Bostäder för personer med funktionsnedsättning. Förslag plan

Transkript

1 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Förslag plan

2 Innehåll 1 Inledning Utgångspunkter för planering Beskrivning av behov Planerad utbyggnad Fortsatt planering Fortsatt utbyggnad av BmSS Utveckling boendealternativ Förmedling av bostäder Mål för planering av boende Förklaring av förkortningar: Inventering av behov av bostäder Analys av behov och efterfrågan av BmSS Planerade bostäder

3 1 Inledning Staden ska sträva efter att fullt ut omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, funktionshinder, barn- och kvinnokonventionerna i praktisk handling för alla invånare (Göteborgs stads budget 2016). Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, baserad på FN:s standardregler utgör värdegrunden för funktionshinderpolitikens inriktning. Programmet anger bl a att staden ska verka för att öka antalet tillgängliga och användbara bostäder. En inriktning i stadens budget är att det behövs fler boendealternativ anpassade efter eget behov med stöd och service och att fler boenden ska skapas. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bostad med särskild service (BmSS), personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet, ledsagarservice, korttidsvistelse utanför hemmet, stödfamilj, kontaktperson och sysselsättning/ daglig verksamhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige lämnat ett särskilt uppdrag kring planering och samordning av boende för personer med funktionsnedsättning till stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda. I uppdraget ingår bl. a. att utifrån inventering och beskrivning av behov upprätta denna plan. Denna plan är framtagen i samråd med områdeschefsnätverken. 2 Utgångspunkter för planering Det är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform anpassad till deras behov. Att planera för varierat utbud av olika former av bostäder; möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service samt i olika former av BmSS (gruppbostäder och servicebostäder) är därför en viktig inriktning i denna plan. Det totala antalet bostäder inom BmSS i Göteborg har ökat så att det ger möjligheten för personer att flytta till annan BmSS om behovet av stöd förändras med tiden. Processen från behov av bostad fram till inflyttning i BmSS börjar med myndighetsutövningen, dvs socialsekreterarnas utredningar och bedömningar av personers behov av stöd. Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet. Behovet av stöd och service kan tillhandahållas genom tekniska hjälpmedel (t.ex. stöd för minne och struktur), hemtjänst, boendestöd och personlig assistans. Vanliga lägenheter kan vid behov anpassas i samarbete med fastighetskontoret. Inom beståndet BmSS finns olika typer av bostäder. Ett exempel är BmSS där unga personer under en tid kan pröva sig fram till vilket stöd de behöver. Vissa bor sedan kvar medan andra flyttar vidare till en mer lämpad boendeform. Ett annat exempel är BmSS för personer med omfattande behov av omvårdnad och service pga ålderdom och åldersrelaterade sjukdomar. Precis som i det övriga samhället kan de som bor i BmSS och får ett ökat behov av omsorg ha möjlighet att flytta till en bostad med äldreinriktning, en äldre-bmss. Synsättet innebär att samma standard i lägenheten som i vanliga äldreboenden, med pentry eller trinett, anses som fullvärdigt för målgruppen. Mellan dessa former finns en rad BmSS med skilda fysiska uttryck och varierande former av stöd till olika målgrupper och individer. En arbetsgrupp inom områdeschefsnätverket boende och personligt stöd har genomfört ett arbete för att ta fram olika metoder och en struktur för att ge ökad möjlighet för personer att Bo Rätt inom såväl BmSS som i ordinär bostad med stöd i hemmet. 3

4 3 Beskrivning av behov I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför att en del personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna klara ett ordinärt boende, istället ansöker om bostad med särskild service. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En förutsättning är också stödet i bostaden (exempelvis boendestöd) och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap för de som har behov av stöd för detta. Socialsekreterare redovisar fortlöpande i kartläggningsinstrumentet BoInvent2 personers kända eller bedömda behov av bostad. Med utgångspunkt av denna behovskartläggning har en analys genomförts för att beräkna det antal lägenheter i BmSS som faktiskt kommer att efterfrågas. Denna beräkning har visat på att 315 lägenheter behöver tillkomma under perioden för att behov och utbud ska vara i balans år (Kartläggningen av behov - BoInvent2 - redovisas i bilaga 1. Analysen av efterfrågan presenteras i bilaga 2.) BoInvent2 visar att personer i behov av BmSS ibland har flera funktionsnedsättningar. Här visas fördelningen av personernas primära funktionsnedsättningar. Intellektuell 32% Psykisk 30% Autism 17% Neuropsykiatrisk 10% Neurologisk 8% Demensrelaterad 4% 85 % av personerna har behov av en bostad under åren Behovet av bostadsform fördelar sig enligt följande. Gruppbostad 50% Servicebostad - nära stöd 34% Servicebostad - mindre nära stöd 8% Lägenhet med stöd (F100) 8% 4

