ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET Texten har ingen ambition att vara en komplett lära om iskunskap eller isbedömning utan ska ses som en övergripande introduktion till kunskaper om is och långfärdskridskoåkning. Kunskaper om detta fält måste var och en främst skaffa genom erfarenheter av att vistas och åka på olika typer av isar under olika förhållanden (se källor avslutningsvis och gå gärna in på skridskonätet, Isarnas beskaffenhet varierar beroende på var i landet vi befinner oss. Tidpunkten på året är naturligtvis också viktig för isarnas utseende och egenskaper. Kylan är i detta sammanhang en avgörande faktor liksom vinden. Under hösten avkyls våra sjöar och vattendrag successivt. Ytvattnet avkyls kontinuerligt och blåsten gör att det kalla ytvattnet blandas upp med varmare vatten på djupet. Så småningom kommer en kall natt då ytskiktet är nollgradigt och ett tunt islager bildas och isen kan börja växa till (vatten kan givetvis frysa till en kall natt även då vattnet inte är avkylt men då handlar det mer om tillfälliga isskikt som knappast bär att åka på, sk tvångsfrysning ). Först bildas långa tunna iskristaller som växer åt alla håll i ytan och det bildas en tunn och elastisk hinna som sedan växer till en klar och jämn kärnis. De allra bästa betingelserna för detta är en kall, klar och vindstilla natt. Isens tillväxt beror sedan på att värme leds bort från isen. Isens undersida blir då kallare och vattnet närmast isens undersida fryser. Ju mer värme som strålar bort från isen ju snabbare växer isen till. Vid klart väder är strålningen större beroende på att den kan ske rakt ut i rymden. Att broar och bryggor är osäkra områden beror framför allt på detta faktum, värmeutstrålning sker men den reflekteras tillbaka och bidrar till att isen inte växer till just där. De bästa förutsättningarna för isläggning är alltså vindstilla väderlek medan blåsigt väder försenar isläggningen till nästa kallperiod. När isen däremot lagt sig kan vinden underlätta för istillväxten genom att föra bort den varma luften från isytan enligt värmeledningsprincipen. Eftersom isens tillväxt sker på undersidan så måste kylan gå igenom isen och det gör att isen fryser snabbast i början, ju tunnare den är. När isen blir tjockare tar det längre tid och skulle det komma snö på isen ökar istjockleken avsevärt mycket långsammare. Är snön sedan lös och torr kan det närmast jämföras med vad som skulle hända om man lade ett lager gullfiber på isen. Eftersom det krävs minusgrader vid isens översida för att istillväxt skall ske sker det alltså ingen tillväxt även om det skulle vara riktigt kallt. Mindre vattendrag isläggs i regel tidigare än större bland annat för att de avkyls snabbare under hösten och inte är lika utsatta för vind. En snöfri kärnis flyter i vatten med c:a 1/10 ovan vattenytan, finns det mycket snö på isen tyngs isen ned och vatten kommer upp genom sprickor och hål (som nästan alltid finns). Snön fuktas på så sätt och mer vatten (stöpvatten) sugs upp kapillärt i snön. Denna stöpsörja hindrar kärnisen från tillväxt men börjar istället att växa till i

