ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET Texten har ingen ambition att vara en komplett lära om iskunskap eller isbedömning utan ska ses som en övergripande introduktion till kunskaper om is och långfärdskridskoåkning. Kunskaper om detta fält måste var och en främst skaffa genom erfarenheter av att vistas och åka på olika typer av isar under olika förhållanden (se källor avslutningsvis och gå gärna in på skridskonätet, Isarnas beskaffenhet varierar beroende på var i landet vi befinner oss. Tidpunkten på året är naturligtvis också viktig för isarnas utseende och egenskaper. Kylan är i detta sammanhang en avgörande faktor liksom vinden. Under hösten avkyls våra sjöar och vattendrag successivt. Ytvattnet avkyls kontinuerligt och blåsten gör att det kalla ytvattnet blandas upp med varmare vatten på djupet. Så småningom kommer en kall natt då ytskiktet är nollgradigt och ett tunt islager bildas och isen kan börja växa till (vatten kan givetvis frysa till en kall natt även då vattnet inte är avkylt men då handlar det mer om tillfälliga isskikt som knappast bär att åka på, sk tvångsfrysning ). Först bildas långa tunna iskristaller som växer åt alla håll i ytan och det bildas en tunn och elastisk hinna som sedan växer till en klar och jämn kärnis. De allra bästa betingelserna för detta är en kall, klar och vindstilla natt. Isens tillväxt beror sedan på att värme leds bort från isen. Isens undersida blir då kallare och vattnet närmast isens undersida fryser. Ju mer värme som strålar bort från isen ju snabbare växer isen till. Vid klart väder är strålningen större beroende på att den kan ske rakt ut i rymden. Att broar och bryggor är osäkra områden beror framför allt på detta faktum, värmeutstrålning sker men den reflekteras tillbaka och bidrar till att isen inte växer till just där. De bästa förutsättningarna för isläggning är alltså vindstilla väderlek medan blåsigt väder försenar isläggningen till nästa kallperiod. När isen däremot lagt sig kan vinden underlätta för istillväxten genom att föra bort den varma luften från isytan enligt värmeledningsprincipen. Eftersom isens tillväxt sker på undersidan så måste kylan gå igenom isen och det gör att isen fryser snabbast i början, ju tunnare den är. När isen blir tjockare tar det längre tid och skulle det komma snö på isen ökar istjockleken avsevärt mycket långsammare. Är snön sedan lös och torr kan det närmast jämföras med vad som skulle hända om man lade ett lager gullfiber på isen. Eftersom det krävs minusgrader vid isens översida för att istillväxt skall ske sker det alltså ingen tillväxt även om det skulle vara riktigt kallt. Mindre vattendrag isläggs i regel tidigare än större bland annat för att de avkyls snabbare under hösten och inte är lika utsatta för vind. En snöfri kärnis flyter i vatten med c:a 1/10 ovan vattenytan, finns det mycket snö på isen tyngs isen ned och vatten kommer upp genom sprickor och hål (som nästan alltid finns). Snön fuktas på så sätt och mer vatten (stöpvatten) sugs upp kapillärt i snön. Denna stöpsörja hindrar kärnisen från tillväxt men börjar istället att växa till i

