ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen."

Linda Bergström
för 8 år sedan
Visningar:

1 ISSÄKERHET Innan man ger sig ut på is bör man alltid testa underlaget noggrant med ispik eller isbill. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen. För att man skall ge sig ut på isen skall det vara minst 10 cm kärnis (den genomskinliga, hårda isen). Hur bedömer man isens bärighet? Man använder sig av en ispik, ett kraftigt lodrätt slag med piken. Tränger det inte upp något vatten ur hålet kan man våga tro att isen håller att gå på för en vuxen person av normalvikt. Riskområden Exempel på områden där det kan vara tunnare is kan vara där vattnet under är i rörelse där något isolerar där något leder värme Ex: Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund, vindbrunn Vid dessa platser skall man vara extra uppmärksam! Farten höjer risken Skridskoåkaren färdas långa sträckor och måste ofta välja de tunnare, senare lagda isarna för att hitta snöfria och åkbara områden. "Med farten ökar faran", d.v.s farten gör att man kan komma långt ut på svag is innan den brister. Detta innebär att man kan få svårt att ta sig tillbaka till is som håller att ta sig upp på. Postadress Ängelholms kommun Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon vx Telefax E-post info@engelholm.se Internet

För att man skall ge sig ut på isen skall det vara minst 10 cm kärnis (den genomskinliga, hårda isen). Hur bedömer man isens bärighet?

2 KUS De tre nyckelorden De tre nyckelorden som man bör ha med sig ut på isen är; Kunskap Det är viktigt att känna till att det finns olika isar med olika bra bärighet. Isen ser inte likadan ut överallt. Känna till isens svaga punkter. Denna kunskap bör man läsa sig till, prata med kunniga och vana isbesökare. Utrustning För att ge dig på isen är det viktigt att du har lämplig utrustning. Du behöver bland annat ta med dig: isdubbar, ispik-isbill, räddningslina och flythjälp. Se mer under rubrik Utrustning. Sällskap När man skall bege sig ut på isen skall man alltid ha minst en vuxen kamrat, utrustad med räddningslina, med sig. Det är inte säkert att man klarar av att ta sig upp ur en vak med enbart isdubbar

Utrustning För att ge dig på isen är det viktigt att du har lämplig utrustning. Du behöver bland annat ta med dig: isdubbar, ispik-isbill, räddningslina och flythjälp.

3 Utrustning För att ge dig på isen är det viktigt att du har lämplig utrustning. Du bör bland annat ha med dig följande: Isdubbar Ispik eller isbill Räddningslina Flythjälp Isdubbar Det är säkert självklart för de flesta att man skall ha isdubbar med sig ut på isen. Men det räcker inte att "bara" ha dessa med sig, utan att de sitter rätt är minst lika viktigt. Isdubbarna skall sitta stadigt runt halsen högt upphissade under hakan utanför kläderna. Då är de lätta att få tag på och man skadar sig inte på dem när man ramlar i. Det är även viktigt att veta hur man skall använda isdubbarna, prova dubbarna. Lossa dem med handskarna på, lägg dig ner och dra dig fram på isen. Då behärskar du greppen bättre om det blir allvar. Men det är inte självklart att man klarar att ta sig upp ur vaken även om man har dubbar. För att kunna ta sig upp med dubbar krävs en tillräckligt stark iskant. väl inövad teknik, vattenvana och armstyrka viss sinnesnärvaro

Men det räcker inte att "bara" ha dessa med sig, utan att de sitter rätt är minst lika viktigt. Isdubbarna skall sitta stadigt runt halsen högt upphissade under hakan utanför kläderna.

4 När isen brister Andas lugnt. Det hjälper dig att tänka klart. Slappna av, ligga still i vattnet och träng tillbaka paniken. Håll dig i iskanten. Vänd dig åt det håll du kom ifrån. Där höll ju isen alldeles nyss. Lossa isdubbarna med vantarna på. Utan vantar blir händerna snabbt stela av köld. Ropa eller vissla på hjälp. Det är inte säkert att du klarar dig upp utan hjälp. Arbeta långt fram med isdubbarna och hjälp till med simbentag. Hasa, åla el. kryp långt iväg till säker is innan du ställer dig upp. På så sätt fördelar du din vikt över ett större område så länge isen är svag och inte bär för en stående person. Ispik (isbill) För att kunna bedöma bärigheten på isen krävs att man har en Ispik el. Isbill. Ispiken skall inte vara för lätt, det är pikens egen vikt som ska ge kraft i hugget. Med en alltför lätt pik orkar man inte slå tillräckligt hårt. Själva pikspetsen ska vara vass, men högre upp ska det finnas någon form av ansvällning el. steg som bromsar och ger ett mått på isens kvalitét. Piken skall ha en handrem och den ska flyta. Isbillen, förr vanlig vid isfiske, är ett utmärkt redskap. När fiskare vandrade ut över isen lät de den falla med sin egen tyngd för varje steg, och minskade med det risken att gå ner sig. Numera har de flesta pimplare övergått till att använda isborr. Erfarna fiskare plockar dock gärna fram billen när det blir dags för att ge sig ut på vårisarna, eller kompletterar borren med en pik, när det är risk för svaga isar. Räddningslina Kamrater med räddningslinor är en absolut självklarhet ute på isarna. Följande krav skall man kunna ställa på räddningslinan; Den skall löpa ut utan att trassla, Den skall inte kunna skada den nödställde. Den skall vara tillräckligt stark, tillräckligt lång och den skall flyta

Arbeta långt fram med isdubbarna och hjälp till med simbentag. Hasa, åla el. kryp långt iväg till säker is innan du ställer dig upp.