2 sin övre yta. Därmed finns det dubbla isar med stöpvatten emellan. Först när vattnet mellan de två skikten frusit helt kan den undre kärnisen växa. Den övre isen som oftast är gråvit brukar kallas stöpis. Bärigheten beror på flera faktorer och personlig erfarenhet är avgörande för bedömning av hållfasthet. Man kan dock få en fingervisning av följande formel: Vikten på åkaren bör vara högst fem gånger istjockleken i kvadrat. Dvs, om isen är 5 centimeter tjock bär isen en vikt på c:a 125 kg (5x5=25x5=125) medan ett fyra centimeters istäcke kan räcka för en person som väger c:a 80 kg (4x4=16x5=80). Isens tjocklek kan också variera mycket beroende på var på sjön man befinner sig. Det är allmänt känt att strömmande vatten underminerar is liksom att den förhindrar och senarelägger isläggning. Just detta faktum att vatten som rör sig underminerar isen underifrån gör att man bör vara särskilt försiktig i närheten av utlopp liksom i övrigt där det finns strömdrag. Sådana partier kan finnas i sund, över grund och utanför uddar. Stenar och växtlighet underminerar i viss mån isen runt omkring så man bör iakttaga en viss försiktighet när man är i närheten. Ett annat fenomen som ofta uppträder på isar är s.k. råkar (ibland kallade vråkar), ordet härstammar möjligtvis från rak och det är ofta en spricka som bildas över ett parti, inte sällan över en hel sjöis eller mellan två uddar. Varför råkar uppstår kan man inte säkert säga, det kan bero på att isen utvidgas, trycks ihop eller genom speciella strömdrag bildas det en ränna eller spricka. Råkarna uppträder vanligtvis på samma ställen varje år och man bör iakttaga särskild försiktighet där råkarna brukar bildas. När man ska passera kan man till och med behöva hoppa över ett smalt parti av öppet vatten eller med en tunn ej åkbar isyta. Vindbrunnar är ett annat fenomen som man också bör vara observant på. Dessa kommer sig av att vinden håller en vattenyta fri från isbildning. Hur detta sker är komplicerat och kan bero på en kombination av vind och strömmar (ev. tvångsfrysning, se ovan). Vindbrunnar kan variera mycket i storlek och liksom råkarna så är det vanligt att en liten tunn ishinna lägger sig(som inte bär en åkare) och är det sedan lite snö på isen är det omöjligt att förutse att isen inte bär just där. Det kan alltså vara decimetertjock is runt omkring vindbrunnen och åker man då i bredd så kanske det bara är en person som plurrar. Snö på isen gör, som sagts innan, att istillväxten avtar men det kan vara fullt åkbart ändå särskilt om snön är torr och lätt. Det stora problemet med snö på isen är framför allt att man inte längre kan se isen och därför inte göra de bedömningar som annars skulle kunna gjorts. Solens strålning har däremot ingen större påverkan på isen men detta gäller under själva vintermånaderna eftersom solen under denna tid står förhållandevis lågt. Mot våren däremot kan solens påverkan på isar vara stor. Solens värme luckrar upp isen och gör den lösare vilket försämrar bärigheten. Isen brukar ofta vara bra några timmar efter nattens hopfrysning men frampå dagen när solen fått verka kan bärkraften ha försämrats väsentligt. Samtidigt med detta stiger vattenståndet i sjöarna från alla tillflöden och isen börjar lossna från kanterna och vakar börjar bildas. Sedan delas isen i flak, dessa kommer på drift och krossas slutligen av vågor och vind och blir till vatten.

3 LITET ISLEXIKON Apelsinskalsis Yta som liknar ett apelsinskal Glansis Blank och hård isyta, den yta de flesta åkare önskar som underlag Glasis Tunn överis med luftlager under Kärnis Is som frusit till från isens undersida, den är genomskinlig och ser därför mörk ut (svart) Mesostis Ytmjuk snö-, stöp eller saltis, tungåkt Pipig is Isens sista stadium innan den smälter. Består av långa stående iskristaller med vatten emellan. Råk (ibland även vråk) Spricka/ränna/veck i isen som ibland kan sträcka sig över en hel sjö. Uppkommer bland annat pga. strömmar eller temperaturförändringar, uppkommer oftast på samma ställe år efter år. Sprickan kan om den är tillräckligt bred stoppa vidare framfart (uppråk resp. nedråk beroende på om veckbildningen skett uppåt eller nedåt) Råmning Ett mullrande, råmande ljud som är ljudvågor i isen som beror på. Dessa uppstår vid temperaturväxlingar Skjutis Is som pressats över annan is eller upp på land Slukhål Sprickor och hål som växt till när vatten runnit ner genom dem Stöp En sammanfattande benämning på vattendränkt snö Stöpis Bildas då stöp fryser till, lös stöpis kallas ofta för snöis Svallis Iskant (mot öppet vatten) som överspolats med vatten. Ofta åkbar när all annan is är snötäckt Tallriksis Tunn is som brutits upp i små flak, som om det vore en mängd söndrigt porslin på isen Tvåskridskois Så tunn is att man måste stå bredbent på båda skridskorna och glida fram med hjälp av försiktiga stavtag (en alltför riskabel istjocklek som ej rekommenderas) Vindbrunn Område som inte frusit till pga. speciella vindförhållanden, kan dyka upp plötsligt där det i övrigt är bra isförhållanden, kan vara allt ifrån ett hål på en meter till ytor som är flera tiotals metrar i diameter Vrakis Sönderbruten, ihopblåst och sedan hopfryst is, vanlig i skärgården Våris Porös is med dålig bärighet som snabbt påverkas av solen Överis Is med vatten under till nästa islager (jämför glasis), riskfyllt att åka på, kan leda till fall

