Veckobrev från Isbrytaren Oden

Transkript

1 Veckobrev från Isbrytaren Oden Hej på er igen! Nu har ytterligare ett antal dagar gått sedan det sista brevet, men vi ligger fortfarande vid flaket och dagarna blir väldigt lika. Det har tagit en stund att få ihop bra intressant stoff som kan sammanfatta tiden här på flaket som nu börjar ta slut. Tiden vid flaket har varit intressant med mycket lyckad forskning och stora utmaningar för att få det att fungera. Navigationen har inte varit så svår då vi mestadels legat stilla men vi har vänt fartyget för att hela tiden ligga med stäven i upp i vinden, för att möjliggöra konstant mätning av atmosfären utan inblandning av föroreningar från fartyg eller människa. Djurlivet har fortfarande varit lågt, men det har skett en del. Livet ombord går i sina gängor och rutiner, men nu börjar utmaningen med att montera ner all utrustning från isen och lasta ombord det. Bilden visar flaket som vi ligger vid och dess olika forskningsstationer med respektive områden som ska undvikas för att inte störa forskningsverksamheten. Navigation Då vi legat stilla den mesta tiden vid flaket förutom de tillfällena vi måste vända på fartyget för att vinden alltid ska komma in över fören med plus/minus 70. Vi har förtöjt i olika riktningar sex gånger under den tid vi legat vid flaket som till dagens datum är 30 dagar. Vi har ytterligare tre dagar kvar vid flaket så summan blir då 33 dagar totalt. På lördag när vi plockat ombord all utrustning, så börjar vi resan söderut mot Tromsö. Vi ska vara framme i Tromsö på morgonen den 25/9 och jag hoppas att is, väder och sjö tillåter detta. Vädret har varierat mycket under vår vistelse här från väldigt fina sommardagar med någon minusgrad C till snöstorm med kyleffekt i vinden på över -20 C. Vi startade med att förtöja i flaket i position N89 37,0 E040 46,5 och har nu skrivande stund kommit till position N88 38,7 E045 10,3. Vi har alltså drivit 58,6Nm med kurs över grund på 174. Givetvis har vi inte drivit i en rak kurs, utan det har blivit hela 153Nm i diverse kurser under tiden. Isen har också sett olika ut runt oss beroende på väder och drift. Ibland har det varit helt öppet runt oss, som om vi skulle legat i vilken hamn som helst och ibland har det varit is-press så att isen pressat upp i vallar runt oss och legat helt tätt på fartyg och isflak.

2 Bilden visar vårt driftspår. Den svarta pilen visar vart vi startade och fartygssymbolen vart vi befinner oss nu. Nu börjar det spännande och utmanande arbetet med att planera och navigera mot Tromsö och de senaste satellitbilderna visar att det är enklare förhållanden än när vi gick upp, men i samma stund så börjar det frysa på igen och vintern i Arktis är på antågande. Jag har bifogat två bilder nedan om hur det såg ut den första augusti jämfört med den 10:e september. Bilden visar isläget för den Arktiska bassängen från Bilden visar hur läget var under hela uppvägen till flaket, kompakt med mycket lite vatten mellan flaken. Om ni nu tittar på noga på bilderna så ser ni att isdriften från Arktis via östra och västra Grönland ner till Atlanten, som jag skrev om i förra brevet är aktiv för fullt.

3 Bilden visar isläget för den Arktiska bassängen för Jag skrev i förra brevet om att flaket vi ligger i med omnejd härstammar från Laptevhavet. Den bifogade bilden nedan visar hur isen med isbergen i området rört sig under de tre åren det flutit runt i Arktis. Först var det på väg enligt den vanliga banan mot och runt Franz Josefs Land, men fick sedan fick det fart tillbaka till Laptevhavet för att sedan gå mer österut och under förra året arbeta sig helt norrut via Nordpolen och nu så driver vi söderut med det och till slut kommer flaket hitta sin väg ut i Framsundet eller via Nares sund. Bilden visar is-områdets väg under tre år. Färgskalan är de olika månaderna. Bilden är erhållen från tyska AWI via Mario Hoppmann.

4 Navigationen runt flaket har ju inte varit så utmanande, men vi har legat förtöjda i ur och skur vid ett isflak som lever sitt eget liv med vind och ström. I morse hände det vi fruktat under hela vistelsen att någon tross skulle gå av. Vinden vred upp mot Norr i går och sedan satte den fart under natten och i morse vid 06:40 så gick en förända och en förlig tvärända av. Vi fick snabbt igång vår truster och kunde ligga och hålla fartyget mot iskanten medan däcksmanskapet fixade nya ögon på trossarna, nu ligger vi säkert fast igen, men vindarna ska vrida under kvällen, så vi kan inte vara helt säkra på vad som händer. Lite typiskt att det ska hända strax innan avgång från flaket. Här ligger våra avslitna trossar, eller de bitarna som vi sågade av från själva trossen innan nya ögon tillverkades. Forskningen Forskningen har gått mycket bra och samtliga projekt har fått mycket bra data som efter hemkomsten ska börja arbetas med. Detta är ett mycket tidskrävande arbete som kan pågå i flera decennium. Jag hoppas att forskarna kommer att få ett stort erkännande för sitt idoga arbete med insamlingen av data. Jag hoppas också att de kommer att kunna skriva många vetenskapliga artiklar som ger dem möjlighet att fortsätta att försöka förstå hur allt hänger samman och få erkännande för sina teorier och slutligen kanske komma med lösningar på till exempel jordens klimatförändringar. Här ligger vårt stolta fartyg och vakar över flaket. Jag har under tiden vi legat här vid flaket varit runt på de olika forskningsstationerna på flaket och blivit mäkta imponerad över att forskarna i ur och skur ständigt jobbar vidare. Trots stelfrusna fingrar arbetar man outtröttligt vidare med sina projekt. Här kommer några bilder från Open Lead där man försöker fånga partiklar som transiterar från vattnet till atmosfären. Till hjälp för detta har man använt en flytande kammare för att samla de partiklar som går genom ytan, en undervattenskamera som tagit enorma mängder bilder på bubblor

5 som stiger mot ytan, två olika ytvattensamlare i form av fjärrstyrda farkoster samt att man tagit ytvatten manuellt. Det står även en mast med en rad av meteorologiska sensorer för att logga väder och vind mm. Här ser ni en bild på plattformen med bubbelsamlaren på och bakom till vänster ser ni undervattenskameran. Det är ganska häftigt att veta när man tittar ner i hålet på kammaren att det 4000m till botten. Vid denna iskant samlas det in vatten som transporteras hem till Oden för analys Det var en riktigt blåsig och kall dag som vi besökte Open Lead, men alla arbetade lika glatt och lyckligt för det samt att alla var ivriga att berätta om sina olika projekt. Här ser ni masten med alla avancerade meteorologiska instrumenten. Samma typ av instrument finns även på Oden och ute på isen vid met mast på första bilden

6 Vi har även varit på öppet hus hos ROV gänget. Dessa forskare öppnade upp sin forskningsstation för alla deltagare och besättning att komma och besöka och titta på deras spännande och mycket avancerade tekniska utrustning. Som jag nämnt innan så försöker dessa forskare att förstå hur isen är beskaffad på båda ovan och undersida och givetvis vad som händer däremellan. Öppet hus vid ROV-tältet en solig söndagskväll i hög Arktis. Forskarna hade sågat ut ODEN ur havsisen Som jag skrev använder man sig av en ROV (Remotly operated vehicle) en slags kabelstyrd ubåt. Med denna undersöker forskarna undersidan på isflakets område som de markerade ut på flaket. Detta område visas på första bilden i brevet och det är det stora området till Höger om ROV tältet. ROVn är utrustad med massor av sensorer för att bestämma isens, vattnets och organismernas mm beskaffenhet. För att nämna några så finns det Multibeamekolod, CTD-sensorer, Ljusmätare, kamera, gripklo, ja listan blir mycket lång. Det som bör nämnas är att ROVn är tillverkad av ett svenskt

7 företag. Ovansidan mäter de av med ett laserinstrument som ger en exakt avbild av ytan. Till och med isbjörnens spår gick att avläsa i minsta detalj Här ser ni när ROVn kommer upp till ytan inne i tältet Det var intressant att se när ROVn navigerade runt, den är mycket snabb och effektiv. ROVn är utrustad med en 300m lång kabel. Den var även och tittade på Odens skrov, så Jag riktar här ett meddelande till Odens Inspektör Lars Holmberg på VSS att vi behöver bättra på bottenfärgen på många ställen, men Multibeamlod, propellrar och roder är i god kondition;) Bilden visar insidan på det orangerutiga tältet och hålet i isen som forskarna sågat och borrat ut ur det över 2 meter tjocka isflaket. Till höger i bild ser man även stationens egna CDT-vinsch. Givetvis har vi även varit förbi väderballongstationen. Här har man två olika ballonger som forskarna kopplar sina instrument till. Forskarna konstruerar själva en del sina instrument vilka det ligger mycket arbete bakom. Eftersom miljön här upp i hög Arktis är så unik, så vet man inte riktigt hur de ska se ut eller hur de ska lyckas mäta det man vill fånga. Givetvis har man lärt sig under tidigare resor

8 vad man behöver, men det dyker alltid upp någon ny frågeställning som man vill kunna mäta vid nästa tillfälle. Här ser ni väderballongen med två sensorer hägnade under sig samt forskarna som arbetar från isen med ballongvinschen. Forskarna har haft lite otur med ballongerna som har börjat läcka på grund av att vinden har slitit i dem så små hål bildats. Den brandgula ballongen på bilden trycktes ner på isen av vinden och då träffade den en av trästolparna som vi hängt elkablarna i. Ballongen totalförstördes då den spetsades av stolpen. Den ballongen blev sedan lagningslappar till den stora vitröda ballongen och man hade som tur är tagit med sig en extra ballong av den brandgula sorten. Vi fick en helt otrolig rimfrost på våra master, antenner och övrig utrustning

9 Djurlivet Djurlivet är inte lika trist som jag nämnde i förra brevet. Vi har haft besök av två isbjörnar. Den ena lite mer våldsam och den andra lite mer försiktig. Som tur var så kom ingen av besättning/deltagare i isbjörnarnas våld. Tack vare våra skickliga isbjörnsvakter och med hjälp av helikoptern, så avvisade vi dem båda försiktigt men bestämt. Det är viktigt att man inte stressa djuren för mycket utan bara se till att de känner att det inte var roligt att vara runt Oden. Den här killen var intresserad av det mesta. Han hoppade faktiskt upp i skotern, men han hittade inte nyckeln.

10 Ibland är det svårt att förstå att dessa bjässar är livsfarliga Den lilla elektrikern Isbjörnsvakterna som outtröttligt spanar över vidderna

11 Denna björn ville komma in i ROV-tältet, kanske ta sig ett bad i ROV-hålet. Det syns en viss rovdjursinstinkt i ögonen på denna, så man ska nog hålla sig undan. Livet ombord Livet flyter på, arbetet löper på och trots denna långa expedition så löper allt fint. Det börjar bli dags att lämna flaket och jag tror nog att ingen försöker hindra oss att lämna det. Vintern är i antågande och det börjar bli riktigt kallt och blåsigt. Detta får vi nog av hemma på vintern, så de flesta av oss vill nog ha lite brittsommar trots att vi faktiskt kan förnimma att det var en jobbig värmebölja när vi lämnade svenska sommaren bakom oss. Ha det nu så bra, så hörs vi nästa gång. Med bästa Hälsningar Mattias