Bostäder för personer med funktionsnedsättning. Förslag till plan

Transkript

1 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Förslag till plan

2 Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1 Inledning 4 2 Utgångspunkter för planering av bostäder Bo rätt Gällande lagstiftning Myndighetsutövning i Göteborg Förmedling av bostad med särskild service Boende Stöd i ordinär bostad Bostadsanpassade lägenheter i Göteborg Kommunala kontrakt enligt F Bostad med särskild service Bostad med särskild service i egen regi Bostad med särskild service i extern regi Mål under planperioden Delmål: Tillgodose behov av Bostad med särskild service Delmål: Erbjudande om BmSS inom 3 månader Delmål: Tillgodose behov av lägenheter förmedlade enligt F Utvecklingsområden Behovsanalys Främja en större rörlighet mellan olika bostadsformer Särskild planering för vissa målgrupper Jämnare fördelning över staden Utveckla bostäder inom ramen för Bostad med särskild service Standard i befintligt bestånd Välfärdsteknologi Slutord Bilaga 1 Aktivitetsplan utifrån mål och utvecklingsområden Bilaga 2 Ansvariga aktörer, roller och forum Bilaga 3 Förklaring förkortningar

3 Sammanfattning Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning är upprättad av boendeplanering funktionshinder och framtagen i samverkan med verksamheten i stadens tio stadsdelar samt med berörda fackförvaltningar. Planen kommer gälla under fyra år och följas upp vid två tillfällen under året i samband med uppföljningsrapport 2 och i årsrapport som skickas ut till berörda nämnder. Till Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning finns en tillhörande Produktionsplan som årligen kommer att revideras och skickas ut på remiss till berörda nämnder. Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning innehåller ett övergripande mål, delmål och definierade utvecklingsområden gällande bostäder för personer med funktionsnedsättning. Planen är framtagen i nära samverkan med stadsdelarnas verksamheter samt berörda fackförvaltningar. Övergripande mål Personer med funktionsnedsättning i Göteborgs stad ska få sina behov tillgodosedda genom ett varierat utbud av bostadsformer och individuellt anpassat stöd Delmål Under planperioden ska behovet av bostad med särskild service (BmSS) tillgodoses. Det bedömda behovet av BmSS är 180 lägenheter i gruppbostad och 120 lägenheter i servicebostad. Under planperioden ska staden erbjuda samtliga personer med beslut om bostad med särskild service en bostad inom 3 månader efter beslut om insats. Under planperioden ska staden upplåta 200 lägenheter med kommunalt kontrakt att förmedlas enligt rutiner för F100 Utifrån planens mål och utvecklingsområde har konkreta aktiviteter definierats i samverkan med fack- och stadsdelsförvaltningar. För att nå en god måluppfyllelse i ett hela-staden-perspektiv krävs ett arbete både i stadsdelarnas verksamheter och berörda fackförvaltningar för att tillgodose behoven av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Berörda nämnder ansvarar för att genomföra definierade aktiviteter i enlighet med Aktivitetsplan utifrån mål och utvecklingsområden

4 1 Inledning Det är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform anpassad till deras behov och önskemål. Planering för ett varierat utbud av olika former av bostäder; möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service samt i olika former av bostad med särskild service (BmSS), är därför en viktig inriktning i denna plan. Personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp utan har som alla andra unika personligheter och intressen. Förmågor och svårigheter till följd av bl.a. grad av funktionsnedsättning, ser olika ut och därmed varierar också behovet av samhällets stöd. 1 Principen om alla människors lika värde och lika rättigheter är utgångspunkten för den nationella inriktningen svensk politik inom funktionshinderområdet. Detta utgör också grund för de nationella mål som riksdagen fastställt i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare 2 : en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. För att uppnå mångfald i samhället där personer med funktionsnedsättning har möjlighet att leva som andra krävs både generella åtgärder och individuellt stöd. Stadens strävan att fullt ut omsätta FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och FN:s barnkonvention, kommer till uttryck i Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Programmet som är baserat på FN:s standardregler, utgör värdegrunden för stadens inriktning inom funktionshinderområdet. Programmet anger bl.a. att staden ska verka för att öka antalet tillgängliga och användbara bostäder. I stadens budget 2017 konstateras att Arbetet med att få fram bostäder med särskild service ska förstärkas I budgeten ges ett uppdrag med fastighetsnämnden som ansvarig: Målet att bygga ikapp behovet av boenden med särskilt stöd ska säkerställas. Detta ska genomföras under mandatperioden. (Revidering görs efter att stadens budget för 2018 fastställs) Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Fastighetsnämnden har ett processägaransvar för målet att bygga fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar 1 Ett gott liv Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB 2 Prop. 1999/2000:79 4

