Stanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! barnbidraget!
|
|
- Jonathan Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Schema Världens Eko ges på tisdagar mellan kl och i Kräftriket, Stockholms universitet. Varje tillfälle ser vanligtvis ut på följande sätt: föreläsning inkl. bensträckare , gruppdiskussioner + fika , frågestund/diskussion med föreläsaren september Människan i naturen - särkoppling eller länkning? Obs! Obligatorisk närvaro Introduktion Carl Folke Välkomstmingel Genomgång av kursens upplägg En historisk tillbakablick på särkopplingen mellan människans system och biosfären och varför det är så viktigt att återkoppla oss. Särkopplingen kan ses som en orsak till den ohållbara samhällsutveckling vi har. Föreläsningen kommer att visa på alternativ och strategier för att åter sammanlänka människans system och biosfären. Stanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! 10 september Om överbefolkning är ett problem, avskaffa barnbidraget! Hans Rosling En beskrivning av sambanden mellan befolkning, fattigdom, hälsa och naturresurser i världen. 17 september Ekologisk ekonomi: ny ekonomisk teori för hållbar utveckling Thomas Hahn Miljöekonomisk teori bygger helt på neoklassisk nationalekonomi och erbjuder kraftfulla analytiska begrepp såsom incitament, alternativkostnad, externa kostnader och kostnadseffektivitet. Den nationalekonomiska synen på "Effektivitet" handlar om maximerad konsumtionsnytta. Detta behöver breddas och inkludera fler aspekter av välbefinnande, t.ex. integritet, frihet, demokrati, konfliktlösning, rättssäkerhet och upplevd rättvisa. Ekologisk ekonomi är ett växande forskningsområde som delvis utvecklats som reaktion mot bristerna i den neoklassiska miljöekonomin. Ekologisk ekonomi kombinerar det bästa av miljöekonomin med andra perspektiv för att studera hållbar utveckling.
2 24 september Miljöetik: Klimatet kollapsar- vad spelar det för roll? Olle Torpman Är det upp till var och en att bestämma vad som bör göras åt världsliga frågor som klimatproblem och svält, eller finns det objektiva svar på dessa frågor? Hur ser de i så fall ut? Detta är exempel på frågor man tar sig an inom etiken studier av värderingar och normer. Med detta sagt är etiken till stor del normativ, och skiljer sig från de i övrigt oftast deskriptiva vetenskaperna. Eftersom normer och värderingar är det med vars hjälp vi överhuvudtaget kan avgöra att något är ett problem (att det konflikterar med något värdefullt) och vad som bör göras, är vi i behov av etisk analys också i miljö- och klimatdebatten. Miljöetik som ämne är en tillämpning av etiken på just miljörelaterade problem. 1 oktober Ekosystemunderhåll, global handel och jordbruk: närmar vi oss uthållighet? Lisa Deutsch Matproduktionen i Sverige blir allt mer beroende av natur på andra håll i världen. Våra djur äter en hel del importerat kraftfoder och tittar man på sitt eget frukostbord kan man hitta produkter från både när och fjärran. Men hur beroende är vi egentligen av ekosystem i andra länder? Hur hållbar är vår konsumtion? Både konsumenter och producenter, handlare och beslutsfattare behöver bli mer medvetna om vad våra val betyder för ekosystemen, såväl nationellt som internationellt. 8 oktober Planetära gränsvärden: vilka är förutsättningarna för mänsklighetens vidareutveckling? Johan Rockström Mänsklighetens påverkan på jordens system har accelererat sedan industrialiseringen och vi utgör nu en global geofysisk kraft i paritet med några av de stora naturkrafterna. En grupp av 28 välrenommerade forskare har gjort ett försök att identifiera och kvantifiera nio planetära biofysiska gränsvärden, inom vilka mänskligheten bör hålla sig för att vi ska kunna fortsätta utvecklas och blomstra. Att passera dessa kan vara förödande för mänskligheten, men om vi respekterar dem ser våra framtidsutsikter ljusa ut. 15 oktober Resiliens i marina social-ekologiska system Obs! Obligatorisk närvaro