2 sin övre yta. Därmed finns det dubbla isar med stöpvatten emellan. Först när vattnet mellan de två skikten frusit helt kan den undre kärnisen växa. Den övre isen som oftast är gråvit brukar kallas stöpis. Bärigheten beror på flera faktorer och personlig erfarenhet är avgörande för bedömning av hållfasthet. Man kan dock få en fingervisning av följande formel: Vikten på åkaren bör vara högst fem gånger istjockleken i kvadrat. Dvs, om isen är 5 centimeter tjock bär isen en vikt på c:a 125 kg (5x5=25x5=125) medan ett fyra centimeters istäcke kan räcka för en person som väger c:a 80 kg (4x4=16x5=80). Isens tjocklek kan också variera mycket beroende på var på sjön man befinner sig. Det är allmänt känt att strömmande vatten underminerar is liksom att den förhindrar och senarelägger isläggning. Just detta faktum att vatten som rör sig underminerar isen underifrån gör att man bör vara särskilt försiktig i närheten av utlopp liksom i övrigt där det finns strömdrag. Sådana partier kan finnas i sund, över grund och utanför uddar. Stenar och växtlighet underminerar i viss mån isen runt omkring så man bör iakttaga en viss försiktighet när man är i närheten. Ett annat fenomen som ofta uppträder på isar är s.k. råkar (ibland kallade vråkar), ordet härstammar möjligtvis från rak och det är ofta en spricka som bildas över ett parti, inte sällan över en hel sjöis eller mellan två uddar. Varför råkar uppstår kan man inte säkert säga, det kan bero på att isen utvidgas, trycks ihop eller genom speciella strömdrag bildas det en ränna eller spricka. Råkarna uppträder vanligtvis på samma ställen varje år och man bör iakttaga särskild försiktighet där råkarna brukar bildas. När man ska passera kan man till och med behöva hoppa över ett smalt parti av öppet vatten eller med en tunn ej åkbar isyta. Vindbrunnar är ett annat fenomen som man också bör vara observant på. Dessa kommer sig av att vinden håller en vattenyta fri från isbildning. Hur detta sker är komplicerat och kan bero på en kombination av vind och strömmar (ev. tvångsfrysning, se ovan). Vindbrunnar kan variera mycket i storlek och liksom råkarna så är det vanligt att en liten tunn ishinna lägger sig(som inte bär en åkare) och är det sedan lite snö på isen är det omöjligt att förutse att isen inte bär just där. Det kan alltså vara decimetertjock is runt omkring vindbrunnen och åker man då i bredd så kanske det bara är en person som plurrar. Snö på isen gör, som sagts innan, att istillväxten avtar men det kan vara fullt åkbart ändå särskilt om snön är torr och lätt. Det stora problemet med snö på isen är framför allt att man inte längre kan se isen och därför inte göra de bedömningar som annars skulle kunna gjorts. Solens strålning har däremot ingen större påverkan på isen men detta gäller under själva vintermånaderna eftersom solen under denna tid står förhållandevis lågt. Mot våren däremot kan solens påverkan på isar vara stor. Solens värme luckrar upp isen och gör den lösare vilket försämrar bärigheten. Isen brukar ofta vara bra några timmar efter nattens hopfrysning men frampå dagen när solen fått verka kan bärkraften ha försämrats väsentligt. Samtidigt med detta stiger vattenståndet i sjöarna från alla tillflöden och isen börjar lossna från kanterna och vakar börjar bildas. Sedan delas isen i flak, dessa kommer på drift och krossas slutligen av vågor och vind och blir till vatten.

3 LITET ISLEXIKON Apelsinskalsis Yta som liknar ett apelsinskal Glansis Blank och hård isyta, den yta de flesta åkare önskar som underlag Glasis Tunn överis med luftlager under Kärnis Is som frusit till från isens undersida, den är genomskinlig och ser därför mörk ut (svart) Mesostis Ytmjuk snö-, stöp eller saltis, tungåkt Pipig is Isens sista stadium innan den smälter. Består av långa stående iskristaller med vatten emellan. Råk (ibland även vråk) Spricka/ränna/veck i isen som ibland kan sträcka sig över en hel sjö. Uppkommer bland annat pga. strömmar eller temperaturförändringar, uppkommer oftast på samma ställe år efter år. Sprickan kan om den är tillräckligt bred stoppa vidare framfart (uppråk resp. nedråk beroende på om veckbildningen skett uppåt eller nedåt) Råmning Ett mullrande, råmande ljud som är ljudvågor i isen som beror på. Dessa uppstår vid temperaturväxlingar Skjutis Is som pressats över annan is eller upp på land Slukhål Sprickor och hål som växt till när vatten runnit ner genom dem Stöp En sammanfattande benämning på vattendränkt snö Stöpis Bildas då stöp fryser till, lös stöpis kallas ofta för snöis Svallis Iskant (mot öppet vatten) som överspolats med vatten. Ofta åkbar när all annan is är snötäckt Tallriksis Tunn is som brutits upp i små flak, som om det vore en mängd söndrigt porslin på isen Tvåskridskois Så tunn is att man måste stå bredbent på båda skridskorna och glida fram med hjälp av försiktiga stavtag (en alltför riskabel istjocklek som ej rekommenderas) Vindbrunn Område som inte frusit till pga. speciella vindförhållanden, kan dyka upp plötsligt där det i övrigt är bra isförhållanden, kan vara allt ifrån ett hål på en meter till ytor som är flera tiotals metrar i diameter Vrakis Sönderbruten, ihopblåst och sedan hopfryst is, vanlig i skärgården Våris Porös is med dålig bärighet som snabbt påverkas av solen Överis Is med vatten under till nästa islager (jämför glasis), riskfyllt att åka på, kan leda till fall