5 Lokalsekretariatet, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och lokalförvaltningen är aktörer med ett gemensamt ansvar att ge förutsättningar för produktion av BmSS i såväl egna fastigheter som i flerbostadshus. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). BmSS, personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige lämnat ett särskilt uppdrag till SDN Örgryte-Härlanda att för staden planera, samordna och förmedla bostäder för personer med funktionsnedsättningar. I uppdraget ingår bl.a. att utifrån inventering och beskrivning av behov upprätta en plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning. Planen är framtagen i samverkan med verksamheten i stadens tio stadsdelar samt med berörda fackförvaltningar. Planen kommer gälla under fyra år och följas upp vid två tillfällen under året i samband med uppföljningsrapport 2 och i årsrapport som skickas ut till berörda nämnder. Till Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning finns en tillhörande Produktionsplan som årligen kommer att revideras och skickas ut på remiss till berörda nämnder. 2 Utgångspunkter för planering av bostäder Bo rätt Målet är att personer med funktionsnedsättning skall ha möjlighet att leva som andra. Att leva som andra innebär bl.a. att ha möjlighet att bo som andra att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel Gällande lagstiftning Stöd till personer med funktionsnedsättning kopplat till boendesituationen ges främst utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. 4 För att ha rätt till insats enligt LSS måste personen uppfylla de kriterier som definieras i LSS: Personkrets 1: omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 3 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning Socialstyrelsen 4 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning Socialstyrelsen 5

6 Personkrets 2: omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3: omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Kommunernas ansvar för vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning regleras även i SoL. Enligt 5 kap. 7 SoL ska kommunerna verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Vidare ska kommunen inrätta bostäder med särskild service för de som behöver sådan bostad (5 kap. 7 tredje stycket SoL). Personer med funktionsnedsättning kan ansöka om insatser enligt SoL, och vissa av dem har dessutom rätt till insatser enligt LSS. 5 Lagstiftningen anger att kommuner inom skälig tid ska verkställa beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och insatser enligt lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om ett beslut inte verkställts inom tre månader ska kommunerna rapportera detta till IVO. Om IVO bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten Myndighetsutövning i Göteborg Kommunstyrelsen har antagit riktlinjer för individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning i Göteborgs stad samt vägledning om handläggning av individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna enligt LSS och SoL. 7 Riktlinjer och vägledning ska bidra till likvärdig handläggning inom myndighetsutövningen för funktionshinderområdet i stadsdelarna. 2.2 Förmedling av bostad med särskild service Boendeplaneringens förmedlingsuppdrag omfattar BmSS som beviljas enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-stadenperspektiv, där personer med störst behov prioriteras. Detta innebär i praktiken att den enskilde kan erbjudas BmSS oavsett var bostaden är belägen i staden. Förmedlingsprocessen är ett gemensamt arbete mellan stadsdelarnas socialsekreterare och planeringsledare i boendeplanering funktionshinder samt enhetschef för aktuell bostad. Målsättningen är att få till stånd en bra boendelösning 5 Insatser till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2017 Socialstyrelsen Riktlinjer för individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning i Göteborgs stad samt Handläggning av behov av individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna enligt LSS och SoL Vägledning Göteborgs stad 6

7 för den enskilde. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig hur det är att bo i en BmSS. Ett motivationsarbete behövs i ett tidigt skede från myndighetsutövningen och i ett senare skede från verksamheten med tydlig information om vad BmSS innebär. Som stöd i processen och arbetet med att förbereda den enskilde har det tagits fram ett gemensamt material som består av metoder, checklistor och presentationsmaterial. Genom detta material kvalitetssäkras processen och alla personer ges samma möjlighet till förberedelse och information oavsett var i staden beslut om insats fattas och erbjudande om lägenhet sker. Om någon flyttar in i en bostad där den enskilde inte kan ges adekvat stöd eller rätt förutsättningar leder det till såväl personliga konsekvenser som verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser för stadsdelen. 2.3 Boende Funktionshinderverksamheten i Göteborgs stad är organiserad och leds av respektive stadsdelsförvaltning. Huvuddelen av verksamheten drivs i egen regi det vill säga verksamheter som staden själv driver. Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet. Behovet av stöd och service kan tillhandahållas genom tekniska hjälpmedel (t.ex. stöd för minne och struktur), hemtjänst, boendestöd och personlig assistans. Vanliga lägenheter kan vid behov anpassas i samarbete med fastighetskontoret. Steget är ofta stort mellan att bo i ordinärt boende och i en BmSS Stöd i ordinär bostad Personer med funktionsnedsättning i behov av stöd i ordinära bostäder, det vill säga en egen lägenhet eller en lägenhet via kommunalt kontrakt, ges i huvudsak genom insatserna boendestöd, hemtjänst eller personlig assistans. Boendestödet är till för att man ska kunna leva ett självständigt liv. Stödet kan vara både praktiskt och socialt. Syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. Boendestödet är också en hjälp för att motverka isolering och genom att ge stöd i dagliga aktiviteter. Stadsdelarna har kommit överens om att erbjuda ett basutbud gällande boendestöd i alla stadsdelar. Boendestödet riktar sig till personer med funktionsnedsättning och för personer med boendesocial problematik. Basutbudet anger hur ofta och när boendestödet kan ges. Ett erbjudande enligt basutbudet innebär möjlighet till stöd även kvällar och helger samt mer omfattande insatser om det klart framgår att insatserna inte täcker den enskildes behov. Hemtjänst är en insats som kan ges form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Med service avses här t.ex. praktisk hjälp med 7