5 Den får inte vara för tunn så att den skär in i händerna. Den bör också ha ett grepp som kan hållas fast även av en stelfrusen hand. Räddningslinan skall bäras så att den är lätt åtkomlig, även när man ligger i vattnet. I vissa situationer är det nödvändigt att själv kunna kasta sin lina från vaken till kamraterna på isen. Den lösa änden bör man därför alltid ha fäst vid midjeremmen på ryggsäcken. Man kan då kasta utan att riskera att änden flyger iväg. När sedan kamraterna drar i linan har man händerna fria och kan hjälpa till med sina isdubbar. Likaväl som att du skall vara förtrogen med dubbarna bör du ha provat räddningslinan innan du går ut på isen. Öva att kasta linan och träffa ett mål 20 meter bort och 1,5 meter brett. Flythjälp Fördelar med flythjälp; Man kommer inte så djupt ner i vattnet, kan inte komma under isen Man behöver inte simma eller trampa vatten för att hålla dig flytande. All rörelse gör att man kyls ned snabbare i kallt vatten. Man kan inte sjunka om man skulle bli medvetslös el. nedkyld. Man har ett bättre utgångsläge när man skall ta sig upp ur vaken. Ser man enbart till flytegenskaperna är den s.k. Räddningsvästen den bästa flythjälpen. Den har krage och kraftiga flytkroppar på framsidan, och med det vänder den en medvetslös person till ryggläge så att ansiktet kommer ovanför vattenytan. Barn rekommenderas att ha en räddningsväst, för vuxna kan den upplevas onödigt obekväm. Den kraftiga stoppningen kan även vara ett hinder när man skall ta sig upp ur vaken. Flytplagg är samlingsnamnet för andra typer av västar som saknar krage och har flytkropparna jämnt fördelade. De är lätta och smidiga och kan användas i stället för tröja under ytterplagget. Ryggsäck är ett alternativ som funkar bra i brist på annat. En normal packning med ombytesplagg i vattentäta plastpåsar har en avsevärd flytkraft. Viktigt är att man har den ordentligt fastspänd med midjerem. Annars finns risk att den flyter upp och lägger sig på huvudet och därmed trycker ner dig i vaken

Den lösa änden bör man därför alltid ha fäst vid midjeremmen på ryggsäcken. Man kan då kasta utan att riskera att änden flyger iväg.

6 Olycka på is När du skall hjälpa någon som gått igenom isen bör du tänka på följande Låt dig inte gripas av panik Om personen är vid medvetande och inte har ansiktet under vattnet kan du ta det lugnt och planera räddningen ordentligt. Riskera inte din egen säkerhet Vinterkläderna gör att det dröjer i regel ca minuter innan personen blir så påverkad av kylan att gripförmågan och reaktionsförmågan blivit allvarligt nedsatta. Det finns ingen anledning att i detta läge riskera din egen säkerhet och kanske hela räddningen bara för att vinna några minuter. En livräddare som ligger i en annan vak är ju inte till så stor hjälp! Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kommit. Där höll ju isen för honom innan han gick igenom och då bör den också hålla för dig om du beter dig rätt. Känn dig för med ispiken. Lugna och uppmuntra den nödställde. Sträck aldrig fram din egen hand till den nödställde! Detta är regel nummer ett när du skall rädda någon ur vattnet Ha alltid något emellan dig och den nödställde, s.k. "förlängda armen". Det kan vara din ispik, en räddningslina, en livboj, trädgren etc. Förlängda armen Vad du behöver beror på hur stark isen är, hur nära vaken du kan komma. Är isen stark ända fram till vaken kan du sträcka fram din ispik. Ta ordentligt spjärn med skridskorna och dra upp den nödställde. Är isen svag behöver du något längre, t.ex. din räddningslina el. en livboj med lina, som du kan kasta ut till den nödställde. Är avståndet för långt kanske du även behöver lägga dig ner och försiktigt hasa dig så nära att linan räcker fram, och sedan kasta ut linan till den nödställde. Även du måste vara säkrad med en lina till kamrater på säker is. Säkerställ att den nödställde har fått ett säkert grepp om linan. På Hansalinan finns en ögla att stoppa in handen i. Samtidigt som du drar i linan hjälper den nödställde till att ta sig upp med sina isdubbar. Det allra bästa är om den nödställde kastar upp sin Räddningslina som är fastsatt i midjebältet på ryggsäcken, då han får båda händerna fria och kan arbeta sig upp med hjälp av isdubbarna samtidigt som du drar i linan. Ring larmnumret 112 Ta aldrig för givet att det går att klara räddningen utan hjälp. Försök att få någon att ringa larmnumret 112. Om inte annat så för en snabb ambulanstransport av nedkylda - 6 -

Riskera inte din egen säkerhet Vinterkläderna gör att det dröjer i regel ca 10-15 minuter innan personen blir så påverkad av kylan att gripförmågan och reaktionsförmågan blivit allvarligt nedsatta.

Relevanta dokument

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09 Sammanfattning Säkerhetsgruppen i SSSK bildades 2003 och har nu verkat under tio säsonger. Säkerhetsgruppen bedömer