Iskunskap. Johan Porsby. Upplägg. Lektion 1. Minnesramsa. Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga
|
|
|
- Barbro Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Iskunskap Johan Porsby Konsten att hitta rolig is utan att plurra Johan Porsby Undervisat i islära sedan 1990 Ledare i 25 år Medlem av säkerhetsgruppen 2006 johan.porsby@sssk.se Upplägg 1 Grunder Vanliga svagheter Istyper Isfenomen 2 Svårbedömd is Saltis Is på tillbakagång Isbildning 3 Isbedömning Risker Farlig is Isbedömning Isprognoser & väderpåverkan Åka säkert Lektion 1 Isens styrka varierar (både i tid och rum) 1a. Isen kan hålla här, men inte där 1b. nu, men inte sen Alla plurrningar börjar på bärig is! Lektion 2: vanliga svaga områden Minnesramsa Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga Johan Porsby 1
2 Vind Istillväxt Utstrålning (fri himmel) Kall luft (minusgrader) Avdunstning (torr luft) Sol (vårvintern) Isen kan försvags även i stark kyla Strömmar Under snö Råkar, rännor, flakdrift Isen kan växa trots plusgrader Utstrålning Torr vind Is Motstrålning (skymd himmel) Ström Värme från vattnet Typiska svagheter i is Under snö Mekanisk Motstrålning åverkan (råk/ränna) (bro/strand) Vindbrunn Ström Strömt i sund (nyis) Olika typer av uttunning Underfrätning sund med äldre is Johan Porsby 2
3 Udde Tillflöde (bäckmynning) Avlopp (dagvatten) Utflöde Kallkällor Grund Johan Porsby 3
4 Bro, brygga Vass, träd Strand Klippbrant Moln Nyis och blidväder Motstrålning Motstrålning Brygga Bro Ojämn isläggning Klippvägg Johan Porsby 4
5 Vindbrunnar Vindbrunn (svårupptäckt) Uppträder oregelbundet Vanligare vid snabb isläggning vid blåsig isläggning på djupare vatten Vindbrunn Läbrunn Vind Vak Kallt ytvatten Nyis Äldre is Varmt djupvatten Isgränser Svårtolkade isgränser Johan Porsby 5
6 Vass försäsong Vass senare Gasbubblor Under snö Bär Bär Bär ej Bär Bär Döljer svagheter Dämpar ljud Isolerar (isen kan tunnas ut under) Mekanisk åverkan Under snö Råkar Båtar, rännor Svinga, vågor Vind Skridskoåkare Kan ske plötsligt! Johan Porsby 6
7 Istyper och isfenomen de 155 vanligaste Apelsinskalsis Avsaltad Bilis Bladis Blankis Blockis Blåis Bottenfruset Bottenis Bottenstöp Brunn Bräcka Bräckvattensis Bubbelvak Bågnad Cirkelspricka Degenererad Drivis Dränkstöp Dubbelis Elefanthudsis Fräthål Genomstöpt Glanskis Glasis Grovkristallin Grovkrackelerad Havsis Havsisvall Havsråk Hängmatta Insjöis Isbana Isberg Isbro Isbrygga Isbräm Isdamm Isdrift Isflak Isfritt Isfält Isfärja Ishävning Iskant Iskax Islossning Isläggning Isnålar Ispress Isrivare Isrygg Isskjutning Isskott Isskruvning Issula Issörja Istagg Istunga Karmis Kluna Knaggelis Kompanjonspricka Konstis Kornig Kravis Kärnis Laminatis Landfast Landkalle Landlöst Långsvinga Läbrunn Lästrut Madrassis Marängis Menspjär Mittspricka Morgonfrossa Nattgammal Natthård Naturis Nedstöpt Nedråk Nyis Packis Packisvall Pipis Plurrhål Premiäris Regnstöp Rimfrost Rutten Råk Råmning Ränna Saltfickor Saltis Saltstöp Sarr Självstöp Skjuvråk Skravelis Skredföre Skridskois Skålgropig Skärgårdsis Slukhål Släppråk Smalstavig Snöbrygga Snöis Snösörja Språngskikt Stampvall Strandbräcka Strömställe Strömfrätt Styrföre Stöp Stöpis Stöpvattenhål Stöpknaggel Svallis Svartis Sving Svingsprucken Sättis Sönderbråkad Sörpa Sötis Tallriksis Trummis Tunnis Turbulensstråk Tvångsfrysning Tvåskiktsis Tyndallsblomma Underfrätning Underis Uppsaltning Utmattad Uppråk Vak Vindbrunn Vrakis Vred Vråk Våris Vårkrackelering Värmekrackelering Ytmjuk Öppna Överis Överlagrad Snö på isen Stöpning Snö faller på isen Snöns tyngd trycker ned isen under vattenytan Vatten tränger upp genom hål och sprickor Snön blir vattendränkt nedifrån och upp (snön stöper) Stöpet fryser till stöpis, uppifrån och ned Stöpis Snö stöper Stöpning Johan Porsby 7
