9 unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över perioden 99- har 9 taxa påträffats och av dessa har taxa ( %) påträffats endast vid ett enstaka tillfälle under perioden. Annelida Mollusca Antal taxa, ÖVF : Arthropoda Antal taxa Antal taxa Echinodermata 9 Varia 9 Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Artantal/hugg Y=,9 -,*X; R=, 9 Tid FIGUR. Linjär regression för artantal per hugg på station ÖVF : under perioden -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, ÖVF : Abundansen på station ÖVF : hade åter ökat något efter fjolårets tydliga nedgång, dock ej signifikant, och uppvisade en moderat nivå sett över hela perioden 9- (fig ). Minskningar sågs hos tagghudingar och kräftdjur. Abundansen visade trots fortsatta minskningar fortfarande på en signifikant positiv trend över perioden 99- nu med lägre förklaringsgrad (R =,9). De senaste fem åren avslöjade en tydlig och signifkant minskade trend (R =,) (fig ).

17 Antal individer/m Annelida Mollusca Abundans, ÖVF : Arthropoda Echinodermata Varia Totalt Antal individer/m Antal individer FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. 9 Y= -9,9 +,*X; R=, Tid FIGUR. Linjär regression för abundans på station ÖVF : under perioden 99- samt under perioden -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Ytdeposition/herbiovor Djupdeposition Suspension Predator Abundans ÖVF : Antal individer/m Y= 9,9 -,999*X; R=, 9 Tid Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator 9 FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :, Helsingborg, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Årets minskade individantal sågs bara hos en födovalsgrupp (suspensionsätare) (fig 9, staplar). Födovalsgruppernas inbördes andelsförhållande ändrades något med en minskad andel suspensionsätare och ökad andel djupdepositionsätare (fig 9, cirklar).

18 Stress =,9 Abundans ÖVF : FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet. MDS- och klusteranalys av abundansdata visade att årets data visade störst likhet med de senaste årens data, och främst med års resultat (fig ). Ett delprov avvek dock från de övriga fyra. 9 Annelida Mollusca Biomassa, ÖVF : Arthropoda, Biomassa g/m,, Echinodermata Varia E. cordatum A.islandica Övriga Biomassa g/m FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar Biomassaexkl. stora arter Y= -9, +9,9*X; R=, Tid FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och E. cordatum) och tid på station ÖVF : under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.

19 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. Arctica islandica och Echinocardium cordatum) har varit relativt jämn och något ökande under en längre period (fig ). De två storväxta och ojämnt förekommande arterna A. islandica och E. cordatum dominerar biomassan och redovisas separat. Biomassan (exkl. A. islandica och E. cordatum) år var i stort sett oförändrad jämfört med fjolåret, och låg fortsatt på en hög nivå. Den signifikant ökande trenden över perioden 99- förstärktes ytterligare (R =,)(fig ). Biomassa ÖVF :, exkl. A. islandica & E. cordatum Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor** Djupdeposition Suspension* Predator 9 FIGUR. Biomassa på station ÖVF :, Helsingborg, exklusive musslan Arctica islandica*, och sjöborren Echinocardium cordatum**, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Suspensionsätarna har dominerat andelsmässigt (år 99 undantaget) på station ÖVF : under perioden 99-. sågs en ökad andel djup depositionsätare och predatorer och minskad andel suspensionsätare (fig ). Index, ÖVF: Shannon-Wieners och Jämnhetsindex ökade medan Margalefs index minskade (fig ).,,,, Shannon-Wieners index, H' FIGUR. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF :. 9 Margalefs index ,,,,,,,, Index, ÖVF : Jämnhetsindex, E Syrehalt, ml/l 9 aug- Hollaenderdybet, m,9 sep- okt- nov- dec- 9 FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station, Hollænderdybet.