3 Info om examinationen Magnus Nyström Information om examination och presentation av uppsatsämnen Förvaltning av kustnära och marina ekosystem innebär att värdesätta och säkerställa deras förmåga att generera (för oss människor) livsnödvändiga ekosystemtjänster. I många fall har vi misslyckats med en hållbar förvaltning av marina och kustnära system på regional och global nivå. Den globala kris som många havsmiljöer befinner sig i är resultatet av överfiske och övergödning, samt utsläpp av miljögifter och klimatförändringar. Förutom pågående utarmning av marina arter har hela ekosystem kollapsat, vilket inneburit stora förluster av sociala och ekonomiska värden. Denna kris kan inte lösas på traditionellt sätt utan nya angreppssätt krävs. Ett sådant innebär större fokus på hur kopplade ekonomiskaekologiska system förmår att klara av störningar. Inom ramarna för föreläsningen "Resiliens i marina socialekologiska system" kommer följande breda aspekter tas upp: Interaktionen och dynamiken mellan ekologiska och socialprocesser i marina system. Vilka är komponenterna som underbygger resiliens i marina social-ekologiska system? Vad menas med "kollaps" av marina system, hur kan vi undvika det, och vilka utmaningar står vi inför för att reversera redan kollapsade marina system? Begrepp och utmaningar kommer att sättas i en praktisk kontext genom fallstudier hämtade från olika delar av världen. 22 oktober Hormonstörande miljögifter och folkhälsa Monica Lind Ett av de planetära gränsvärdena är kemiska föroreningar, som bland annat inkluderar utsläpp av plaster och hormonstörande ämnen. Monica Lind, pratar i sin föreläsning om kopplingen mellan hormonstörande miljögifter och folkhälsa. 29 oktober Geoingenjörskonst och internationella förhandlingar - global miljöpolitik i antropocen. Victor Galaz och Bo Kjellén Kartan för internationella relationer och samarbeten ritas om av de accelererande förändringarna av jordens system. Miljöpolitiken formas idag till stor del genom internationella förhandlingar, men omställningen låter vänta på sig och många efterfrågar mer dramatiska åtgärder. Rymdspeglar och
4 konstgjorda träd är exempel på sådant som geoingenjörerna hoppas kan rädda oss från klimatförändringarna och andra miljökatastrofer. Både geoingenjörskonst och internationella förhandlingar är lösningsförslag som kan få konsekvenser på globala skala. Vad krävs för att dessa förslag på lösningar ska bli verklighet? Vilka är de politiska utmaningarna och möjligheterna? 5 november Utveckling av effektiva globala institutioner - en fallstudie av illegalt fiske runt Antarktis Henrik Österblom Det illegala, oreglerade och orapporterade fisket är ett av de största hoten mot hållbara fiskbestånd. Det illegala fisket runt Antarktis har visat sig vara en särskilt stor utmaning eftersom de inblandade aktörerna i denna verksamhet är välorganiserade, utnyttjar svaga stater och arbetar på ett sätt som liknar organiserad brottslighet. Genom att utveckla ett internationellt nätverk med statliga och ickestatliga organisationer har dock det illegala fisket runt Antarktis kunnat minskas drastiskt. Organisationerna i nätverket har olika mål som innefattar bevarande av värdefulla fiskbestånd, skydd av utrotningshotade fåglar eller storpolitiska intressen i Antarktisregionen. Trots dessa skilda intressen har en mängd aktörer kunnat enas om samarbete kring fiskefrågan. Under 15 års tid har de lyckats skapa ett effektivt och anpassningsbart upprätthållande av regleringarna kring Antarktis. 12 november Från hållbar utveckling till grön ekonomi Eva Alfredsson På FNs konferens om hållbar utveckling i RIO 1992 fastställdes i slutdokumentet att "Ohållbara produktions- och konsumtionsmönster, speciellt i industrialiserade länder, är huvudorsaken till fortsatt försämring av den globala miljön. I juni förra året genomfördes en ny konferens om hållbar utveckling i Rio. Denna gång var temat "Grön ekonomi och fattigdomsbekämpning". Vad ligger bakom begreppet "Grön ekonomi", vad innebär det och vad krävs för att vi skall gå från ord till handling? 19 november Surviving the Anthropocene: Challenges for the 21st Century Will Steffen This lecture will introduce the concept of the Anthropocene, a new geological epoch in which human activities have become so powerful that they now rival some of the great natural processes that control the Earth s environment. After placing
5 the Anthropocene in a longer-term geological perspective, we document the many changes that the human enterprise has undergone over the past few changes and the implications for the global environment the phenomenon of global change. We focus especially on the period since 1950, The Great Acceleration, in which the human enterprise exploded to become a global geophysical force. We ll then move to the 21st challenges that the Anthropocene poses for humanity. After describing some of the new features of the Anthropocene in the first decade of the 21st century, we move on to describe the risks to the functioning of the Earth System, our own planetary life support system, that the rapidly changing human enterprise poses. These include, of course, climate change, but we explore other large-scale risks such as tipping elements in the Earth System and the risk to the overall resilience of the planet that the erosion of biodiversity entails. We conclude with an analysis of the Earth as a complex system, and the implications of the Anthropocene for the future trajectory of the planetary environment. 