8 Stöpvattenhål Slukhål Ej genomfruset stöp Stöpstråk Istyper (grundtyper) Kärnis Kärnis Stöpis Sötis Saltis Bildas på ytan, växer nedåt på isens undersida Klar (utom på våren) Stark och värmetålig Johan Porsby 8
9 Stöpis Saltis Bildas ovanpå isen av snö Nyanser av grått Varierande styrka Mjuknar vid plusgrader? Snöis Krav Kravis Johan Porsby 9
10 Bottenis Bottenis som flutit upp Överis Våris Glasis Vrakis - svåråkt Johan Porsby 10
11 Vrakis oåkbar Vätternvrakis Köldbågnad Köldsprickor Mittspricka Råkar Johan Porsby 11
12 Vanliga sträckningar: Tvärs sund Inlopp till vik Ut från udde Mellan öar Ut i vakar Råkutbredning Släppråk Rännor Blöt is och öppet vatten Landlöst Johan Porsby 12
13 Tvärtomfenomen Nära land: Värme från strand och botten. Läbrunnar, vattenståndsändringar Gammal is: Snön kan ligga kvar längre och isen under försvagas Under snö: Snö kan skydda is mot sol Strömmande vatten: Inströmmande kallt vatten kan förstärka istillväxten Vass: Ibland stabilare is, ibland svagare Ljud: Saltis, stöpis och varm is är ofta tyst Utflöde av underkylt vatten Vanliga svaga områden Sund Se upp för dessa risker! Tillflöde Ström Sönderbrytning Motstrålning Övrigt Vindbrunn Isgräns Pika på! Johan Porsby 13
Blisa. Värmepåverkad is. Isteori del Johan Porsby 1. Isbedömning och risker. Tillflöde. Sund 0 C - 2 C - 6 C - 3 C 0 C 0 C 0 C 0 C 0 C
Isbedömning och risker Sund Tillflöde Vindbrunn Isgräns Blisa Värmepåverkad is Värme från vattnet (ström) Kall is - 6 C - 3 C 0 C Lokalt uttunnad Värme från luften Varm is 0 C 0 C 0 C Försvagad is Solstrålning
Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1
Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla
Grundkurs i iskunskap
Grundkurs i iskunskap Johan Porsby, 2015-10-04 Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45
Grundkurs i iskunskap
Grundkurs i iskunskap av Johan Porsby Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45 minuter
Grundkurs i iskunskap
Grundkurs i iskunskap Johan Porsby, 2012-10-11 Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET Texten har ingen ambition att vara en komplett lära om iskunskap eller isbedömning utan ska ses
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2007-05-02 Säkerhetsgruppen lämnar årligen en rapport till styrelsen om händelser under den senaste säsongen som kan
Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång
Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång Johan Porsby Plusgrader i luften och isarna smälter. Det behöver inte betyda att man inte kan åka skridskor, men man måste vara mer försiktig. Is på tillbakagång
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2008 2009 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2008 2009 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp Säkerhetsgruppen i SSSK lämnar årligen en rapport om händelser under den senaste säsongen som kan bedömas vara av betydelse
Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I
TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna
Isseglingsolyckan på Nämdöfjärden den 11 mars 2011
Isseglingsolyckan på Nämdöfjärden den 11 mars 2011 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp Slutgiltig version 2011-11-01 Isseglingsolyckan på Nämdöfjärden 2011-03-11 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Olyckans
ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.