8 bostadens skötsel, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses här de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan t.ex. innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering (t.ex. viss ledsagning) eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet (bl.a. genom kvälls- och nattpatrull). 8 Hemtjänst för personer under 65 i Göteborg är i stadsdelarna organiserad antingen under äldreomsorgen eller under IFO/FH område boende och personligt stöd. Personlig assistans är en LSS-insats i form av personligt utformat stöd som ges åt person som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med att tillgodose grundläggande behov. Med hjälp att tillgodose grundläggande behov avses hjälp med att sköta sin personliga hygien, att inta måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning. 9 Personer med insatsen personlig assistans kan välja såväl egen utförare av assistansen eller en stadsdel som utförare Bostadsanpassade lägenheter i Göteborg Det råder stor brist på bostadsanpassade lägenheter som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning. Lägenheter som tidigare anpassats genom ombyggnad av kök och/eller badrum för att möta behoven hos hyresgäster som använder sig av rullstol. Genom ett samarbetsavtal mellan Göteborgs Stad och fastighetsägarna i staden återanvänds de lägenheter som anpassats med hjälp av kommunalt bostadsanpassningsbidrag. Avtalet syftar till att hjälpa de invånare som på grund av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en lägenhet. Hantering av ansökningar gällande anpassad bostad görs via fastighetskontorets bostadsenhet Kommunala kontrakt enligt F 100 Bostäder för alla är en självklar del av ett socialt hållbart samhälle. På dagens bostadsmarknad fungerar den sekundära bostadsmarknaden som en kompensation för bostadsbrist, hårdare krav på hyresgäster och en diskrepans mellan utbud och efterfrågan. Det handlar ofta om olika former av sociala kontrakt, där socialtjänsten går in som förstahandshyresgäst och hyr ut lägenheten i andra hand. 10 Sedan 2007 har man i Göteborg arbetat med en förmedling av kommunala kontrakt(f100) för personer med funktionsnedsättning som bedöms klara att bo i 8 Hemtjänst Socialstyrelsens termbank 9 Personlig assistans - Socialstyrelsens termbank 10 Sveriges kommuner och landsting Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar 8

9 en egen lägenhet med stöd men som inte har förmåga att söka bostad på egen hand. Det är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret erbjuda lägenheter till personer med psykisk, neurologisk, intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Socialsekreterare skickar remiss till fastighetskontoret som gör en bedömning om en lägenhet förmedlad enligt F100 kan vara aktuell. Person som bor i lägenhet förmedlad enligt F100 ska ta emot stöd i hemmet i form av boendestöd, hemtjänst eller personlig assistans. Efter 18 månader prövar fastighetskontoret och fastighetsägare möjligheten att överlåta hyresavtalet till den enskilde. Det har årligen förmedlats ett 40-tal kommunala lägenhetskontrakt inom konceptet F Bostad med särskild service Det finns två olika former av BmSS enligt LSS, gruppbostad och servicebostad. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter (max 6) där hyresgästerna har en direkt närhet till gemensamma utrymmen och personalstöd. En servicebostad består ofta av fler lägenheter än en gruppbostad. Lägenheterna kan ligga i samma eller kringliggande hus och hyresgästerna har tillgång till gemensam service och personalstöd. I både gruppbostad och servicebostad ges den enskilde stöd utifrån individuella behov och lägenheterna i boendet ska vara fullvärdiga och inte ha en institutionell prägel Bostad med särskild service i egen regi BmSS finns i såväl egna fastigheter som integrerade i flerbostadshus. I staden finns omkring 1450 lägenheter fördelade på 200 enheter. Av stadens totala antal enheter är ungefär hälften gruppbostad och hälften servicebostad. Stadens BmSS-enheter har en varierande fysisk utformning med olika former av stöd till målgrupper och individer i alla åldrar. Stadsdelarna i Göteborg har olika geografiska förutsättningar vilket påverkar möjligheten att etablera BmSS. Nedan visas antalet lägenheter i intern regi fördelat per stadsdelsförvaltning: 9

