PM GEOTEKNIK. Detaljplan för bostäder vid Långhagsgatan Geoteknisk undersökning FASTIGHETSKONTORET, GÖTEBORGS STAD PM GEOTEKNIK

Transkript

1 repo001.doc PM GEOTEKNIK FASTIGHETSKONTORET, GÖTEBORGS STAD Detaljplan för bostäder vid Långhagsgatan Geoteknisk undersökning UPPDRAGSNUMMER: PM GEOTEKNIK GÖTEBORG Sweco Infrastructure AB 1 (11) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Bo 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fa +46 (0) S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

2 repo001.doc INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Tidigare undersökningar och utredningar 3 3 Geotekniska undersökningar Fältundersökningar 3 4 Geoteknisk översikt Topografi och områdesbeskrivning Geotekniska förhållanden Grundvatten och portryck 5 5 Stabilitet Allmänt Erforderlig säkerhetsfaktor Beräkningsförutsättningar Stabilitetsanalyser 8 6 Bergteknisk utredning och radonundersökning 10 7 Sammanfattning och rekommendation Stabilitet Sättningar Grundläggning Bergteknisk undersökning Markradon 11 8 Planbestämmelser 11 Bilagor 1 Stabilitetsanalyser 2 CPT-utvärdering 3 Bergteknisk utredning, radonundersökning Ritningar G1 Borrplan Skala 1:1000 (A3) G2 Sektion A Skala 1:100 (A3) G3 Borrpunkter ( ) Skala 1:100 (A3) G4 Borrpunkter ( ) Skala 1:100 (A3) 2 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

3 repo001.doc Uppdrag På uppdrag av Göteborgs stad - Fastighetskontoret har Sweco Infrastructure AB utfört en geoteknisk utredning för ny detaljplan vid Långhagsgatan i stadsdelen Backa i Göteborg. Detaljplanen omfattar nybyggnation av ett BmSS boende med ca 6 st lägenheter. Norr Figur 1 Bilden visar en översikt över området. Den vita streckade linjen visar ungefärligt läge på den planerade byggnaden. 2 Tidigare undersökningar och utredningar I samband med denna utredning har inga tidigare undersökningar eller utredningar funnits att tillgå. 3 Geotekniska undersökningar I samband med denna utredning har ett antal geotekniska undersökningar utförts. Syftet med dessa har främst varit att bestämma jordlagrens mäktighet samt egenskaper. 3.1 Fältundersökningar Geotekniska fältundersökningar har utförts av Sweco Infrastructure under februari månad år Undersökningarna redovisas i plan på ritning G1 och i sektion på ritning G2 samt som lösa borrpunkter på ritning G4. 3 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

4 repo001.doc De utförda undersökningarna omfattade följande: Sonderingar Trycksonderingar i 8 st punkter för bestämning av djupet till fast botten. CPT-sonderingar i 1 st punkter för bestämning av jordens relativa fasthet och förekomsten av eventuella skikt. (Utförda CPT-sonderingar har utvärderats med datorprogrammet Conrad version 3.1 och redovisas i Bilaga 2). In-situ undersökningar Vingförsök i 1 st punkter för bestämning av lerans odränerade skjuvhållfasthet. Skruvprovtagning i 2 st punkter för klassificering av de ytliga jordlagren. De undersökningar som utförts i samband med denna utredning benämns Borpunkternas lägen är inmätta med GPS och redovisas i koordinatsystem SWEREF och höjdsystem RH Geoteknisk översikt 4.1 Topografi och områdesbeskrivning Det aktuella området ligger i stadsdelen Backa i Göteborg. Längsmed områdets norra sida löper Långhagsgatan. Både öster och väster om det aktuella området ligger befintlig bebyggelse i form av fristående villor. Området utgörs idag av blandad vegetation i form av mindre träd, sly och gräs. Området genomkorsas av en mindre gångstig. Marken inom det aktuella området sluttar relativt svagt (ca 1:11) mot väster. Markens nivå varierar från ca +44 i öster till ca +37,5 i väster. 4.2 Geotekniska förhållanden Utvärdering av de geotekniska förhållandena baseras på nu utförda undersökningar Jordlagerföljd Överst utgörs den naturliga jordlagerföljden av ca 1-1,5 m friktionsjord följt av ca 1,5-3 m siltig lera. Leran underlagras i sin tur av friktionsjord vilande på berg. Borrningar som utförts inom områdets norra del, närmare Långhagsgatan, visar på betydligt mindre jorddjup. Här visar sonderingarna endast på ca 1 m friktionsjord innan berget tar vid. Resultaten stämmer bra överens med de mäktigheter som anges i SBK:s detaljerade jordartskarta, se Figur 2 nedan. 4 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

