Årsskrift. Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

Transkript

1 Årsskrift Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås Omslagets framsida: På väg mot Trollharen norr om Axmars bruk. 14 februari. Foto: Anders Glämsta. Omslagets insida: Premiärturen gick bla på den minimala sjön Oxögonen. Markus Christersson i oktobersolen. 25 oktober. Foto: Maria Rolf. Ovan: Whiskyis. Foto: Staffan Öström. Omslagets baksida: Gäddis. Foto: Staffan Öström.

2 Innehåll Information inför säsongen Information inför säsongen Säsongen Turer vintern Helgtur i Hälsingland 30 Från en oerfaren veteran 34 Långvattnet & Lockvattnet 38 Den underbara tiden 42 UppiGrupp 46 Berlin Marathon Skating 51 Israpportörer invaderade mosse 52 Arosrullet fint väder i år 55 En holländsk vecka i Västerås 58 Verksamhetsberättelse 62 Bokslut 66 Medlemsförteckning 68 Tryck: PrimaTryck, Hallstahammar ISSN isliv nr 4 /2004 Ansvarig utgivare: Bengt Stridh Redaktion har bestått av Maria Rolf (redaktör och layout), Britt Halling, Anders Glämsta och Staffan Öström. Bengt Linder har haft kontakt med våra annonsörer. Vi tackar hjärtligt för alla bidrag, fotografier och annonser. Grupp 2 vid Fageröns klippor på väg mot Enköping. Rolf Ericson leder före Stefan Eriksson och Pierre Ahlgren, 6 januari. Foto: Morgan Johansson. Föreningen ordnar turer varje onsdag, lördag och söndag, om isarna tillåter. Telefonsvarare Tisdagar från kl 20.00: Information om planerad tur på onsdag. Torsdagar från kl 20.00: Israpport. Fredagar från kl 20.00: Israpport och information om planerade turer på lördag. Lördagar från kl 20.00: Israpport och information om planerade turer på söndag. Isnytt plus kod Information ges om isläge, turer, föreningsmöten etc. Du måste ange en fyrsiffrig kod plus fyrkant. Koden till Isnytt är hemlig och får ej spridas till andra än medlemmar i föreningen! När du angett koden kan du välja vad du vill lyssna på via en siffermeny, nummer plus fyrkant. Som medlem kan du även lyssna av isläget och kommande turer från SSSK (Stockholms Skridskoseglarklubb)! 210# Israpport med isläge och rubriker 219# Intalaren 220# Kommande turer 225# Info om välkommenprogram för blivande medlemmar 230# Meddelanden om möten etc 240# Resumé över gjorda turer 260# Färdledarinformation 299# Innehållsförteckning 10# Isnytt med isläge från SSSK 20# Kommande turer SSSK Intalaren En telefonsvarare där alla kan lämna isobservationer till israpportörerna. Grunden för föreningens turer är bra information om isläget. Israpportörerna är beroende av din information för att kunna göra en bra israpport. Även negativa observationer är värdefulla, då slipper andra åka dit i onödan! Isobservationer kan innehålla information om is finns eller inte, isyta, istyp, istjocklek, eventuell snö på isen. Lämna alltid namn, telefonnummer, datum och tid för isobservationen. Israpportörer Varje vecka under säsongen finns två israpportörer. Det säkraste sättet att meddela något till veckans israpportörer är att lämna ett meddelande på Intalaren. Israpportörerna finns förtecknade på sidan 6. Planerade aktiviteter Årsmöte tisdag 30 november. Välkommenkväll onsdag den 17 november och tisdag den 11 januari. Ledarträff onsdag 26 januari. Färdledartur preliminärt lördag 5 februari. Bildtittarträff torsdag 17 mars. Isvaksövning ordnas med kort varsel. Ring svararen. Sommarisvaksövning torsdag 25 augusti vid Fiskkraken. Inomhusmötena hålls i Ansgarskyrkan, Pettersbergsgatan 23, Västerås. Isobservationer Om du har gjort isobservationer andra än under föreningens turer meddelar du dem på något av följande sätt: 1. Ring Intalaren direkt, Ring Isnytt, Lämna isobservationen i fack 219 = Intalaren. 3. E-post via hemsidan. 4. Ring israpportören direkt. Schemat finns på föreningens webbsidor. 2 3

3 Iskunskapskursen med Ivar Mortensen som ledare examinerar våris på Åmänningen. 3 april. Foto: Björn Westman. Charlie Lindström, Inge Boholm, Per Bråkenhielm och Bertil Eriksson har fullständig koll på Prästfjärden. 25 januari. Foto: Bengt Stridh. Bilersättning Lämplig ersättning är 5 kr per mil per passagerare. Bussresor Vid abonnerad bussresa till skridskoisar betalas en avgift, som meddelas dagen före på telefonsvararen. Försäkringar Genom medlemskapet är du olycksfallsförsäkrad när du deltar i föreningens organiserade skridskoturer och även vid färd till och från isen. Försäkringen omfattar ersättning för läke-, rese- och tandskadekostnader, invaliditetsersättning, skadade kläder och glasögon vid olycksfall samt dödsfallsersättning till efterlevande. Det är en grundläggande försäkring som du bör komplettera med någon slags egen fritidsförsäkring. Kontakta kassören om du vill veta mera om försäkringens omfattning. Föreningen har även en ansvarsförsäkring som gäller för skadestånd som uppkommer genom verksamheten. Hemsida Internet På hemsidan finns bland annat telefonisnytt och färdrapporter. Ledarna fyller i färdrapporten direkt på hemsidan och den är tillgänglig för alla. Du får gärna lägga in färdrapporter från privata turer, alltså turer som ej är gjorda med föreningen. Det går även att lagra digitala bilder till färdrapporterna. Som medlem kan du anmäla/avanmäla dig till olika e-postlistor. E-postlistan israpport är samma information som lämnas på telefonsvararen. Det är alltid telefonsvararen som har högsta prioritet och informationen läggs ut först på den. Genom samarbetet inom Skridskonätet kan vi även läsa andra klubbars isnytt och färdrapporter på hem- sidan samt få e-postisnytt från andra klubbar. Mobiltelefon Ta gärna med mobiltelefon. Eventuell förlust eller skada ersätter föreningen, förutsatt att den förvarats betryggande (i vattentätt fodral). Vanlig plastpåse ger inte tillräckligt skydd. Postgiro Samlingsplats är Sigurdsområdet. Parkeringsplats mot Kungsängsgatan omedelbart öster om infarten från Kungsängsgatan (mitt för SJ:s gångbro till centralstationen). Skridskoslipning Naturkompaniet eller Västerås slipindustri , annons s 78. Skridskouthyrning Föreningen har fyra par skridskor som hyrs ut till medlemmars gäster. Kontakta Gunnar Nordesjö, Föreningens funktionärer e-postadresser finns på hemsidan Styrelse Bengt Stridh, ordförande, Marie Lundberg, sekreterare, Bertil Nilsson, kassör, Johan Palm, Margareta Pettersson, Bo Stenhäll, Staffan Öström, Revisorer Mats Nilsson, Charlie Rydell, Örjan Ek (ersättare), Valberedning Ivar Mortensen (sammankallande), Morgan Johansson,