5 65% av personerna är män och 35% är kvinnor. Nationell statistik visar också på att fler män än kvinnor får diagnoser som leder till insatser enligt LSS 1. En knapp tredjedel av personerna har behov/ beslut om bostad med särskild service men bor idag på olika former av korttidsboende, köpt BmSS utanför Göteborg eller i boenden inom social resursförvaltning. Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2. Rapporten konstaterar bland annat att behoven hos de personer som omfattas av LSS inte motsvaras av de boendeformer som finns i dag. Grupper som särskilt lyfts fram är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med andra funktionsnedsättningar som har växt upp med personlig assistans och som har andra önskemål än vad nuvarande boendeformer kan erbjuda. Traditionella gruppbostäder och servicebostäder motsvarar inte allas behov och önskemål. Vissa personer önskar bo i en egen lägenhet i ordinarie bostadsbestånd men har större behov än vad som kan tillgodoses med boendestöd enligt SoL. Flera personer med lindrig intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får tidsbegränsade beslut om BmSS. Det är svårt att bedöma deras behov av stöd på sikt, då de flyttar direkt från föräldrahemmet och inte prövat sina förmågor. När de flyttat in i en BmSS har det visat sig, att en del av dessa personer snabbt kan flytta till en mer självständig boendeform med boendestöd. Med ett mer utvecklat och omfattande boendestöd så skulle den första flytten till BmSS kanske kunna undvikas, genom att den enskilde kände trygghet i att få boendestöd vid tidpunkter då det finns behov, även på kvällar och helger samt någon att ringa på nätter. Eftersom boendestödet inte är tillräckligt uppbyggt så vågar den enskilde och dess anhöriga inte lita på att det skulle kunna fungera och ser inte det som ett alternativ. Det i sin tur gör att boendestödet inte ser behovet av att utveckla sin verksamhet för att möte dessa personer. Det blir ett moment 22 som förhindrar den enskilde att välja en så självständig boendeform som möjligt i ordinärt boende vilket styr mot en onödigt stor utbyggnad av BmSS. På uppdrag av stadens sektorschefer inom äldreomsorg och IFO/FH har en arbetsgrupp inventerat behov för såväl personer med tidiga symtom på åldrande som för äldre personer som bor i befintliga BmSS. En analys av underlaget pågår. För att säkerställa att personerna får sina behov tillgodosedda behöver även bostäder för dessa målgrupper särskilt beaktas i planeringen. 1 Insatser till män och kvinnor med funktionsnedsättning Kartläggning och analys av könsskillnader inom SoL och LSS (Socialstyrelsen, artikelnr , december 2011) 2 Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag (Socialstyrelsen, artikelnr , mars 2015) 5

6 4 Planerad utbyggnad Vid ingången av 2015 fanns lägenheter i bostad med särskild service (BmSS) i Göteborg. Därutöver köpte stadsdelarna ca 150 lägenheter i BmSS enl. LSS av externa leverantörer. Här visas antalet lägenheter fördelat per stadsdelsförvaltning: Diagram 1: Antal lägenheter i BmSS fördelat per stadsdelsförvaltning, Ang Ö Gbg Ör-Här Ce Ma-Li AFH V Gbg V His Lu N His Kommunfullmäktige avsätter årligen i budget ett anslag för expansion av BmSS enligt LSS. Anslaget 2016 ska täcka driftkostnaderna för 2016 till följd av helårseffekter för bostäder som startat under 2015 och expansion av bostäder Tabell 2: Planerad utbyggnad, STADSDEL ANTAL LÄGENHETER Totalt Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Samtliga objekt framgår av bilaga 3. Observera att ovanstående sammanställning redovisar lägenheter i objekt som är under planering. Som tidigare nämnts behöver det tillskapas 315 lägenheter under för att behov och utbud ska vara i balans år Målsättningen bör vara att det år 2018 ska finnas cirka lägenheter i BmSS. Nu planerad utbyggnad omfattar 306 lägenheter, varav 12 ersätter lägenheter som avvecklas och övriga 294 planeras som en faktisk utökning. Vidare finns även en osäkerhet om vad 6