4 SÄKERHET Man ska alltid ha sällskap när man vistas på isar. Antingen det gäller långfärdsåkning eller fisketurer, skoterturer etc. kan man råka ut för något där man behöver hjälp. Naturligtvis är det också trevligt med sällskap för sällskapets skull. Kunskap om isar, hur man bedömer bärighet, var som är bra att åka etc. är något man framför allt skaffar sig genom att vistas och åka på isar av skilda slag. Man lär sig efter hand och kanske framför allt genom att vara tillsammans med de som är mer erfarna. Att gå kurser och att vara med på färdledda turer är utvecklande och gör att man lär sig ytterligare. Erfarenhet är något man skaffar sig och bygger upp kontinuerligt genom att just vara ute på olika isar under skilda förhållanden och där man medvetet använder sig av de hjälpmedel man har med och där ispiken är ovärderlig. Att ha ett gott Omdöme är synnerligen viktigt, inte minst om man befinner sig i en ledarsituation. Som ett komplement till detta bör man också studera böcker, artiklar och exempelvis kompendier av detta slag. Observera att man använder alla sina sinnen vid bedömning av isar (detta förutsätter naturligtvis att man har mycket erfarenhet. Som nybörjare är det i regel vad ögat ser som avgör. Sedan kan man med erfarenhet lägga till såväl hörsel som känsel, smak och lukt där sammanvägningen av dessa sinnesintryck, tillsammans med erfarenheten, blir avgörande. För långfärdskridskoåkaren är isbedömning en livsviktig färdighet där metoderna för bedömning hela tiden måste anpassas till de rådande förhållandena och den egna kompetensen. Omdömet är nära knutet till den erfarenhet och kunskap man har och naturligtvis också kopplat till syftet med verksamheten. Det kan ju vara så att turen är inriktad på islivräddning på skilda sätt och därför så utsätter man gruppen för situationer som innebär plurrningar. Att ha en personlig upplevelse av att ha hamnat i vattnet kan avsevärt öka chanserna till att det går bra den gången plurrningen sker på riktigt (kan här ske under kontrollerade förhållanden och där man i lugn och ro har chans att träna användningen av isdubbar, att slå sig fram till is som bär att ta sig upp på etc.). Man kan också passa på att träna moment som att kasta livlina från vak respektive till någon som är nödställd. Man kan prova andra hjälpmedel för att rädda personer som fallit i vattnet (stegar, brädor, grenar etc.). OBS! Ha alltid någonting mellan räddaren och den nödställda. UTRUSTNING Här följer en komplett säkerhetsutrustning för turer på skridskor (undantag kan möjligtvis göras för speciella arrangemang under speciella förhållanden) Isdubbar Visselpipa underlättar väsentligt när man vill påkalla hjälp om man hamnar i vattnet. Det kan vara svårt att få fram ett rop på hjälp med rösten, en erfarenhet man gör när man hamnar i vattnet. Visselpipan kan också vara bra för kommunikation inom gruppen. Under t.ex. en medvindstur där gruppen

5 far fram med hög fart kan det plötsligt hända något som innebär att någon måste stanna och då kan det vara bra att kunna få stopp på gruppen. Ryggsäck, med höft och grenrem, fungerar som flytväst Ombyte, ett komplett ombyte vattentätt förpackat (i kanotsäck, flera plastbärkassar om lott etc.) Ha gärna med några extra plastpåsar som kan skydda fötterna mot väta efter ev. plurrning. Ispik, för att kunna testa isens beskaffenhet Livlina, ska fästas så att den även kan kastas från vaken av den som plurrat och alltså inte bara användas för att kastas ut till en nödställd Karbinhake med rem För att kunna koppla fast i annan livlina Karta och kompass (Mobiltelefon och GPS) (Extra Stav) Rekommenderas, bra som stöd vid besvärliga passager/övergångar etc. Mat och dryck etc. Källor: Fransson, Lennart (1994). Ishandboken. Väg- och vattenbyggnad, Tekniska högskolan Luleå. Gezelius, Rolf m.fl. (2001). Långfärdsåkning på skridskor. Stockholm:Wahlströms. Konsumentverket (1982). Isboken. Konsumentverkets förlag. Lindqvist, Lars-Håkan & Tysk, Anders. (red.). (1997). Isboken. Stockholm: Friluftsfrämjandet-Utebolaget. Raab,Birgitta & Vedin, Haldo (red.). (1995). Klimat, Sjöar och Vattendrag. Sveriges National Atlas. Höganäs: Bra Böcker.