10 Diagram 3: Antal lägenheter i BmSS i egen regi fördelat per stadsdelsförvaltning ( ) Bostad med särskild service i extern regi Göteborgs stad kommer att teckna ett ramavtal med externa leverantörer gällande BmSS enligt SoL och LSS. Avtalet kommer att gälla från 2018 t.o.m Ramavtalet ger stadsdelarna möjlighet att köpa platser av externa leverantörer. Den rådande bristen på BmSS i staden innebär behov av köp av BmSS både inom och utom Göteborgs kommungräns. Utöver den generella bristen har staden särskilt behov av verksamhet för personer med olika former av komplexa behov t.ex. personer med utmanande/problemskapande beteenden som kan vara utåtagerande eller självskadande och personer med samsjuklighetsproblematik. Gällande BmSS för barn dvs 9 8 LSS ser staden ett ökat behov av verksamheter för barn/ungdomar med utmanande beteende. Staden har de senaste åren köpt ungefär 230 platser i BmSS via externa leverantörer vilket motsvarar ungefär 15% av det totala behovet av BmSS. 3. Mål under planperioden Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning innehåller ett övergripande mål gällande bostäder för personer med funktionsnedsättning. Utifrån detta har delmål samt ett antal utvecklingsområden definierats. Delmål och aktiviteter är ansvarssatta i bilaga 1. Mål, delmål samt utvecklingsområden är framtagna i nära samverkan med berörda aktörer i processen kring BmSS. 10

11 Övergripande mål Personer med funktionsnedsättning i Göteborgs stad ska få sina behov tillgodosedda genom ett varierat utbud av bostadsformer och individuellt anpassat stöd Delmål Under planperioden ska behovet av bostad med särskild service tillgodoses. Det bedömda behovet av bostad med särskild service är 180 lägenheter i gruppbostad och 120 lägenheter i servicebostad. Under planperioden ska staden erbjuda samtliga personer med beslut om BmSS en bostad inom 3 månader efter beslut om insats. Under planperioden ska staden upplåta 200 lägenheter med kommunalt kontrakt att förmedlas enligt rutiner för F100 Delmål: Tillgodose behov av Bostad med särskild service Bostadsproduktion För att tillgodose göteborgarnas behov av BmSS behöver staden säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad process för långsiktigt god måluppfyllelse i kombination med ett effektivt utnyttjande av kommunens resurser. Detta görs genom att planera för en bostadsproduktion med tillräcklig volym och som är anpassad till de enskildes behov såväl i fysisk utformning som genom verksamhetens innehåll. Det finns ett antal åtgärder på olika nivåer som kan genomföras för att öka produktionstakten av BmSS i staden, bl.a. genom tomtsökande, detaljplanearbete och inventering av befintligt fastighetsbestånd. Då olika målgrupper kräver olika utformning av verksamheter har staden ett behov av att BmSS produceras i både flerbostadshus och på egna tomter. Den största andelen BmSS behöver utformas som en gruppbostad vilket innebär en sammanhållen enhet med ett skalskydd runt lägenheter, gemensamhets- och personalutrymmen. Denna utformning planeras enklast i egenproducerade fastigheter där det finns en större möjlighet för flexibilitet. Produktion av BmSS i flerbostadshus innebär svårigheter framför allt på grund av gällande brandskyddsregler. Fortsatt utredning av brandskyddsreglernas tillämpning i flerbostadshus behöver göras för att möjliggöra expansion av enstaka 11

12 lägenheter men också för att underlätta produktionen av hela enheter i dessa fastigheter. Kostnadsnivån för all byggproduktion har ökat betydligt, vilket innebär en risk för att objekt i planering bedöms vara för kostsamma att fullfölja. Detta gäller såväl egenproduktion som inhyrningsobjekt. Köp av bostad med särskild service Den rådande bristen på BmSS i staden innebär också ett behov av köp av BmSS via externa leverantörer. För att öka möjligheten att tillgodose behovet av bostäder samt kvalitetssäkra processen kring köp behöver staden formulera en inköpsstrategi där behovet av bostadsform och verksamhetsinriktning tydligt framgår. Delmål: Erbjudande om bostad med särskild service inom 3 månader En person som fått beslut om BmSS ska erbjudas en lägenhet i lämplig BmSS inom tre månader. För att få till stånd en fungerande boendelösning för den enskilde krävs ett gemensamt arbete mellan stadsdelarnas socialsekreterare, planeringsledare i boendeplanering funktionshinder samt enhetschef för aktuell bostad. En översyn av gällande förmedlingsprocess ska göras under planperioden för att identifiera vilka förbättringsåtgärder som behöver vidtas för att effektivisera processen och öka möjligheten till snabbare verkställighet. För att kvalitetssäkra processen utifrån målet om likabehandling i staden kring information, erbjudande och inflytt i BmSS behöver stadsdelarna ha ett gemensamt arbetssätt. Delmål: Tillgodose behov av lägenheter förmedlade enligt F100 Kommunala kontrakt förmedlade enligt rutin för F100 är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret erbjuda lägenheter till personer med funktionsnedsättning. Personerna behöver stöd för att klara sin vardag och bedöms med detta stöd klara av att bo i egen lägenhet och följa hyreslagen. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför en risk att personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna klara ett ordinärt boende, istället ansöker om BmSS. Ett utvecklat stöd i bostaden, där den enskilde känner trygghet i att få stöd vid tidpunkter då det finns behov, ökar möjligheten för att kunna bo självständigt i en egen lägenhet. Detta bör minska behovet av BmSS generellt samt möjliggöra för utflytt från BmSS till en mer självständig boendeform. För att öka möjligheten till utflytt från BmSS till lägenhet förmedlad inom ramen för F100 ska ett koncept kring F100 i närmiljö till BmSS tas fram. Under planperioden ska dessutom information om F100 presenteras av socialsekreterare till berörda. Basutbud gällande boendestöd ska säkerställas i alla stadsdelar. En utvärdering av konceptet F100 ska göras under planperioden. 12