4 SÄKERHET Man ska alltid ha sällskap när man vistas på isar. Antingen det gäller långfärdsåkning eller fisketurer, skoterturer etc. kan man råka ut för något där man behöver hjälp. Naturligtvis är det också trevligt med sällskap för sällskapets skull. Kunskap om isar, hur man bedömer bärighet, var som är bra att åka etc. är något man framför allt skaffar sig genom att vistas och åka på isar av skilda slag. Man lär sig efter hand och kanske framför allt genom att vara tillsammans med de som är mer erfarna. Att gå kurser och att vara med på färdledda turer är utvecklande och gör att man lär sig ytterligare. Erfarenhet är något man skaffar sig och bygger upp kontinuerligt genom att just vara ute på olika isar under skilda förhållanden och där man medvetet använder sig av de hjälpmedel man har med och där ispiken är ovärderlig. Att ha ett gott Omdöme är synnerligen viktigt, inte minst om man befinner sig i en ledarsituation. Som ett komplement till detta bör man också studera böcker, artiklar och exempelvis kompendier av detta slag. Observera att man använder alla sina sinnen vid bedömning av isar (detta förutsätter naturligtvis att man har mycket erfarenhet. Som nybörjare är det i regel vad ögat ser som avgör. Sedan kan man med erfarenhet lägga till såväl hörsel som känsel, smak och lukt där sammanvägningen av dessa sinnesintryck, tillsammans med erfarenheten, blir avgörande. För långfärdskridskoåkaren är isbedömning en livsviktig färdighet där metoderna för bedömning hela tiden måste anpassas till de rådande förhållandena och den egna kompetensen. Omdömet är nära knutet till den erfarenhet och kunskap man har och naturligtvis också kopplat till syftet med verksamheten. Det kan ju vara så att turen är inriktad på islivräddning på skilda sätt och därför så utsätter man gruppen för situationer som innebär plurrningar. Att ha en personlig upplevelse av att ha hamnat i vattnet kan avsevärt öka chanserna till att det går bra den gången plurrningen sker på riktigt (kan här ske under kontrollerade förhållanden och där man i lugn och ro har chans att träna användningen av isdubbar, att slå sig fram till is som bär att ta sig upp på etc.). Man kan också passa på att träna moment som att kasta livlina från vak respektive till någon som är nödställd. Man kan prova andra hjälpmedel för att rädda personer som fallit i vattnet (stegar, brädor, grenar etc.). OBS! Ha alltid någonting mellan räddaren och den nödställda. UTRUSTNING Här följer en komplett säkerhetsutrustning för turer på skridskor (undantag kan möjligtvis göras för speciella arrangemang under speciella förhållanden) Isdubbar Visselpipa underlättar väsentligt när man vill påkalla hjälp om man hamnar i vattnet. Det kan vara svårt att få fram ett rop på hjälp med rösten, en erfarenhet man gör när man hamnar i vattnet. Visselpipan kan också vara bra för kommunikation inom gruppen. Under t.ex. en medvindstur där gruppen