6

Grundkurs i iskunskap

Grundkurs i iskunskap Grundkurs i iskunskap Johan Porsby, 2012-10-11 Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45

Läs mer

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén)

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén) Livet på sin spets Att du ska ha isdubbar med dig när du ger dig ut på naturis vet du förstås, men vilka dubbar ska du köpa? Fungerar en enkel klassiker som Hansadubben lika bra som en tre gånger så dyr

Läs mer

Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT

Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT Isvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 3 Lärarhandledning till ISVETT 1 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Is på sjöar och älvar

Is på sjöar och älvar HYDROLOGI Nr 117, 2012 Is på sjöar och älvar Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab. Sven Fremling, Thore Karlin, Birgitta

Läs mer

Plogad bana på Ältasjön?

Plogad bana på Ältasjön? 2014-03-26 Plogad bana på Ältasjön? Förfrågan från kitewingoch isbrädeåkare ställd till Nacka Kommun Bakgrund Södertörns Surfklubb och Sällskapet Skridsoseglarna önskar på detta vis framföra en förfrågan

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg. Simlinjen i Skolan Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. Svenska Simförbundet trycker mycket på vattenvana som grunden när man ska lära sig att simma. Vi vill

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Övningar och tester Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Genomförs i samråd med simlärarna. Övningarna på sid 2 genomförs hemma på egna skolan.

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Handbok för åkare Säkerhet Uppslag 3 Säkerhet

Handbok för åkare Säkerhet Uppslag 3 Säkerhet Uppslag 3 Register 1. Syfte. 3 2. Mål... 3 3. Definitioner.. 3 4. sreglernas giltighet och innebörd. 4 5. Turledare.. 4 6. Åkare 4 7. Krav på antal deltagare för tur. 5 8. Avsteg från LLK säkerhetsregler.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång

Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång Johan Porsby Plusgrader i luften och isarna smälter. Det behöver inte betyda att man inte kan åka skridskor, men man måste vara mer försiktig. Is på tillbakagång

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015

Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015 Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015 Resumé Skridskoturer FF Knivsta 2014-2015: "Från Trunsta träsk till Siljan" Söndag 21/12. Säsongens första utlysta tur gick till Järlåsa

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 Elevens namn: TIDIG ALFABETISK LÄSNING STEG 1 UPPGIFT DATUM 0/1/2 KOMMENTARER ORDAVKODNING Kan läsa sitt namn Känner igen de flesta bokstäver Läser logotyper/skyltar

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

VATTENLIVRÄDDNING. Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad

VATTENLIVRÄDDNING. Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad VATTENLIVRÄDDNING Sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Litteratur referenser:... 4 3. Målsättning med arbetet... 5 4. Riskanalys... 5 5. Ordförklaringar...

Läs mer

Att få lära för livet

Att få lära för livet Lärarhandledning 1 Att få lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläg gande kunskaper i hur de tryggt kan uppträda vid vatten och isar. Dessutom

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Norrtälje kommun finns närmare 24 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars 2006 2006-11-13

Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars 2006 2006-11-13 Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars 2006 2006-11-13 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Om rapporten...4 2.2 Grupper...4 3 Händelseförlopp...5 3.1 Förberedelse...5 3.2 Start...6 3.3 Gruppernas

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD Kenneth Weber ETM Kylteknik AB Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda

Läs mer

Första hjälpen. Badvett 1. Bada alltid tillsammans med någon! BÅTVETT ISVETT. Lagen förpliktar: HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura

Första hjälpen. Badvett 1. Bada alltid tillsammans med någon! BÅTVETT ISVETT. Lagen förpliktar: HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura Första hjälpen HK 5 sp våren 2009 Anki Stenkull-Aura Förebyggande insatser... Trafikvett Gå igenom trafikregler för Fotgängare Cyklister Samt trafikmärken som eleverna kommer i kontakt med till och från