4 Marianne Larsson, Färdledarlista Örjan Ek, Försäljning Tygmärke, klisterdekal och isdubbar. Staffan Öström, In-lines Ivar Mortensen, Internet, hemsida, e-postlistor Bengt Stridh, Johan Palm, Morgan Johansson, Israpportörer Bengt Stridh (samordnare), Håkan Skog, Johan Palm, Morgan Johansson, Rolf Ericson, Sten Stabo, Ulf Stabo, Tomas Lejergård, Isvaksövning Olle Bergman, Erik Westman, Nils-Erik Hjelmer, Utbildning av nya ledare Kjell Björk, Välkommenprogram Gunnar Nordesjö, Charlie Rydell, Birgitta Källstrand, Årsskriftens redaktion Maria Rolf (redaktör), Britt Halling, Anders Glämsta, Staffan Öström, Bengt Linder (annonser), Inträdesbestämmelser Medlemskap får den som med godkänt resultat genomgått föreningens välkommenprogram och betalat inträdes- och medlemsavgifter. Programmet består av en teoridel under en välkommenkväll och en praktisk del under en välkommentur. Under välkommenkvällen ges information om verksamhet, krav på utrustning och åkförmåga, iskunskap och säkerhetsfrågor. Under välkommenturen får deltagarna visa att de har utrustning och åkförmåga att kunna delta i en grupp-4-tur. Medlem i annan skridskoförening kan bli medlem enbart på referenser från föreningen. Medlemsavgiften är 200 kr för säsongen (familjemedlem 50 kr). Med familjemedlem avses maka eller make, sambo och hemmaboende barn under 21 år. Familjemedlemmar får inte årsskrift eller andra utskick. Ny medlem betalar förutom medlemsavgiften även 200 kr per familj i inträdesavgift och får då ett exemplar av Isboken och ett föreningsmärke. Säkerhetsföreskrifter vid klubbens turer Obligatorisk utrustning Skridskor som är lämpliga för långfärdsåkning. Skridskor med skena fast monterad på känga är olämpliga. Isdubbar som bärs så att de alltid är lätt åtkomliga. Visselpipa (ej metall) som alltid är lätt åtkomlig. Ryggsäck som innehåller ett komplett ombyte av kläder (utom skor) och är packad på sådant sätt att den även fungerar som flythjälp. Ryggsäcken skall kunna fästas stadigt nära kroppen med midjerem och grenband. Åkare, som av medicinska eller andra skäl ej kan bära ryggsäck, skall ha på sig annan På Oljeön fick man ta taknocken ut på isen. Vårtur på Åmänningen. 3 april. Foto: Björn Westman. flythjälp (flytväst eller seglarväst) under åkning. Dubbelpik alternativt ispik + skidstav. Två skidstavar är olämpligt. Livlina. Önskvärd utrustning Knä- och armbågsskydd. Skyddshjälm. Verktyg och reservdelar för åkarens skridskor. Karta och kompass. Vid åkning Åkaren ansvarar själv för valet av rätt åkgrupp efter sin åkförmåga. Färdledaren har rätt att avvisa åkare, som har otillräcklig åkförmåga för gruppen eller saknar föreskriven utrustning. Färdledarens anvisningar skall alltid efterföljas. Det är ej tillåtet att åka före färdledaren utan dennes medgivande. Färdledaren anger inom vilka ramar utvikningar från gruppen är tillåtna. Om inte färdledaren har meddelat något om detta, gäller åkning på led med ett lämpligt avstånd mellan åkarna. Ispikar och stavar skall föras på sådant sätt att de inte kan förorsaka fall eller skada för medåkare. 6 7

5 Norrländsk natur i Hälsingland med berg och skogklädda öar i fonden. Njutånger, 22 februari. Foto: Anders Glämsta.

6 Säsongen Oktober Efter en ganska mild inledning blev det senare under månaden kallt och i södra delen av Sverige kom den första snön ovanligt tidigt. I Västmanland hade vi efter mitten av månaden minusgrader varje natt och natten till den 23:e blev det många köldrekord i södra delen av landet. Den 21:a kunde de första skären tas på Hyttebomosse. De följande dagarna företogs flera privatturer på småsjöarna norr Trummelsberg. Till lördagen den 25:e utlystes den första föreningsturen. Hela 35 åkare hörsammande kallelsen och kunde ta de första skären i flödande sol och några plusgrader på slät kärnis täckt av obetydlig snö. Alla sjöar prövades norr om Trummelsberg, de som var ivrigast åkte på 9 sjöar och fick ihop cirka 30 kilometer. Många isar sviktade betänkligt och ett område på Hyttebomosse som varit öppet två dagar innan hade ej bärig nyis vilket en deltagare blött kunde konstatera. Den 26:e besöktes åter Hyttebomosse och Oxögonen och man åkte nu på is som ökat ytterligare i tjocklek. En spaningstur företogs samma dag lite längre söderut. Grotten var åkbar men endast delar av Flenasjön och Knäppmorasjön. Sist besöktes Fantebosjön där man på tunn is kunde åka till norra änden. En fin inledning på säsongen men säg den glädje som är beständig. Sista veckan i oktober blev mild och de nylagda isarna smälte bort. November Månaden blev mild och envisa dimmoln täckte södra delen av Sverige. Ingen isläggning skedde på sjöar inom rimligt avstånd från Västerås. December Efter en mild inledning blev det kallare den 8 9:e. En spaningstur utlystes till den 12:e och visst fanns det is på Hyttebomosse vilket inte bara gladde oss utan även arrangörerna för den nationella israpportörsträffen som skulle äga rum följande dag med deltagare från Skåne i söder till Sundsvall i norr. Aldrig har Hyttebomosses is beträtts av så många skridskoåkare: israpportörer, privata åkare från LiV och SSSK och grupp 1 till 3 från vår förening, ja sammanlagt blev det närmare 150 åkare. Stundtals blev det som ett enda stort cocktailparty där man minglade mellan olika grupper. En del åkte bara på Hyttebomosses helt säkra is, andra prövade småsjöarna runtomkring som hade betydligt tunnare is liksom norra delen av Stora Kedjen. Snö på tunn is gjorde isen svårbedömd och vid uppsågning av isen kunde man notera att den inte var homogen utan hade skiktningar efter tidigare snöfall och nedstöpning. Under förmiddagen snöade det och på kvällen hade det kommit 8 cm snö så följande dag blev det inga turer. Israpportörerna samlades på kvällen på Sundbyholm där en bastubadande deltagare halkade med glasflaska i handen vilket renderade behov av suturering. Till den 18:e utlystes en grupp-3-tur som blev en rekognoseringstur. Salasjöarna var Anders Glämsta i täten för de som nötte flera varv på slätisen på Långsjön. 26 december. Foto: Bengt Stridh