13 4. Utvecklingsområden Nedanstående utvecklingsområden syftar till att uppnå behov i balans samt att erbjuda ett varierat stöd och utbud av boendeformer i Göteborgs stad. Utvecklingsområdena har identifierats av berörda aktörer och kräver såväl samarbete som samordning mellan de berörda. Behovsanalys Socialsekreterare dokumenterar löpande behovet av bostad i BmSS samt bostad med kommunalt kontrakt enligt F100. Rapportering sker på individnivå gällande personens behov av bostad inom de närmaste fem åren. Den samlade bedömningen av alla stadsdelars behov ligger sedan till grund för planerad produktion av BmSS. Stadsdelarnas bedömning av behov av bostäder ska kvalitetssäkras under planperioden. Det är angeläget att likabehandlingsprincipen ska upprätthållas gentemot stadens invånare trots att stadsdelarnas förutsättningar skiljer sig i flera avseenden. Staden har i ett gemensamt plattformsarbete beskrivit hur arbetet med myndighetsutövning inom funktionshinderverksamheten ska präglas i de 10 stadsdelsnämnderna. Under planperioden finns en stadsdelsgemensam planering för uppföljning av plattformsarbetet. Främja en större rörlighet mellan olika bostadsformer I Göteborg finns ett varierat utbud av bostäder inom BmSS gällande exempelvis fysiska uttryck och former av stöd till olika målgrupper och individer. Det ger möjlighet för personer att flytta till annan BmSS om behovet av stöd förändras över tid. Innan flytt initieras som ett alternativ ska verksamheten alltid överväga om det går att anpassa nuvarande bostad avseende fysisk utformning, bemanning, kompetensutveckling etc. så att man kan tillgodose personens behov. En flytt kan likväl gälla flytt mellan olika BmSS som gruppbostad till servicebostad eller till ett mer självständigt boende från servicebostad till exempelvis en lägenhet förmedlad enligt konceptet för F100. Under planperioden ska personer som är aktuella för flytt mellan bostäder aktualiseras enligt gällande rutin. Alternativa bostadsformer som inte kräver beslut om BmSS ska utredas. Särskild planering för vissa målgrupper Olika målgrupper kräver olika utformning av bostad och verksamhetsinnehåll. Utöver de större och mer förekommande målgrupperna inom funktionshinderområdet krävs en särskild planering för vissa grupper eller individer. Det finns personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdomstillstånd (t.ex. stroke/neurologiska sjukdomar/tidig demens), som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att dessa personer får 13

14 ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och omsorg behövs särskild planering. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i BmSS. För en del av dessa innebär den ökande åldern också ett förändrat behov. Ett utvecklingsarbete tillsammans med äldreomsorgen kommer att inledas under planperioden. De flesta föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer att barnet bor kvar hemma och söker korttidsvistelse eller avlösarservice fram tills barnet blir äldre för att då ansöka om BmSS. Detta gör att tiden personen bor på BmSS för barn och ungdomar tenderar att bli relativt kort. Barn med funktionsnedsättning, som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar, kan ha rätt till boende i familjehem eller i BmSS för barn och ungdomar. Staden har ett behov av verksamheter för barn/ungdomar med utmanande beteende. En planering behöver göras för dessa BmSS. I arbetet med att utveckla stadens BmSS för att möta medborgarnas behov och önskemål behöver både nyproducerade BmSS och anpassning av befintliga BmSS tas med i planeringen. Särskild planering av såväl fysisk utformning av lokaler som medarbetarnas kompetens behöver göras vid planering av BmSS för personer med utmanade/problemskapande beteende. Temagrupp psykiatri, som är en del av Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet, syftar till att stärka och systematiskt förbättra berörda verksamheter som riktar sig till personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning. Temagruppen har kommit överens om att etablera ett vård- och stödboende för personer med komplex psykosproblematik. Boendet ska vara en BmSS för vuxna med psykosproblematik, funktionsnedsättning, komplexa behov samt ha en omfattande slutenvårdskonsumtion. Personerna ska ha behov av samordnad vård och stöd från båda huvudmännen, d.v.s. kommun och sjukvård. Jämnare fördelning över staden Behovskartläggningen visar att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostadsutbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden. Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden. Då behoven fortfarande är stora är det en övergripande målsättning att ta tillvara samtliga objekt för att säkerställa en expansion av BmSS. Arbetet med att identifiera möjliga objekt som innebär en jämnare fördelning av BmSS över staden pågår kontinuerligt. Liksom för BmSS varierar antalet lägenheter förmedlade enligt F100 mellan stadsdelarna. En jämnare fördelning över staden bör eftersträvas. När en stadsdel har en expansion av BmSS eller lägenheter förmedlade enligt F100 påverkar det även andra delar av funktionshinderverksamheten som myndighetsutövning, daglig verksamhet och boendestöd samt stadsdelens hälso- och sjukvårdsorganisation. Med en jämnare fördelning av BmSS i stadsdelarna med olika målgruppsinriktningar ökar möjligheten för göteborgare att bo i flera olika delar av staden. Under 14