7 det verkliga tillskottet blir eftersom en del av dessa objekt är i ett tidigt planeringsskede. En analys av planerad utbyggnad och vad som faktiskt har verkställts under perioden har genomförts. Denna visade på att ca 85% av det som fanns i planering färdigställdes inom planperioden. Många gånger beror bortfallet på försenade byggprocesser, men det finns även exempel på planerade objekt som inte resulterat i byggnation. Analysen medför att av den planerade utökningen bedöms 250 lägenheter att färdigställas. Slutsatsen är således att av de 315 lägenheter som behöver tillkomma under kommer det att saknas 65 lägenheter. Därutöver tillkommer ett antal lägenheter i objekt där tidplanen är oklar eller där det finns en osäkerhet kring objektet av andra skäl. Efter det att bristen på BmSS i Göteborg har byggts bort återstår planering för tillkommande årliga behov samt att ersätta de bostäder som inte är ändamålsenliga. Konceptet med F 100-lägenheter bör fortsätta för att kunna erbjuda ett komplement till BmSS. För att få en bättre uppfattning om behovet lägger socialsekreterare även in personer med behov av F100 i databasen BoInvent 2. Fastighetskontoret har numera ansvaret för hanteringen av F100-ansökningar från stadsdelarna. Planeringsorganisationen kvarstår i en referensgrupp för F100-frågor. Utbyggnaden av BmSS och antalet F100 varierar mellan stadsdelarna. När en stadsdel har en expansion av BmSS och F100-lägenheter påverkar det även andra delar av funktionshinderverksamheten som myndighetsutövning, daglig verksamhet och boendestöd samt stadsdelens hälso- och sjukvårdsorganisation. 7

8 5 Fortsatt planering 5.1 Fortsatt utbyggnad av BmSS Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Av BoInvent2 framgår att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostadsutbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden. Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden. Då behoven fortfarande är stora är det en övergripande målsättning att ta tillvara samtliga objekt för att säkerställa en expansion av BmSS. Samtidigt finns skäl att identifiera möjliga objekt som innebär en jämnare fördelning av BmSS över staden. Ett problem som förts fram är att planerade objekt kan utgå eller bli försenade av olika orsaker. För att tillförsäkra att utbyggnaden ändå totalt får en tillräcklig volym behöver planeringsvolymen utökas. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper, med representanter för olika förvaltningar och bolag i staden, har initierat ett arbete för att åstadkomma en ökad utbyggnadstakt. Därutöver bör arbetet med att identifiera lokaler som kan byggas om till BmSS intensifieras. Det är ett långsiktigt mål att behovet av bostäder för göteborgare med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses inom Göteborgs kommungräns. Staden har brist på bostäder för alla målgrupper och särskilt svårt är det att planera för personer med olika former av komplexa behov och/eller med kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Stadsdelarna är därmed ofta hänvisade till att köpa platser. Utbyggnaden av bostäder går inte i önskad takt. Svårigheterna beror bland annat på att det är brist på tomter i lämpliga lägen. Det finns personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (t ex stroke/neurologiska sjukdomar), som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att dessa personer får ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och anpassad omsorg behövs särskild planering. För vissa personer behöver planeringen även ske i ett samarbete med äldreomsorgen. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i bostäder med särskild service. För en del av dessa innebär ökad ålder också ett förändrat behov. Sektorscheferna för individ och familjeomsorg/funktionshinder samt äldreomsorg/hälso- och sjukvård är överens om att man behöver arbeta gemensamt för att tillgodose dessa personers behov av boende, stöd och omsorg. 5.2 Utveckling boendealternativ En viktig fråga, förutom utbyggnaden och utveckling av BmSS är att öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd. Det har skett en utveckling av formerna för BmSS och möjligheter att bo i ordinärt boende med stöd (t ex genom F100). Boendestödet har också byggts ut för att minska behovet av BmSS. Ett gemensamt basutbud av boendestöd finns nu i alla stadsdelar. För att gynna tillgången till bostäder och samtidigt ytterligare öka möjligheterna för personer att bo mer självständigt behöver boendestödet fortsatt utvecklas. Idag är steget ofta stort mellan att bo i en BmSS och i ordinärt boende. Utvecklingen bör vara att boende i BmSS i större utsträckning ska rikta sig mot personer med omfattande funktionsnedsättningar. Sektorscheferna har lämnat uppdrag till planeringsorganisationen att utreda förutsättningarna för samordning av boendestöd kopplat till BmSS och att koppla fler lägenheter till befintliga BmSS. För personer med personlig assistans som annars skulle vara aktuella för BmSS saknas en bostadstyp som möjliggör gemenskap med andra. Ett tänkbart alternativ är ett antal vanliga lägenheter i anslutning till en lokal för gemenskap, typ trygghetsboende. I Örgryte-Härlanda pågår en planering för att starta ett assistansboende. Med detta avses en samling vanliga lägenheter i samma fastighet för personer med personlig assistans. Syftet är att utveckla ett koncept som alternativ till BmSS. 8