7 Fin spaningstur på Hällsjön med utvikning på Svartån. Mikael Präckel i täten. 20 december. Foto: Bengt Stridh. Ibland får man en blick tillbaka från isen. Foto: Staffan Öström. snötäckta och oåkbara. Efter konditoribesök i Norberg fortsatte man till Stora Kedjen och kunde åka 8 km på snötäckt stöpis med överis vilket orsakade många fall. Vid ett tillfälle föll ledaren och tvåan, när de reste sig låg tredje man på rygg och bad om hjälp att resa sig. Alla trodde att även han gått igenom överis. Då man skulle ge honom en hjälpande hand brast isen under alla tre. Alla blev snabbt uppdragna och kunde återvända till bilarna för ombyte. Dagen avslutades med inspektion av Långsvan som höll på att lägga sig. Till lördagen den 20:e utlystes endast spaningsturer vilket i efterhand visade sig vara ett misstag då båda grupperna fann över förväntan bra is. En grupp kontrollerade Svartådalen och åkte på Hällsjön, Rörbosjön, Fläcksjön och kunde även följa Svartån norrut på en blandning av stöpis och ren kärnis. Isen döptes till stökig då ytans karaktär skiftade vilket krävde mycket pikning innan man förstod att den var bärig överallt. Att åka uppför Svartån är alltid en stor upplevelse där man tidvis åker på bäriga iskanter med öppet vatten i strömfåran. En annan grupp åkte västerut och åkte på Långsjön, Klysnen, Långbjörken för att avsluta på Långsvan. Man fann hård, slät snöis respektive kärnis och för varje sjö man kom till blev förhållandena bättre. Nästan inga svagheter utom vid in- och utlopp. På Långsvan fanns en del vindbrunnar. Således en överraskande bra skridskodag. Vid samlingen påföljande dag den 21:a snöade det kraftigt men hela 13 åkare åkte ändå till Långsjön vid Surahammar och åkte på stabil is täckt av 5 cm snö. Efter någon timmes snöfall fick man forcera 10 cm blötsnö. Turen kunde inte betraktas som en njutning men kanske som ett rejält motionspass. Många önskar sig en vit jul, vi önskar oss en kall snöfri jul. Dagarna före jul kom det snö men även kyla. Skulle Mälaren lägga sig? Några privatåkare kunde ta de första skären utanför Tidö-Lindö den 23:e, andra åkte 8 km i Hässlösundet på julafton i tilltagande snöfall. En spaningsgrupp på juldagen till Galten fann endast en blandning av bärig snöis, icke bärig snömos och turen blev kort i regnet. Ny spaningstur på annandagen fann överis på Långsjön, Åmänningen och Långbjörken men även partier av kärnis med infrusen snöis. Vi misströstade inte utan till den 27:e utlystes åter turer och 14 åkare kunde njuta av hård is utan uttunningar på Fläcksjön där man åkte i det mulna, milda vädret i lätt duggregn. Söndagen den 28:e åkte tre grupper på Fläcksjön efter en blåsig natt. Plusgrader, måttlig vind och en nästan molnfri himmel gjorde dagen mycket njutbar. Visst fanns det partier med överis, visst var vattenståndet högt efter allt regnande vilket gjorde det lite 12 13

8 Lördag 10 januari trivs Marianne Larsson och Eva Saretok alldeles utmärkt i den grevliga miljön vid Lennartsnäs. Foto: Staffan Öström. Snöfallet gjorde våra isar oåkbara efter trettonhelgen men österut hade det kommit mindre snö. Följande helg, den 10:e och 11:e, hade buss beställt både för lördagen och söndagen. Bägge dagar fylldes bussarna så att många fick ta egna bilar till Björknäsbadet söder om Bro för turer söderut på Brofjärden och in på Görveln upp mot Kungsängen. De flesta hade inte åkt här förut och gillade valet av åkområde. Isen var bättre än väntat och ej nedstöpta fläckar gick att undvika. Grupperna 1 och 2 hann även med avstickare ner i Långtarmen mellan Färingsö och Munsö och fann här dagens bästa is. Man fick då åka strandnära och försiktigt genom några sund. Även grupp 3 rundade öar västerut och kunde passera det beryktade Ormsundet försiktigt på hemvägen. Ormsundet är ett av delmålen då man åker sträckan Västerås Stockholm. Grupp 4 höll sig till Brofjärden och Görveln. På Söndagen den 11:e sökte sig alla grupperna ner till den bästa isen som fanns på Långtarmen. Grupperna 1 och 2 åkte hela Färingsö runt medan grupp 3 och 4 vände halvvägs ner på Långtarmen. Turerna krävde några korta landpromenader. Skridskoåkare från hela Mellansverige hade valt samma åkområde och trängseln var speciellt stor vid Vendelsudd vid norra ändan av Långtarmen. Många valde att fika på denna udde, så även en av våra grupper. En åkare uppmärksammade inte när gruppen bröt upp och hade skridskorna kvar på fel sida av udden. Det blev lite jäktigt och åkaren märkte inte en försvagning strandnära och gick igenom. Han tog sig upp själv men blev akterseglad av sin grupp som gjorde en felräkning av deltagarna och trodde att han tillhörde någon annan grupp. Den olycksdrabbade åkte ikapp grupp 4 som via mobiltelefon kunde meddela hans ursprungsbesvärligt att komma ut på isen men ändå var det en härligt att åka ute på själva sjön. Årets första välkommentur var utannonserad men endast 2 nya åkare ställde upp, desto fler gamla medlemmar hängde med eftersom det var sen start. Alla grupper prövade åter Svartån norrut på en stöpiskant. Många tyckte det var spännande att åka utmed öppet vatten på en stabil iskant. Under månadens sista dagar gjordes flera privata mycket korta turer på Mälaren där isen för varje dygn växte till bland annat på Asköfjörden, Fulleröfjärden och Kungsårafjärden vilket gav förhoppningar om längre turer på nyårsdagen. Januari Januari inleddes med kyla och högtryck. Det blev åkbar is på Mälaren och för varje dag ökade åkområdet på våra närmaste fjärdar. Grupp 1 åkte på nyårsdagen relativt strandnära söderut från Lövudden men fick ta landpromenader utanför Fullerölandet. På Kungsårafjärden hade grupperna 2 till 4 ett större åkområde till sitt förfogande där man följde gränsen mellan äldre snöis och nyis. Härligt att åka på nylagda isar! Den 2:a kunde man efter en kall natt åka tvärs över Kungsårafjärden. Efter ytterligare en kall natt kunde man den 3:e åka söder om Ängsö och ut på Oxfjärden ända bort mot Hjulstabron vilket grupp 1 gjorde. Grupperna 2 till 4 gjorde kortare turer. Något äldre isar var täckta av frostrosor medan nylagda isar var helt släta. Iskunskapskursen på Västeråsfjärden noterade att närmast land kunde man relativt lätt pika igenom snöbältet medan utanför var kärnisen 10 cm tjock. Snö isolerar och hindrar istillväxt. Årets turer vid Ängsö hade hitills haft Sundängens badplats intill Ängsöbron som startplats men den 4:e började alla turer från Frösåkers brygga. Alla grupper åkte ner mot öarna söder om Ängsö. En del luriga vindbrunnar noterades. I grupp 4 fanns det flera som ej åkt med oss tidigare varför man undvek att åka på isar med mindre tjocklek än 6 cm. Gruppen fick dock pröva på att åka över ett parti med sjungande is. På trettondagsafton genomfördes årets första långtur då grupp 1 åkte Lövudden Kvicksund Strängnäs på mycket fina isar som täcktes av ett tunt ej hindrande snöskikt som mot slutat av dagen var 2 cm tjockt. Grupperna 2 till 4 utgick från Tidö-Lindö och åkte varierande sträckor på Blackens lätt snötäckta is. Det bästa under dagen var kanske den lätta medvinden på vägen hem. På trettondagen åkte grupp 2 till Enköping på lätt snötäckta isar. Aggarösundet var lätt passerbart men bortom Nybyholm, 1 km väster Hjulstabron, fick man ta en landpromenad på en kilometer. Enköpingsån kunde följas ända upp till hamnen men vid utloppet fanns en fläck med vått stöp och med obetydlig is under. Grupperna 3 och 4 gjorde samma dag långa turer på Blacken, grupp 3 började vid Lövudden men grupp 4 valde att starta från Tidö-Lindö