ISSÄKERHET Innan man ger sig ut på is bör man alltid testa underlaget noggrant med ispik eller isbill. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän
Första och Andra IsVettsmärket
Värmdö Sjöscoutkår 2012-02-19 Första Andra Första och Andra IsVettsmärket Första IsVettsmärket Känna till var på sjöar och havsis det kan finnas svag is. Veta att man aldrig ger sig ut ensam på isar och
Ensamma Vargen och Silverstjärnan Lykta 1. Lykta 1. Ni är scoutpatrullen Ensamma Vargen och ska åka skridskor på sjön Silverstjärnan.
Ensamma Vargen och Silverstjärnan Lykta 1 Lykta 1 Ni är scoutpatrullen Ensamma Vargen och ska åka skridskor på sjön Silverstjärnan. Ni är välförsedda med utrustning: Torra kläder i vattentäta påsar i ryggsäcken
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2017/18
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2017/18 Skridskonätets säkerhetsgrupp 2018-10-23 Båtrännor har ställt till problem för många skridskoåkare. Här för söker några passera en ränna på en luftmadrass.
10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09
10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09 Sammanfattning Säkerhetsgruppen i SSSK bildades 2003 och har nu verkat under tio säsonger. Säkerhetsgruppen bedömer
Skridskoslingor på sjöis
Skridskoslingor på sjöis SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Svenska Kommunförbundet, 2003 ISBN 91-7289-210-2 Text: Anders Tysk Omslagsfoto + foto s.43: Margareta Thorhagen Foto s.6: Rolf Kaddik Foto s.37: Freddie
Is på sjöar och älvar
HYDROLOGI Nr 117, 2012 Is på sjöar och älvar Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab. Sven Fremling, Thore Karlin, Birgitta
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2004-2005 Pröva-på tur på Garnsvikens vattentäckta is Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 5/12 Garnsviken 8 Lätt vattentäckt, fin is. 6-8 grader 12/12 Vallentunajön
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket
14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet)
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2000-2001 mer bilder på slutet 14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet) Inledning Efter en mycket mild inledning på vintern, med bedrövligt
Isens uppbyggnad och känslighet
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h
Är långfärdsskridsko en risksport?
Isbedömning och risker Är långfärdsskridsko en risksport? Drunkning/förfrysning vid plurr Risk att inte komma upp: Bristande is Skador vid plurr Dålig teknik Tung/svag Panik/förvirring/ förlamning Ensam
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15 Safety related incidents within Skridsko.net 2014 2015 Skridskonätets säkerhetsinformationsgrupp (SIG) Skridsko.net Safety Information Group (SIG)
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2005-2006 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp Säkerhetsgruppen lämnar årligen en rapport till styrelsen om händelser under den senaste säsongen som kan bedömas vara
LÅNGFÄRDSSKRIDSKO MED FRILUFTSFRÄMJANDET
Sida 1 (6) LÅNGFÄRDSSKRIDSKO MED FRILUFTSFRÄMJANDET Skridskoåkning på spegelblank is en vacker vinterdag hör till friluftslivets allra finaste upplevelser. Där finns rytm, fart och naturkänsla, oavsett
Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015
Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015 Utomhus Temat för dagen blev is. Anledningen till det var att vi ville utnyttja isen som resurs i lärandet och att få uppleva sjön under olika årstider.
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2009/10
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2009/10 Skridskonätets säkerhetsinformationsgrupp (SIG) Sammanfattning Vintern 2009/10 var ovanligt kall och gav stor isutbredning. Men rikligt snöande
Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015
Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015 Resumé Skridskoturer FF Knivsta 2014-2015: "Från Trunsta träsk till Siljan" Söndag 21/12. Säsongens första utlysta tur gick till Järlåsa
Kommentarer till Ridörapporten del 2
Kommentarer till Ridörapporten del 2 Johan Porsby, 2007-02-01 Sammanfattning Det är viktigt att vi försöker dra slutsatser från Ridöolyckan dels därför den är den allvarigaste i SSSK:s historia, men också
Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko
Turrapporter 2004-05 - Arvika-Sunne@Vänerskridsko Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Turrapporter Säsongen 2004-05 Datum Tur Deltagare 6/3 Mellanfryken 20 27/2 Snö på Värmeln 20 25/2 Månskenstur
Säkerhetsrelaterade händelser under säsongen 2008/09
Säkerhetsrelaterade händelser under säsongen 2008/09 Skridskonätets säkerhetsinformationsgrupp (SIG) Sammanfattning Under säsongen 2009/08 genomfördes 4014 turer med totalt 34 210 deltagare enligt färdrapporterna,
Friluftsfrämjandet Sunne Långfärdsskridsko
Turrapporter 2002-03 - Sunne@Vänerskridsko Turrapporter Säsongen 2002-03 Datum Tur Deltagare 5/4 Stor-Jangen 2 29/3 Mellan-Fryken 3 22/3 Övre Fryken 3 1/2 Lysvik-Bryggegården 2 3/11 Anneforstjärn, Grässjön,
Dagbok från Holmöleden
Dagbok från Holmöleden 1997 1998 20 oktober 1997 Isläggning längst in i Norrfjärden. Tallriksis och sörja. Åttta sångsvanar mot söder. När isen ligger fast tar diligensen vid. 2 november Ingen is kvar,
Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT
Isvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 3 Lärarhandledning till ISVETT 1 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
This is a published version of a paper published in Marinarkeologisk Tidskrift. Access to the published version may require subscription.