5 repo001.doc Figur 2 Från SBK:s handritade jordartskarta. De övre siffrorna anger ungefärligt lerdjup och siffrorna med en punkt framför anger ungefärlig mäktighet för friktionsjorden Egenskaper Då inga laboratorieförsök har utförts i samband med denna utredning baserat följande på erfarenhetsvärden för det aktuella området. Konflytgränsen antas vara omkring 40-50% och lerans tunghet ca 16 kn/m 3. Sandens tunghet kan antas till ca 18 kn/m Odränerad skjuvhållfasthet Eftersom lerans mäktighet är mycket begränsad inom området och på vissa ställen obefintlig har endast vingprovtagning i en punkt kunnat utföras. I denna punkt har den odränerade skjuvhållfastheten endast kunnat utvärderas på 2 nivåer (3 och 4 m under markytan). På dessa 2 nivåer är det lägsta värdet på den odränerade skjuvhållfastheten ca 55 kpa (w L antagen till 50 %). Valet av skjuvhållfasthet har gjorts på säkra sidan och antagits till 50 kpa. 4.3 Grundvatten och portryck I samband med denna utredning har inga mätningar av grundvatten eller portryck utförts. Det finns ej heller några tidigare dokumenterade utförda mätningar inom området. I utförda provtagningshål har dock en fri vattenyta uppmätts på djupet ca 1-1,5 m under markytan. 5 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

6 repo001.doc Stabilitet 5.1 Allmänt Stabiliteten har kontrollerats för befintliga förhållanden samt för den situation som antas råda då den planerade byggnaden uppförts. Stabiliteten har kontrollerats i en sektion som benämns som Sektion A. Sektion A Figur 3 Sektionslägen. Stabilitetsanalyserna har utförts med kombinerad och odränerad analys med programmet Slope/W version (Geostudio 2012). Redovisade säkerhetsfaktorer avser Morgenstern-Price metod för sammansatta glidytor. 5.2 Erforderlig säkerhetsfaktor Stabilitetsutredningen har utförts enligt IEG:s rapport 4:2010, där säkerhetsfaktorn gäller för detaljerad stabilitetsutredning med markanvändning planläggning. Enligt ovan gäller därmed nedanstående rekommendation på säkerhetsfaktor mot brott utifrån rådande förutsättningar. 6 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

7 repo001.doc Tabell 1 Säkerhetsrekommendation enligt IEG:s rapport 4:2010 för detaljerad utredning. F c 1,7 1,5 F komb 1,5 1,4 Säkerhetsrekommendationen utgörs således av ett spann mellan olika nivåer på erforderlig säkerhetsfaktor. Vilket krav på erforderlig säkerhetsfaktor som råder inom ett projekt bestäms av ett stort antal faktorer som betecknas som gynnsamma eller ogynnsamma. Eempel på en ogynnsam faktor är t.e. förekomst av kvicklera, stora konsekvenser av ett skred, pågående erosion eller ett begränsat antal geotekniska undersökningar etc. Marken inom det aktuella området utgörs till stor del av friktionsmaterial av begränsad mäktighet. På de ställen där lera påträffats är den mycket fast och dess mäktighet mycket begränsad. Det geotekniska underlaget anses vara tillräckligt stort för det aktuella området. Med utgångspunkt från de förutsättningar (både yttre och geotekniska) som råder inom det aktuella området rekommenderas följande säkerhetsnivå för denna detaljerade stabilitetsutredning. Tabell 2 Gällande säkerhetsrekommendation för denna detaljerade stabilitetsutredning. F c 1,5 F komb 1,4 5.3 Beräkningsförutsättningar Utformning och geometri Som underlag till beräkningssektionernas geometri har en digital primärkarta med 1 m ekvidistans använts. Det har även funnits en hel del inmätta punkter att tillgå Materialegenskaper Materialegenskaper samt jordlagrens mäktighet har utvärderats från nu utförda geotekniska undersökningar. I nedanstående tabell redovisas de materialparametrar som använts vid stabilitetsberäkningarna. Materialparametrarna redovisas också på den stabilitetsberäkning som redovisas i Bilaga 1. 7 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

8 repo001.doc Jordlager Sand Lera 1 Friktionsjord Bedömda materialegenskaper Tunghet, Friktionsvinkel, 18 kn/m 3 35 º Tunghet, Odränerad skjuvhållfasthet, fu 16 kn/m 3 50 kpa Tunghet, Friktionsvinkel, 18 kn/m 3 35 º Lerans dränerade hållfasthetsegenskaper har vid stabilitetsberäkningarna antagits till =30 och c =0,1 fu, vilket normalt gäller för leror i Västsverige Laster Marklaster har ansatts i de fall de befunnit sig i aktivzonen, d.v.s. i den pådrivande delen av glidytorna. I beräkningen har en utbredd last på 10 kpa ansatts för den planerade byggnaden Grundvatten och portryck Grundvattenytan har i utförda stabilitetsberäkningar ansatts ca 1-1,5 m under markytan. Portrycket har ansatts till hydrostatiskt genom hela profilen. 5.4 Stabilitetsanalyser Befintliga förhållanden Stabiliteten har beräknats i en sektion inom området, sektion A. Lägsta beräknade säkerhetsfaktor är F c =5,7 samt F komb =4,8 vilket med mycket god marginal uppfyller IEG:s rekommendation för befintliga förhållanden. 8 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

9 repo001.doc Figur 4 Beräkningssektion A, befintliga förhållanden (kombinerad analys). Fullständiga beräkningar redovisas i Bilaga Detaljplan Beräkningar för färdig byggnation enligt detaljplanen visar att stabiliteten är tillfredsställande även då. Den lägsta beräknade säkerhetsfaktorn har beräknats till F c =4,9 samt F komb =4,2, vilket också uppfyller IEG:s rekommendationer gällande säkerhetsfaktorn. Figur 5 Beräkningssektion A, färdig byggnad (kombinerad analys). 9 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

10 repo001.doc Bergteknisk utredning och radonundersökning I samband med denna utredning har Bergab utfört en bergteknisk utredning samt en radonundersökning inom området. Resultaten från denna utredning redovisas i ett separat PM (Detaljplan Långhagsgatan, ) som bifogas denna utredning som Bilaga 3. 7 Sammanfattning och rekommendation 7.1 Stabilitet Stabiliteten är tillfredställande inom hela planområdet efter det att det planerade BmSS boendet uppförts enligt detaljplanen. 7.2 Sättningar Marken inom det aktuella området utgörs av mycket begränsade mäktigheter lera. Jordlagerföljden utgörs till största del av friktionsjord vilande på berg. Eftersom marken till viss del utgörs av lera ska belastningsökningar (för såväl permanenta och temporära skeden) inom området till följd av eempelvis uppfyllnader eller grundvattensänkningar beaktas så att inga oönskade sättningar och sättningsdifferenser uppstår för planerad byggnad eller befintliga intilliggande byggnader och anläggningar. 7.3 Grundläggning Den planerade byggnaden är enligt planförslaget i ett våningsplan, vilket innebär en relativt liten belastning på marken. Byggnadens storlek och de geotekniska förutsättningarna gör att byggnaden bedöms kunna grundläggas med platta på mark på en grundläggningsbädd av krossmaterial. Ytlig vegetationsjord schaktas bort innan grundläggning utförs. Dimensionering och utformning av grundläggning detaljprojekteras i senare skede. 7.4 Bergteknisk undersökning Den bergtekniska utredning, se bilaga 3, som utförts inom det aktuella området visar att berggrunden utgörs av gråröd granit till syenit. Den befintliga slänten inom området bedöms idag huvudsakligen vara stabil, med undantag för den östra delen där det förekommer potentiellt instabila block. I samband med planerade markarbeten bör de potentiellt instabila blocken tas ner från denna slänt. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga inför eventuell berg- eller jordschakt. Inga restriktioner gällande riktning eller lutning av eventuellt nya skärningar/slänter krävs utifrån de sprickriktningar som uppmätts inom området. 10 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