20 Station ÖVF :9, yttre Lommabukten. Syresituationen vid station, Hollænderdybet, (referensstation till ÖVF :9) visade under det gångna året på något ansträngda förhållanden med långa perioder med syrebrist (- ml/l), men inga observationer med akut syrebrist (< ml/l) (fig ). Situationsbeskrivningen får ses som en ungefärlig områdesbeskrivning för station ÖVF :9. Antal taxa Taxa, ÖVF :9 Annelida Mollusca Arthropoda Varia Totalt Antal taxa FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Taxa, ÖVF :9 Antalet taxa hade återhämtat sig något från fjolårets låga nivå till totalt årter (fig ). Samtliga grupper hade ökat förutom grupp övriga, som låg på en oförändrad nivå. Medelartantalet hade också ökat, men ej signifikant över det senaste året från 9, till, arter per prov. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 99- har taxa påträffats varav taxa ( %) endast vid ett tillfälle. Antal individer/m Abundans, ÖVF :9 Annelida Mollusca Arthropoda Varia 9 Totalt Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel.

21 Abundans individer/m Abundans ÖVF :9 Ytdepositionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga FIGUR. Abundans på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat dels på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa. FIGUR 9. Abundans på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Abundans, ÖVF :9 Abundansen hade ökat signifikant jämfört med års notering (fig ). Årets ökning sågs hos samtliga grupper förutom grupp Varia. Förutom dominans av den rörbyggande borstmasken Rhodine gracilior noterades även hög förekomst av Scoloplos armiger samt Terebellides stroemi. De under några år så dominerande Polydora spp. förekom i moderata mängder. Kräftdjuret Diastylis rathkei hade ökat tydligt vid årets undersökning (fig ). Abundansen har dominerats av yt- och djupdepositionsätare genom hela perioden. Årets resultat visade åter på entydligt ökad andel ytdepositionsätare (fig 9, cirklar). Samtliga födovalsgrupper, förutom suspensionsätare, visade på ökad abundans (fig 9, staplar). MDS- och klusteranalys av abundansdata visade på årsvisa grupperingar och att perioden 99- skiljer sig från perioden - Årets data visade på stora likheter med fjolårets data (fig ). Stress =, Abundans ÖVF :9,9 % , % 9 FIGUR. MDS-plot (Multi Dimensional Scaling) för abundans på station ÖVF :9. Avståndet mellan punkterna återspeglar likheter i artsammansättning och individantal mellan olika prov. Stor likhet ger litet avstånd mellan punkterna. Axlarna har ingen enhet.

22 Biomassa g vv/m Biomassa, ÖVF :9 Annelida Mollusca* Arthropoda Biomassa g vv/m Varia Totalt* FIGUR. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Y=,9 -,*X; R=, Biomassa exkl. stora arter Tid FIGUR. Linjär regression för biomassa (exkl. A. islandica och N. antiqua) och tid på station ÖVF :9 under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Biomassa, ÖVF :9 Den totala biomassan år (exkl. A. islandica och N. antiqua) hade ökat signifikant jämfört med år (fig ). Samtliga huvudgrupper ökade, och framförallt borstmaskar. Biomassan uppvisade, trots årets ökning, fortsatt en signifikant negativ trend över perioden 99-, dock med låg förklaringsgrad (R =,)(fig ). Tidigare dominerande arter (fig ) uppvisade relativt låg biomassa. Biomassa* g/m Diastylis Abra alba Polydora & Scoloplos Övriga FIGUR. Biomassa (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua) på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, uppdelat på arterna Diastylis rathkei, Abra alba, Polydora spp. och Scoloplos armiger samt övriga taxa.