9 Fin tur på Brofjärden. Grupp 3 följer exemplariskt i ledarens spår. 10 januari. Foto: Staffan Öström. grupp att de tappat bort en åkare. Allt slutade väl men ledde till stor självrannsakan inom vår förening där vi redan börjat se över våra rutiner med anledning av händelsen utanför Askö året innan då flera SSSK grupper hamnade på isflak. Det blev två fina skridskodagar med en härlig stämning i alla grupper. Mer snö tvingade oss att utnyttja den plogade banan på Svinnegarnsviken söder om Enköping för mitt-i-veckan-turen den 14:e. Efter att ha kört sönder den spårande överisen gick det riktigt bra att åka. Vid sidan av banan pågick nedstöpning men ytan var ej bärande. Nedstöpningen fortsatte och den 17:e kunde vi åter åka på hemmaisar. Alla turer gick ut på Blacken där den bästa isen fanns utmed rännan och längs sprickor. De grupper som utgick från Lövudden fann Västeråsfjärden trögåkt men de som började på Tidö-Lindö kom ut på hygglig is snabbare men som en ledare beskrev åkförhållandena: 50/50 halvjobbigt/jätteläckert. Trots isförhållandena hann man med många kilometers åkning tex 33 kilometer i grupp 4. Den nordliga vinden avtog under dagen vilket underlättade åkningen hemåt. I grupp 2 räddade man ett uttröttat rådjur som var två kilometer från land. Djuret placerades på en åkares breda axlar och fördes in till Tidö-Lindö. Inom vissa rådjurskretsar tror man ej på historien men det finns bildbevis. Vilken härlig skridskodag det blev den 18:e. Sol, svag vind och några minusgrader. Isytan var inte den bästa utan det var likartade förhållanden som dagen innan med den bästa isen ut mot båtrännan och längs sprickor. In mot land kunde det vara knäckebrödsyta med sega snöfläckar, således inte den ideala isen för välkommenturen som samlade hela 134 deltagare. Turen gick på Västeråsfjärden. Ett stort antal ledare hade ställt upp vilket behövdes då många hade problem med både utrustning och teknik. En person skadade axeln vid omkullkörning och behövde söka läkarvård. Ett hundratal åkare blev godkända. Ledarna fick mycket beröm efteråt för det proffsiga genomförandet. Grupperna 1 till 4 åkte samma dag åter på Galten. Grupp 1 envisades med att börja vid Lövudden medan de andra grupperna började på Tidö-Lindö och kom snabbare till hygglig is. Mitt-i-veckan-utflykten på banan i Hässlösundet samlade endast två deltagare som kunde konstatera att banan var illa skött med en svårforcerad yta. Tyvärr var förhållandena likartade under en stor del av vintern. Än hade inte hela Mälaren lagt sig och blivit snötäckt vilket var bra då det nu blev kallt. Isspaning den 23:e visade att isen på Prästfjärden utanför Mälsåker ännu inte tillät längre turer. Redan påföljande dag den 24:e kunde en spaningsgrupp åka ut från Kalkudden, öster om Mariefred och efter att ha åkt en kort sträcka på snötäckt is komma ut på svart kärnis. Det är värdefullt med isspaning, detta åkområde användes påföljande dag. Norra Vättern hade lagt sig samtidigt som Prästfjärden och lördagen den 24:e åkte tre små grupper ut i skärgården på Norra Vättern med start från Grönebacke badplats. Den bästa isen fanns på Duvfjärden och åkområdet var begränsat varför GPS-spåret efteråt såg ut som ett garnnystan. En härlig dag, synd att inte fler följde med på turen. Samma dag åkte en annan grupp som ville undvika lång busstur till den plogade banan i Svinnegarnsviken. Till en början var man ensamma på isen men med solen kom halva Enköping. Vilket folkliv! Efter en mycket positiv israpport på lördag kväll inför söndag den 25:e, räckte inte den beställda bussen till utan några fick ta egna bilar för att åka till Mälsåker för toppenturer på Prästfjärden. För många var det säsongens hittills bästa is. Den sydliga vinden gjorde hemfärden mot slottet och bussen till en ren njutning. Efter en sådan dag hörs inga klagomål. Även Norra Björkfjärden la sig, redan den 27:e fanns det här fin blank kärnis. Natten till den 28:e kom det 16 17

10 Under helgturen provåktes denna stabila istunga. Anders Glämsta leder grupp februari. Foto: Bengt Stridh. Ibland får man jobba mot vind och snö, som här. Sten Stabo i täten för grupp 1 på norra Vättern. 24 januari. Foto: Morgan Johansson. lite snö men men det blev ändå en fin mitti-veckan-tur på Norra Björkfjärden och i området söder om Grönsö. Ytterholmens fyr är ett annat delmål på en Stockholmstur från Västerås. Alla turer ställdes in påföljande helg på grund av kraftigt snöfall. Februari Första veckan i februari blev det mycket milt, snön smälte bort och fyra privatåkare kunde ta sig till Kungsängen den 5:e på hård huvudsakligen torr is men som ibland var täckt av ett tunt skikt vatten som minskade friktionen. Vi hoppades på en fin helg men snön kom och Västeråsfjärden täcktes av 5 cm snö den 7:e då 12 åksugna åkte 18 tunga kilometer på Västeråsfjärden. Under snön var isen slät och fin, närmast isen var snön fuktig och på en del ställen var snön nedstöpt till slask. Det blev åter kallare, således fortsatte inte nedstöpningen och våra israpportörer hade svårt att hitta åkbara isar i vårt närområde. Det blev rejält kallt och saltisar började lägga sig, dock långt från Västerås. För att genomföra den årliga ledarutflykten var vi tvungna att söka oss 18 mil bort till gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland utanför Axmars bruks brygga. Det blev en mycket trevlig utflykt på snöfri hård is, till hälften slät till hälften småbulig. Det var frisk nord-nordvästlig vind så man tränade motvindskörning i det soliga vädret. Åkområdet bedömdes så trevligt att alla föreningens turer förlades hit den 15:e. Trots den långa bussresan följde 35 åkare med och fick uppleva ett nytt åkområde, sol, medvind, motvind, idylliska fiskelägen, båthus, klippor, vikar, slät respektive bulig saltvattenis. Dagen fylldes således av intryck. Vikten av att alltid pika då isen förändras underströks ordentligt då en grupp blev vittne till ett ofrivilligt bad som togs av två åkare från annan förening. Onsdagsturen den 18:e förlades till Hässlösundet och den plogade banan bedömdes som riktigt bra. Inför följande helg jagades åter åkbara isar. De som hade anmält sig till årets övernattningsutflykt väntade med spänning på besked om det skulle bli någon utflykt. Många kom ihåg de lyckade dagarna i Gryt och St Annas skärgård året innan. Åter blev det några kanondagar. På lördagen den 21:a åkte man utanför Axmars bruk där åkområdet hade krympt något men ytan hade blivit jämnare än helgen innan. Åter var det kraftig vind men var det årets blåaste himmel frågade en färdledare? Efter övernattning på vandrarhemmet i Hudiksvall och kontakt med lokala långfärdskridskoåkare åkte man på söndagen den 22:a långa turer utanför Njutånger. Färdledarna skrev som rubriker på turerna: Njutning utan ånger respektive Njutbart i Njutånger. Visserligen var det mulet, visst fanns det knaggel men vilka vackra branter, klapperstensfält, fiskelägen och iskanter med sving. De som följde med på föreningens ordinarie turer hade på lördagen det lite jobbigare utanför Gräsö då det blåste mer än längre 18 19

