Handel och miljö. 2 2 / Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Transkript

1 Handel och miljö 2 2 / Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m

2 Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken Kopplingar mellan den internationella miljöpolitiken och internationell handel WTO och miljön

3 Några viktiga begrepp/nivåer Nationell (lokal) Regional Internationell Global Transnationell

4 Transnational relations i. e regular interactions across national boundaries when at least one actor does not operate on behalf of a national government or an intergovernmental organisation. Thomas Risse

5 Suveränitet Formell Juridiskt oberoende enheter Politisk organisering som utesluter utomstående aktörer Reell Reell kapacitet att utöver kontroll inom de egna gränserna Reell kapacitet att utöva kontroll av transaktioner över de egna gränserna

6 Miljön och nationalstatslogiken Miljöproblem är gränsöverskridande Ofta inte orsakade av avsiktliga handlingar Inte alltid orsakade av statliga aktörer Internationella avtal implementeras ofta av någon annan än staten Stort behov av expertis

7 Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar Ge upp en del av nationell suveränitet Internationella organisationer är inte bara i medlemsländernas händer och dessutom är inte alla medlemsländer inte jämlika

8 Vem är med och skapar den internationella miljöpolitiken? Miljöpolitiken Internationella organisationer Stater NGOs Företag Lobbyister/konsulter Media Forskare/experter Handelspolitiken Nationella handelsavdelningar (UD etc) WTO Multi- och bilaterala förhandlingar

9 Regleringsformer på internationell nivå Förordningar och direktiv Konventioner och internationell rätt Certifiering och standardisering Best practice och benchmarking

10 Miljön på den internationella dagordningen Stockholm 1972 United nations conference on the human environment - UNCHE (UNEP) Rio 1992 United nations conference on environment and development UNCED (CBD, FCCC, Agenda 21, CSD) Johannesburg 2002 World summit on sustainable development, Rio+10, WSSD 500 internationella avtal

11

12 Den internationella organiseringen av klimatpolitiken (ett exempel på internationell miljöpolitik) ipcc FN (EU, paraplygrupp MUL) EU27 Kommuner Sverige

13 Internationella beslutsprocesser Fragmenterade och komplexa Innehåller politikskapande Saknar slut Historiskt bundna Hög grad av informalitet EU är alltid viktigt (För Sverige)

14 Den nationella organiseringen Staten är inte en enhetlig aktör Förhandlingar för att nå fram till en nationell ståndpunkt Miljödepartementet, Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet, UD, Justitiedepartementet, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket Miljörörelsen, företagen

15 Den nationella organiseringen Stadsrådsberedningen Kyotogruppen Förhandlingsdelegation Miljö Näring UD Fi NV EM Sida Skogsindustri Bilindustri Miljörörelsen

16 Organiseringen av den svenska handelspolitiken Hur ser en motsvararnde bild ut? Del-förklaring till varför de två politikområden har svårt att kommunicera

17 Övning Trade offs och synergier mellan handel och miljö Ge exempel på tre trade offs som kan uppstå mellan de två politikområdena handel och miljö på global nivå Ge tre exempel på hur man kan åstadkomma synergier mellan handel och miljö på global nivå

18 synergi, samverkan mellan två eller flera faktorer som, positivt eller negativt, påverkar en process på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna var för sig trade-off subst. utbyte; kompromiss

19 WTO och miljön MEA trade agreements Market access for environmentally friendly goods Trade effects of environmental regulation

20 Miljö och legitimitet i handelspolitiken Subordinating the MEAs to the WTO would undermine international efforts to tackle environmental problems and would fuel the arguments of those opposed to the WTO (EC 2000)

21 Handel och miljö i WTO Dragkamp mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder Krock mellan miljöavtal och handelsavtal Öppnar upp för att nya aktörer kan delta i WTOarbetet

22 Utvecklingen inom WTO Committee on trade and environment (1994) Förhandlingskommittén som samtalsforum EU-stark företrädare Avstannande fråga Klimatfrågan som push-faktor Etablerade kontakter

23 Miljörörelsen och WTO Ökande öppenhet från WTOs sida: Singapore Seattle Olika former för deltagande: Konsultationer Symposium Legal briefs Nationella delegationer

24 Williams Trade and Environment in the world trading system: A decade of stalemate? Politisk, ekonomisk och juridisk dimension

25 Den politiska dimensionen Miljöfrågans roll i handelspolitiken Bör miljöfrågor lösas i en handelsorganisation Styrningen av WTO

26 Den ekonomiska dimensionen Handelns inverkan på miljön (och tvärtom) Process and production methods MEAs och handelsavtal

27 Den juridiska dimensionen Dispute settlement mechanism, panel-beslut Transparens och tillgänglighet

28 Slutsatser Från antagonism till förståelse för varandras ståndpunkter. Vad tyder på att konflikterna minskat? Vad tyder på att de kommer att kvarstå?

29 Diskussionsfrågor Från vilken sida kommer Williams tror du? Vad händer med den sociala dimensionen i hållbar utveckling i win-win-lösningarna mellan handel och miljö? Vad är social hållbarhet?

30 Några exempel 1. cultural diversity, 2. quality of life 3. social cohesion in rural or urban areas 4. global, European, regional, national, and local social justice around the distribution of basic human needs and rights 5. demands connected to nature and natural resources 6. women empowerment 7. forms of democratic representation, participation, and deliberation.