26 november Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv Chris von Borgstede Vissa människor agerar miljövänligt, andra gör det inte och det är inte alltid man lever som man lär. Varför är det svårt att agera hållbart? Finns hindren inom individen eller i situationen och omgivningen? Miljöpsykologin studerar bland annat varför vi gör som vi gör och vilka omgivningsfaktorer som gynnar eller missgynnar ett miljövänligt handlande. 3 december Hemlig gäst Hemlig gäst Mer information om denna föreläsning meddelas senare.
6 10 december Innovationer för omställningar mot global hållbarhet - vilken roll spelar individer och sociala nätverk? Per Olsson Hur kan vi lösa samhällsproblem och skapa förutsättningar för ett bra liv för människor idag och i framtiden, samtidigt som vi stärker Jordens livsupprätthållande förmåga? Det handlar om att utveckla och sprida sociala och teknologiska innovationer som hjälper oss människor att bli en positiv kraft på planeten inte nöja oss med det som bara reducerar vår påverkan på densamma. Hur ser hållbarhetsinnovationerna ut idag? Var kommer de ifrån? Hur sprids de? Gör de någon skillnad? Det här blir en föreläsning om sociala-ekologiska innovationer, förändringsagenter och omställningar mot global hållbarhet! 13 december (fre) Sista inlämningsdag för aktivitetsrapporter Sista inlämningsdag aktivitetsrapport Skicka aktivitetsrapporten till ve@stockholmresilience.su.se Skriv Aktivitetsrapport, Ämne i ämnesraden. 16 december (mån) Sista inlämningsdag hemtenta 17 december Tentamensinlämning Hemtentan skickas till ekoexam@stockholmresilience.su.se Skriv Hemtenta, kod XX i ämnesraden. Kursavslutning Obs! Obligatorisk närvaro Presentationer Avslutningsfest 22 januari 2014 Tentamensgenomgång (Frivilligt tillfälle) Utförda examinationsaktiviteter presenteras. Direkt efter lektionen ordnar vi kursfest och avslutning på Världens eko! Tentamensgenomgång Kom när du vill mellan kl och och få feedback på din hemtenta eller aktivitetsrapport.
Stanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! barnbidraget!
Schema Världens Eko ges på tisdagar mellan kl. 18.00 och 21.00 i Kräftriket, Stockholms universitet. Varje tillfälle ser vanligtvis ut på följande sätt: föreläsning inkl. bensträckare 18.00-19.40, gruppdiskussioner
Läs merHållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012
Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012 Kursen Hållbar samhällsutveckling (HSU) omfattar 60 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar heltidsstudier under två terminer. Samtliga 60 poäng ges på A-nivå
Läs merLÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merSvensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merFörenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Läs mer2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet
Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merArtikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i
9 RÄTT ATT DELTA OCH UTTRYCKA SIN ÅSIKT Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. ARTIKEL 15: Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i Axams berättelse s. 42. fredliga
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Läs merFysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi
Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merMiljösystem MARS 2015 (CHARLOTTE MALMGREN, EVA LEIRE, JOHANNA OLOFSSON, IDA ARVIDSSON)
Miljösystem MARS 2015 (CHARLOTTE MALMGREN, EVA LEIRE, JOHANNA OLOFSSON, IDA ARVIDSSON) Examenskrav för 300 hp Obligatoriska kurser åk 1-3 Alternativobligatoriska kurser åk 3 Minst 45 hp inom specialisering
Läs merHÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
Läs merElevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
Läs mer1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merSkolprogram 2013. Youth Change the World med Wake-Up Call
Skolprogram 2013 Youth Change the World med Wake-Up Call Ett inspirationspass där föreläsaren med hjälp av exempel på framgångsrika projekt och företag som drivs av unga i Sverige och världen visar på
Läs merEngelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen
Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron
Läs merVerksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.
Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merSjälvkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merFörberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs merProjektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering
Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka
Läs merANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Ivar gillar djur, framförallt pandor. I skolan blir han retad för att han kan så mycket om pandor. Coola Saga
Läs merLärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI 2016. I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank
Lärarhandledning och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI 2016 I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank Inledning Den här lärarhandledningen kopplar till utställningen
Läs merHållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?
Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara
Läs merVälkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!
Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016! Kursen ger en introduktion till havet som livsmiljö och grundläggande kunskaper om människans påverkan på havet och den kustnära naturen. Kursen vänder
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merPreliminärt Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad 2015-02-25
Schema Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner Observera att vissa schemaändringar kan förekomma, moment markerade med *stjärna är nya/uppdaterade i den senaste versionen av schemat.
Läs merLåt oss vårda denna unika fördel!
Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika
Läs merLärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp
Lärarutbildningen Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Validering inför antagning till utbildning inom VAL-projektet
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merAnalysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv
Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merVälkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar
NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merSchema Människan och naturen Höstterminen 2013
Schema Människan och naturen Höstterminen 2013 Vecka 36 Mån 2/9 14.00-17.00 Öppet hus: Information om höstens kurser och Cemus bibliotek studentaktiviteter 18:15-20:30 Our Future, Our Task, Our Movement
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merRemissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)
Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna
Läs merGeografi Analys och reflektion
Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i
Läs merFastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen
Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande
Läs merVuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux vid Hjalmar Strömerskolan 20150701-20160630 1 Innehållsförteckning:
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merNyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*
Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och
Läs merVad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen
Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merKurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.
Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Tre korta kursmoment som stödjer framtagande av material för det flippade klassrummet och att ge instruktion
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs mersektorprogram Nordens miljö i en ny tid
sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9
Läs merVarje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv
Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information
Läs merNaturkunskap 1a1 4-13
Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall
Läs merTextanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning
Lotta Alemyr/ (lotta.alemyr@liu.se) Gunnar Gårdemar/ (gunnar.gardemar@liu.se) Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning Kursinformation
Läs merSchema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad 2016-01-15. Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner
Schema Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad 2016-01-15 Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner Observera att schemaändringar kan förekomma, moment
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merMedverkande: Anders Rosendhal, Raimo Niskanen, Elin Dahlqvist, Pernilla Hyll, Annika Öhrn, Anneli Rosby, Marianne Bäckman, Linda Hildebrand.
Styrelsemöte FF den 16/2 2015 Medverkande: Anders Rosendhal, Raimo Niskanen, Elin Dahlqvist, Pernilla Hyll, Annika Öhrn, Anneli Rosby, Marianne Bäckman, Linda Hildebrand. Val av ordförande: Pernilla hyll
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merEarth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6
Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6 1 Earth Hour Klimatundervisning Anmäl din klass på www.wwf.se/earthhour Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 27 mars 2010 vill vi
Läs mer1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?
Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31
Läs merNedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merHej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.
EARTH HOUR EARTH HOUR 2015 2015 LEKTIONSPLANERING INSKICKAD TILL WWF I SAMBAND MED EARTH HOUR 2015 Förskola: Kåsan, Enköping Kontakt: Sara Vennström, sara.vennstrom@enkoping.se Sammanfattning: Kåsan både
Läs merANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND
1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
Läs mer