Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Transkript

1 Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

2 Varför har vi miljöproblem? En vanlig analys inom statsvetenskap (som förutsätter en syn på individer/stater som rationella aktörer): Det kollektiva handlandets dilemma; det som kan vara individuellt rationellt (att överutnyttja en naturresurs) skapar suboptimala utfall på den kollektiva nivån (t ex luftföroreningar, utfiskning). Allmäningens tragedi ( Tragedy of the Commons ); det kollektiva handlandets problem tillämpat på allmänningar (gemensamma resurser utan tydliga äganderätter) överexploateras trots att det missgynnar långsiktiga intressen.

3 Varför har vi miljöproblem? På global nivå: globala klimatförändringar (den gemensamma atmosfären är en global allmänning), reducerad biologisk mångfald, luftföroreningar, uttunning av ozonlagret m.m. I och med det moderna samhällets framväxt industrialisering, befolkningsökning, urbanisering, teknologisk utveckling, ökad energianvändning har miljöproblemen ökat och även fått allt mer uppmärksamhet. Dessa miljöproblem är gränsöverskridande till sin natur; kan därför ge upphov till i. konflikter mellan stater, och/eller ii. samverkan mellan stater.

4 Varför har vi miljöproblem? Två alternativa lösningar på allmäningens tragedi: 1. Privatisera, skapa äganderätter för de tidigare gemensamma resurserna. 2. Skapa kollektiva regler/normer som begränsar enskilda aktörers överutnyttjande av resurserna. Inom internationell politik är endast lösning 2 tillgänglig.

5 Internationellt miljösamarbete Problemet: att koordinera världens 193 suveräna stater, med stora skillnader i grad av ekonomisk utveckling, naturresurstillgångar, politisk vilja, kultur och befolkning Har fungerat rätt hygglig; sedan startskottet för miljösamarbetet på 70-talet utgörs den internationella miljöregimen (de principer, regler, normer och beslutsprocedurer som syftar till samordning mellan stater) idag av ca 300 multilaterala överenskommelser och tusentals bilaterala.

6 Internationellt miljösamarbete Några milstolpar: FN:s konferens om den mänskliga miljön i Stockholm. - Stockholmsdeklarationen slog fast ansvarsprincipen att stater har ett ansvar för att deras suveräna rätt att exploatera sina naturresurser inte skadar andra stater. - Etablerade FN:s miljöprogram UNEP.

7 Internationellt miljösamarbete Några milstolpar: FN:s världskommission för miljö och utveckling publicerade rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland-rapporten). - Etablerade begreppet hållbar utveckling en global utveckling som tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodogöra sig sina behov. Bröt mot talets tillväxtkritik och syn på relationen mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd som ett nollsummespel. Argumenterade för att dessa är förenliga.

8 Internationellt miljösamarbete Några milstolpar: 1992: FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. - Agenda 21: En global handlingsplan för hållbar utveckling. - Klimatkonventionen (UNFCCC) antogs. Syftet; att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt. Inga bindande krav för minskade utsläpp. Kompletterades med Kyotoprotokollet 1997 som förbinder industrialiserade stater att minska sina årliga utsläpp med i snitt ca 5 procent av 1990-års nivåer under perioden Perioden förlängdes vid senaste klimatmötet till 2020.

9 Fördjupning: Internationell klimatpolitik. Om vad är man oense? Ett exempel på oenighet: Kyotoprotokollet slår fast principen om gemensamt men differentierat ansvar (CBDR) som undantar utvecklingsländer från skyldigheten att minska utsläpp av växthusgaser. Aktualiserar frågor om klimaträttvisa och motiveras utifrån idéer om att i. den industrialiserade världen bär ett historiskt ansvar för klimatförändringarna, ii. att utvecklingsländer är sårbara och får bära en oproportionerlig del av bördorna, iii. samt att de har en rätt till ekonomisk utveckling. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet med motiveringen att detta ger bl a Kina, Brasilien och Indien konkurrensfördelar. Ser protokollet som felkonstruerat och orättvist.

10 Internationell miljöpolitik och IR-teori För liberaler bekräftar internationellt miljösamarbete att stater kan se bortom det snäva nationella intresset och lösa samordningsproblem som allmänningens tragedi med hjälp av internationella institutioner och internationell rätt.

11 Internationell miljöpolitik och IR-teori Realister ser ingen lösning på allmänningens tragedi i avsaknad av en hegemonisk stat eller allians som har egenintressen i en sådan lösning. Stater har inga incitament för att vidta multilaterala eller unilaterala handlingar för att skydda miljön om det går emot deras intressen. Observera dock att skydd av miljön kan ligga i en stats intresse även för en realist om miljöproblemet utgör säkerhetshot.