9 6 Förmedling av bostäder Förmedlingsuppdraget omfattar bostäder med särskild service som beviljas enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-staden-perspektiv, där personer med störst behov prioriteras. En ökning av rörelsen inom de befintliga BmSS har skett. Stadsdelarna har mer aktivt börjat arbeta med att initiera förändringar för personer som har behov av antingen en mer självständig boendeform eller en form som bättre svarar mot deras förändrade behov. Förmedlingsuppdragen är emellanåt svåra och tidskrävande och det krävs ett gemensamt arbete och synsätt från både socialsekreterare, planeringsledare och enhetschefer för att kunna få tillstånd en bra lösning för den enskilde. Tidsperspektivet är viktigt att ha med då det oftast rör sig om livslånga beslut om BmSS. En felaktig inflyttning leder till konsekvenser för den enskilde personen såväl som verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser för stadsdelen. Det finns flera olika orsaker till att personer tackar nej till erbjuden bostad. En vanlig orsak är att den erbjudna bostaden inte ligger i önskad stadsdel eller att personen inte är beredd att flytta. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. En tydlig information om vad bostad med särskild service innebär, att förmedling sker över hela staden samt ett förbättrat motivationsarbete behövs i ett tidigt skede. Rutiner och checklistor har utarbetats inom ramen för plattformsarbetet, för att skapa bättre förutsättningar för socialsekreteraren att fatta rätt beslut om bostadsform och möjliggöra för den enskilde att få ett adekvat erbjudande om bostad. Ett utvecklingsarbete pågår med databasen BoVerksam (en databas där stadens enheter inom boende och daglig verksamhet finns beskrivna med inriktning, tillgång på personalstöd och fysiska förutsättningar). En förbättrad information underlättar för och förbereder den enskilde på hur en bostad är utformad i samband med erbjudandet av lägenhet. Under behovsbedömningsperioden som sker varje år uppmärksammas de vakanser som finns inom bostadsbeståndet. Av stadens c:a lägenheter inom BmSS är en del lediga under perioden som förmedling pågår. Summan av denna tomgång motsvarar i genomsnitt under ett år ca 20 lägenheter, vilket utgör 1,5 % av beståndet. Det är angeläget att minimera antalet lediga lägenheter och effektivisera förmedlingsprocesserna, men en nollvision är inte önskvärd, då rörelse i beståndet är nödvändig för rätt boende för den enskilde. Sektorscheferna har gett planeringsorganisationen i uppdrag att se över förmedlingskriterierna och föreslå förändringar som snabbar på flyttprocessen. Bl.a. skulle svarstiden från erbjudande till ja tack av lägenhet kunna förkortas. 9

10 7 Mål för planering av boende Mål Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd och därigenom minska behovet av BmSS Strategi 1. Stödja fortsatt utveckling av flexibelt boendestöd. 2. Öka möjligheten att erbjuda lägenheter i ordinärt boende. 3. Stödja fortsatt utveckling för att erbjuda stöd till sysselsättning och gemenskap för personer som bor i ordinärt boende. 4. Utveckla alternativa bostadsformer i ordinärt boende. Mål Utbyggnad och utveckling av BmSS för olika målgrupper Strategi 1. Säkerställa processer för att möjliggöra en snabbare expansion av BmSS, främst genom tilldelning av fler byggbara tomter men även med en jämnare fördelning över staden. 2. I planeringen fokusera på bostäder för de prioriterade grupperna; - personer med komplexa behov - personer med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (i samverkan med äldreomsorgen) - personer som bor i BmSS och som behöver flytta till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov. 3. Fortsatt utveckla boendekoncept som alternativ till traditionella gruppbostäder och servicebostäder. Mål Öka möjligheterna att bo rätt Strategi 1. Fortsatt utveckla processerna vid förmedling av lägenheter i BmSS. Öka andelen personer som tackar ja till erbjudande om BmSS. 2. Stödja utveckling av metoder och arbetsätt för att, vid förändrade behov, främja flytt mellan olika bostäder. 10

11 Förklaring av förkortningar: BmSS FN F100 IFO/FH LSS SDF SDN SoL Bostad med särskild service Förenta nationerna Överenskommelse mellan fastighetskontoret och fastighetsägare om att tillgodose lägenheter för personer med funktionsnedsättningar Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnd Socialtjänstlagen 11

12 Bilaga 1 Inventering av behov av bostäder Utdrag från BoInvent2, Tabell 1: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltningen och kön. Stadsdelsförvaltning KÖN Män Kvinnor Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN Tabell 2: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltning och handläggningsstatus. HANDLÄGGNINGSSTATUS Stadsdelsförvaltning Ansökan Ansökan Ej verkställt finns ej finns beslut Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN Tabell 3: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och kön. Målgrupp KÖN (funktionsnedsättning) Män Kvinnor Summa Intellektuell Psykisk Neuropsykiatrisk Autism Neurologisk / förv. hjärnskada Demensrelaterad Summa

13 Tabell 4: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och handläggningsstatus. Målgrupp HANDLÄGGNINGSSTATUS (funktionsnedsättning) Ansökan finns ej Ansökan finns Ej verkställt beslut Summa Intellektuell Psykisk Neuropsykiatrisk Autism Neurologisk / förv. hjärnskada Demensrelaterad Summa Tabell 5: Antal personer med behov av bostad fördelat efter nuvarande boendesituation och kön. Nuvarande bostad Män Kvinnor Summa Köpt BmSS utanför Gbg Köpt korttidsplats enligt SoL Särskilt boende för äldre Boende inom Social resursförvaltning Hos föräldrar/ släkt./vänner Egen lägenhet/ villa Bostadslös Annat Summa; Varav personer i behov av ny bostad Personer i behov av ersättningsbostad Tabell 6: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och stadsdelsförvaltning. Målgrupp (funktionsnedsättning) Stadsdelsförvaltning Intellektuell Neuropsykiat- Neurol./ förv järn- Demens Psykisk risk Autism skada relaterad Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen

14 Tabell 7: Antal personer med behov av bostad fördelat efter när bostaden behövs och ålder. År när bostad behövs -12 år år år 55- år Summa Summa; Tabell 8: Antal personer med behov av bostad fördelat på stadsdelsförvaltning och bostadstyp. Stadsdel TYP AV BOSTAD Gruppbostabost. nära Service- stöd Servicebost. mindre nära stöd Lhg (F100) Summa Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN Tabell 9: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och bostadstyp. Målgrupp (funktionsnedsättning) Stadsdelsförvaltning Intellektuell Neuropsykiat- Neurol./ förv järn- Demens Psykisk risk Autism skada relaterad Summa Gruppbostad Servicebostad med nära stöd Servicebostad med mindre nära stöd Lhg (F100) Tabell 10: Antal personer med behov av bostad fördelat på bostadstyp och kön TYP AV BOSTAD Män Kvinnor Summa Gruppbostad Servicebostad med nära stöd Servicebostad med mindre nära stöd Lhg (F100) Summa