5 far fram med hög fart kan det plötsligt hända något som innebär att någon måste stanna och då kan det vara bra att kunna få stopp på gruppen. Ryggsäck, med höft och grenrem, fungerar som flytväst Ombyte, ett komplett ombyte vattentätt förpackat (i kanotsäck, flera plastbärkassar om lott etc.) Ha gärna med några extra plastpåsar som kan skydda fötterna mot väta efter ev. plurrning. Ispik, för att kunna testa isens beskaffenhet Livlina, ska fästas så att den även kan kastas från vaken av den som plurrat och alltså inte bara användas för att kastas ut till en nödställd Karbinhake med rem För att kunna koppla fast i annan livlina Karta och kompass (Mobiltelefon och GPS) (Extra Stav) Rekommenderas, bra som stöd vid besvärliga passager/övergångar etc. Mat och dryck etc. Källor: Fransson, Lennart (1994). Ishandboken. Väg- och vattenbyggnad, Tekniska högskolan Luleå. Gezelius, Rolf m.fl. (2001). Långfärdsåkning på skridskor. Stockholm:Wahlströms. Konsumentverket (1982). Isboken. Konsumentverkets förlag. Lindqvist, Lars-Håkan & Tysk, Anders. (red.). (1997). Isboken. Stockholm: Friluftsfrämjandet-Utebolaget. Raab,Birgitta & Vedin, Haldo (red.). (1995). Klimat, Sjöar och Vattendrag. Sveriges National Atlas. Höganäs: Bra Böcker.

6

Grundkurs i iskunskap

Grundkurs i iskunskap Grundkurs i iskunskap Johan Porsby, 2012-10-11 Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45

Läs mer

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1 Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2008 2009 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2008 2009 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2008 2009 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp Säkerhetsgruppen i SSSK lämnar årligen en rapport om händelser under den senaste säsongen som kan bedömas vara av betydelse

Läs mer

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén)

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén) Livet på sin spets Att du ska ha isdubbar med dig när du ger dig ut på naturis vet du förstås, men vilka dubbar ska du köpa? Fungerar en enkel klassiker som Hansadubben lika bra som en tre gånger så dyr

Läs mer

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen. ISSÄKERHET Innan man ger sig ut på is bör man alltid testa underlaget noggrant med ispik eller isbill. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän

Läs mer

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna

Läs mer

LÅNGFÄRDSSKRIDSKO MED FRILUFTSFRÄMJANDET

LÅNGFÄRDSSKRIDSKO MED FRILUFTSFRÄMJANDET Sida 1 (6) LÅNGFÄRDSSKRIDSKO MED FRILUFTSFRÄMJANDET Skridskoåkning på spegelblank is en vacker vinterdag hör till friluftslivets allra finaste upplevelser. Där finns rytm, fart och naturkänsla, oavsett

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Utrustning för åkare på tur. Inledning. Innehåll

Utrustning för åkare på tur. Inledning. Innehåll Utrustning för åkare på tur Inledning Syftet med den här texten är att på ett enkelt sätt visa vilken utrustning som ska med på en skridskotur, hur den ska sitta och hur livlinan ska kunna användas. För

Läs mer

Is på sjöar och älvar

Is på sjöar och älvar HYDROLOGI Nr 117, 2012 Is på sjöar och älvar Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab. Sven Fremling, Thore Karlin, Birgitta

Läs mer

Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT

Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT Isvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 3 Lärarhandledning till ISVETT 1 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i

Läs mer

Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015

Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015 Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015 Utomhus Temat för dagen blev is. Anledningen till det var att vi ville utnyttja isen som resurs i lärandet och att få uppleva sjön under olika årstider.

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Plogad bana på Ältasjön?

Plogad bana på Ältasjön? 2014-03-26 Plogad bana på Ältasjön? Förfrågan från kitewingoch isbrädeåkare ställd till Nacka Kommun Bakgrund Södertörns Surfklubb och Sällskapet Skridsoseglarna önskar på detta vis framföra en förfrågan

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09 10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09 Sammanfattning Säkerhetsgruppen i SSSK bildades 2003 och har nu verkat under tio säsonger. Säkerhetsgruppen bedömer

Läs mer

Skridskoslingor på sjöis

Skridskoslingor på sjöis Skridskoslingor på sjöis SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Svenska Kommunförbundet, 2003 ISBN 91-7289-210-2 Text: Anders Tysk Omslagsfoto + foto s.43: Margareta Thorhagen Foto s.6: Rolf Kaddik Foto s.37: Freddie

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Övningar och tester Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Genomförs i samråd med simlärarna. Övningarna på sid 2 genomförs hemma på egna skolan.