15 planperioden kommer en kartläggning om utbud av BmSS i stadsdelarna att genomföras. Utveckla bostäder inom ramen för bostad med särskild service Behovet av bostäder för unga vuxna med neuropsykiatriska/lindriga intellektuella funktionsnedsättningar ökar. Vid flytt till en första bostad kan det vara svårt att veta hur behovet av stöd ser ut. Fler förstagångsboenden för unga vuxna behöver planeras där grundtanken är att varje person bor en begränsad tid för att komma fram till vilken bostadsform som bäst motsvarar personens behov. Ett koncept för förstagångsbostad kommer att tas fram under planperioden. Under planperioden kommer en samverkan med intresseföreningar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att inledas. Erfarenheter och tankar ur brukarperspektiv som rör bostadens utformning kommer att dokumenteras och användas i planeringsarbetet. Standard i befintligt bestånd En andel av stadens BmSS har en standard som inte är ändamålsenlig. Enheterna har en utformning som innebär att lägenheterna inte betraktas som fullvärdiga och funktionella. I samarbete mellan boendeplanering funktionshinder, stadsdelarna, lokalförvaltning och lokalsekretariat pågår en planering för att åtgärda brister i befintliga BmSS. Syftet är att anpassa äldre BmSS till en godtagbar standard men även att den planerade nybyggnationen ska leda till en faktisk expansion. Ett arbete med att identifiera enheter som är i behov av bättre anpassade lokaler för verksamheten ska göras. Enheter som kan ställas om till en annan verksamhetsinriktning ska också kartläggas. Under planperioden ska en lokalresursplan för befintligt bestånd inom BmSS tas fram. Då en del av stadens befintliga BmSS har konstaterade brister i den fysiska arbetsmiljön behöver arbetsmiljöfaktorer beaktas i lokalresursplanen. Välfärdsteknologi Genom välfärdsteknologiskt stöd i olika former kan den enskilde ges möjlighet till en större självständighet, trygghet och delaktighet i vardagslivet. Välfärdsteknologiskt stöd ska utgå från den enskildes behov och kan handla om kommunikationsstöd, minnesstöd, stöd för att kunna strukturera aktiviteter, förstå och anpassa tid etc. Ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan akademi, civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv kommer löpa under planperioden. Projektet (All Age Hub) är ett forsknings-, utvecklings- och innovationscenter som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv. Göteborgs stad är en engagerad part med representation såväl från verksamhet i stadsdelarna (IFO/FH samt ÄO) som fastighetskontor och intraservice. 15

16 Under planperioden finns inom ramen för projektet en möjlighet att vidareutveckla bostäder för personer med funktionsnedsättning. En strategi för välfärdsteknologi behöver definieras och en standard gällande digital infrastruktur för nyetablerade BmSS ska tas fram under planperioden. Omvärldsbevakning i andra kommuner kring välfärdsteknologi kommer att genomföras. 5. Slutord Staden har i tidigare planer gällande bostäder för personer med funktionsnedsättning konstaterat en generell brist av BmSS. De senaste åren har staden haft en expansion på omkring 60 lägenheter per år samt förmedlat ett 40-tal kommunala kontrakt enligt F 100. Åtgärder har dessutom vidtagits tillsammans med berörda aktörer gällande framtagandet av BmSS. Trots detta har stadens samlade behov inte kommit i balans. Konsekvenserna av bostadsbristen för personer med funktionsnedsättningar är flera. Den direkta följden blir att många göteborgare inte får sina behov tillgodosedda, men bristen innebär även kostnader för staden i form av köpta korttidsplatser i avvaktan på verkställighet av beslut om BmSS samt särskilda avgifter för icke verkställda beslut. Utifrån planens mål och utvecklingsområde har konkreta aktiviteter definierats i samverkan med fack- och stadsdelsförvaltningar. För att nå en god måluppfyllelse i ett hela-staden-perspektiv krävs ett arbete både i stadsdelarnas verksamheter och berörda fackförvaltningar för att tillgodose behoven av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Berörda nämnder ansvarar för att genomföra definierade aktiviteter i sina egna verksamhetsplaner. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Plan följs upp årligen under planperioden. 16

17 Bilaga 1 Aktivitetsplan utifrån mål och utvecklingsområden Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning innehåller ett övergripande mål gällande bostäder för personer med funktionsnedsättning. Utifrån detta har tre mätbara delmål samt ett antal utvecklingsområden definierats. Delmål och aktiviteter är ansvarssatta. Mål, delmål samt utvecklingsområden är framtagna i samverkan med berörda aktörer i processen kring BmSS. Övergripande mål Personer med funktionsnedsättning i Göteborgs stad ska få sina behov tillgodosedda genom ett varierat utbud av bostadsformer och individuellt anpassat stöd Delmål Ansvarig Aktörer Under planperioden ska behovet av bostad med särskild service tillgodoses. Det bedömda behovet av bostad med särskild service är 180 lägenheter i gruppbostad och 120 lägenheter i servicebostad. Aktiviteter Ansvarig Aktörer Säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad process för FK, LS långsiktigt god måluppfyllelse och ett effektivt utnyttjande av kommunens resurser Säkerställa att planerad produktion av BmSS utförs LS Systematisk lokalbevakning för ombyggnation av lokaler till BmSS Utreda upphandlingsregler gällande byggnation och/eller lokalköp av externa leverantörer LS Framtiden LS Formulera inköpsstrategi SDF InK Öka möjlighet att använda hyresrätter i befintligt bestånd som Framtiden BmSS genom att utreda tekniska möjligheter för satellitlägenheter utifrån gällande brandskyddsregler Systematisk bevakning över verksamhetsgränser för att LS BoPlan FH identifiera befintliga boendelokaler i staden som kan konverteras till BmSS Värdera alla detaljplaners storlek i förhållande till angivna SBK FK lägenheter för se om det kan planeras in fler BmSS Ta fram ett koncept som möjliggör köp av bostadsrätter för användning som BmSS FK InK 17

18 Kartläggning i respektive stadsdel för att, ur BoPlan FH SDF verksamhetsperspektiv, identifiera var vi kan bygga enstaka lägenheter i anslutning till befintliga BmSS. Löpande kartläggning av tomtbeståndet för att identifiera var FK man kan kompletteringsbygga vid befintligt BmSS. Löpande kartläggning av tomtbeståndet för identifiering av FK lämpliga platser för egen fastighet (gruppbostad) i anslutning till flerbostadsområden. Se över formuleringar och krav i markanvisningar för att FK definiera den lokalutformning som krävs för att tillgodose bedömt behov. Översyn av kostnader i samband med framtagande av BmSS LS LF Delmål Ansvarig Aktörer Under planperioden ska staden erbjuda samtliga personer med beslut om BmSS en bostad inom 3 månader efter beslut om insats. Aktiviteter Utveckla processerna vid förmedling för att effektivisera förmedlingstiden Implementera rutiner och arbetssätt enligt materialet Bo Rätt/Ja tack i samtliga stadsdelar SDF SDF Delmål Ansvarig Aktörer Under planperioden ska staden upplåta 200 lägenheter med kommunalt kontrakt att förmedlas enligt rutiner för F100 Aktiviteter Informera personer som skulle kunna vara aktuella för SDF förmedling enligt F100 samt aktualisera dessa enligt befintlig rutin gällande F100 Skapa koncept för F100 i närmiljö till befintliga BmSS BoplanFH SDF Säkerställa ett basutbud av boendestöd i samtliga stadsdelar SDF Utvärdera koncept F100 FK BoplanFH Utvecklingsområden Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Särskild planering av BmSS för vissa målgrupper Aktiviteter Framtagande av checklista för planering av BmSS för vissa grupper 18

19 Definiera erfarenhetsbaserade tekniska och praktiska lösningar vid byggnation och uppstart av verksamhet för vissa grupper Ett utvecklingsarbete tillsammans med äldreomsorgen kommer att inledas under planperioden ÄO Planera BmSS för personer med komplex psykosproblematik i samverkan med Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet Planera för BmSS för barn och unga med utmanande/problemskapande beteenden SDF, Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Utveckla bostäder inom ramen för BmSS Aktiviteter Utveckla ett koncept för förstagångsbostad (studentboendeform) Samverka med intresseföreningar/brukare gällande utformning vid byggnation av ex ett boende för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. SDF SDF Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Jämnare fördelning över staden Aktiviteter Planera för ett varierat utbud av BmSS inom stadsdelarna Kartlägga utbud av BmSS i stadsdelarna Utred möjligheten att köpa bostadsrätter för att bidra till en jämnare fördelning av BmSS i staden FK Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Välfärdsteknologi Aktiviteter Ta fram en välfärdsteknologisk strategi anpassad för bostäder SDF/ LF 19

20 Definiera en standard för nyetablerade BmSS gällande digital infrastruktur för att möjliggöra användande av välfärdsteknologiska hjälpmedel Använda sig av All age hub som erfarenhetsbank och välfärdsteknologisk problemlösningsfunktion Omvärldsbevaka i andra kommuner gällande välfärdsteknologi SDF/ LF SDF Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Standard i befintligt bestånd Aktiviteter Ta fram en lokalförsörjningsplan för det befintliga beståndet av BmSS Identifiera enheter som behöver bättre anpassade lokaler för sin verksamhetsinriktning Identifiera enheter som kan ställas om till annan verksamhetsinriktning LF, LS SDF SDF Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Främja en större rörlighet mellan olika bostadsformer Aktiviteter Identifiera personer som idag bor i gruppbostad som skulle kunna flytta till servicebostad. Aktualisera personer intresserade av flytt enligt gällande rutin. Utreda möjlighet för att trygghetsboende för personer med funktionsnedsättning. SDF FK BoPlan FH Utvecklingsområde Ansvarig Aktörer Behovsanalys Aktiviteter Kvalitetssäkra bedömning av behov inför inrapportering i kartläggningsinstrumentet BoInvent 2 Uppföljning av plattformsarbetet SDF SDF 20

21 Bilaga 2 Ansvariga aktörer, roller och forum Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborg som bland annat fastställer kommunens budget och övergripande dokument. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om följs upp och att den löpande förvaltningen i kommunen sköts effektivt och ekonomiskt. Stadsledningskontoret stödjer kommunstyrelsen i uppdraget att leda, samordna och följa upp stadens verksamheter. Lokalsekretariatet är en del av stadsledningskontoret som stödjer kommunstyrelsen i arbetet med att leda, styra och utveckla verksamheterna i Göteborgs Stad. Lokalsekretariatets uppgift är att ansvara för den strategiska planeringen av lokaler för verksamheter inom Göteborgs Stad. Lokalsekretariatet samordnar också lokalbehovet för Göteborgs Stads verksamheter och arbetar för att kommunens lokaler utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen och ansvarar bland annat för socialtjänsten i respektive stadsdel. Fastighetsnämnden har ett generellt bostadspolitiskt uppdrag, ansvarar för samordning av kommunens insatser inom det boendesociala området och för anvisning av bostäder till hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad. Fastighetsnämnden är stadens markägare. Byggnadsnämnden ansvarar tillsammans med fastighetsnämnden för att skapa möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av detaljplaner. Lokalnämnden ansvarar för att bygga, anpassa och förvalta lokaler för Göteborgs Stads verksamheter. Lokalförvaltningen har ansvar för nybyggnation, upprustning & för inhyrning i stadens verksamheter Förvaltnings AB Framtiden, kommunalägda bostadsföretag som har rollen som förvaltare, ägare och byggare av hyresrätter. Bolagen har en viktig roll i stadens vräkningsförebyggande arbete. Bolagen lämnar lägenheter till Göteborgs Stad via samarbetsavtalet och till de idéburna organisationerna. Privata fastighetsägare lämnar lägenheter till Göteborgs Stad via samarbetsavtalet och till de idéburna organisationerna. Inköp och upphandling har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. 21

22 Ledningsrådet är ett partsammansatt ledningsråd, ett rådgivande organ med representanter för verksamheten och förvaltarna. Ledningsrådets uppgift är att aktivt och positivt stödja LS i dess uppdrag att samordna alla aktörerna som deltager i lokalförsörjningsprocessen och skapa god balans mellan; LS övergripande ansvar för lokaleffektivitet, planering, styrning & lokalförsörjning, LF:s genomförande av lokalprojekt, jämte förvaltningsansvar för lokaler och fastigheter samt brukarnas krav ändamålsenliga lokaler. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG) består av chefer inom fastighetskontoret, stadsdelsförvaltningarna, Boplats Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden, stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, lokalsekretariatet, social resursförvaltning, lokalförvaltningen och Fastighetsägarna GFR. Gruppen utgör en viktig plattform för att samordna stadens insatser på ledningsnivå i frågor som rör boende. Bogruppen samordnar och analyserar behov och utbud samt bereder strategiska frågeställningar till LG. Inom funktionshinderområdet är fokus i första hand på ordinära lägenheter och fördelning av kommunala kontrakt. Boendeplanering funktionshinder är ett resursnämndsuppdrag med ansvar att samordna, planera och förmedla bostäder inom funktionshinderområdet. Boendeplaneringen har en styrgrupp bestående av områdeschef med ansvar för resursnämndsuppdraget, tre sektorschefer inom IFO-FH, områdeschef från område boende personligt stöd, planeringsledare från stadsledningskontoret samt chef för utvecklingsenheten på boendeavdelningen på fastighetskontoret där det operativa ansvaret för processägarskapet ligger. 22

23 Bilaga 3 Förklaring förkortningar BoplanFH BmSS FK FN F100 Framtiden IFO/FH InK LF LS LSS SBK SDF SDN SoL ÄO Boendeplanering funktionshinder, Resursnämndsuppdrag, SDF Örgryte-Härlanda Bostad med särskild service Fastighetskontoret Förenta nationerna Överenskommelse mellan fastighetskontoret och fastighetsägare om att tillgodose lägenheter för personer med funktionsnedsättningar Förvaltnings AB Framtiden Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Förvaltningen för inköp och upphandling Lokalförvaltningen Lokalsekretariatet Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Stadsbyggnadskontoret Stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnd Socialtjänstlagen Äldreomsorg 23