11 norrut. Isförhållandena var bra, solen sken men blåsten gjorde att många flyttade över till långsammare grupper. Bra var att grupperna var relativt nära varandra. Grupp 4 ökade från 24 åkare till 29 under dagen. Hård vind och snö hade SMHI lovat inför söndagen men det var så gott som vindstilla och flödande sol. När superlativen tar slut då är det bra skrev en färdledare. Han ställde även frågan: Flera iskanter, hur länge kan slät is bli ännu slätare? Antalet kilometer man åkte denna dag var oväsentligt, naturupplevelsen var så överväldigande. Den långa bussresan avskräckte kanske, många åkte istället på Granfjärden från Frösåker. Här åkte man på ej helt nedstöpt is med en del buligheter. Åter ställdes alla turer in följande helg då isarna i skärgården blåst bort eller täckts med snö. Isarna i vårt närområde var täckta med snö. Mars Lördagen den 6:e prövade en mindre grupp den plogade banan i Hässlösundet och fann den väl åkbar. En fin vinterdag var det med mycket folk på skridskor, på skidor eller gående. En korvförsäljare hade till och med ställt upp sig på isen vid Björnöbron. Till söndagen den 7:e hade våra duktiga israpportörer hittat ett åkbart område i allra nordligaste Uppland nämligen Lövstabukten. Dit var det två timmars bussresa. Åter ett nytt åkområde som var relativt begränsat utanför Ledskärs brygga. Man fann i stort sett snöfri lite bulig stöpis som var hård fram till På eftermiddagen blev det varmt, upp mot 8 Ovan: Temperaturkurva från Enhagen för säsongen Ovan till höger: Värmländskt vackert på den stora sjön Mellan-Fryken, 13 mars. Foto: Bengt Stridh. Nedan till höger: Prästfjärden, på väg genom Ridösundet söder om Mälarens östra Ridö. Inge Boholm med piken beredd på den blanka och fina, men bitvis tunna isen. 25 januari. Foto: Bengt Stridh. 20

12 Grupp 2 med Per Bråkenhielm i täten tog ut svängarna under dagen och återvänder här till Mälsåker. 25 januari. Foto: Morgan Johansson. plusgrader och därmed tilltagande ytmjukhet så det blev rätt jobbigt mot slutet och vid passage av snösträngar med kramsnö föll många och en åkare fick tejpas ihop på grund av sprucken läpp. Fortfarande fannns inga åkbara hemmaisar inför andra helgen i månaden. Lördagen den 13:e blev det åter lång bussresa, denna gång västerut mot Värmland. Rapporter hade inkommit om mycket fina isar på Mellan- Fryken och isen som bjöds var väl värd de många milen. Ur en färdrapport hämtas: Is för finsmakare = gourmetis. Vackra omgivningar, någon plusgrad och ibland solstrålar i molnluckorna. En frisk vind från sydost gjorde att grupp 3 och 4 valde att endast åka medvind norrut medan grupperna 1 och 2 jobbade sig tillbaka till södra änden. Efter all åkning på stöpisar var det märkligt att i mars åka på 14 dagar gammal kärnis men sjön är 120 meter djup och lägger sig sent om den lägger sig alls. Det hade varit stora temperaturvariationer så det fanns många sänkråkar, ibland fick man leta efter säkra passager. Denna dag gick man över fler råkar än under hela säsongen i övrigt. Dagens kulturella inslag var att grupperna 3 och 4 avslutade turen vid Östra Ämtervik kyrka på vars kyrkogård Selma Lagerlöf är begravd. En chanstur till Trosa skärgård den 14:e fick ställas in på grund av snöfall. Föreningen gästades under den följande veckan av två mycket positiva holländare. De fick pröva på varierande förhållanden, under måndagen den 15:e fick de se snön försvinna på några timmar på Svinnegarnsviken vilket betydde en mycket blöt tur. På tisdagen kunde de åka på mycket mjuk stöpis från Västerås till Hjulsta. Onsdagen den 17:e följde de med föreningsturen på Blacken i tät dimma på vindskålad kärnis och förvånadsvärt hård stöpis som mjuknade fram på dag. På torsdagen var det strålande sol, 4 grader på morgonen och 12 på eftermiddagen då de åkte från Köping till Västerås på varierande is med små sträckor av njutbar is. Veckan avslutades med en tur från Lövudden på Västeråsfjärden på bara små partier av njutbar is, mest var det hård bulig is. Ett rop räddade en av våra gäster från att åka ut på ett underfrätt område, de fick en lektion i att alltid pika vid varje färgskiftning. Vi hade således åter åkbara isar i vårt närområde. På lördagen den 20:e åkte grupp 1 på Kungsåra- och Granfjärden på typiska buliga vårisar som var slätast utmed stränder där isen skyddats längst av snö. Även på Västeråsfjärden kunde grupp 3 konstatera att stenkrossytan tilltog ju längre man kom ut från stranden. (Det gällde att åka med munnen stängd så att inte proteserna ramlade ut.) Trots inte helt positiva rapporter åkte ändå tre grupper åter ut från Frösåkers brygga den 21:a. Grupp 3:s ledare beskrev isen med ett ord: knagglig. Mitt-i-veckan-gruppen valde att pröva om Bergslagsisarna stöpt fram och prövade att åka på Åmänningen, Flenasjön och Knäppmorasjön. Åmänningen var fläckvis nedstöpt med snöfras som var lite styrande. Flenasjön och Knäppmorasjön hade hård stöpisyta. En bit ut från land fanns ett stråk hård slät is innanför snöfraset