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Välkomna till Solstaskärets introduktionsutbildning I långfärdsskridskor

Välkomna till Solstaskärets introduktionsutbildning I långfärdsskridskor Välkomna till Solstaskärets introduktionsutbildning I långfärdsskridskor Vad är Solstaskäret? Solstaskäret är: en förening som är renodlad för långfärdsskridskoåkning en förening sprungen ur Friluftsfrämjandet

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2007-05-02 Säkerhetsgruppen lämnar årligen en rapport till styrelsen om händelser under den senaste säsongen som kan

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket

Läs mer

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg. Simlinjen i Skolan Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. Svenska Simförbundet trycker mycket på vattenvana som grunden när man ska lära sig att simma. Vi vill

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Första och Andra IsVettsmärket

Första och Andra IsVettsmärket Värmdö Sjöscoutkår 2012-02-19 Första Andra Första och Andra IsVettsmärket Första IsVettsmärket Känna till var på sjöar och havsis det kan finnas svag is. Veta att man aldrig ger sig ut ensam på isar och

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen 2002-2003. Inledning. Riddarfjärden 18/1

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen 2002-2003. Inledning. Riddarfjärden 18/1 Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2002-2003 Riddarfjärden 18/1 1/12 8/12 15/12 22/12 26/12 28/12 31/12 6/1 11-12/1 18/1 19/1 26/1 2/2 16/2 23/2 2/3 9/3 16/3 23/3 Inledning Efter en rekordvarm eftersommar

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Handbok för åkare Säkerhet Uppslag 3 Säkerhet

Handbok för åkare Säkerhet Uppslag 3 Säkerhet Uppslag 3 Register 1. Syfte. 3 2. Mål... 3 3. Definitioner.. 3 4. sreglernas giltighet och innebörd. 4 5. Turledare.. 4 6. Åkare 4 7. Krav på antal deltagare för tur. 5 8. Avsteg från LLK säkerhetsregler.

Läs mer

14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet)

14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet) Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2000-2001 mer bilder på slutet 14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet) Inledning Efter en mycket mild inledning på vintern, med bedrövligt

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Har du koll? Vatten- och issäkerhet

Har du koll? Vatten- och issäkerhet Lärarhandledning Har du koll? Vatten- och issäkerhet Diskutera i klassen Detta avsnitt behandlar vikten av säkerhet vid vatten och is, dess risker och faror. Avsnittet handlar även om simkunnighet, grunderna

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN På vintern använder vi fotbollsplanen på nedre skolgården för isbana så att barnen kan åka skridskor både på och efter skoltid. Traditionsenligt så är

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov 1. En kylmaskin som drivs med en spänning på 220 Volt och en ström på 0,50 A kyler vatten i en behållare. Kylmaskinen har en verkningsgrad på 0,70.

Läs mer

FK Stigens fjälltur påsk 2013

FK Stigens fjälltur påsk 2013 FK Stigens fjälltur påsk 2013 Efter en utsökt lunch på Grövelsjöns Fjällstation startade turen den 1:a april med 3 km uppförsbacke. Med stighudar gick det utmärkt, och efter en knapp timme var det dags

Läs mer

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten Torrflugefiske Torrflugefisket är ju ett fiske framförallt ovanpå vattnet, men på senare tid kan man, tycker jag, också lägga till fisket i ytan, d v s fiske med kläckare och flytande nymfer. I strömmande

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång

Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång Johan Porsby Plusgrader i luften och isarna smälter. Det behöver inte betyda att man inte kan åka skridskor, men man måste vara mer försiktig. Is på tillbakagång

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Det har snöat en massa och skolan håller stängt. Emil och hans kompis Jakob är glada över att vara lediga från

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman 1. Grinden in Grinden stod välkomnande på glänt. Handtaget var rostigt trots att grinden var ganska nymålad. Dofter av blommor och gräs hälsade mig och fick mig att tänka på min barnsdoms trädgård, klätterträdets

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem

Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem Dessa riktlinjer gäller vid alla resor och utflykter med elever utanför skolans område. Riktlinjerna ska vara till hjälp

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014-2015

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Verksamhetsberättelse 2014-2015 Svenska DN-isjaktsällskapet Styrelsens sammansättning STYRELSE Ordförande: Kassör: Sekreterare: Nationssekreterare: Ledamot: Ledamot: Patrik Stenberg Gunnar Strömberg Dag

Läs mer

Förstahandsvalet när det gäller energibesparing för ishallar.