Södertörn University This is a published version of a paper published in Marinarkeologisk Tidskrift. Citation for the published paper: Törnqvist, O. (2009) ""...odygdiga, obarmhärtiga, vilda, galna av
Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.
Övningar och tester Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Genomförs i samråd med simlärarna. Övningarna på sid 2 genomförs hemma på egna skolan.
Denna bok vänder sig till dig som vill ha kul
Alla bilder i boken är tagna av Henrik Trygg om inget annat anges. Text: Mårten Ajne Redaktörer: Calazo Förlag/Jonas Sundvall och Fredrik Hjelmstedt. Form och layout: Blinkers Brands/Richard Olofsson.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås
Årsskrift 2003 2004 Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslagets framsida: På väg mot Trollharen norr om Axmars bruk. 14 februari. Foto: Anders Glämsta. Omslagets insida: Premiärturen gick bla på
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen 2002-2003. Inledning. Riddarfjärden 18/1
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2002-2003 Riddarfjärden 18/1 1/12 8/12 15/12 22/12 26/12 28/12 31/12 6/1 11-12/1 18/1 19/1 26/1 2/2 16/2 23/2 2/3 9/3 16/3 23/3 Inledning Efter en rekordvarm eftersommar
Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen 2008-2009. Antal pers. Åksträcka Övrigt. Datum Område
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2008-2009 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 28/12 Garnsviken 18 17 Solsken och vindstilla, några minusgrader 31/12 Mälaren (Oxen, Gorran, Lårstaviken 15 28 Solsken
Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN
INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN På vintern använder vi fotbollsplanen på nedre skolgården för isbana så att barnen kan åka skridskor både på och efter skoltid. Traditionsenligt så är
Solstaskäret Långfärdsskridskoklubb, Karlstad
Turrapporter 2006-07 - Solstaskäret@Vänerskridsko Turrapporter Säsongen 2006-07 Datum Tur Delt / Grp 1/4 Avslutning där vi började, eller? 5 / 1 25/3 Våris på Rinnen 7 / 1 24/3 Tidig isrekning inför nästa
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2005-2006 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 18/12 Garnsviken 6 11 6 cm lös snö som kom under natten på fin is. Sol. 6/1 Ekoln 25 34, 41, 44 Fina nyisar, 5-6 cm.
Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Det har snöat en massa och skolan håller stängt. Emil och hans kompis Jakob är glada över att vara lediga från
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2007-2008 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 16/12 16/12 Tämnaren 10 25,35 Fina isar. Soligt. 23/12 Skofjärden (förmiddagstur) 28 18, 24 Fina, nyfrusna isar. Mulet.
Isvägar i skogsbruket
Isvägar i skogsbruket Isvägar i skogsbruket Weine Andersson, Lars Lundmark och Gert Persson Rapport från Arbetsmiljöinspektionen i Umeå och Härnösand Umeå januari 2003 Förord Idén till denna skrift väcktes
Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars 2006 2006-11-13
Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars 2006 2006-11-13 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Om rapporten...4 2.2 Grupper...4 3 Händelseförlopp...5 3.1 Förberedelse...5 3.2 Start...6 3.3 Gruppernas
Om utter på Valsörarna
Författaren har följt ett utterspår ut till kanten för fasta isen norr om Klobbskat. Notera ispiken, tegsnässkidor och Nokia Tuura-stövlar (16.2.2016). Foto: Niclas Fritzén. Om utter på Valsörarna ERIK
I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.