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

KRYPGRUND Uteluftsventilerad Det luktar i huset. Trolig orsak 1 (av 3!) Det möglar i (kvarlämnat) organiskt material, typ trä, matjord o.d. Alternativt kan tryckimpregnerat virke vara använt i krypgrunden. Gå ner i krypgrunden och

Läs mer

Svenska Simförbundets simmärken

Svenska Simförbundets simmärken Svenska Simförbundets simmärken Baddaren Grön Dopprov: Märkestagaren ska doppa hakan och båda öronen fem gånger. Bubbelprov: Märkestagaren ska andas in, hålla andan och blåsa ut i vattenytan med hakan

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Luftförvärmare- Manual + Faktablad

Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmarens funktion och hur den är konstruerad Luftförvärmare är ett riktigt energismart och miljövänligt sätt att värma upp ett hus på. Den här luftförvärmaren

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Installation, svetsning och underhåll

Installation, svetsning och underhåll Installation, svetsning och underhåll Givetvis måste noggrann slaggborttagning utföras där detta förekommer. Förvärm om möjligt till 200 C, men ej över 20 C, innan svetsningen påbörjas, och håll temperaturen

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Monteringsanvisning för träkomposittrall

Monteringsanvisning för träkomposittrall Monteringsanvisning för träkomposittrall Grattis till ert val av trall från Scandinavian Plank. Vi har längre erfarenhet av trall i träkomposit än många av våra konkurrenter därför vet vi också vad man

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Teknikövning Bli en isprinsessa

Teknikövning Bli en isprinsessa Teknikövning Bli en isprinsessa Gör du översteg när du tar skarpa kurvor på isen? Hänger du med i de snabbare åkgrupperna utan att bli andfådd? Om inte, är det kanske dags att du tränar din teknik. Friluftsliv

Läs mer

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Säkerhet vid bad med barngrupp

Säkerhet vid bad med barngrupp Säkerhet vid bad med barngrupp Ta med till badet! Bada ofta och säkert Att bada är bra för barns utveckling. Det ger inte bara nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter, det är också

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag 2008-04-08 Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag INNEHÅLL Vår Sårbarhet (bakas in i kurspaketet) 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim Utomhus 1 tim Krisberedskap 1 tim Extratimme 1

Läs mer

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån.

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån. Packa inför hajk Jacob-style! Jag kommer skriva det i prioritetsordning med det viktigaste först och gå igenom vissa saker som ofta går lite snett och som många undrat över lite mer i detalj! Ryggsäck:

Läs mer

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1 Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

OBSERVERA! PRODUKTEN ÄR ENDAST VATTENTÄT OM INSTRUKTIONERNA FÖLJS. FÖRSÄKRA DIG OM ATT LOCKET TILL LADDUTTAGET ÄR ORDENTLIGT FASTSKRUVAT INNAN DU

OBSERVERA! PRODUKTEN ÄR ENDAST VATTENTÄT OM INSTRUKTIONERNA FÖLJS. FÖRSÄKRA DIG OM ATT LOCKET TILL LADDUTTAGET ÄR ORDENTLIGT FASTSKRUVAT INNAN DU MANUAL TM OBSERVERA! PRODUKTEN ÄR ENDAST VATTENTÄT OM INSTRUKTIONERNA FÖLJS. FÖRSÄKRA DIG OM ATT LOCKET TILL LADDUTTAGET ÄR ORDENTLIGT FASTSKRUVAT INNAN DU ANVÄNDER ENHETEN. 1. AQUAJAM är en vädertålig,

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Mataki Självtäck 3. Arbetstempertur: Över 5 C

Mataki Självtäck 3. Arbetstempertur: Över 5 C Mataki Självtäck 3 SE Monteringsanvisning Med Mataki Självtäck 3 kan du tryggt göra jobbet själv! Produkten är lämplig för alla typer av byggnader med minst 3 taklutning (6 cm/m eller mer). Du klarar dig

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Förbered dig noga. Underarbetet.

Förbered dig noga. Underarbetet. När du väl valt kakel och klinkers rekommenderar vi att du sätter dig ner och planerar arbetet. På följande sidor får du en enkel beskrivning av hur du gör, vilka verktyg du behöver och hur du beräknar

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer