Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Förslag till Plan

2 Innehåll 1 Inledning Utgångspunkter för planering av bostäder Beskrivning av behov..4 4 Planerad utbyggnad Utveckling av boendealternativ..8 6 Förmedling av BmSS Mål för planering av boende Förklaring av förkortningar: Bilaga 1: Inventering av behov av bostäder Bilaga 2: Analys av behov och efterfrågan av BmSS Bilaga 3: Planerade bostäder Bilaga 4: Analys av planeringsvolym BmSS

3 1 Inledning Staden ska sträva efter att fullt ut omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, funktionshinder-, barn- och kvinnokonventionerna i praktisk handling för alla invånare (Göteborgs stads budget 2016). Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, baserad på FN:s standardregler, utgör värdegrunden för funktionshinderpolitikens inriktning. Programmet anger bl.a. att staden ska verka för att öka antalet tillgängliga och användbara bostäder. I stadens budget 2017 konstateras att Arbetet med att få fram bostäder med särskild service ska förstärkas I budgeten ges ett uppdrag med fastighetsnämnden som ansvarig: Målet att bygga ikapp behovet av boenden med särskilt stöd ska säkerställas. Detta ska genomföras under mandatperioden. Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Fastighetsnämnden har ett processägaransvar för målet att bygga fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar. Lokalsekretariatet, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och lokalförvaltningen är aktörer med ett gemensamt ansvar att ge förutsättningar för produktion av bostad med särskild service i såväl egna fastigheter som i flerbostadshus. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bostad med särskild service (BmSS), personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige lämnat ett särskilt uppdrag från och med den 1 januari 2016 till SDN Örgryte-Härlanda att för staden planera, samordna och förmedla bostäder för personer med funktionsnedsättningar. I uppdraget ingår bl.a. att utifrån inventering och beskrivning av behov upprätta denna plan. Aktuell plan är upprättad av boendeplanering funktionshinder i samråd med organisationens styrgrupp samt områdeschefsnätverk inom IFO och funktionshinder. Planen har varit på remiss i stadens samtliga stadsdelsnämnder samt hos facknämnderna fastighetsnämnden, byggnadsnämnden samt lokalnämnden. Planen har presenterats i stadsdelarnas lokala funktionshinderråd. Yttranden från nämnder är inarbetade i denna slutgiltiga version. Den antagna planen kommer under våren 2017 att i dialog med berörda aktörer konkretiseras i en handlingsplan innehållande åtgärder och aktiviteter. 2 Utgångspunkter för planering av bostäder Staden har de senaste åren haft en expansion på i snitt drygt 60 lägenheter per år inom BmSS. Det har dessutom årligen förmedlats ett 40-tal kommunala lägenhetskontrakt inom konceptet F100. Trots detta är det bedömda behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättningar fortsatt stort. Bostadsexpansionen går inte i takt med behovsökningen. Konsekvenserna av bostadsbristen för personer med funktionsnedsättningar är flera. Den direkta följden blir att många göteborgare inte får sina behov tillgodosedda, men bristen innebär även kostnader för staden i form av köpta korttidsplatser i avvaktan på verkställighet av beslut om BmSS samt särskilda avgifter för icke verkställda beslut. Därför är det framför allt viktigt att öka produktionen av antalet 3

4 BmSS men även att utveckla alternativa bostadsformer för personer med funktionsnedsättningar. Det är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform anpassad till deras behov och önskemål. Planering för ett varierat utbud av olika former av bostäder; möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service samt i olika former av BmSS, är därför en viktig inriktning i denna plan. Det finns två olika varianter av BmSS, gruppbostad och servicebostad. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter (max 6) där hyresgästerna har en direkt närhet till gemensamma utrymmen och personalstöd. En servicebostad består ofta av fler lägenheter än en gruppbostad. Lägenheterna kan ligga i samma eller kringliggande hus och hyresgästerna har tillgång till gemensam service. I både gruppbostad och servicebostad ges den enskilde stöd utifrån individuella behov. BmSS finns i såväl egna fastigheter som integrerade i flerbostadshus. I staden finns en mängd BmSS med skilda fysiska uttryck och varierande former av stöd till olika målgrupper och individer i alla åldrar. Processen från behov av bostad fram till inflyttning i lämplig bostadsform börjar hos myndighetsutövningen, d.v.s. socialsekreterarnas utredningar och bedömningar av personers behov av stöd och rätt till insats. Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet. Behovet av stöd och service kan tillhandahållas genom tekniska hjälpmedel (t.ex. stöd för minne och struktur), hemtjänst, boendestöd och personlig assistans. Vanliga lägenheter kan vid behov anpassas i samarbete med fastighetskontoret. Steget är ofta stort mellan att bo i ordinärt boende och i en BmSS. Utvecklingen bör vara att boende i BmSS i större utsträckning ska rikta sig mot personer med omfattande funktionsnedsättningar. 3 Beskrivning av behov Utbyggnad av BmSS planeras utifrån ett bedömt behov av bostäder för stadens medborgare. Socialsekreterare redovisar fortlöpande i kartläggningsinstrumentet BoInvent2 personers kända eller bedömda behov av bostad. Med utgångspunkt från denna behovskartläggning har en analys genomförts för att beräkna det antal lägenheter i BmSS som kommer att efterfrågas. Denna beräkning har visat på att 244 lägenheter behöver tillkomma under perioden för att behov och utbud ska vara i balans år (Inventering av behov av bostäder redovisas i Bilaga 1. Analys av behov och efterfrågan av BmSS redovisas i Bilaga 2.) BoInvent2 visar att personer i behov av BmSS många gånger har kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Nedan visas fördelningen av personernas primära funktionsnedsättningar. 4

5 Diagram 1: Fördelning av primära funktionsnedsättningar för personer i BoInvent 2 ( ) Intellektuell 32% Psykisk 29% Autismspektrumtillstånd 28% Neurologisk 7% Demens 3% Behovet av bostadsform fördelar sig enligt följande: Diagram 2: Bedömt behov av bostadsform för personer i BoInvent 2 ( ) Gruppbostad 45% Servicebostad med nära stöd 32 % Servicebostad med mindre nära stöd 8 % Lägenhet med stöd (F 100) 16% 5

6 68% av personerna är män och 32% är kvinnor. Nationell statistik visar också på att fler män än kvinnor får diagnoser som leder till insatser enligt LSS 1. En fjärdedel av personerna i BoInvent 2 bor idag på olika former av korttidsboende. Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2. Rapporten konstaterar bland annat att behoven hos de personer som omfattas av LSS inte motsvaras av de boendeformer som finns i dag. Traditionella gruppbostäder och servicebostäder motsvarar inte allas behov och önskemål. Grupper som särskilt lyfts fram är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med andra funktionsnedsättningar som har vuxit upp med personlig assistans och som har andra önskemål än vad nuvarande boendeformer kan erbjuda. Vissa personer önskar bo i en egen lägenhet i ordinarie bostadsbestånd men har större behov än vad som i dag kan tillgodoses med boendestöd enligt SoL. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför en risk att personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna klara ett ordinärt boende, istället ansöker om BmSS. En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska klara ett boende i vanliga lägenheter är ett anpassat stöd i bostaden (exempelvis boendestöd) och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap för de som har behov av stöd för detta. Flera personer med lindrig intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får tidsbegränsade beslut om BmSS. Det är svårt att bedöma deras behov av stöd på sikt, då de flyttar direkt från föräldrahemmet och inte prövat sina förmågor. När de flyttat in i en BmSS har det visat sig, att en del av dessa personer snabbt kan flytta till en mer självständig boendeform med boendestöd. Med ett utvecklat och omfattande boendestöd skulle den första flytten till BmSS kunna undvikas, genom att den enskilde känner trygghet i att få boendestöd vid tidpunkter då det finns behov. När boendestödet inte är tillräckligt uppbyggt så vågar den enskilde och dess anhöriga inte lita på att det skulle kunna fungera och ser inte det som ett alternativ. Det i sin tur gör att boendestödet inte ser behovet av att utveckla sin verksamhet för att möta dessa personer. 4 Planerad utbyggnad Vid ingången av 2016 fanns lägenheter i bostad med särskild service (BmSS) i Göteborg. Därutöver köpte stadsdelarna ca 160 boendeplatser i BmSS enl. LSS samt 70 boendeplatser i BmSS enligt SoL av externa leverantörer. Nedan visas antalet lägenheter i intern regi fördelat per stadsdelsförvaltning: 1 Insatser till män och kvinnor med funktionsnedsättning Kartläggning och analys av könsskillnader inom SoL och LSS (Socialstyrelsen, artikelnr , december 2011) 2 Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag (Socialstyrelsen, artikelnr , mars 2015) 6

7 Diagram 3: Antal lägenheter i BmSS i egen regi fördelat per stadsdelsförvaltning ( ) Kommunfullmäktige avsätter årligen i budget ett anslag för expansion av BmSS enligt LSS. Anslaget avser att täcka driftskostnaden för nya BmSS till dess de ingår i den ordinarie resursfördelningen. Tabell 1: Planerad utbyggnad (Planerad bostadsproduktion, lokalsekretariatet ) STADSDEL ANTAL LÄGENHETER Totalt Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Samtliga objekt framgår av Bilaga 3. Observera att ovanstående sammanställning redovisar lägenheter i objekt som är under planering. 7

8 Erfarenheter från tidigare år indikerar ett produktionsbortfall på ungefär 25 procent av den planerade produktionen. Produktionsbortfallet beror många gånger på långa handläggningstider och försenade byggprocesser vilket ger en tidsförskjutning av planerad produktion. Det finns även exempel på planerade objekt som inte resulterat i byggnation alls. Under planperioden finns 248 lägenheter i den planerade produktionen. Det bör ställas i relation till ett bedömt behov av 244 lägenheter och ett beräknat produktionsbortfall på ungefär 25%. Bedömningen är att den nu planerade utbyggnaden av BmSS inte kommer att täcka behoven under planperioden. För att kompensera bortfallet av den planerade produktionen och för att nå ett behov i balans krävs en utökad planeringsvolym till totalt 325 lägenheter (se Bilaga 4). Slutsatsen är att under kommer det med nuvarande planering att saknas cirka 60 lägenheter om inte planeringsvolymen ökar. Det är av största vikt att vidta åtgärder för att säkerställa att produktionsvolymen av BmSS under planperioden kommer i nivå med det bedömda behovet. Av BoInvent2 framgår att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostadsutbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden. Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden. Då behoven fortfarande är stora är det en övergripande målsättning att ta tillvara samtliga objekt för att säkerställa en expansion av BmSS. Samtidigt finns skäl att identifiera möjliga objekt som innebär en jämnare fördelning av BmSS över staden. 5 Utveckling av boendealternativ En andel av stadens BmSS har en standard som inte är ändamålsenlig. I samarbete mellan boendeplanering funktionshinder, stadsdelarna, lokalförvaltning och lokalsekretariat pågår en planering för att åtgärda brister i befintliga BmSS. Syftet är att anpassa äldre BmSS till en godtagbar standard men även att den planerade nybyggnationen ska leda till en faktisk expansion. Konceptet med F 100 bör fortsätta för att kunna användas som ett komplement till BmSS. För att få en bättre uppfattning om behovet lägger socialsekreterare även in personer med behov av F100 i databasen BoInvent 2. Fastighetskontoret har ansvaret för hanteringen av F100-ansökningar från stadsdelarna. Planeringsorganisationen ingår i en referensgrupp för F100-frågor. Under 2017 kommer ett antal lägenheter att förmedlas enligt F 100 till personer som flyttar från BmSS. Liksom för BmSS varierar antalet lägenheter förmedlade enligt F100 mellan stadsdelarna. En jämnare fördelning över staden bör eftersträvas. När en stadsdel har en expansion av BmSS eller lägenheter förmedlade enligt F100 påverkar det även andra delar av funktionshinderverksamheten som myndighetsutövning, daglig verksamhet och boendestöd samt stadsdelens hälso- och sjukvårdsorganisation. Det är ett långsiktigt mål att behovet av bostäder för göteborgare med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses inom Göteborgs kommungräns. Staden har brist på bostäder för alla målgrupper. Särskilt svårt är det att planera för personer med olika former av komplexa behov (t.ex. personer med utmanande/problemskapande beteenden som kan vara utåtagerande eller självskadande och personer med samsjuklighet) och/eller personer med kombinationer av flera funktionsnedsättningar som kräver specifik kompetens 8

9 och/eller fysisk utformning av bostaden. Stadsdelarna är därmed ofta hänvisade till att köpa platser. I arbetet med att utveckla stadens BmSS för att möta medborgarnas behov och önskemål behöver både nyproducerade BmSS och anpassning av befintliga BmSS tas med i planeringen. Särskild planering av såväl fysisk utformning av lokaler som medarbetarnas kompetens behöver göras vid planering av BmSS för personer med komplexa behov. Det finns personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (t.ex. stroke/neurologiska sjukdomar), som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att dessa personer får ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och omsorg behövs särskild planering. För vissa personer behöver planeringen även ske i ett samarbete med äldreomsorgen. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i BmSS. För en del av dessa innebär ökad ålder också ett förändrat behov. Behovet av bostäder för unga vuxna med neuropsykiatriska/lindriga intellektuella funktionsnedsättningar ökar. Vid flytt till en första bostad kan det vara svårt att veta hur behovet av stöd och service ser ut. Fler förstagångsboenden för unga vuxna behöver planeras där grundtanken är att varje person bor en begränsad tid för att komma fram till vilken bostadsform som bäst motsvarar personens behov. Barn med funktionsnedsättning, som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar, kan ha rätt till boende i familjehem eller BmSS för barn och ungdomar. Erfarenhetsmässigt vet vi att många föräldrar väljer att barnet bor kvar hemma och söker korttidsvistelse eller avlösarservice fram tills barnet kommer i puberteten för att då ansöka om BmSS. Detta gör att tiden personen bor på BmSS för barn och ungdomar tenderar att bli relativt kort. En särskild planering behöver göras för dessa BmSS. Som ett alternativ till BmSS utreds möjligheten att använda sig av en boendeform för personer som önskar behålla sin personliga assistans. Boendeformen skulle innebära en samling lägenheter i samma fastighet för personer med personlig assistans samt en lokal för möjlighet till gemenskap. Målsättningen är att utveckla ett koncept som kan användas i flerbostadshus. Göteborgs stad har ett ramavtal med externa leverantörer gällande BmSS enligt SoL och LSS. Nuvarande avtal löper ut i december 2017 och ny upphandlingsprocess kommer att initierats under planperioden. Ramavtalet ger stadsdelarna möjlighet att köpa platser som ett komplement till stadens egna verksamheter. Den rådande bristen på BmSS i staden innebär ett behov köp av BmSS både inom och utom Göteborgs kommungräns. För att öka möjligheten att tillgodose behovet av bostäder behöver staden formulera en inköpsstrategi där behovet av bostadsform och verksamhetsinriktning tydligare framgår. Genom välfärdsteknologiskt stöd i olika former kan den enskilde ges möjlighet till en större självständighet, trygghet och delaktighet i vardagslivet. Välfärdsteknologiskt stöd ska utgå från den enskildes behov och inte vara en generell lösning. Det kan handla om kommunikationsstöd, minnesstöd, stöd för att kunna strukturera aktiviteter, förstå och anpassa tid etc. Vid planering av bostäder ska dessa förberedas med en digital infrastruktur som ger förutsättningar för verksamheten att kunna erbjuda stöd genom välfärdsteknologi. 9

10 6 Förmedling av BmSS Förmedlingsuppdraget omfattar BmSS som beviljas enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-staden-perspektiv, där personer med störst behov prioriteras. Förmedlingsprocessen är emellanåt svår och tidskrävande. Det behövs ett gemensamt arbete och synsätt från både socialsekreterare, planeringsledare och enhetschefer för att kunna få till stånd en bra lösning för den enskilde. Om någon flyttar in i en bostadsform där den enskilde inte kan ges adekvat stöd eller rätt förutsättningar leder det till såväl personliga konsekvenser som verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser för stadsdelen. Stadens vägledningsdokument: Handläggning av individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning med behov av insats enligt LSS och bistånd enligt SoL ger förutsättningar för socialsekreteraren att fatta rätt beslut om bostadsform och möjliggöra för den enskilde att få ett adekvat erbjudande om bostad. Det finns flera olika orsaker till att personer tackar nej till erbjuden bostad. En vanlig orsak är att den erbjudna bostaden inte ligger i önskad stadsdel eller att personen inte är beredd att flytta. För att ge stöd för en snabbare förmedlingsprocess gäller två veckors svarstid från det att den enskilde fått ett erbjudande om lägenhet i BmSS. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig hur det är att bo i en BmSS. Ett motivationsarbete behövs i ett tidigt skede från myndighetsutövningen och i ett senare skede från verksamheten med tydlig information om vad BmSS innebär. Stöd i processen och arbetet med att förbereda den enskilde har tagits fram genom centrumstadsdelarnas Ja-tack material. Det består av metoder, checklistor och presentationsmaterial. Detta material behöver implementeras i hela staden. Antalet bostäder inom BmSS i Göteborg med skilda fysiska uttryck och varierande former av stöd till olika målgrupper och individer har ökat. Det ger möjlighet för personer att flytta till annan BmSS om behovet av stöd förändras över tid. Innan anmälan om flytt initieras ska verksamheten alltid överväga om det går att anpassa nuvarande bostad avseende fysisk utformning, bemanning, kompetensutveckling etc. så att man kan tillgodose personens behov. Stadsdelarna har mer aktivt börjat arbeta med att initiera förändringar för personer som har behov av en boendeform som bättre svarar mot deras förändrade behov eller den enskildes önskemål om att flytta. 10

11 7 Mål för planering av boende Mål Strategi Full behovstäckning genom ökad utbyggnad och utveckling av BmSS 1. Säkerställa processer för en snabbare expansion av BmSS genom ökad tilldelning av byggbara tomter samt förbättrade möjligheter till inhyrning i flerbostadshus. 2. Verka för en jämnare fördelning av BmSS över staden. 3. Utveckla boendekoncept som alternativ till traditionella gruppbostäder och servicebostäder. 4. Utveckla stadens befintliga BmSS avseende både fysiska utformning och verksamhetsinriktning. 5. Planera fler bostäder för följande grupper: - personer med komplexa behov - personer med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom - personer som bor i BmSS och som behöver flytta till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov - unga vuxna med neuropsykiatrisk och/eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning Mål Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd Strategi 1. Ökad tilldelning av antalet lägenheter i ordinärt boende. 2. Utveckla alternativa bostadsformer i ordinärt boende. 3. Fortsatt utveckling av flexibelt boendestöd. 4. Fortsatt utveckling för att erbjuda stöd till sysselsättning och gemenskap för personer som bor i ordinärt boende. Mål Öka möjligheterna att bo rätt Strategi 1. Fortsatt utveckla processerna vid förmedling av lägenheter i BmSS för att korta ner förmedlingstiden samt öka andelen personer som tackar ja vid ett erbjudande om BmSS. 2. Arbeta för att, vid förändrade behov eller önskemål från den enskilde, främja en större rörlighet mellan olika bostadsformer. 11

12 Förklaring av förkortningar: BmSS FN F100 IFO/FH LS LSS SDF SDN SoL Bostad med särskild service Förenta nationerna Överenskommelse mellan fastighetskontoret och fastighetsägare om att tillgodose lägenheter för personer med funktionsnedsättningar Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Lokalsekretariatet Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnd Socialtjänstlagen 12

13 Bilaga 1 Inventering av behov av bostäder Utdrag från BoInvent2, Tabell 1: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltningen och kön. Kön Stadsdelsförvaltning Män Kvinnor Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg* Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa *I siffrorna för Västra Göteborg ingår även personer som har fått förhandsbesked Tabell 2: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltning och handläggningsstatus. Handläggningsstatus Stadsdelsförvaltning Ansökan Ansökan Ej verkställt finns ej finns beslut Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg* Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN *I siffrorna för Västra Göteborg ingår även personer som har fått förhandsbesked Tabell 3: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och kön. Kön Målgrupp (funktionsnedsättning) Män Kvinnor Summa Intellektuell Psykisk Autismspektrumtillstånd (AST) Neurologisk Demensrelaterad Summa

14 Tabell 4: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och handläggningsstatus. Handläggningsstatus Målgrupp (funktionsnedsättning) Ansökan finns ej Ansökan finns Ej verkställt beslut Summa Intellektuell Psykisk Autismspektrumtillstånd (AST) Neurologisk Demensrelaterad Summa Tabell 5: Antal personer med behov av bostad fördelat efter nuvarande boendesituation och kön. Nuvarande bostad Män Kvinnor Summa Köpt BmSS utanför Gbg Köpt korttidsplats enligt SoL Boende inom Social resursförvaltning Hos föräldrar/ släkt./vänner Egen lägenhet/ villa Bostadslös Annat Summa Varav personer i behov av ny bostad Personer i behov av ersättningsbostad Tabell 6: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och stadsdelsförvaltning. Målgrupp (funktionsnedsättning) Stadsdelsförvaltning Intellektuell Psykisk AST Neurologisk Demensrelaterad Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg* Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa *I siffrorna för Västra Göteborg ingår även personer som har fått förhandsbesked 14

15 Tabell 7: Antal personer med behov av bostad fördelat efter när bostaden behövs och ålder. År när bostad behövs -12 år år år 55- år Summa Summa Tabell 8: Antal personer med behov av bostad fördelat på stadsdelsförvaltning och bostadstyp. Stadsdel Typ av bostad Gruppbostabost. nära Service- stöd Servicebost. mindre nära stöd Lhg (F100) Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg* Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa *I siffrorna för Västra Göteborg ingår även personer som har fått förhandsbesked Tabell 9: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och bostadstyp. Målgrupp (funktionsnedsättning) Typ av bostad Intellektuell Psykisk AST Neurolologisk Demensr elaterad Summa Gruppbostad Servicebostad med nära stöd Servicebostad med 16 mindre nära stöd Lhg (F100) Summa Tabell 10: Antal personer med behov av bostad fördelat på bostadstyp och kön Typ av bostad Män Kvinnor Summa Gruppbostad Servicebostad med nära stöd Servicebostad med mindre nära stöd Lhg (F100) Summa

16 Bilaga 2 Analys av behov och efterfrågan av BmSS Underlag utbyggnad BmSS och "behov i balans" BoInvent2 Antal i Bi2 per sep 2016 (GB och SB nära stöd) 412 Osäkra 40 % -164 Myndighetsutövn.+ Bostöd -50 Netto 198 "Rörelse" i bef. bestånd Tillkommer årligen (inkl inflytt) 80 Lediga lgh som uppstår i bef. BmSS -50 Netto årligen 30 Efterfrågan för perioden BoInvent 2 per april Utbyggnad okt-dec Tillkommer Total bedömd efterfrågan 244 Förklaring till sammanställningen ovan: Osäkra 40 procent: Utgångspunkten för att kartlägga en persons behov i BoInvent2 är att socialsekreteraren bedömer personens behov av BmSS som säkert. Det är bedömningar som görs och för ett antal innebär detta att en viss osäkerhet ändå kvarstår om det är BmSS som personen kommer att efterfråga. Sammantaget motsvarar dessa osäkerheter en andel av det totala antalet kartläggningsärenden, som här anges som adderad osäkerhet. Denna är beräknad till ca 40 procent. En analys av har även genomförts av de avslutningsorsaker som anges när ett kartläggningsärende avslutas i BoInvent2. Av denna framgår att det finns ett antal som avslutas där personerna inte flyttar till BmSS, vilket också stödjer resonemanget kring adderad osäkerhet. Myndighetsutövning + Boendestöd är en antagen förväntad effekt (minskad efterfrågan) från planerat plattformsarbetet myndighetsutövning samt utveckling av boendestöd. Tillkommer årligen: Till grund för bedömningen ligger en analys av "inflödet" av nya ärenden i BoInvent2. I analysen av nya ärendet ingår också ett motsvarande resonemang som ovan kring "adderad osäkerhet". Lediga lgh i bef. BmSS: Uppgiften bygger på en analys av uppgifter av antalet personer som genom förmedling erbjudits lediga lägenheter i befintliga BmSS. "Statistiken" för tidigare år tyder på att 40 skulle vara en trolig siffra. I sammanställningen ovan har siffran ökats något. Anledningen är att erfarenheten visar på att förmedling av lediga lägenheter i befintliga bostäder visat en ökande trend. Här antas att trenden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av att den totala volymen lgh i BmSS ökar och då ökar också "rörelsen" i befintligt bestånd. Ett ytterligare antagande är att arbetet med myndighetsutövningen och utveckling av boendestöd också genererar en ökad rörelse. 16

17 Bilaga 3 Planerade bostäder Avstämd med Lokalsekretariatet Antal lgh År 2016 SDF Totalt Tillskott Kommentar Egenproduktion Decenniumplan Östra Göteborg 8 8 Kaggeledsgatan Örgryte-Härlanda 9 5 Tuppfjätsgatan Majorna-Linné 1 1 Trumgatan/Skolmössan AFH 8 8 Falkebovägen Västra Hisingen 6 6 Objekt i flerbostadshus Muskotgatan Angered 8 8 Egnahemsvägen Centrum 6 6 Carl Grimbergsgatan 9 Majorna-Linné 1 1 Landsvägsgatan, vån 3 Majorna-Linné 1 0 Sannegården Centrumhus Lundby Jacobs gata Norra Hisingen 2 2 Orustgatan Majorna-Linné 0 6 Alla objekt Ersätter Tecknet (Majorna-Linné) Utökning 1 lgh i befintlig BmSS Ombyggnad av Tecknets lokaler. Utökning 1 lägenhet. Ersätter Nordenskiöldsgatan Utökning 2 lgh i befintlig BmSS Ny målgrupp i befintliga lokaler. Antal lgh År 2017 SDF Totalt Tillskott Kommentar Egenproduktion Ostindiegatan Majorna-Linné 0 6 Omstart ny målgrupp Tuppfjätsgatan Majorna-Linné 0 1 Billdals Björkväg AFH 4 0 Bottnevägen Västra Hisingen 2 2 Uggledals byväg AFH 6 6 Liegatan Lundby 6 6 Blackevägen Lundby 8 8 Inhyrning Morängatan Örgryte-Härlanda 10 5 Kallebäcksvägen Örgryte-Härlanda 0 5 Ersätter Aprikosgatans barnoch ungdomsboende Utökning 2 lgh i befintlig BmSS Ersätter Kallebäcksvägen Ny målgrupp i befintliga lokaler. Stenklevsgatan Majorna-Linné 8 2 Ersätter Ostindiegatan Alla objekt

18 Antal lgh År 2018 SDF Totalt Tillskott Kommentar Egenproduktion Östra Björredsvägen Angered 8 8 Kniparedsvägen Angered 6 6 Pimpinellagatan Angered 8 8 Lövviksvägen/Klåva gårdsväg AFH 6 6 Västra Palmgrensgatan Västra Göteborg 6 6 Flintyxegatan Västra Göteborg 6 1 Ersätter Lokattsbacken Norra Fiskebäcksvägen Västra Göteborg 6 6 Södra Långströmsparken Västra Hisingen 6 6 Stora Tolsereds väg Norra Hisingen 6 6 Inhyrning Munkebäcksgymnasiet Örgryte-Härlanda 7 7 Norr om Askimsviken AFH 7 7 Flatås park AFH Lokattsbacken Västra Göteborg 2 7 Skra Bro etapp 1 Västra Hisingen 6 6 Selma Lagerlöfs torg Norra Hisingen 8 8 Alla objekt Ny målgrupp i befintliga lokaler Antal lgh År 2019 SDF Totalt Tillsk Kommentar Egenproduktion Fjällbo Park/ Sysslomansgatan Östra Göteborg 6 6 Glasmästareplatsen Centrum 8 8 Kabelgatan Majorna-Linné 8 8 Kärravinkeln Norra Hisingen 6 6 Västra Norumsgärde Norra Hisingen Inhyrning Kortedala torg Östra Göteborg 9 9 Stora Torp Örgryte-Härlanda Torpagatan Örgryte-Härlanda 9 9 Carlandersplatsen Centrum 8 8 Stortoppsgatan Majorna-Linné 8 8 Guldmyntsgatan AFH 6 6 Nymilsgatan AFH 8 8 Södra Vårvindsgatan Lundby 8 8 Alla objekt

19 Bilaga 4 Analys av planeringsvolym BmSS Det finns en osäkerhet om vad det verkliga tillskottet av nyproducerade lägenheter blir eftersom en del av de planerade objekten är i ett tidigt planeringsskede. En analys av tidigare års planerad utbyggnad visar att cirka 75 procent av det som finns i planering blir byggt inom planperioden. Nedanstående uträkningar definierar vilken planeringsvolym som hade krävts för att kompensera produktionsbortfallet. Planeringsvolym Bedömt bortfall (25%) Bedömt behov av BmSS Bedömt underskott 248 lgh - 62 lgh lgh - 60 lgh För att kompensera bortfallet i den planerade produktionen och uppnå 244 lägenheter under planperioden skulle det krävas en planeringsvolym motsvarande 133 procent av det bedömda behovet, d.v.s. 325 lägenheter. Förklaring till sammanställningen ovan: Planeringsvolym BmSS: Antalet lägenheter i BmSS som planeras att produceras. Planeringsvolymen sammanställs av lokalsekretariatet (LS). Planeringsvolymen för är 248 lägenheter. En analys av tidigare års produktionsresultat visar på att cirka 75% av planerade lägenheter blir klara enligt tidsplan. Det innebär ett produktionsbortfall på 25%. Bedömt behov av BmSS: Bedömning av behovet av BmSS med utgångspunkt i antalet personer som finns i kartläggningsintrumentet BoInvent2. 19