Förstahandsvalet när det gäller energibesparing för ishallar. Förstahandsvalet när det gäller energibesparing för ishallar. Realice system Spara energi och få en bättre is Detta är den andra och förbättrade generationen av det välkända Realicesystemet. Det består

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten

Läs mer

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen 2008-2009. Antal pers. Åksträcka Övrigt. Datum Område

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen 2008-2009. Antal pers. Åksträcka Övrigt. Datum Område Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2008-2009 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 28/12 Garnsviken 18 17 Solsken och vindstilla, några minusgrader 31/12 Mälaren (Oxen, Gorran, Lårstaviken 15 28 Solsken

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

KRYPGRUND Uteluftsventilerad Det luktar i huset. Trolig orsak 1 (av 3!) Det möglar i (kvarlämnat) organiskt material, typ trä, matjord o.d. Alternativt kan tryckimpregnerat virke vara använt i krypgrunden. Gå ner i krypgrunden och

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

VATTENLIVRÄDDNING. Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad

VATTENLIVRÄDDNING. Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad VATTENLIVRÄDDNING Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Litteratur referenser:... 4 3. Målsättning med arbetet... 5 4. Riskanalys... 5 5. Ordförklaringar...

Läs mer

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2007-2008 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 16/12 16/12 Tämnaren 10 25,35 Fina isar. Soligt. 23/12 Skofjärden (förmiddagstur) 28 18, 24 Fina, nyfrusna isar. Mulet.

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

Klubbträff 23 febr 2000 Ragnar - frigolitvinge

Klubbträff 23 febr 2000 Ragnar - frigolitvinge Klubbträff 23 febr 2000 Sid 1 (5) Ragnar och frigolitvinge Under en klubbträff 23 febr 2000 i flygmuseet visade Ragnar Eriksson hur man enkelt skär ut en frigolitprofil, plankar den med balsa och inom

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15 Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15 Safety related incidents within Skridsko.net 2014 2015 Skridskonätets säkerhetsinformationsgrupp (SIG) Skridsko.net Safety Information Group (SIG)

Läs mer

Utrustning för vattenlivräddning

Utrustning för vattenlivräddning Utrustning för vattenlivräddning 1 Säkerhet vid vatten I december 2007 publicerade Statens Räddningsverk, SRV, allmänna råd och kommentarer om utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser

Läs mer

Fuktupptagning och frostbeständighet

Fuktupptagning och frostbeständighet Fuktupptagning och Frostbeständighet hos byggnadsbetong Förekommande skador på betongkonstruktioner som står i ständig kontakt med sötvatten har i en del fall misstänkts bero på frostnedbrytning. Inom

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 Elevens namn: TIDIG ALFABETISK LÄSNING STEG 1 UPPGIFT DATUM 0/1/2 KOMMENTARER ORDAVKODNING Kan läsa sitt namn Känner igen de flesta bokstäver Läser logotyper/skyltar

Läs mer

Har du koll? Vatten- och issäkerhet

Har du koll? Vatten- och issäkerhet Lärarhandledning Har du koll? Vatten- och issäkerhet Diskutera i klassen Detta avsnitt behandlar vikten av säkerhet vid vatten och is, dess risker och faror. Avsnittet handlar även om simkunnighet, grunderna

Läs mer

Att lära barnen trygghet och säkerhet i och kring vatten. Ta simmärkena Baddaren grön, Baddaren blå och Sköldpaddan

Att lära barnen trygghet och säkerhet i och kring vatten. Ta simmärkena Baddaren grön, Baddaren blå och Sköldpaddan BADDAREN Vattenvana och tillhörande lekar i vattnet är mycket viktigt för att barnet skall känna sig trygg i och kring vattnet, vilket vi lägger stor fokus på i Baddaren. Leken är en naturlig del i barnets

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

Att få lära för livet

Att få lära för livet Lärarhandledning 1 Att få lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläg gande kunskaper i hur de tryggt kan uppträda vid vatten och isar. Dessutom

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Is och issäkerhet för skolklasser på Naturskolan

Is och issäkerhet för skolklasser på Naturskolan Is och issäkerhet för skolklasser på Naturskolan Snö och is erbjuder under en kort period av året möjligheter till att utforska en ny värld! En värld som kan bjuda på många spännande och roliga upplevelser.

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer