Isvägar i skogsbruket
|
|
- Rickard Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Isvägar i skogsbruket
2 Isvägar i skogsbruket Weine Andersson, Lars Lundmark och Gert Persson Rapport från Arbetsmiljöinspektionen i Umeå och Härnösand Umeå januari 2003
3 Förord Idén till denna skrift väcktes efter ett tillbud vintern 2002, då en timmerbil gick genom isen under en virkestransport över en sjö i södra Lappland. Utredningen av händelsen visade behov av att uppdatera, samordna och informera om riktlinjerna för anläggning, användning och drift av isvägar i skogsbruket. Syftet med skriften är att ge skogsbruket i norra Sverige råd och stöd för säker hantering av isvägar i verksamheten. Den tar upp organisatoriska faktorer, krav på isvägen, hur man bedömer och kontrollerar den bärande istjockleken, fastställer högsta tillåtna belastning, trafikregler och säkerheten för dem som anlägger vägen. Skriften gör inte anspråk på att vara någon fullständig handbok för hur man i detalj anlägger isvägar. Den tar inte heller upp problemen kring basvägar på myrmark, vilka kräver sin särskilda hantering. Innehållet i skriften bygger på redan dokumenterade kunskaper och erfarenheter utgivna av SkogForsk (referens nr 5), Försvaret (referens nr 3), Tekniska Högskolan i Luleå (referens nr 2), Vägverket (referens nr 6) och SCA (referens nr 4). Vi riktar ett särskilt tack till Leif Eriksson och Sven-Åke Sigfridsson, I 19, Boden, Gunnar Lindgren, SCA Skog AB, Norrbottens skogsförvaltning, Bengt Jonsson, Vägverket, Region norr, Luleå och Anders Nordwall, SLA Norr för sakkunnig och välvillig medverkan. Umeå januari Weine Andersson Lars Lundmark Gert Persson Titelbilden och bilderna i figurerna 1 5 är, med tillstånd av Försvarets Högkvarter, tagna ur Försvarets säkerhetsinstruktioner Övergång på is, SäkI Ögång vatten 00 U2. Figur 6 är tagen ur Fransson, L. (1994). Ishandboken, Väg- och vattenbyggnad, Tekniska Högskolan i Luleå. 2
4 Innehåll Sida Minneslista för beställare av isvägar 4 Isvägar- ett företag på naturens och vädrets villkor 5 Klargör var och ens ansvar 5 Beställare och upplåtare 5 Anläggare 6 Underhållsansvarig 6 Trafikanterna 6 Kunskap och kompetens är nödvändiga förutsättningar 6 Kunskapskrav 6 Utbildning och information 7 Planera i god tid 8 Vägens sträckning 8 Vägbredd 8 Bedöm den bärande istjockleken 9 Istyp och kvalitet 9 Isens tjocklek 10 Hänsyn till sprickor, ovanvatten och fri iskant 10 Dokumentera 11 Beräkna den bärande istjockleken 12 Högsta tillåtna fordonsvikt 12 Hastigheten har betydelse 13 Tydliga skyltar 14 Tillsyn och drift 14 Arbeta säkert med isväg 14 Referenser 15 Bilagor 1. Samordningsansvar för arbetsmiljön Arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 vid anläggning av isväg Borrhålsprotokoll 18 3
5 Minneslista för beställare/upplåtare av isvägar Planera och projektera i god tid. Välja kompetenta uppdragstagare (entreprenörer). Klargöra och dokumentera var och ens uppgifter och skyldigheter. Utse en samordningsansvarig för anläggandet av vägen (gemensamt arbetsställe). Upprätta arbetsmiljöplan för anläggandet av vägen. Se till att arbetet utförs enligt arbetsmiljöplanen. Fastställa trafikregler och säkerhetsföreskrifter för trafiken. Säkerställa att trafikanterna får rätt information. Ta beslut att öppna isvägen. Ta beslut att stänga isvägen. 4
6 Isvägar ett företag på naturens och vädrets villkor När kung Bore så tillåtit, har isvägar av hävd varit ett sätt att underlätta skogsbrukets transporter i Norrland. Kunskapen om vattendragen, vädrets betydelse, isens egenskaper och färdigheten att anlägga isvägar förvärvades till stor del genom praktiska erfarenheter och fördes vidare från man till man. Även i dagens skogsbruk kan användning av isvägar vara ett lockande alternativ men är mindre vanligt än förr. Det gör att den gamla nödvändiga kompetensen håller på att tunnas ut. Samtidigt är skogsbrukets villkor radikalt annorlunda än förr. De allt högre kraven på effektivitet medför bl. a. betydligt högre fordonsvikter och krav på exakta leveranser i tid. Samtidigt som den utvecklingen därmed ställer högre krav på isvägarna sätter naturen och vädret samma gränser som förr. Det medför att användningen av isvägar blir ett än mer grannlaga företag. Klargör var och ens ansvar I ett isvägsprojekt finns i regel en beställare och tillika upplåtare av vägen, anläggare av vägen, den som svarar för tillsyn och drift (underhållsansvarig) samt trafikanter, var och en med sitt ansvar. En viktig förutsättning för säker användning av isvägar är att ansvarsförhållandena mellan de olika aktörerna är tydligt klarlagda. Vi utgår här ifrån att de olika aktörerna är skilda företag. Att t. ex. ett företag svarar för flera av uppgifterna gör i princip ingen skillnad. Beställare och upplåtare Den som låter anordna en isväg och upplåter den för trafik har rimligen det övergripande ansvaret för att säkerheten är betryggande då vägen anläggs och trafikeras. Stöd i arbetsmiljölagstiftningen för det synsättet finns närmast i 3 kap., 7 och 14 arbetsmiljölagen, om samordningsansvar och skyldigheter vid projektering. Preciseringar finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, AFS 1999:3, om byggnads- och anläggningsarbete (1). Konkret innebär detta att beställaren av vägen reglerar sina och övriga aktörers skyldigheter i dokument, som upprättas i samband med upphandling och kontraktskrivande. I beställarens skyldigheter ligger allmänt att se till att uppdraget är tydligt samordningen vid anläggandet av isvägen mellan olika aktörer fungerar (riktlinjer finns i bilaga 1), den eller de som utses till olika uppgifter har tillräcklig kompetens och förutsättningar i övrigt för dessa, arbetsmiljöplan upprättas enligt i AFS 1999:3 (riktlinjer finns i bilaga 2), det finns relevanta trafikregler och verksamheten bedrivs som det är sagt. 5
7 Anläggare Den eller de som tagit på sig att anlägga en isväg ansvarar för att uppdraget blir utfört så att vägen uppfyller gällande krav. I uppdraget ligger att följa den samordningsansvariges föreskrifter och arbetsmiljöplanen. Den som är företagare har dessutom det fulla arbetsmiljöansvaret för sig själv och eventuellt anställda. Underhållsansvarig Den underhållsansvarige har att kontinuerligt kontrollera och underhålla vägen, så att den är säker, då trafik är tillåten. Skyltning, utmärkning, plogning, kontroll av istjocklek, iskvalitet och sprickor, bedömning av den bärande istjockleken samt att vidta förbättringsåtgärder är exempel på konkreta arbetsuppgifter. Att underrätta beställaren när vägen bör stängas eller, att vid omedelbar fara, besluta om stängning bör ligga på den som svarar för tillsyn och underhåll. Trafikanterna De som trafikerar isvägar ansvarar för att följa upplåtarens trafikregler och föreskrifter om t. ex. högsta tillåtna bruttovikt, hastigheter, förbud att stanna eller parkera, minsta avstånd mellan fordonen, enkelriktning, trafikintensitet och öppna utrymningsvägar i fordonen. Att följa föreskrifterna är också viktigt för att försäkringen skall gälla. Trygg-Hansa meddelar på vår förfrågan: Innan fordonet används på isbelagt vatten skall föraren förvissa sig om att isen har tillräcklig bärighet. Härvidlag skall Vägverkets normer i skriften Väg på is beaktas. Om föreskrifterna inte följts kan ersättningen vid skada minskas eller utebli. Kunskap och kompetens är nödvändiga förutsättningar Att projektera, anlägga, kontrollera och sköta isvägar kräver gedigna kunskaper och erfarenheter om alla de förhållanden som avgör resultatet, inte minst därför att is snabbt kan försvagas. Kunskapskrav Den som ansvarar för och arbetar med isvägar bör ha god insikt om isens egenskaper och bärförmåga, vilken betydelse olika faktorer i naturen, som t. ex. vattendjup, grund, stenar, strömmar, från- och tillflöden, uddar, sund, råkar och vindbrunnar har, hur olika väderleksförhållanden inverkar på isen, 6
8 olika istyper och hur man känner igen och bedömer dem, hur man steg för steg anlägger en isväg, hur man kontrollerar och bedömer bärighet och tillåten belastning, vilken betydelse trafikintensitet, hastigheten, punktbelastningar etc. har för säkerheten, hur man kontrollerar och underhåller vägen medan den används, när vägen måste stängas, hur man själv arbetar säkert med isvägen. Utbildning och information Försvaret anordnar instruktörskurser Övergång av vattendrag under vinterförhållanden. Kursen är även öppen för andra än försvarets personal. Närmare information om utbildningen kommer att finnas i det nya utbildningsreglementet, Utbildningsreglemente SäkI Övergång av vatten, som kommer ut under våren Kunskap och vägledning finns också i referenserna 1 6. Fransson tar i Ishandboken (2) upp grundläggande fakta om isens egenskaper, bärförmåga och hur man testar isen. Dokumentet är i huvudsak skrivet för entreprenörer som arbetar med isbanor för biltestning. Försvarets säkerhetsinstruktioner Övergång på is (3) innehåller, utöver specifika instruktioner för den militära verksamheten, allmängiltig information om bl. a. kunskapskrav för den som har säkerhetsansvaret, rekognosering av isväg, vägval, bestämning av isens tjocklek, typ, kvalitet, bärighet, tillåten fordonsvikt och upprättande av isväg. Lindgren & Svanberg ger i sitt arbete (4) praktiska råd och anvisningar för skogsbrukets isvägar (planering, istillväxt, anläggning, trafikering, kontroll och underhåll). I SkogForsks arbetsmiljöpärm (5) finns allmänna riktlinjer om arbetsledningens ansvar, trafikintensitet, hastigheter, avstånd mellan fordon, möten, parkering och en tabell över erforderlig istjocklek för olika fordon och fordonsvikter. Högsta medtagna bruttovikt är 50 ton. Vägverkets dokument Vägar på sötvattenis (6) är en allmän teknisk beskrivning av kraven på isvägar på sötvatten. Dokumentet innehåller definitioner av is och vägområde, regler för ansvarsfördelning mellan beställare och entreprenör, krav och råd om geometrisk vägstandard, bärighet, trafikregler, utmärkning av isväg, iordningställande och öppnande, tillsyn och drift, stängning och säkerheten vid arbetet med isvägar. Högsta medtagna bruttovikt för fordonen är 25 ton. 7
9 Planera i god tid God framförhållning är nödvändig för ett lyckat isvägsprojekt. Vattendragen och förhållandena i och vid dem måste vara kända i ofruset tillstånd. Exempel på sådana förhållanden är, grund, stenar, bryggor, utsläpp, strömmar, från- och tillflöden, uddar och sund (figur 1). Även för att hinna säkerställa t. ex. nödvändig Figur 1. Riskabla platser kompetens och goda organisatoriska förhållanden, är det värdefullt att vara ute i god tid. Vägens sträckning Var vägen ska gå avgörs med ledning av kunskaperna om vattendraget och förhållandena i och vid detta. Det gäller att undvika de riskabla platserna (figur 1) och välja långsluttande ned- och uppfarter. Vägbredd Hur bred vägen måste vara beror på vilken trafikintensitet den är avsedd för. Lindgren & Svanberg (4) anger minimibredd 60 m och m för mycket stor trafikintensitet. De förespråkar dessutom en till tre storm- eller vindvägar på vardera sidan om vägen. Bredden på dessa bör vara fyra till sex meter med den bredaste närmast körbanan. Vägverket (6) kräver minst 50 m vägbredd för en körbana som medger möte och dubbla bredden då isvägen görs i ordning. Vägen blir därmed starkare och mindre känslig för snödrev. Körbanans kanter skall vara markerade med ruskor, stakkäppar eller snöstörar. Dessa bör vara försedd med reflexer. 8
10 Bedöm den bärande istjockleken Den enligt vår bedömning bästa beskrivningen av hur man bestämmer isens bärighet fann vi i Försvarets säkerhetsinstruktioner Övergång på is (3) och Vägverkets allmänna tekniska beskrivning Vägar på sötvattenis (6). Vi ger här ett sammandrag av dessa beskrivningar. För att kunna bedöma isens bärighet krävs uppgifter om isens typ och kvalitet samt tjocklek på de olika istyperna. Sprickor, ovanvatten och fri iskant (kant mot öppet vatten) är andra faktorer som påverkar bärigheten liksom snödjup, väder, vind och temperaturen i luft och vatten. Istyp och kvalitet Man skiljer på istyperna kärnis och stöpis och på kvaliteterna fast och rutten kärnis (pipis) och fast och porös stöpis. Rutten kärnis saknar bärighet. Figur 2 visar och beskriver de olika istyperna och kvaliteterna. K 1 K 2 S 1 S 2 Fast kärnis är genomskinlig och ibland blåtonad. Rutten kärnis (även kallad pipis) kännetecknas av att den är under upplösning och kan sönderdelas i fingerliknande stavar. Obs! Rutten kärnis saknar bärighet. Fast stöpis har bildats genom frysning av rikligt genomvattnad snö och är grå till färgen. Vid fullgod vidhäftning får hela fasta stöpisens tjocklek tillgodoräknas vid beräkning av isens bärighet. Porös stöpis innehåller mycket luftbubblor och är vit. Vid fullgod vidhäftning får halva porösa stöpisens tjocklek tillgodoräknas vid beräkning av isens bärighet. Figur 2. Isens typ och kvalitet. 9
11 För att kunna bedöma istyp och -kvalitet tar man upp ett antal stickprovsvisa borrkärnor eller genom att ta upp provgropar. För urborrningen finns ett särskilt motordrivet verktyg (figur 3). Isens tjocklek Då isen består av flera lager får dessa bara räknas med om de har fullgod vidhäftning vid varandra. Vidhäftningen är fullgod om islagren inte lätt kan skiljas åt med kniv (figur 4). När så är fallet får hela fasta kärn- och stöpisens och halva porösa stöpisens tjocklek tas med i beräkningen av isens bärighet. Om man lätt kan skilja islagren åt med kniven får endast den fasta kärnisen tas med i beräkningen. Figur 3. Verktyg för provning av isens typ och kvalitet. Den bärande istjockleken ska mätas på alla ställen som kan vara riskfyllda (se figur 1) och längs hela vägsträckningen. Avståndet mellan provhålen får bedömas med hänsyn till vilken kvalitet isen har och hur tjock och homogen den är. Vägverket (6) kräver Figur 4. Kontroll av vidhäftning normalt ett hålavstånd på meter innan vägen öppnas för trafik och meter sedan den tagits i bruk. Försvaret (3) kräver att tjockleken ska mätas i borrhål med högst 25 meters mellanrum då isens maximala bärighet skall beräknas eller då vägen upprättas för ihållande trafik. Borrhålen ska tätas med packad snö om vatten tränger upp. Hur ofta mätningarna ska göras beror på olika omständigheter som väderlek, temperaturskillnader, för- eller senvinter, strömförhållanden etc. Vägverket (6) kräver minst två mätningar i veckan under förvintern då isen fryser till och mätning minst var tredje dag under senvintern. Hänsyn till sprickor, ovanvatten och fri iskant Sprickor där det står vatten eller vatten tränger upp (våta sprickor) sänker radikalt bärigheten. Den tillåtna fordonsvikten ska då minskas till hälften (3). 10
12 Vatten på isen (ovanvatten) kan bero på ofullständigt tillfrusen stöpis, våta sprickor eller att isen smälter. Orsakerna till ovanvatten måste alltid klarläggas innan isens bärighet bestäms. Då isen gränsar till öppet vatten får endast dess halva normala bärighet tillgodoräknas inom ett avstånd från iskanten som är minst lika stort som gällande fordonsavstånd (3). Dokumentera Hela underlaget för att bedöma den bärande istjockleken noteras i form av en skiss över vägen och borrhålsprotokoll för varje mättillfälle. Exempel på blankett för borrhålsprotokoll finns i bilaga 3. Dokumentet bör innehålla: uppgift om vattendjup, uppgift om vattnets strömriktning, varje mäthåls placering och nummer, uppgift om tjocklek hos förekommande istyper vid varje mäthål och isens kvalitet, förekomst av sprickor, förekomst av ovanvatten, snödjup på isen, tidpunkt för iakttagelserna och annat som kan påverka säkerheten. Borrhålsprotokoll Plats Datum Signatur Hål 1 God Avstånd Istjocklek (cm) (m) K 1 S 1 S 2 vidh Ja Bärande istjocklek (cm) /2= Ja /2= Ja /2= Ja /2= Ja /2= Ej S = Ej S =96 K Ja /2=102 K Ja /2=99 K Ja /2=99 Anmärkning Dimensionerande istjocklek 96 cm Figur 5. Exempel på borrhålsprotokoll. 11
13 Beräkna den bärande istjockleken Med ledning av uppgifterna i borrhålsprotokollet om istyp, iskvalitet och tjocklek beräknas den bärande istjockleken, h enligt formeln h = K 1 + S 1 + 0,5S 2 där K 1 = Fast kärnis, S 1 = Fast stöpis och S 2 = porös stöpis. Den bärande istjockleken beräknas alltså som tjockleken av fast kärnis + fast stöpis + halva tjockleken av porös stöpis. Observera att rutten kärnis saknar bärighet och att om vidhäftningen mellan skikten fast kärnis, fast och porös kärnis är ofullständig får endast den fasta kärnisen tillgodoräknas. Det lägsta värdet från provtagningen används för att beräkna den tillåtna fordonsvikten. Hänsyn måste också tas till förekomst av våta sprickor, ovanvatten och fri iskant. Från och med mars månad är extra uppmärksamhet på isens beskaffenhet nödvändig. Om t. ex. medeltemperaturen för de tre senaste dygnen då överstiger 0 ºC minskas den tillåtna fordonsvikten med 25 %. Högsta tillåtna fordonsvikt Den högsta tillåtna fordonsvikten (bruttovikt) kan överslagsmässigt beräknas utifrån den bärande istjockleken: T 14 = h 2 T = Största tillåtna fordonsvikt i ton, h = minsta bärande istjocklek i cm. Tabell 1 visar vilken minsta bärande istjocklek som krävs vid några olika fordonsvikter. Rekommenderat avstånd mellan fordonen finns också angivet. 12
14 Tabell 1. Minsta bärande istjocklek vid några olika fordonsvikter. Bruttovikt (ton) Minsta bärande istjocklek, h, (cm) Minsta avstånd mellan fordonen (m) Hastigheten har betydelse Fransson (2) säger i Ishandboken: Då ett fordon rör sig över istäcket orsakar det en vattenvåg under isen. Denna våg som liknar bogvågen från en båt återverkar på istäcket och åstadkommer en böjning som vill bryta isen. Om fordonets hastighet närmar sig vågens hastighet uppkommer resonans. Denna kulminerar vid en viss kritisk hastighet där risken för böjbrott ökar markant jämfört med en lägre hastighet. Slut citat. Figur 6 visar den kritiska hastigheten vid olika vattendjup och istjocklekar upp till och med 0,5 m. Risken att bogvågen bryter isen är störst vid snabba uppgrundningar då det är mycket kallt. Figur 6. Kritisk hastighet vid olika vattendjup och istjocklekar. Källa Fransson, Med en högsta tillåten hastighet av 15 km/tim. bör man i de allra flesta fall vara på den säkra sidan, om man följer värdena i tabell 1. 13