11 repo001.doc Markradon Den marktekniska undersökning som gjorts i samband med denna utredning visar att berggrunden inom planområdet utgörs av normalradonmark, vilket innebär att nykonstruerade byggnader ska utföras radonskyddade. Det innebär att byggnadens grundkonstruktion inte får ha uppenbara otätheter där markluft kan komma in. För vidare information se Bergab:s utredning i bilaga 3. 8 Planbestämmelser Inga planbestämmelser gällande stabiliteten krävs för denna detaljplan. Göteborg Sweco Infrastructure AB Ola Skepp Britta Karlström 11 (11) PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID LÅNGHAGSGATAN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING seolac p:\2321\ _dp långhagsgatan\000\16_tet\dp_långhagsgatan-pm_geoteknik.doc

12 Bilaga 1

13 6,6 Stabilitetsberäkning DP Långhagsgatan Sektion A Odränerad analys Uppdrag: DP Långhagsgatan Beställare: Fastighetskontoret Skala (A4): 1:500 6,3 Name: Friktionsjord Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Name: Lera 1 (od) Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 50 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m C-Maimum: 0 kpa Name: Sand Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Analysmetod: Morgenstern-Price Glidytor: Grid and Radius (optimization: Yes) GW & portryck: Piezometric Line Filnamn: SektionA.gsz Senast sparad: ; 13:31:40 6,3 6,4 6,2 P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\13_Beräkningar\SektionA.gsz 6,2 6,5 6,3 6,1 5,77 6 6,8 6, Väg Sand Lera 1 (od) Friktionsjord

14 Stabilitetsberäkning DP Långhagsgatan Sektion A Kombinerad analys Uppdrag: DP Långhagsgatan Beställare: Fastighetskontoret Skala (A4): 1:500 5,3 Name: Lera 1 (k) Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi': 30 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 50 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0,1 Name: Friktionsjord Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Name: Sand Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Analysmetod: Morgenstern-Price Glidytor: Grid and Radius (optimization: Yes) GW & portryck: Piezometric Line Filnamn: SektionA.gsz Senast sparad: ; 13:30:04 5,4 P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\13_Beräkningar\SektionA.gsz 5,2 5,4 5,5 4,83 5,6 5,3 5,7 5,9 5,1 6 5, Väg Sand Lera 1 (k) Friktionsjord

15 Stabilitetsberäkning DP Långhagsgatan Sektion A - Detaljplan Odränerad analys Uppdrag: DP Långhagsgatan Beställare: Fastighetskontoret Skala (A4): 1:500 5,4 5,3 5,6 Name: Friktionsjord Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Name: Lera 1 (od) Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 50 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m C-Maimum: 0 kpa Name: Sand Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Analysmetod: Morgenstern-Price Glidytor: Grid and Radius (optimization: Yes) GW & portryck: Piezometric Line Filnamn: SektionA_detaljplan.gsz Senast sparad: ; 13:57:46 P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\13_Beräkningar\SektionA_detaljplan.gsz 5,5 5,2 4,95 5,4 5,7 5,1 5,5 5,8 5,9 50 Planerad byggnad 10 kpa Väg Sand Lera 1 (od) Friktionsjord

16 4,7 4,8 Stabilitetsberäkning DP Långhagsgatan Sektion A - Detaljplan Kombinerad analys Uppdrag: DP Långhagsgatan Beställare: Fastighetskontoret Skala (A4): 1:500 4,5 Name: Lera 1 (k) Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi': 30 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 50 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0,1 Name: Friktionsjord Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Name: Sand Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kn/m³ Cohesion': 0 kpa Phi': 35 Unit Wt. Above Water Table: 18 kn/m³ Analysmetod: Morgenstern-Price Glidytor: Grid and Radius (optimization: Yes) GW & portryck: Piezometric Line Filnamn: SektionA_detaljplan.gsz Senast sparad: ; 13:42:07 4,4 4,6 P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\13_Beräkningar\SektionA_detaljplan.gsz 4,7 4,25 4,3 4,9 4,6 50 Planerad byggnad 10 kpa Väg Sand Lera 1 (k) Friktionsjord