13 Marianne Larsson leder grupp 3 mot solen och den väntande bussen vid Ådö. 10 januari. Foto: Staffan Öström.

14 Till vänster: En tyngd på livlinan lär främja issäkerheten. Ivar Mortensen med middagsmaten på Fulleröfjärden. 17 januari. Foto: Bengt Stridh. Nedan: Gurka kan ta många former. LiV:s åkare visar här prov på grön matfantasi. 3 april. Foto: Bengt Stridh. Än var det inte färdigåkt på Mälaren, sista helgen i månaden bjöd på hygglig våris på Blacken för flera grupper både på lördagen och söndagen. Nära land fanns den bästa isen medan buligheten ökade längre ut. Grupperna kunde genomföra riktigt långa turer trots att man avbröt tidigt då det blev ytmjukt mitt på dagen. Turerna varierade mellan njutbart och onjutbart. Grupp 3 valde på lördagen den 27:e att åka på Flenasjön, Knäppmorasjön och Långbjörken. De hann med 33 kilometer trots att man bytte sjöar. Under en av turerna på Mälaren avvek en fotograferande åkare 5 6 meter i sidled från ledarens spår för att få en bättre vinkel vilket orsakade en plurrning. Efter en lugn uppdragning och ombyte kunde turen fortsätta. April All skridskoåkning i april är att betrakta som bonus. Vi i Västerås är lyckligt lottade som har möjlighet att åka på småsjöar i Bergslagen. En spaningsgrupp fann den 1:a att under förmiddagen var stöpisskiktet inte helt genomfruset men bärigt. En lätt vind höll isytan hård fram till klockan tolv. Första helgen i april genomfördes traditionsenligt årets gurktur, en mångårig tradition sedan förra året. Hela 23 åkare ställde upp och alla hade någon form av gurka med sig. Fantasin hade flödat och skapelserna var magnifika, bland andra en gurkbåt med utskuren skridskoåkare och en macka med texten LiV formad av gurka. Best in show blev en stor gurkmacka. Man åkte även på slät stöpis som mjuknade fram på dagen och då fick man välja att åka i skugga för där var isen hårdare. På Åmänningen åkte även iskunskapskursen som aktivt letade efter is av våriskaraktär. Hela skridskoskenan lossnade hos en deltagare, ingen reservskridsko fanns att tillgå men han hade bara 3 4 kilometer till parkeringen. Reservskridsko är bra att ha med i varje grupp, speciellt på turer långt från land eller långt hemifrån. Följande dag var åkförhållandena bättre på Åmänningen då det var mulet och isen inte mjuknade så tidigt men tyvärr kom bara två ledare så de fick turas om att leda varandra. Långfredagen planerade man att åka i Klotenområdet där isarna brukar vara åkbara i april. Man prövade att åka på en mängd småsjöar men fann endast ej bärig skinnad stöpis, närmast av sorbetkaraktär. Åksträckan blev blygsam. Skam den som ger sig. På påskdagen jagade åter en liten grupp entusiaster åkbar is. Långsjön vid Surahammar som två dagar tidigare haft istäcke var nu helt öppen, Grotten och Klysnen oåkbara varför man bestämde att pröva Hyttebomosse. Många gånger har vi passerat Norra Dammsjön när vi lämnat Fagerstavägen för att åka upp till Trummelsberg. Denna sjö skuggas mot söder av en sluttning med en trädridå. Här fann man hård stöpis som mestadels var slät. På Hyttebomosse kunde man endast komma ut 75 meter men det var fint att ta säsongens sista skär där vi 5 månader tidigare tagit de första skären. Nu återstod bara korvgrillning och promenad förbi blommande tussilago och blåsippor. Att sammanfatta en hel säsong är inte helt lätt, turernas karaktär har varierat. I Västeråstrakten hade vi snö på våra isar långa perioder så vi fick många gånger åka långt bort. Våra israpportörer gjorde ett fantastiskt fint arbete och vi fick pröva på många nya trevliga åkområden. Ledarna har lojalt ställt upp, lett fina turer och skrivit långa, fina färdrapporter som jag efter bästa förmåga försökt sammanfatta. Tack alla, israpportörer, ledare och deltagare. Gunnar Nordesjö n 27

15 Turer vintern Dag Grupp Sjöar eller färdväg Ledare Km Delt Hyttebomosse m.fl B Stridh Span Grotten, Flenasjön, Fantebosjön mfl I Mortensen Hyttebomosse, Oxögonen R Ericson Span Hyttebomosse, St Kedjen, Långsvan mfl I Mortensen Hyttebomosse, Sågsjön, St Kedjen M Christerson Hyttebomosse M Präckel Hyttebomosse H-E Karlsson St Kedjen, Långsvan Ö Ek Span Hällsjön, Rörbosjön, Fläcksjön, Svartån B Stridh 44 5 Span Långsjön, Grotten, Långbjörken, Långsv U Stabo Långsjön A Glämsta/C-A Svensson/ A Önning Span Galten B Stenhäll Span Långsjön, Åmänningen, Långbjörken T Lejergård Fläcksjön U Stabo Fläcksjön, Silvköparen, Olof-Jons I Mortensen Fläcksjön M Ekelund/A Önning Välk Fläcksjön G Nordesjö/R Ericson Västeråsfjärden B Stridh Kungsårafjärden I Boholm Kungsårafjärden A Tengstrand Kungsårafjärden G Nordesjö Kungsårafjärden B Stenhäll Kungsårafjärden R Ericson Ängsö runt A Önning Ängsöarkipelagen R Ericson Kungsåra- och Granfjärden H Pettersson/U Levin Kungsårafjärden Ö Ek Iskurs Västeråsfjärden I Mortensen Ängsöarkipelagen H Cederqvist Ängsöarkipelagen från Frösåker A Kongshaug/C Lindström /Välk Granfjärden G Nordesjö/I Boholm/ H Pettersson Västerås Kvicksund Strängnäs B Stridh Tidö-Lindö Kvicksund tor N-E Hjelmer Blacken M Lindén Blacken B Nilsson Västerås Enköping R Ericson Blacken H Pettersson/J Källstrand Blacken T Lejergård Brofjärden, Görveln, Långtarmen H Skog Brofjärden, Görveln, Långtarmen C-A Svensson Brofjärden, Görveln, Dävensö runt S Öström, M Ekelund Brofjärden, Görveln H-E Karlsson Färingsö runt M Christerson Färingsö runt M Johansson Brofjärden, Långtarmen B Johansson Brofjärden, Långtarmen B Rodling-Martinsson/ G Nordesjö Svinnegarnsviken H Pettersson Lövudden Kvicksund tor C Linusson Lövudden Harklinten tor M Johansson Tidö-Lindö Kvicksund tor K Björk/A Svenson Blacken J Källstrand Lövudden Kvicksund tor B Westman Tidö-Lindö Kvicksund tor E Westman Tidö-Lindö Kvicksund tor E Martinssson/J Källstrand Blacken S Persson Välk Västeråsfjärden H Pettersson m.fl Hässlösundet M Ekelund-Larsson Span Prästfjärden R Ericson Norra Vättern S Stabo Norra Vättern A Tengstrand/T Johansson Norra Vättern J Palm Svinnegarnsviken B Linder/I Sidén Prästfjärden I Boholm Prästfjärden P Bråkenhielm Prästfjärden H Cederqvist/S Linder Prästfjärden B och E Martinsson Norra Björkfjärden, Grönsöfjärden M Ekelund-Larsson Västeråsfjärden A Svenson Led Axmars naturreservat A Tengstrand/B Stridh Axmars naturreservat B Westman Axmars naturreservat H Skog Axmars naturreservat S Linder/B Johansson Axmars naturreservat Ö Ek Hässlösundet R Ericson Utanför Gräsö I Boholm/H Skog Axmars naturreservat A Glämsta Axmars naturreservat S Öström Utanför Gräsö B Linder/H Pettersson Utanför Gräsö Ö Ek Utanför Gräsö S Stabo/P Bråkenhielm Utanför Njutånger M Johansson Utanför Njutånger S Öström Utanför Gräsö H-E Karlsson/Ö Ek/ 30 9 H Cederqvist 3 4 Granfjärden från Frösåker L-O Carlsson Hässlösundet E Westman Lövstabukten I Mortensen Lövstabukten M Johansson Lövstabukten L-O Carlsson Mellan-Fryken B Stridh Mellan-Fryken M Johansson Mellan-Fryken G Nordesjö Mellan-Fryken L-O Carlsson Blacken C Lindström Västeråsfjärden L-O Carlsson Kungsåra- och Granfjärden B Stridh Västeråsfjärden R Ericson/B Stenhäll Granfjärden och Kungsårafjärden A Glämsta Kungsårafjärden och Granfjärden P Bråkenhielm Kungsårafjärden S Linder Åmänningen E Westman Blacken C Linusson Blacken U Stabo Långbjörken H Pettersson Blacken K Björk Blacken T Johansson Blacken H Cederqvist Blacken S Linder Span Grotten, Åmänningen I Mortensen Åmänningen B Stridh/H Pettersson Iskurs Grotten, Åmänningen I Mortensen Åmänningen Ö Ek/M Lindén Lilla Kloten, Mellantjärn, Skinnarsjön B Stridh N Dammsjön, Dammen, Hyttebomosse B Stridh 6 5