15 Tydliga skyltar En förutsättning för säker trafik på isvägar är att trafikanterna vet vilka trafikregler som gäller. Det är viktigt att informationen och skyltningen är tydlig och tillräcklig. Ett sätt är att tillämpa Vägverkets bestämmelser eventuellt kompletterade med lokala anvisningar. Trafikanterna ska entydigt göras väl medvetna om var isvägen börjar och slutar, högsta tillåtna bruttovikt, hastighetsgränser, förbud att stanna eller parkera, minsta avstånd mellan fordon och enkelriktningar och annat av betydelse för trafiksäkerheten. Tillsyn och drift När isvägen öppnats måste den som har ansvaret för tillsyn och drift kontrollera denna kontinuerligt. Hur ofta inspektioner och mätningar behöver göras beror på väderlek, temperatur, temperaturskillnader, strömmar, för- eller senvinter, etc. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot sprickor i isen. Risken för sprickor orsakade av temperaturen är enligt Vägverket (6) störst på snöfri is, särskilt vid hastiga temperaturväxlingar och vid temperaturer över 6 C och under minusgrader. På snötäckt is vid temperaturer mellan 6 och 20 C är risken för temperatursprickor liten. Sprickor upp till 15 cm kan åtgärdas genom att de snarast packas med snö. Vid bredare sprickor måste de spruckna partierna stängas för trafik tills mätningar visar att bärigheten är åter tillräcklig. Tunga fordon kan orsaka sprickor i form av ett krackeleringsmönster i och omkring hjulspåren i fordonets färdriktning. Sådana sprickor försvagar isen avsevärt och trafiken måste stoppas eller ledas förbi tills isen frusit ihop. Alla förändringar av isens bärighet dokumenteras lämpligen i isvägsdokumentet samtidigt som nödvändiga förändringar i trafikvillkoren vidtas. Arbeta säkert med isväg Säkerheten för dem som arbetar med isvägen säkerställs genom att följa tillämpliga delar i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, AFS 1999:3, om byggnads- och anläggningsarbete (1). Av största vikt är en väl genomtänkt arbetsmiljöplan och god samordning av de olika aktörernas verksamheter. Särskild uppmärksamhet måste riktas på åtgärder mot drunkning. 14
16 Referenser 1. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1999:3). Byggnads- och anläggningsarbete. Solna. 2. Fransson, L. (1994). Ishandboken. Väg- och vattenbyggnad, Tekniska Högskolan i Luleå. 3. Försvaret (2002). Övergång på is. SäkI Ögång vatten 00 U2 4. Lindgren, G & Svanberg, N (1998). Råd och anvisningar vid anläggning och underhåll av isvägar på havsisar. Norrbottens skogsförvaltning, SCA Forest and Timber. 5. SkogForsks Arbetsmiljöpärm, avsnitt 5, blad 06, utgåva Körning på isbelagt vattendrag och i terräng med gruvhål. Uppsala. 6. Skogö, I & Johansson, R (2001). Allmän teknisk beskrivning Vägar på sötvattenis. Vägverket Borlänge. 15
17 Bilaga 1 Samordningsansvar för arbetsmiljön Varje företag har ansvar för sin egen och sina anställdas arbetsmiljö När personal från olika företag samtidigt arbetar på samma arbetsplats, påverkar man varandras arbetsmiljö. Därför måste det på fasta arbetsställen och på byggoch anläggningsarbeten, t.ex. på väganläggningar, finnas ett företag som har samordningsansvaret för de gemensamma säkerhetsfrågorna. På denna arbetsplats är samordningsansvarig för de gemensamma säkerhetsfrågorna, enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 7. Detta innebär följande: Ordnings- och skyddsregler utfärdas för arbetsplatsen. Dessa finns i arbetsmiljöplanen som upprättas för varje arbetsobjekt. Övriga företag och de som arbetar på den gemensamma platsen skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar. Uppdragsgivaren skall se till att arbetsmiljöplanen följs. Samordningsansvaret fritar inte de enskilda arbetsgivarna från ansvaret för sig själva och sina anställda... Samordningsansvarigt företag.. Kontaktperson Jag har tagit del av samordningsregler och arbetsmiljöplan. 16
18 Bilaga 2 Arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 vid anläggning av isväg. Arbetsmiljöplanen skall upprättas innan isvägsarbetena påbörjas. Planen skall alltid innehålla: 1. De ordningsregler och skyddsföreskrifter som skall gälla för arbetsplatsen. 2. Beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet skall organiseras. 3. Då arbetet kan medföra drunkningsrisk skall planen dessutom innehålla en beskrivning av de särskilda åtgärder som skall vidtas under byggskedet för att få en säker arbetsmiljö. För byggherren/uppdragsgivaren gäller att: Välja uppdragstagare/entreprenör som har kompetens att utföra arbetet på säkert sätt Upprätta en arbetsmiljöplan i samråd med uppdragstagaren/entreprenören Se till att det finns en som har samordningsansvaret för arbetsmiljön Se till att arbetet utförs enligt arbetsmiljöplanen För uppdragstagaren/entreprenören gäller att: Följa arbetsmiljöplanen Ev. vara samordningsansvarig för arbetsmiljön Exempel på innehåll i en arbetsmiljöplan Basfakta Uppdragsgivare Belägenhet Entreprenadens omfattning Arbetsmiljöorganisation Uppdragsgivare, kontaktperson Skyddsombud lokalt Särskilda åtgärder Vägbredd Provtagningar Hastighet Skyltning Skyddsutrustning Objekt Entreprenör Planerad start och avslut Samordningsansvarig Skyddsombud regionalt Istjocklek/kvalitet Fordonsvikt Utrymningsvägar - fordon Tillsyn Särskilda risker vid detta isvägbygge ( ex. grund, stenar, strömmar mm.) Bilagor: Kartskisser, Borrhålsprotokoll, ordnings- och skyddsföreskrifter Arbetsmiljöplanen genomgången den... Uppdragsgivare. Uppdragstagare 17
19 Bilaga 3 Borrhålsprotokoll Plats Datum Signatur Hål Avstånd (m) Istjocklek (cm) 1 God vidhäftning K 1 S 1 S 2 Bärande istjocklek (cm) 2 Anmärkningar 1 K 1 = Fast kärnis. S 1 = Fast stöpis. S 2 = Porös stöpis. 2 Bärande istjocklek = K 1 + S 1 + 0,5S 2 18
Vägar på sötvattenis
Publ 2002:35 Allmän teknisk beskrivning Vägar på sötvattenis 2002-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2002-01 Publikation 2002:35 Upphovsman (författare, utgivare) Enheten för kompetens och utveckling
Läs merSamordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning
Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen
Läs merNya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen
Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet
Läs merArbetsmiljörutiner i byggprojekt
www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.
Läs merSamordningsansvaret för arbetsmiljön
Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra
Läs merArbetsmiljö och ansvar. Anna Varg
Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merArbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå
Läs merArbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.
Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering
Läs merSamordningsansvaret för arbetsmiljön
Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra
Läs merSamordningsansvaret för arbetsmiljön
Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014
ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar
Läs merAnsvarsregler och Ansvarsfördelning
Ansvarsregler och Ansvarsfördelning SveMin-seminarium i Luleå 2015-11-18 Maria Hagberg Forss Hagberg Forss Juridik AB 1 Arbetsmiljölagens regler om ansvar - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merMarksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting
Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:
Läs merBAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund
BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter
Läs merAnsvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen
Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga
Läs merSTOCKHOLMS LÄN. Anläggningsförrättning avseende vägar på Norra Tynningö. Lantmäterimyndigheten beslutar om anläggningsåtgärd
L A N T M Ä T E R I M Y N D I G H E T E N Beslut Ärendenummer AB001272 Förrättningslantmätare Anders Nahlbom Ärende Förrättningen är registrerad Registreringsdatum... Anläggningsförrättning avseende vägar
Läs merVem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?
Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden
Läs merArbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering
Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter
Läs merBlomlådor för ökad trafiksäkerhet
1(6) Blomlådor för ökad trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
Läs merINFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet
1 (6) INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet För att få en ökad trafiksäkerhet är det viktigt att vi alla börjar prata om
Läs merArbetsmiljöplan vid byggnadsarbete
Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Den som planerar att utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetet startar, upprätta en arbetsmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3
Läs merÄndringar i AML 3 kap
Ändringar i AML 3 kap med följdändringar d i AFS 1999:3 Ikraft sedan 1 jan 2009 1 Kritik från EU-kommissionen Formell underrättelse från europeiska kommissionen april 2006 - Regeringens tilläggsdirektiv
Läs merUtrymme för vård och omsorgsarbete
Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.
Läs merDnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad
Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här
Läs merca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.
2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt
Läs merBlomlådor för en bättre trafiksäkerhet!
! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning
Läs merBLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ
BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ - Information Datum 2018-02-07 Författare Stadsmiljö - Trafik Förutsättningar för att få ställa ut blomlådor på din gata Blomlådor i tätbebyggt område Grundförutsättningen
Läs merArbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress :
Arbetsmiljöplan Version Datum Framtagen av Namn Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av Projektets namn : Märkning : Adress : Arbetsområde : Entreprenadtid : Start : Slut : Byggarbetets miljösamordnare
Läs merGatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning
1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga
Läs merNy Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin
Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund
Läs mer-upprätta arbetsmiljöplaner
-upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå i en arbetsmiljöplan Vad är en arbetsberedning Vad är Bas-P och Bas U? Hur är lagen? Är straffet fängelse? Vad
Läs merFördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen
Läs merANVISNINGAR Grävning i allmän mark
ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och
Läs merAFS 2008:16. och dessa föreskrifter.
5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.
Läs merTekniska förvaltningen
Tekniska förvaltningen Mark- och gatuavdelningen Till er som vill ha blomlådor Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Mark- och gatuavdelningen har fått klartecken från kommunstyrelsen att på försök godkänna
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merArbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå
Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merUppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet
Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-
Läs merVäglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16
1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma
Läs merIskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1
Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla
Läs merARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö
ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning
Läs merInnehållsförteckning
Sammanfattning Abstract Förord Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 problemformulering 1.3 Syfte och mål 1.4 avgränsningar 2 Metod 2.1 Forskningstyp 2.2 Litteraturstudie 2.3 Datainsamling
Läs merRegler och anvisningar för schaktning samt återfyllnads- och återställningsarbeten i mark ägd av Tranemo Kommun
Vår ref: Per Johan Sigman Områdeschef Datum: 2016-02-05 Reviderad: 2016-12-21 Regler och anvisningar för schaktning samt återfyllnads- och återställningsarbeten i mark ägd av Tranemo Kommun TRA2000, v
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merArbetsmiljöverket. Krav på arbetsmiljön för slamtömmarna
Arbetsmiljöverket Krav på arbetsmiljön för slamtömmarna Agnita Wärn, Arbetsmiljöinspektör, Stockholm och Cecilia Chressman, Arbetsmiljöinspektör, Linköping 2013-04-03 1 Arbetsmiljöverket Tidigare Arbetarskyddsstyrelsen
Läs merResultatet av utredningen
2012-03-29 ISV 2011/40932 1 (5) Er beteckning T5792-11 Distriktet i Växjö Maria Funcke, 0470-74 80 31 Polismyndigheten i Jönköpings län Box 618 551 18 Jönköping Resultatet av utredningen Ert org. nr 202100
Läs merLilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen
Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2002:943 Utkom från trycket den 11 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver i fråga om
Läs merSSÄ INS-0509 Säkerhetsinstruktion för om- och tillbyggnad av Högdalsdepån
1(11) Upprättat av: Åke Filubelli Granskat av: Harald Schaffhauser Fastställd av: Gun Eriksson Gäller fr o m 2016-03-21 Tom 2017-08-31 sinstruktion för om- och tillbyggnad av Högdalsdepån 2(11) Versionshistorik
Läs merBlomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende
1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet
Läs merRegler för användning av blomlådor som farthinder
2015-05-11 1 (8) Regler för användning av blomlådor som farthinder Alla vill nog att det ska vara trafiksäkert i sitt bostadsområde. Många tänker nog inte på att precis samma faror som de upplever på sin
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last; beslutade den 26 augusti 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 15 trafikförordningen (1998:1276). TSFS 2010:141
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merFlyttbara farthinder. Ett sätt att förbättra trafiksäkerheten på din bostadsgata
Flyttbara farthinder Ett sätt att förbättra trafiksäkerheten på din bostadsgata Flyttbara farthinder Om du som boende på en villagata upplever att hastigheten på gatan är för hög finns det möjlighet att
Läs merARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt
Läs merUtredning om blomlådor som farthinder
Handläggare Ärendebeteckning Samyar Ravanbakhsh 2018-10-11 0480 45 25 10 Samhällsbyggnadsnämnden Utredning om blomlådor som farthinder Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden är positiva till att införa
Läs merInformation om utplacering av blomlådor
Information om utplacering av blomlådor Arvidsjaurs kommun Uppdaterad: 2016-06-07 Arvidsjaurs kommun Information om utplacering av blomlådor För att öka uppmärksamheten och minska hastigheten finns möjlighet
Läs merOrdnings & Skyddsregler 1
Ordnings & Skyddsregler 1 För under- och sidoentreprenörer på arbetsställen där Leif Andersson har samordningsansvar 1. Syfte Dessa regler avser att belysa skydds- och ordningsregler som gäller för relationen
Läs merArbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker
Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens
Läs merSAMORDNINGSANSVAR 2011-10-21 1
SAMORDNINGSANSVAR 2011-10-21 1 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT OM SAMORDNINGSANSVARET... 3 2 SAMORDNING PÅ TERACOM SWEDEN... 3 3 BYGG- OCH ANLÄGGNINGSARBETE PÅ TERACOM SWEDENS ANLÄGGNINGAR... 3 4 SAMORDNING PÅ UPPDRAG
Läs merarbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
Läs merRIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning
Läs merInformation om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic
Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg; beslutade den 17 januari 2018. TSFS 2018:2 Utkom från trycket den 22 januari 2018 VÄGTRAFIK
Läs merÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET Texten har ingen ambition att vara en komplett lära om iskunskap eller isbedömning utan ska ses
Läs merArbetsmiljöansvaret vid villabyggen
Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 2017:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] VÄGTRAFIK Transportstyrelsen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen
Läs merRutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig
DNR: P 2016 /44 Beslutad av rektor: 2016-12-19 Dokumentägare: HR-avdelningen Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig Akademichef/avdelningschef ska fördela arbetsmiljöuppgifter till en lärare
Läs merAnvisningar för kontroll och underhåll av statisk fordonsvåg
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 5 :s anvisningar för kontroll av virkesmätning Framtaget av: /Kontrollkommissionen Datum: 2018-05-30 Anvisningar för kontroll och underhåll av statisk
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merUnderhåll av tekniska anordningar
Underhåll av tekniska anordningar I många verksamheter används tekniska anordningar (arbetsutrustning) som hjälpmedel i produktionen. För att dessa ska fungera bra för bland annat en säker arbetsmiljö
Läs merArbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun
Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här
Läs merVägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Läs merPersonalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
Läs merTerrängkörningsförordning (1978:594)
Start Dokument & lagar Terrängkörningsförordning (1978:594) Terrängkörningsförordning (1978:594) Svensk författningssamling 1978:594 t.o.m. SFS 2014:1237 SFS nr: 1978:594 Departement/myndighet: Miljö-
Läs merDu har ansvar för arbetsmiljön
Du har ansvar för arbetsmiljön Lättläst version I den här broschyren kan du läsa om vem som har ansvar för att en arbetsmiljö är säker. Med arbetsmiljö menas den fysiska och sociala miljön på arbetet,
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 71 Den 2009-06-02 Kommunstyrelsen 2009-06-02 9 Teknik- och fritidsutskottet 2009-05-19 16 Ks 71 Tfu 65 Dnr 2009.146 512 Riktlinjer
Läs mer1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merTrafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg.
Trafikkontoret Snabbguide trafikreglering på enskild väg www.goteborg.se Här får du svar på de vanligaste funderingarna om hur trafik på enskild väg kan regleras: Enskild väg som begrepp i trafiklagstiftningen
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens
Läs merSmittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Läs merJernhusen AB (publ) Hagalunds depå. Instruktion 1 (10) 2015-03-06. John Boldt-Christmas. Stefan Halldén Tfn: 08-4100 3263. Sid.
Dokumenttyp Verksamhetsområde Instruktion 1 (10) Upprättad av Ansvarig utgivare Giltig från Stefan Halldén Tfn: 08-4100 26 John Boldt-Christmas 2015-0-06 2 (10) 1. Inledning Hagalund är Sveriges största
Läs merÖverenskommelse mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting när det gäller vissa
F5 L kl -l6ö6!-i^ ^E^ -^^^ 12 ^ ^s^ w ^,' \ Överenskommelse mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting när det gäller vissa arbetsmiljö-, miljö-, brandskydds-, strålskydds- och säkerhetsfrågor
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merDokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.
Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan
Läs merDen som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.
1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler
Läs merDelegation avarbetsmiljöansvar
111) 2010-11-26 SKOLFÖRVALTNINGEN Sören Gustafsson till Skol nämnden i Sala Delegation avarbetsmiljöansvar Kommunstyrelsen har i beslut 2006-11-13 160, antagit och fastställt Arbetsmiljöpolicy och delegations
Läs merBlomlådor för en bättre trafiksäkerhet. Information om blomlådor till intresserade boende
Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Information om blomlådor till intresserade boende Upplevs er bostadsgata som trafikfarlig eftersom trafiken håller hög hastighet? En lösning kan vara att, efter samråd
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs mer