17 Bilaga 2

18 CPT-sondering utförd enligt EN ISO Förborrningsdjup Start djup Stopp djup Grundvattennivå 2.00 m 2.00 m 6.34 m 1.50 m Referens Nivå vid referens Förborrat material Geometri my m Normal Vätska i filter Glycerin Borrpunktens koord. Utrustning Geotech Sond nr 4318 Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Långhagsgatan Backa Spetstryck q t (MPa) Friktion f t (kpa) Portryck u, u o, u (kpa) Friktionskvot R ft (%) Portrycksparameter B q Lutning (grader) U 3.0 U o Djup (m) U U o U U o U 5.5 U o U 6.0 U Sweco Infrastructure AB Bo 2203, Göteborg, tel P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\09_Geoarkiv\CPW-fil\1304.cpw

19 CPT-sondering utvärderad enligt SGI Information 15 rev.2007 Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my m 1.50 m 2.00 m Förborrningsdjup Förborrat material Utrustning Geometri 2.00 m Geotech Normal Utvärderare Datum för utvärdering Britta Karlström Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Långhagsgatan Backa Klassificering Odränerad skjuvhållfasthet τ fu (kpa) Friktionsvinkel ( o ) Relativ lagringstäthet I D (%) Modul (MPa) Crust v L + o Sa + o Si L (()) (()) (()) o + o o o o + Svensk empiri Lunne, överkonsoliderad Lunne, normalkonsoliderad Djup (m) 3.5 v L + + o + o o 4.0 L + o + o 4.5 Sa Med + + o o + o 5.0 L + + o + o o 5.5 Cl OC Sa + o 6.0 Cl Si Sa M L OC (()) + o + o P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\09_Geoarkiv\CPW-fil\1304.cpw

20 CPT-sondering utvärderad enligt SGI Information 15 rev.2007 Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my m 1.50 m 2.00 m Förborrningsdjup Förborrat material Utrustning Geometri 2.00 m Geotech Normal Utvärderare Datum för utvärdering Britta Karlström Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Långhagsgatan Backa Klassificering Effektivtryck (kpa) Odränerad skjuvhållfasthet τ fu (kpa) Crust v L Sa Si L (()) (()) (()) Djup (m) 3.5 v L 4.0 L 4.5 Sa Med 5.0 L 5.5 Cl OC Sa 6.0 Cl Si Sa M L OC (()) P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\09_Geoarkiv\CPW-fil\1304.cpw

21 C P T - sondering Projekt Långhagsgatan Förborrningsdjup Startdjup Stoppdjup Grundvattenyta Referens Nivå vid referens 2.00 m 2.00 m 6.34 m 1.50 m my m Kalibreringsdata Spets 4318 Datum Areafaktor a Areafaktor b Skalfaktorer Förborrat material Geometri Vätska i filter Operatör Utrustning Inre friktion O c Inre friktion O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Portryck Friktion Spetstryck Område Faktor Område Faktor Område Faktor 0.0 kpa 0.0 kpa Plats Borrhål Datum Normal Glycerin Michael Karlsson Geotech Portryck registrerat vid sondering Nollvärden, kpa Före Efter Diff Korrigering Portryck Friktion Spetstryck Backa Portryck Friktion Spetstryck (ingen) (ingen) (ingen) Bedömd sonderingsklass CPT2/CPT3 Använd skalfaktorer vid beräkning Portrycksobservationer Skiktgränser Klassificering Djup (m) 1.50 Portryck (kpa) 0.00 Djup (m) Djup (m) Från Till Densitet (ton/m 3 ) Flytgräns 0.43 Jordart Crust Anmärkning Sweco Infrastructure AB Bo 2203, Göteborg, tel P:\2321\ _Dp Långhagsgatan\000\09_Geoarkiv\CPW-fil\1304.cpw

22 Bilaga 3

23 Beställare: Sweco Infrastructure AB Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

24 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Bergteknik Radonundersökning... 6 Bilaga 1 Planritning, bergteknisk utredning Referenser Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989 Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004 Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

25 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 1 (7) 1 Allmänt På uppdrag av Sweco Infrastructure AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergteknisk utredning och en radonundersökning inom detaljplan för BMSS vid Långhagsgatan i Göteborgs kommun. Den bergtekniska utredningen omfattar fältkartering, bedömning av stabilitet i befintliga och planerade bergslänter samt förslag till stabilitetshöjande åtgärder. Radonundersökningen omfattar uppmätning av gammastrålning från blottat berg. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Fältkarteringen utfördes och omfattar observerade bergarter, foliation, sprickor, sprickors egenskaper och lösa block i terrängen. Bergslänters planläge redovisas i Bilaga 1 Planritning, bergteknisk utredning. I samband med fältkarteringen genomfördes undersökning av total gammastrålning, med hjälp av gammascintillometer. Resultaten redovisas i föreliggande rapport, kapitel 4. Det aktuella området är ca m stort och utgörs idag av naturmark bestående av jordtäckta slänter med skog. I anslutning till detaljplaneområdets södra gräns reser sig ett höjdparti från en nivå ca +50 m upp till ca +90 m. Höjdpartiet utgörs av blottat berg, delvis med tunt jordtäcke och vegetation. Villabebyggelse omger detaljplaneområet i öster och norr. Se Figur 1 för en översiktsbild av undersökningsområdet. Skälltorpsvägen Långhagsgatan Litteraturgatan 100 m Figur 1. Flygbild över undersökt område (rött). Lantmäteriet Medgivande I2011/1549 Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

26 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 2 (7) 2 Geologi Bergarter Berggrunden består en massformig medel- till grovkornig gråröd granit till syenit. Kalifältspat och plagioklas utgör upp till 50 % av bergarten, främst som > 0,5 cm stora korn. Glimmerhalten uppskattas okulärt till ca 5 %. Tektonik Figur 2. Förekommande bergart: grovkornig granit till syenit. Berggrunden har en granitisk uppsprickning med en flack sprickgrupp och två branta-vertikala sprickgrupper. Observerade sprickytor är undulerande och råa. Observerade sprickgrupper redovisas i Tabell 2.1. Tabell 2.1 Uppmätta sprickor Sprickgrupp Lutning Strykning/stupning Anmärkningar 1 Flacka varierande/20 eller Sprickavstånd 1-2 m flackare 2 Brant mot nordväst 215 /80 Sprickavstånd 1-5 m 3 Brant-vertikal mot norr och syd 260 /70-90 till 80 /70-90 Sprickavstånd 1-5 m, bildar ställvis utglidande skivor respektive överhäng Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

27 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 3 (7) 3 Bergteknik Observationer Blottat berg återfinns endast i bergslänten ca 5 m utanför den södra gränsen för aktuellt detaljplaneområde. Nedanför denna, i jordslänten mot gränsen till detaljplaneområdet, ligger utfallna block med kantstorlek ca 1 m eller mindre. Enstaka större block förekommer även. Befintlig slänt bedöms idag huvudsakligen vara stabil men i den östra delen förekommer ett parti med potentiellt instabila block. Det är främst sprickor i sprickgrupp 3 som ger upphov till dessa block. Se Bilaga 1 Planritning, bergteknisk utredning för blockens läge och illustration av spricklutningar. Blocken bedöms i dagsläget vara stabila men kan inom 20 år komma i rörelse p.g.a. stabilitetsnedsättande faktorer som frostsprängning (upprepad hävning/sättning orsakad av isbildning i sprickor), rotsprängning (trädrötter pressar isär sprickor), och urspolning av löst material i sprickor och därmed följande ändrade stabilitetsförutsättningar. Sprickor i sprickgrupp 3 som lutar mot norr bildar utglidande skivor (se Figur 3) med kantlängd ma ca 2 m och höjd ca 0,5 m. En sådan skiva noteras i bergslänten inom ett avstånd av ca 5 m från det sydöstra hörnet av aktuellt detaljplaneområde. Om denna skiva av någon anledning skulle komma i rörelse bedöms den kunna glida ned längs befintlig bergssida, en transportsträcka på ca 1 m i planläge, eventuellt studsa mot nedanförliggande block och stjälpas ut mot detaljplaneområdet, en transportsträcka på ytterligare ca 2 m, för att sedan ligga stabilt på befintlig lösmark som har en lutning < 20. Denna skiva markeras med rött U på planritning i Bilaga 1. Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

28 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 4 (7) Figur 3. Utglidande block/skiva i den östra delen av bergslänten. Pilen pekar på blocket och visar utglidningsriktningen. Foto taget mot öster. Sprickor i sprickgrupp 3 som lutar mot söder bildar block/skivor som lutar ut ur befintlig slänt och bedöms kunna stjälpas ut ur slänten (se Figur 4). En ansamling av 2-3 sådana block befinner sig inom ca 5 m från det sydöstra hörnet av aktuellt detaljplaneområde. Om dessa block av någon anledning kommer i rörelse bedöms de stjälpas utåt ned på nedanförliggande block eller lösmark med lutning < 20 för att sedan ligga stabilt. Transportsträckan i detta fall bedöms vara < 3 m i planläge. Dessa block är markerade med rött S på planritning i Bilaga 1. Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

29 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 5 (7) Figur 4. Samma område som Figur 3. Mitt i bilden syns ett ca 1,51,51,5 m stort block som stjälpts ut ur slänten (markerat med röd ring). Pilen markerar utstjälpningsriktningen. Foto taget mot öster. Rekommenderade åtgärder De 3-4 block som identifierats som potentiellt instabila återfinns utanför aktuellt detaljplaneområde. Om markarbeten kan utföras utanför detaljplaneområdet rekommenderas följande åtgärder. Inga åtgärder bedöms nödvändiga innan markarbeten påbörjas. Om inga markarbeten planeras utföras inom 5 m från det sydöstra hörnet av aktuellt detaljplaneområde (inom röd cirkel i planritning i Bilaga 1) bedöms inga ytterligare åtgärder vara nödvändiga. Om markarbeten ska utföras inom 5 m från det sydöstra hörnet av aktuellt detaljplaneområde rekommenderas att den potentiellt utglidande skivan som beskrivits ovan (se även Figur 3) tas ned med hjälp av grävare, samt att den ovan beskrivna ansamlingen av 2-3 block som potentiellt kan stjälpas ut ur Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

30 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 6 (7) slänten (se även Figur 4) också tas ned med hjälp av grävare. Dessa åtgärder utförs i samband med övriga markarbeten. Uppskattad kostnad för dessa arbeten är ca 1 h för grävare och maskinist. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. Uppmätta sprickriktningar ger ingen anledning till restriktion i val av riktning och lutning av eventuella nya skärningar/slänter i undersökningsområdet. 4 Radonundersökning Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. Radonavgång från hällytor ökar med kornstorlek, skiffrighet, sprickighet och vittring. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m 3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Metod Med en gammascintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Vid uppmätta nivåer > 0,15 µsv/h utförs även mätning med gammaspektrometer för bestämning av halter av uran (radium), torium och kalium i berggrunden. Mätningen utfördes kontinuerligt på blottat berg inom undersökningsområdet. Instrumentet kalibrerades senast år Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i BRF T20:1989. Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

31 Detaljplan Långhagsgatan Bergteknisk utredning, radonundersökning 7 (7) För klassificering av berg och stenmaterial används gränsvärden för gammastrålning i Tabell 4.1, enligt BRF T20:1989: Tabell 4.1 Gränsvärden för gammastrålning Gammastrålning (µsv/h) 0 à 0,12 till 0,20 à 0,30 (berg) 0 à 0,08 till 0,15 à 0,25 (sprängsten) > 0,20 à 0,30 (berg) > 0,15 à 0,25 (sprängsten) Riskklassificering normalradonmark högradonmark Byggnadskonstruktion Byggnadskonstruktion ska vara radonskyddande Byggnadskonstruktion ska vara radonsäker Resultat Uppmätta nivåer på total gammastrålning ligger på 0,08-0,10 µsv/h. Inga punkter med mätvärde 0,15 µsv/h noterades. Därför har mätning med gammaspektrometer ej utförts. Mätresultaten visar på att berggrunden inom aktuellt undersökningsområde utgörs av normalradonmark. Rekommendationer På normalradonmark ska nykonstruerade byggnader vara radonskyddande, d.v.s. med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Till eempel bör rörgenomföringar och kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar tätas, eller åtgärder vidtagas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. (Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB Helena Kiel Uppdragsnummer Datum Revisionsnummer UG A L:\UPPDRAG\UG13020 Detaljplan Långhagsgatan\Tet\Arbetsmaterial\Rapport Långhagsgatan.doc

32 BILAGA 1 PLANRITNING, BERGTEKNISK UTREDNING U S Förklaringar: aktuellt detaljplaneområde (DP-OMRÅDE) med gräns för blottat berg (BERG respektive JORD/BLOCK) och spricksymboler som anger lutningsriktning för sprickgrupp 3. Spricksymbolernas pilar anger lutningsriktning och siffror anger lutning från horisontalplanet. Röd cirkel anger läge för parti med potentiellt instabila block och dessas påverkansområde. U = läge för utglidande skiva, S = läge för ansamling av utstjälpande block.

33 Ritningar

34

35

36

37