23 Biomassa g vv/m 9 Biomassa ÖVF :9, exkl. A. islandica & N. antiqua Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator* Ytdepositionsätare Djupdepositionsätare Suspensionsätare* Predatorer* /herbivorer FIGUR. Biomassa på station ÖVF :9, yttre Lommabukten, (*exklusive Arctica islandica och Neptunea antiqua), uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas dels som stapeldiagram och dels som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges TABELL. Diversitets- och jämnhetsindex för station ÖVF :9. ÖVF : Shannon-Wiener, H,,,,9,,,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,9,,,,,,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,,,,, Biomassans fördelning mellan födovalsgrupperna visade på en ökad andel av ytdepositionsätare och en minskad andel suspensionsätare (fig, cirklar). Index, ÖVF :9 Shannon-Wieners och Jämnhetsindex minskade och Margalefs index ökade (tab ). Djupa stationer, totalt 99- För att undersöka om regionala mönster eller förändringar har skett på de undersökta stationerna har data från de djupa stationerna samgrupperats årsvis för perioden 99-. Djupa stationer innefattar stationerna ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9 vilka huvudsakligen befinner sig i en miljö som ligger nedom språngskiktet, vilket innebär en högre salthalt samt mindre variation i temperatur över året. Antal taxa/hugg Antal taxa/hugg Antal individer/m Abundans Djupa stationer, ÖVF FIGUR. Antal taxa per replikat, abundans och biomassa (** =exkl. Arctica islandica, Neptunea antiqua och Echinocardium cordatum) för djupa stationer (ÖVF :, ÖVF : och ÖVF :9). Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m Biomassa exkl.a. islandica, N. antiqua & E. cordatum Artantal Y= -,9 +,*X; R=, Tid FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på djupa stationer inom ÖVF under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) =,.

24 Taxa Antal taxa i medeltal per hugg hade vid årets undersökning ökat, men ej signifikant, jämfört med förra året () men låg alltjämt på en låg nivå (fig ). Medelantalet taxa per hugg visade på en svag, signifikant uppåtgående trend för perioden 99- (fig )(R =,). Abundans Y= -, +,*X; R=,9 Antal individer Tid FIGUR. Linjär regression för individantal och tid på djupa stationer inom ÖVF under perioden 99- Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundansen på de djupa stationerna hade år ökat, men ej signifikant, till en moderat nivå (fig ). Abundansen på de djupa stationerna hade en svag, signifikant uppåtgående trend för perioden 99- (R =,9) (fig ), och årets ökning innebar att den tidigare noterade negativa trenden för de senaste fem åren ej längre var signifikant. Abundansen har legat högre i den senare delen av undersökningsperioden (-). År noterades lägsta abundans under perioden. Biomassa exkl. stora arter, g/m Y= -, +,*X; R=, Tid FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på djupa stationer inom ÖVF under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Biomassa exkl. stora arter Biomassan, exklusive de storväxta arterna Arctica islandica, Neptunea antiqua och Echinocardium cordatum har ökat successivt över perioden - (fig ). Årets biomassa var något högre än fjolårets, men skilde sig inte statistiskt. Biomassan uppvisade en mycket svag (R =,), men signifikant ökande trend för hela perioden 99- (fig ).

25 Bottenfauna, grunda stationer Station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Syresituationen har varit god under hela perioden - och uppvisade under det gångna året ej halter understigande ml/l (fig 9). Syrehalt, ml/l 9 ÖVF : apr- jul- okt- jan- apr- FIGUR 9. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten. Antal taxa Annelida 9 Mollusca Taxa, ÖVF : Arthropoda Echinodermata Varia Totalt Antal taxa FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar Taxa, ÖVF : Antalet taxa hade vid års undersökning ökat från fjolårets låga notering (fig ). Medelartantalet hade också ökat men ej signifikant. Inga signifikanta trender förelåg. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, 9 unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över perioden 99- har taxa påträffats och av dessa har 9 taxa ( %) endast påträffats vid ett enstaka tillfälle under perioden.

26 Abundans, ÖVF : Abundansen visade på en signifikant ökning jämfört med år, efter fjolårets mycket låga individantal (fig ). Grupp Mollusca låg bakom den huvudsakliga ökningen (f.f.a. en art; tusensnäckan Peringia ulvae (tidigare Hydrobia)) och de förändringar som sker inom denna grupp dominerar förändringar i totalabundansen. I övrigt minskade borstmaskar (Annelida) jämfört med fjolåret. Inga trender kunde konstateras. Födovalsgruppsmässigt dominerades station ÖVF : av ytdepositionsätare/herbivorer, vilka i sin tur domineras helt av tusensnäckan (fig ). I övrigt noterades en ökning av suspensionsätare (fig, cirklar). Antal individer/m Annelida Mollusca Abundans, ÖVF : Arthropoda Antal individer/m Echinodermata Varia Totalt FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel Antal individer/m Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Abundans ÖVF : Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator 9 FIGUR. Abundans på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.

27 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. blåmussla, Mytilus edulis) hade år ökat kraftigt och signifikant efter flera år av minskningar (fig ). Musslor och snäckor (Mollusca) stod huvudsakligen för ökningen, och i övrigt sågs minskningar hos borstmaskar. Perioden - visade efter årets tydliga ökning inga signifikanta trender (fig ). Suspensionsätare ökade i andel jämfört med fjolåret, med en tydlig reell ökning i biomassa (fig ). Ytdepositionsätare minskade i andel trots att biomassan för denna grupp ökade. Hela perioden (99-) har varit relativt variabel vad gäller de funktionella gruppernas relativa andelar av totalbiomassan. Biomassa g/m Annelida Mollusca* Biomassa, ÖVF :, exkl. M. edulis Arthropoda,,,,, Biomassa g/m Echinodermata Varia,,, Totalt* FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lommabukten, uppdelat dels på taxonomiska huvudgrupper och dels totalt. Observera att skalorna varierar Biomassa g/m Ytdeposition/herbivor,,,,, Djupdeposition Suspension* Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis 9 Predator Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, södra Lundåkrabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Index, ÖVF : Shannon-Wieners och Jämnhetsindex minskade medan Margalefs index ökade (fig ). Samtliga index låg på moderata till höga nivåer för hela perioden 9-.

28 ,,, Index, ÖVF : Shannon-Wieners index, H' Margalefs index Jämnhetsindex, E,,,,,,,,,,,, FIGUR. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF : Station ÖVF :, inre Lommabukten. Trots det ringa vattendjupet på station ÖVF : har kritiska syrehalter i bottenvattnet registrerats vid ett flertal tillfällen på senhösten, senast år /. Årets syremätningar visade på goda syreförhållanden. Samtliga uppmätta syrehalter låg över ml/l och huvuddelen av observationerna låg över ml/l (fig ). Syrehalt, ml/l 9 ÖVF : apr- jul- okt- jan- apr- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa på stationen hade vid årets undersökning ökat för andra året i rad till hela taxa (fig ). Borstmaskar och blötdjur ökade. Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, unika för år och taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 99- har taxa påträffats varav taxa (9 %) endast har påträffats vid ett tillfälle. Medelantalet taxa/hugg hade också ökat tydligt och signifikant jämfört med fjolåret. I och med årets ökning sågs inga signifikanta trender längre. Antal taxa Taxa, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal taxa,,,,,,,, Varia Totalt FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar

29 Abundans, ÖVF : Den totala abundansen år ökade för första gången på fem år, och låg nu på en hög nivå sett över hela perioden (99-) (fig. ). Samtliga förekommande taxonomiska grupper ökade i individantal. Årets resultat stärkte den siginifikanta, positiva trend som även tidigare notertas (R =,9). De senaste årens observerade negativa trend sågs ej vid årets undersökning (fig 9). Stationens abundans dominerades liksom tidigare år helt av ytdepositionsätare/herbivorer (i huvudsak tusensnäckor) och andelsmässigt en i stort sett identisk bild med fjolåret konstaterades även i år (fig ). Abundans, ÖVF : Annelida Mollusca Arthropoda Antal individer/m Varia Totalt Antal individer/m FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer Y= -9, +,9*X; R=, Tid FIGUR 9. Linjär regression för individantal och tid på djupa stationer inom ÖVF under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans ÖVF : Ytdepositionsätare Djupdepositionsätare /herbivorer Suspensionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator Antal individer/m FIGUR. Abundans på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. 9 9

30 Biomassa, ÖVF : Totalbiomassan (exkl. Mytilus edulis) visade vid års undersökning på en smärre, icke signifikant ökning i biomassa (fig ). Biomassan låg alltjämt på en moderat nivå och ökningar konstaterades för kräftdjur. Ingen trend sågs över hela perioden (99-), men en signifikant negativ trend förelåg för perioden - (R =,) (fig ). Biomassa, ÖVF : Annelida Mollusca* Arthropoda, Biomassa g vv/m,, , Varia Totalt* Biomassa g vv/m,,,,,,, FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa exkl. Mytilus, g/m Y=, -,*X; R=, 9 Tid FIGUR. Linjär regression för biomassa och tid på ÖVF : under perioden -. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar.

31 Biomassa g vv/m 9 Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Suspensionsätare Ytdepositionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator 9 FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, inre Lommabukten, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. Ytdepositionsätare dominerade och ökade jämfört med år (fig ), och suspensionsätare minskade något jämfört med fjolåret. Index, ÖVF : Shannon-Wieners och Jämnhetsindex minskade medan Margalefs index ökade (tab ). TABELL. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF : under perioden. ÖVF : Shannon-Wiener, H,9,,,,9,9,,,,,,,,,, Margalefs index,,,,,,,,,,9,,,,,, Jämnhetsindex, E,,,,,,,,,,,,9,,,, Station ÖVF :, utanför Spillepeng Stationen har uppvisat goda syreförhållanden under hela perioden 999- med samtliga observerade syrehalter över ml/l. Årets (-) syreförhållanden var goda med samtliga halter över ml/l (fig ). Syrehalt, ml/l ÖVF : 9 apr- jul- okt- jan- apr- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :, Spillepeng. Taxa, ÖVF : Totala antalet taxa har legat på en jämn nivå under perioden (999-). Totalantalet taxa år hade ökat och återgått till i nivå med de föregående åren (-)(fig ). Av totalt påträffade taxa under åren och var unika för år, 9 unika för år och 9 taxa gemensamma för båda åren. Över hela perioden 999- har taxa påträffats varav taxa ( %) endast påträffats vid ett tillfälle. Den positiva och signifikanta trenden (R =,) över hela undersökningsperioden (999-) för medelantalet taxa per hugg stärktes i och med årets uppgång (fig ).

32 Antal individer/m Annelida 9 Mollusca Arthropoda Totalt Antal taxa, ÖVF : FIGUR. Totalt antal observerade taxa på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Artantal Y= -, +,*X; R=, 99 Tid FIGUR. Linjär regression för artantal och tid på ÖVF : under perioden 99-. Förklaringsgrad (R ) anger hur stor andel av punkternas spridning som linjen förklarar. Abundans, ÖVF : Abundansen vid station : hade minskat ytterligare sedan men ej signifikant (fig ). Detta berodde i huvudsak på att den dominerande tusensnäckan hade minskat, medan andra grupper såsom borstmaskar och kräftdjur visade på ökningar. Hela perioden (999- ) präglas av stora variationer i abundans mellan åren och domineras totalt av variationer i tusensnäckans förekomst. Inga trender sågs i materialet. Stationen dominerades av födovalsgruppen ytdepositionsätare/herbivorer som dock minskade. Detta ledde till en ökad andel suspensionsätare trots att denna grupp ej ökade i antal. Predatorer ökade också (fig ). Antal individer/m 9 Annelida 9 Mollusca Arthropoda Totalt Abundans, ÖVF : FIGUR. Abundans (individtäthet) på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Antal individer/m Abundans ÖVF : Ytdepositionsätare Suspensionsätare /herbivorer Djupdepositionsätare Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension Predator FIGUR. Abundans på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram (senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges.

33 Biomassa, ÖVF : Den totala biomassan (exkl. M. edulis) hade vid årets undersökning ökat tydligt, men dock ej signifikant jämfört med (fig 9). Ökningar sågs hos samtliga grupper, men framför allt hos Mollusca. Ökad förekomst av den storväxta sandmusslan (Mya arenaria) låg bakom denna ökning i biomassa. Ingen trend erhölls vid regressionsanalys. Födovalsgruppsfördelningen av biomassa (exkl. M. edulis) visade på fortsatt ökning av ytdepositionsätare som dominerade, och minsking av suspensionsätare vid årets undersökning (fig ). Predatorerna ökade dock något. Index, ÖVF : Samtliga index för års undersökning uppvisade tydliga ökningar (tab 9). Biomassa g vv/m Annelida 9 Mollusca* Arthropoda Totalt* Biomassa, ÖVF : FIGUR 9. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på taxonomiska huvudgrupper och totalt. Observera att skalorna varierar. Felstaplar anger standardfel. Biomassa g vv/m Biomassa ÖVF :, exkl. M. edulis Ytdepositionsätare Suspensionsätar Djupdepositionsätare 9 /herbivorer e Predatorer Ytdeposition/herbivor Djupdeposition Suspension* Predator FIGUR. Biomassa, exkl. musslan Mytilus edulis*, på station ÖVF :, Spillepeng, uppdelat på födovalsgrupper. Materialet redovisas som stapeldiagram och som cirkeldiagram ( senaste åren) där de olika födogruppernas relativa biomassa (andel) återges. TABELL 9. Diversitets- och Jämnhetsindex för station ÖVF :. ÖVF : Shannon-Wiener, H,,,,,9,9,9,,,9,,,, Margalefs index,,,9,,,,,9,9,,,,, Jämnhetsindex E,,,,,,,,,,,,9,, Syrehalt, ml/l ÖVF : 9 apr- jul- okt- jan- apr- FIGUR. Syrehalter i ml/l i bottenvatten på station ÖVF :. Station ÖVF :, utanför Klagshamn. Station ÖVF : uppvisade goda syreförhållanden med halter över ml/l under hela det gångna året (fig ).

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT 9: ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSKNINGAR I RESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- VF RAPPORT : ISSN - Rosenhällsvägen S- Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFRTECKNING.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com ÖVF RAPPORT : ISSN -9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. 1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2003 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 23 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 6 METODIK... 7 RESULTAT

Läs mer

Bottenundersökning. Johanna Järnegren

Bottenundersökning. Johanna Järnegren Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba.

Vänstra raden uppifrån och ner: ormstjärnan Ophiura albida, havsborstmasken Trochochaeta multisetosa och korgmusslor Corbula gibba. Omslagsbilden: 1 2 Omslagsbilden: Några arter från station N5 på 16 meters djup i Kungsbackafjorden som visar på en viss stabilisering under de senaste åren. Miljöförhållandena är dock mycket labila 215.

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10 BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje

Läs mer

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller 1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12 BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUSTVATTEN MED

Läs mer

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna

Läs mer

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av

Läs mer

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har

Läs mer

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Fauna och flora utanför Silletorpsån Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01 UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012 Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP. ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101

Läs mer

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2016 08 03 PMI tjänster steg till 57,8 i juli: Affärsvolymen växlar upp Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 53,4 i juni till 57,8 i juli. Månadens uppgång drevs främst av delindexen

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig 12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik. Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik Rapport 66/04 LANDSKRONA 16 JULI 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv 2017-04-03 PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv PMI-total ökade med 4,3 indexenheter och noterades därmed på 65,2 i mars, en uppgång från 60,9 i februari. Samtliga delindex bidrog

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017 2017-09-01 PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017 PMI-total föll 5,6 indexenheter och noterades på 54,7 i augusti jämfört med 60,3 i juli. Det var främst produktionen som bidrog

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall Marknära ozon i Asa Årsrapport 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall medlt,µeltim³8-g/mnhaozo140120100806040200jfmamjjasondmånadintroduktion

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Mars 2018

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Mars 2018 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Mars 2018 Framtidsindikatorn Mars Vi har nått en brytpunkt där all tillväxt inom sällanköpshandeln sker på

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

PMI föll till 55,1 i januari stadig industri i spåren av fallande priser

PMI föll till 55,1 i januari stadig industri i spåren av fallande priser 2015 02 02 PMI föll till 55,1 i januari stadig industri i spåren av fallande priser PMI-total sjönk från 55,4 i december till 55,1 i januari. Delindex för såväl produktion som lager av inköpt material

Läs mer

PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver

PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver 2014 12 01 PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver PMI-total steg till 52,7 i november från 52,1 i oktober. Uppgången beror främst på delindex för produktion som bidrog med 0,8 indexenheter

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11 BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 06 05 PMI tjänster föll till 57,9 i maj: Bred nedgång med orderingång i fokus Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) föll till 57,9 i maj från 60,3 i april. Trendvärdet visar samtidigt

Läs mer