12 Internationell miljöpolitik och IR-teori Kritisk teori fokuserar på de grundläggande strukturerna i det internationella politiska och ekonomiska systemet och pekar ut dessa som grundorsakerna till miljöproblemen: Kapitalismen, konsumtionskulturen, staters hävdande av nationell suveränitet, patriarkatet. För att lösa miljöproblemen krävs mer än samarbete mellan stater, eftersom de rådande maktstrukturerna ligger i vägen för genuint samarbete. Det krävs förändringar av det ekonomiska och politiska systemet. Framhäver individers och icke-statliga organisationers roll i förändringsarbetet.

13 Fördjupning: Ett relativt nytt fenomen på den globala arenan: Miljömigration. [T]he gravest effects of climate change may be those on human migration. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) (1990)

14 Fördjupning: Maldivernas tidigare president Mohamed Nasheed håller i oktober 2009 ett ministermöte på havets botten inför internationella medier. Ett exempel på hur AOSISländerna försökt föra upp frågan om klimatförändringarnas effekter för små östater på den internationella politiska dagordningen.

15 Fördjupning: Miljömigration är ett exempel på s.k. påtvingad migration ( forced migration ). En flykting definieras i internationell rätt som en person som lämnat sitt hem och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på etnicitet, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. (Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning, 1951). En migrant har lämnat sin stat frivilligt (oftast av ekonomiska skäl, för att finna arbete o.s.v.). Påtvingad migration rör en gråzon. Dessa migranter har inte valt att migrera, men faller inte in under flyktingdefinitionen (skälen kan vara naturkatastrofer, attacker från kriminella grupper, svältkatastrofer m.m.).

16 Fördjupning: Miljömigrant: en person who can no longer gain a secure livelihood in their traditional homelands because of environmental factors of unusual scope, notably drought, desertification, deforestation, soil erosion, water shortages and climate change, also natural disasters such as cyclones, storm surges and floods. (Myers & Kent 1995)

17 Antal: Fördjupning: Norman Myers (2002): 25 miljoner miljöflyktingar redan 1995; beräknar miljoner år IOM: 200 miljoner år Att jämföras med: 214 miljoner internationella migranter 2010; 15 miljoner flyktingar; 27,5 miljoner internflyktingar. (UN DESA och UNHCR)

18 Fördjupning: Miljömigration och säkerhet: Inom den internationella politiken pågår en generell s.k. säkerhetisering av migrationspolitik (d.v.s. en tendens att betrakta det som en säkerhetsfråga), gäller även i viss mån miljö- och klimatpolitik. Gäller i hög grad miljömigration (även i kursboken!).

19 Exempel: Fördjupning: migratory pressure at the European Union s borders and political instability and conflicts could increase in the future. Climate Change and International Security, paper from the High Representative and the European Commission to the European Council, 14 mars 2008.

20 Exempel: Fördjupning: [climate change may lead to] security problems of the kind to which Australia may need to respond directly with appropriate forms of humanitarian and security assistance, including by way of ADF [Australian Defence Force] deployments. Australian Government Department of Defence, Defence White Paper 2009.

21 Exempel: Fördjupning: [predicted effects of climate change] have the potential to disrupt our way of life and to force changes in the way we keep ourselves safe and secure by adding a new hostile and stressing factor into the national and international security environment. National Security and the Threat of Climate Change, Center for Naval Analyses Corporation, USA, 2007.

22 Fördjupning: Bra och dåligt med säkerhetisering: Frågan flyttas högst upp på dagordningen. Fel respons! Leder till en militär logik istället för samarbetslösningar. Alternativ förståelse av säkerhet (liberaler och kritiska teoretiker): Human security. - Klimatförändringar är en källa till osäkerhet för de som drabbas av dem!

23 Fördjupning: Miljömigranters rättigheter Bör definitionen av flykting i internationell rätt vidgas så att den omfattar även miljömigranter? Frågan kan ställas om påtvingad migration generellt. Varför ska inte individer som tvingats lämna fallerade stater, svår fattigdom, attacker från kriminella grupperingar o.s.v. inte kunna få flyktingstatus?

24 Fördjupning: Argument mot en vidgad definition: 1. Om definitionen vidgas, och tar in fler skyddsskäl, riskerar det att leda till att stater blir mer restriktiva i tillämpningen av lagen. 2. Staten är inte fienden i fallet påtvingad migration. Flyktingars skäl har en särskild status. 3. Möjligheten att återvända?

25 Fördjupning: Klimatmigranters rättigheter: Individuella rättigheter: Bör de få rätt att migrera fritt? Kollektiva rättigheter: Bör de få nytt territorium? Vilka skyldighetet har den industrialiserade delen av världen att kompensera klimatmigranter för att de orsakat deras situation?