Simlinjen i Skolan Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. Svenska Simförbundet trycker mycket på vattenvana som grunden när man ska lära sig att simma. Vi vill
Stråken v1.1
Stråken 2018-01-27 v1.1 Olyckan då två långfärdsskridskoåkare omkom på sjön Stråken berör många i LLK starkt. En av de omkomna var medlem i LLK. Klubben hade samtidigt flera turer med totalt 21 deltagare
Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem
Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem Dessa riktlinjer gäller vid alla resor och utflykter med elever utanför skolans område. Riktlinjerna ska vara till hjälp
Värmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Veckobrev från Isbrytaren Oden
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-09-12 Hej på er igen! Nu har ytterligare ett antal dagar gått sedan det sista brevet, men vi ligger fortfarande vid flaket och dagarna blir väldigt lika. Det har tagit
Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén)
Livet på sin spets Att du ska ha isdubbar med dig när du ger dig ut på naturis vet du förstås, men vilka dubbar ska du köpa? Fungerar en enkel klassiker som Hansadubben lika bra som en tre gånger så dyr
ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB
ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD Kenneth Weber ETM Kylteknik AB Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Stråken v1.2
Stråken 2018-01-27 v1.2 Olyckan då två långfärdsskridskoåkare omkom på sjön Stråken berör många i LLK starkt. En av de omkomna var medlem i LLK. Klubben hade samtidigt flera turer med totalt 21 deltagare
Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås
Årsskrift 2002 2003 Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslagets framsida: Snabbskrinnarna Håkan Skog och Rolf Ericson på Hyttebomosse. 2 november. Foto: Bengt Stridh. Omslagets insida: Vrakis passeras
VATTENLIVRÄDDNING. Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad
VATTENLIVRÄDDNING Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Litteratur referenser:... 4 3. Målsättning med arbetet... 5 4. Riskanalys... 5 5. Ordförklaringar...
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås
1999 Årsskrift 1998 1999 Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslag: Råkövergång utan besvär. 17 januari. Foto: Morgan Johansson. Omslagets insida: Torbjörn Johansson och Håkan Skog pratas vid vid
Veckobrev från Isbrytaren Oden
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-08-10 Hej på er! En dryg vecka har passerat revy sedan vi lämnade Longyearbyen och startade sommarens expedition Arctic Ocean 2018 (AO-18). Vi har sedan avgång Lyckats
Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Verksamhetsberättelse 2014-2015
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Svenska DN-isjaktsällskapet Styrelsens sammansättning STYRELSE Ordförande: Kassör: Sekreterare: Nationssekreterare: Ledamot: Ledamot: Patrik Stenberg Gunnar Strömberg Dag
Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron
Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2012/13
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2012/13 Safety related incidents within Skridsko.net 2012-2013 Skridskonätets säkerhetsinformationsgrupp (SIG) Skridsko.net Safety Information Group (SIG)
Första hjälpen. Badvett 1. Bada alltid tillsammans med någon! BÅTVETT ISVETT. Lagen förpliktar: HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura
Första hjälpen HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura Förebyggande insatser... Trafikvett Gå igenom trafikregler för Fotgängare Cyklister Samt trafikmärken som eleverna kommer i kontakt med till och från
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Inledning
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2003-2004 Ytterholmens fyr vid Norra Björkfjärden. 31/12 1/1 3/1 4/1 6/1 11/1 18/1 25/1 8/2 15/2 22/2 7/3 14/3 21/3 28/3 4/4 Inledning Efter ännu en varm sommar, så
Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Resumé Skridskoturer FF Knivsta 2014/2015 Från Trunsta träsk till Siljan
Resumé Skridskoturer FF Knivsta 2014/2015 Från Trunsta träsk till Siljan Söndag 21/12. Säsongens första utlysta tur gick till Järlåsa med Strandsjön och Stennässjön, 2 varv på vardera. Is 4,5-7 cm glansis,
Säkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko
Turrapporter 2003-04 - Arvika-Sunne@Vänerskridsko Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Turrapporter Säsongen 2003-04 Datum Tur Deltagare 13/3 Öjervik-Nilsby t o r 3 22/2 Glafsfjorden 3 6/2 Månskenstur
Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Sunne
Turrapporter 2003-04 - Arvika-Sunne@Vänerskridsko Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Sunne Turrapporter Säsongen 2003-04 Datum Tur Deltagare 13/3 Fölsvik-Hagudden t.o.r. 7 6/3 Hagudden 6 5/3 Rottneros
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Uppskattar du att få Ö-bladet? Bli då medlem i Vinöns kultur- och hembygdsförening!
Några ord från redaktionen... Så är vi åter inne i en ny månad årets kortaste och dags igen för ett nytt Ö blad. Vad har hänt sedan förra numret? Jo vi går mot ljusare tider, dagarna blir längre. De senaste
Säkerhet på SSSK-turer
Säkerhetskommittén Slutlig version Säkerhet på SSSK-turer Efter Askö och förra säsongens händelser på Svärdsfjärden och Lidöfjärden har diskussionen varit intensiv om vilka krav som bör ställas på SSSK-ledda
Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten
Torrflugefiske Torrflugefisket är ju ett fiske framförallt ovanpå vattnet, men på senare tid kan man, tycker jag, också lägga till fisket i ytan, d v s fiske med kläckare och flytande nymfer. I strömmande
och täckt mina båtar varje höst. Sedan gick jag hela vintern och längtade till
Vintern i sjön Mer än halva mitt liv som båtägare har jag mastat av, dragit upp på land, pallat och täckt mina båtar varje höst. Sedan gick jag hela vintern och längtade till sjösättning och påmastning.
Du drömmer du lever. Ett kortfilmsmanus av Fanny Collandbeck
Du drömmer du lever Ett kortfilmsmanus av Fanny Collandbeck FADE IN 1: INT: En etta i Stockholm: MORGON., 21, ligger med öppna ögon, i kalsonger utsträckt i sin bäddsoffa, utan täcke och kuddarna ligger
INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK
f o r SOLVÄRMESYSTEM FÖR POOLER A För ovanjords pooler Produktnummer: 2950100 INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK Hur soluppvärmning av poolen fungerar Poolpumpen pumpar automatiskt vattnet genom solfångarna.
Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås
Årsskrift 2001 2002 Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslag: Björn Westman, Hans-Jürgen Wiegand och Per Oreman på Bysjön vid Grangärde. 16 december. Foto: Carl-Axel Svensson. Omslagets insida: Conny
Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås
Årsskrift 2000 2001 Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslag: Grupp 2 på norra Granfjärden på väg runt Ängsö. 20 januari. Foto: Rolf Ericson. Omslagets insida: Sten Stabo leder på Galten. Isen kändes
Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2013/2014
Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2013/2014 fr 28/2 2014: Resumé av den ovanliga säsongen 2013/2014 Säsongen började normalt med rekning av Eda damm, Edasjön och Norrsjön till fots
Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås
2000 Årsskrift 1999 2000 Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslag: Vi forsar fram på kanonis! Gräsö 13 februari. Foto: Morgan Johansson. Omslagets insida: Perfekt symmetri flyg och skridsko vid Nybyholms
ATTITYDER OCH KONSEKVENSER VID LÅNGFÄRDSSKRIDSKOÅKNING INOM FRILUFTSFRÄMJANDETS LOKALDAVDELNING I SÖDERTÄLJE.
ATTITYDER OCH KONSEKVENSER VID LÅNGFÄRDSSKRIDSKOÅKNING INOM FRILUFTSFRÄMJANDETS LOKALDAVDELNING I SÖDERTÄLJE. Dokumentet är baserat på ett förslag framtaget av långfärdsskridskoledarnas säkerhetsgrupp
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09 Hej på er igen Ytterligare en vecka har passerat revy och vi har sedan förra brevet lyckats ta oss fram till Petermann Fjorden samt tagit oss hela vägen till Glaciärskanten.
Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING
Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING 2, Allmänt 2, Placering 2, Inkommande och utgående avlopp 2, Reningsverkets ventilation 3, Installation 4, Storlek Bio-box 5, Storlek Bio-Box XL 6, Skötselråd
Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008
Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå
Läxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Sunne
Turrapporter 2004-05 - Sunne@Vänerskridsko Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko Sunne Turrapporter Säsongen 2004-05 Datum Tur Deltagare 10/3 Övre fryken 3 6/3 Mellanfryken 3 5/3 Mellanfryken 8 3/3