16 Helgtur i Hälsingland Övernattningsturen är spikad till datum och då åker vi där isen är bäst, men gärna en bit bort. Det är en enkel princip, men i år var det lite oroligt, det var klent med bra isar. En vecka innan talades det om Hälsingekusten och Östergötlands sjöar. Till helgen förstärktes rapporterna för Hälsinglands kust och Gräsö skärgård. Gräsö är nära Mälardalen och är ett tidigare besökt område. Alltför vardagligt, blickarna riktades norrut. Förutom oss själva, följde det med deltagare från Uppsala, Eskilstuna och Göteborg. Ryktet sprider sig. Lördagmorgonen den 21:a februari stod 22 förväntansfulla tvåor och treor på Sigurdsparkeringen för att åka upp till Axmar i egna bilar. Det var en dåsig övning, men alla hade på det ena eller andra sättet fått sig en slurk kaffe innan de stod klara på isen. Blockrikt med slätis Axmar är ett litet samhälle i norra Gästrikland vid sidan av E4:an. Norr om samhället vid den gamla kustvägen ligger Axmars bruk, ett järnbruk från 1500-talet som nu är nedlagt men ger oss västmanlänningar en välbekant atmosfär. Utanför bruket ligger Axmars naturreservat som är länets största med öar som Gåsholmen och Kusön. Det är en relativt obebyggd del av södra Norrlandskusten och det är förståeligt, terrängen är blockrik och svårframkomlig, alltså väl lämplig för skridskor. Norr om reservatet kommer vi in i Hälsingland med Trollharens pittoreska fiskeläge, Vallviks pappersbruk och ön Storjungfrun, som på senare tid har gett kuststräckan smeknamnet Jungfrukusten. För oss var det i alla fall ett jungfruligt område. Vi startade från Axmars brygga med Anders Glämsta och undertecknad förande föreningens flaggor. Vädret var mer än lovande, solen sken från en klarblå himmel och vi värmdes ytterligare av sydvästliga vindar. Vi började med att åka gemensamt sydost ner mot Gåsholmen men möttes av öppet vatten söder om Kusön, så vi stannade för en första fika, med sol, värme och vågskvalp. Nu delade vi på grupperna och Anders snabbare tvåa letade sig norrut mot Kusö kalv och Vallvik. Isytan var dock begränsad. Min trea tog det lite lugnare. Vi möttes vid Trollharens fiskeläge och fikade i Hällörens lagun utanför. Isen var i huvudsak bra, något knaggel och någon underfrätt yta förekom, men ställde inte till några problem. Efter återsamling vid bryggan gav vi oss av norrut med bilarna till Hudiksvall. Vi bodde på vandrarhemmet vid Malnbadens camping öster om samhället. Efter dusch och lite glam/bildtittande i köket rullade vi ner på stan, närmare bestämt till Restaurang Storgatan 49, där vi hade bokat mat och bord. En trerätters middag med Rioja sitter sällan fel efter en hel dag i friska luften. Klappersten och sving Kusten vid Hudiksvall är mer kuperad än nere i Gästrikland och vid stränderna finns det klapperstensfält. Långa uddar skär ut i havet söder om Hudiksvall. Utanför Hudik Norrländskt sjömärke. Axmar 14 februari. Foto: Bengt Stridh. Carl-Axel Svensson, Maria Lindén och Morgan Johansson njuter vårsolens första varma glans vid Kusön, Axmar. 21 februari. Foto: Anders Glämsta. 30

17 Några ledare har hittat en egen kupé i Trollharens fiskeläge. 14 februari. Foto: Morgan Johansson. Staffan Öström ordnade helgturen och åker här förbi Storklubbens steniga höjd. Njutånger, 22 februari. Foto: Bengt Stridh. ligger Hornslandet med Höllick och Kuggören, kända från väderrapporterna. På morgonen funderade vi på om det skulle gå att nå Hornslandet isledes från vandrarhemmet. Morgan Johansson rekade isen på Hudikfjärden men den var för knagglig så vi satsade i stället på Njutånger. Längs södra Norrlandskusten kallas djupa grunda havsvikar för ånger, då borde Njutånger kunna beskrivas som en för skridsko njutbar havsvik. Området vi åkte på var från Snäckmors båthamn längst in i Njutångerfjärden till området mellan Mossön i norr och Våtnäs i söder samt ut till Innerstön i öster. Den östra halvan av åkområdet hade delikata nyisar med en del frät vid uppgrundningar och sving i de yttre partierna. Vi åkte gemensamt till Våtnäs charmiga fiskeläge för en första fika. Vädret var i dag lite svalare, grått med uppehåll och med en nordlig vind som vi mest tvärade. Morgan tog grupp två efter lite kringlande till Innerstön där man fikade på Björsberget och min grupp gick upp mot Aftonvardsskär, men vi fick vända på grund av svingen och tog vår andrafika på Mössnäsudden. På vägen dit såg vi ett vilt djur som flydde på långt håll, min gissning är att det var en bjärv. Efter andrafikat satsade bägge grupperna tillbaka mot Snäckmor. Tvåan tog en landpromenad över Mössönäset för att i obegriplighetens namn åka till Iggesunds bruk. Tillgång till GPS visade sig även idag något besvärande för grupp 2 som inte kunde åka direkt tillbaka utan var tvungen att ta några extrasvängar innan distanssiffrorna stod rätt. Tack vare bra rapporter från lokala israpportörer var det lätt att genomföra turen i detta nya område. Naturen var vacker och omväxlande med berg, klapperstensfält, klippor och trevliga fiskelägen. Ett mig veterligt nytt område för oss västeråsare och en positiv upplevelse. Hornslandet och fiskarkapell som vi missade väntar kommande säsonger. Staffan Öström n 32 33

18 Från en oerfaren veteran Is, himmel och en vacker skridskogrupp på rad. Trettondagen 6 januari på Blacken. Foto: Staffan Öström. Hur kan man vara en oerfaren veteran? Jo veteran kan man bli genom att vara medlem under många år. Men erfaren det blir man bara med mycket istid. Och precis som ordet anger så behövs det två saker, nämligen is och tid. Dessa två faktorer ska dessutom inträffa samtidigt. Det hjälper inte om isarna ligger som salsgolv i december när det är julstök, adventsfester och luciafirande. Det hjälper inte heller med lediga dagar efter nyår om isarna är täckta med tjock snö. Därför har kanske många svårt att pricka in tillfällena. En pensionärssport säger en del, som inte själva åker. Eftersom pensionärer har större möjlighet att pricka in tillfällena. Vi som åker vet bättre. Men en del har man lärt sig på isen. Tex paradoxen med iskvalitet och sträng kyla. När det är 20 grader så säger många: Nu är det väl bra isar när det är så kallt. Vi rynkar lite på näsan och tänker på alla sprickor och det kärva underlaget. När det blir tö och speciellt om det regnar så säger de: Nu blir väl isarna förstörda så ni inte kan åka. Vi jublar och tänker på de nyspolade isarna som är som speglar. Man får säga som Ingemar Stenmark: Det går inte att förklara för dem som inte vet. Grupp 3 och 4 har sin speciella karaktär. Ibland blir grupperna utdragna. Speciellt om 3:an går i 2-takt. De som ligger först tittar på eftersläparna och undrar var de tar vägen. Tittar man istället på deras fotarbete så förstår man varför. Man ser ofta personer här bak, som tar bandyskär. När foten flyttas framåt så pekar tån nedåt och foten lyfts högt. På fysiklektionerna i skolan har vi lärt oss att arbetet är lika med kraften gånger vägen. Om man då lyfter foten 10 gånger högre än andra åkare så blir arbetet också 10 gånger så mycket. Det är mycket energi som förbrukas här bak i leden. Sedan har vi dagissyndromet. Ni vet när dagis skall på cykelutflykt. När fröken säger nu åker vi så sätter de starkaste fart tätt efter fröken. De svagaste står kvar en stund och tittar. När de sedan skall hinna ifatt får de åka ännu fortare än de andra och har naturligtvis problem att hinna med. Så ett råd till dem som känner att de har svårt att orka med, håll dig nära ledaren vid paus och direkt när han säger nu åker vi så följ med i täten. Sedan kan man sladda bakåt lite under färden och före nästa paus så åker man och pratar med kömannen. Då har man fuskat och istället för att kämpa för att komma ifatt så har man åkt lite saktare än de andra. Tänk sedan också på fotarbetet. Lyft tårna först, drag foten framåt med skenan parallellt med isen och så nära isen som möjligt. Då blir åkningen så njutbar som den är avsedd att vara. Glöm inte heller att böja knäna. Ju besvärligare is desto mer böj skall man ha. Det är i knäna fjädringen sitter. Ungefär som fjädrarna mellan hjul och kaross på en bil. Ledarna ja, våra gudar. Hur beundransvärt är det inte att de gång på gång tar på sig ansvaret att lotsa oss oerfarna över isar som vi själva inte skulle drömma om att 34 35

19 Håkan Skog har tagit upp jakten på Långtarmen. 10 januari. Foto: Anders Glämsta. beträda. Tack alla ni. Men varför är ni så blyga? Ta befälet och säg till om vi gör fel. Om vi åker före dig eller inte håller de avstånd du sagt till om, skäll på oss. Ett farligt exempel såg jag för några år sedan. Vi skulle passera Fulleröråken på väg mot Lövudden. Råken var tvådelad med en istunga mellan. Ledaren och hela gruppen åkte landnära, utom en åkare som åkte på den smala istungan. Obekymrat åkte han vidare där trots att ingen visste om råkarna skulle gå ihop eller om han skulle behöva vända tillbaka. Men det värsta var att om han plurrat, så skulle vi inte kunnat hjälpa honom. Det var för långt bort för att kasta linor. Vi skulle bara kunna titta på medan han kämpade för att komma upp. Varför kommenderade inte ledaren tillbaka honom? Nu gick det bra den här gången. Råkarna tog slut så han kunde ansluta till resten av gruppen. Håll flaggan högt. Vi vill se var du är. Låt den stolt vaja över huvudet inte nere vid ryggsäcken, så följer vi dig hur långt som helst. Långt ja. Hur långt? Rolf Gezelius, författaren till boken Långfärdsåkning på Skridsko, satte i sin bok upp ett pris på 3000 kr till den som kunde göra en anordning som mätte sträckan man åkte. Ingen lyckades lösa det innan tiden gick ut Idag mäter var och varannan det enkelt med en GPS. På hemsidan kan man sen se exakt var man åkt, hur långt och med vilken snittfart, var rasterna gjordes och hur lång tid de tog mm. Allt är utritat på en kartbild. Vad blir nästa utveckling? Blir skridskon försedd med en istjockleksmätare? Kanske med ultraljud som inte bara ger tjockleken utan även hållfastheten. När den ger signal är det dags att stanna. Sedan borde man ha en web-kamera vid Hyttebomosse så man inte missar den första isen. Mälaren har ju redan en, kolla bara på Väl mött på isarna! Torsten Andersson n 36 37

20 Långvattnet & Lockvattnet På gångavstånd till den klassiska skridskosjön Båven ligger Lockvattnet som enligt Rolf Gezelius är den enda sjön i Sörmland vars namn inte slutar på bokstaven n. Rolf bör veta det för han har åkt på allt som fryser till is. I gränsområdet mellan Västmanland och Dalarna ligger Långvattnet, en av våra favoriter. Den heter inte Långsjön som tusentals andra. Till detta finns förklaringar. Den har flera armar, bildar ett vattensystem och så ligger den i gamla finnbygder. Att detta har med namnet att göra slog mig när jag studerade svenska namn i finländska skärgårdar där jag ofta har färdats. Öster om Skiftet och Iniö finns en fjärd som också heter Lockvattnet. Den första stavelsen betecknar efter gammalt en rätt öppen fjärd, på finska kallas den för Lokvesi. Ordet vattnet efter finska vesi förklaras med lån och återlån mellan språken. Och här föll myntet ner: Finska nybyggare har namngett Långvattnet. Titta bara på kartan! Norr om Långvattnet och Korslången ligger berget Kockola och bostället Pickasoppi. Dessa namn har retat min fantasi förut när jag suttit vid lägerelden på höstliga paddlingsturer. Vid en sådan tur blev jag en gång åhörare hur man kan färdas på och vid Långvattnet. Att gå från Kloten till Nyfors är en fin dagstur sade vandraren. Jag slår dig i kanadensare med en halv dag! svarade paddlaren. Några år senare skrinnade Lage Becker, Bengt Linder och jag i omvänd riktning och i god medvind sträckan på 40 minuter. Vem har störst behållning? Hörde nyligen en intervju med den berömde bergsbestigaren Reinhold Messner. Han är nu 60 år och färdas numera horisontellt genom öknar. Att gå är människans ursprungliga fart, bara på det sättet hinner hon ta in allt. Allt annat går för fort, säger han. Jag höll med honom till en början men sedan tänkte jag på den där 40-minutersfärden. Hej och hå, du har nog aldrig åkt skridskor! Mikael Präckel n Ledarabatt på Naturkompaniet Aktiva ledare och funktionärer i föreningen får 15% rabatt på det du använder när du åker långfärdsskridskor: skridskor, kängor, pikar, isdubbar, livlinor, skydd, kartor, kompasser, vattentäta fodral, kläder, ryggsäck och det du packar i ryggsäcken etc. De aktiva ledarna och funktionärerna får ett rabattkort från föreningen som ska tas med vid inköp. Kortet är personligt och gäller bara för saker du köper åt dig själv. Under skridskokvällen 7/12 hos Naturkompaniet får alla medlemmar 10% rabatt på utrustning enligt ovan. Anders Glämsta och Johan Palm i 16 grader. Lilla Blacken 2 januari. Foto: Bengt Stridh. Klippis i skymningen. Foto: Staffan Öström.