15 Analys av behov och efterfrågan av BmSS Underlag utbyggnad BmSS och "behov i balans" Bilaga 2. BoInvent2 Antal i Bi2 *) 459 Osäkra 40 % -184 Myndighetsutövn.+ Bostöd -50 Netto 225 "Rörelse" i bef. bestånd Tillkommer årligen (inkl inflytt) 80 Lediga lgh som uppstår i bef. BmSS -50 Netto årligen 30 Efterfrågan för perioden tom 2018 Bi2 225 Tillkommer Total bedömd efterfrågan 315 Förklaring till sammanställningen ovan: Osäkra 40 procent: Utgångspunkten för att kartlägga en persons behov i BoInvent2 är att socialsekreteraren bedömer personens behov av BmSS som säkert. Det är bedömningar som görs och för ett antal innebär detta att en viss osäkerhet ändå kvarstår om det är BmSS som personen kommer att efterfråga. Sammantaget motsvarar dessa osäkerheter en andel av det totala antalet kartläggningsärenden, som här anges som adderad osäkerhet. Denna är beräknad till ca 40 procent. En analys av har även genomförts av de avslutningsorsaker som anges när ett kartläggningsärende avslutas i BoInvent2. Av denna framgår att det finns ett antal som avslutas där personerna inte flyttar till BmSS, vilket också stödjer resonemanget kring adderad osäkerhet. Myndighetsutövning + Boendestöd är en antagen förväntad effekt (minskad efterfrågan) från planerat plattformsarbetet myndighetsutövning samt utveckling av boendestöd. Tillkommer årligen: Till grund för bedömningen ligger en analys av "inflödet" av nya ärenden i BoInvent2. I analysen av nya ärendet ingår också ett motsvarande resonemang som ovan kring "adderad osäkerhet". Lediga lgh i bef. BmSS: Uppgiften bygger på en analys av uppgifter av antalet personer som genom förmedling erbjudits lediga lägenheter i befintliga BmSS. "Statistiken" för tidigare år tyder på att 40 skulle vara en trolig siffra. I sammanställningen ovan har siffran ökats något. Anledningen är att erfarenheten visar på att förmedling av lediga lägenheter i befintliga bostäder visat en ökande trend. Här antas att trenden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av att den totala volymen lgh i BmSS ökar och då ökar också "rörelsen" i befintligt bestånd. Ett ytterligare antagande är att arbetet med myndighetsutövningen och utveckling av boendestöd också genererar en ökad rörelse. *) Antal i Bi i gruppbostad och servicebostad med nära stöd reducerat med det antal lägenheter som tillkommer under perioden maj dec

16 Bilaga 3 Planerade bostäder Avstämd med Lokalsekretariatet Antal lgh År 2015 Region SDF Totalt Tillsk Kommentar Egenproduktion Bergums fritidslantgård NO Ang 6 6 Smörkärnegatan C Ö/H 6 6 Britthags/Trälåsgatan, V V Gbg 8 8 Sjumilaparken/Byvädersg. 34 H V His 6 6 Övralidsgatan H N His 6 0 Ers. Mellangård Brunnstorps by, övre H N His 2 2 Inhyrning Skolspåret NO Ang 7 7 Småstugevägen C Ör-Hä 1 1 Landalahus, Björkö C C 8 8 Landalahus Trubaduren C C 5 2 Varholmsg./Sven Brolids Orustgatan flyttar C M-L 7 1 väg hit Lillängsgatan 7-9 C M-L 6 6 Omstart ny målgrupp Carl grimbergsgatan 9 C M-L 1 1 Utökning Orustgatan C M-L 0 6 Omstart ny målgrupp Bankogatan 38 V AFH 1 1 Utökning Alla objekt

17 Antal lgh År 2016 Region SDF Totalt Tillsk Kommentar Egenproduktion Decenniumplan NO Ö Gbg 8 8 Kaggeledsgatan C Ö-H 9 5 Tvärflöjtsgatan/Skolmössan V AFH 8 8 Ers Tecknet (Majorna-Linné) Falkebovägen H V His 6 6 Blackevägen H Lundby 8 8 Objekt i flerb. hus Muskotgatan NO Ang 8 8 Egnahemsvägen C Centrum 6 6 Sannegården Centrumhus H Lundby Alla objekt Antal lgh År 2017 Region SDF Totalt Tillsk Kommentar Egenproduktion Kniparedsvägen NO Ang 6 6 Östra Björredsvägen NO Ang 8 8 Fjällbo Park/ Sysslomansgatan NO Ö Gbg 6 6 Billdals Björkväg V AFH 4 0 Lövviksvägen/Klåva gårdsväg V AFH 6 6 Uggledalsvägen V AFH 6 6 Flintyxegatan V V Gbg 6 1 Västra Palmgrensgatan V V Gbg 6 6 Ersätter Aprikosgatans BU Ersätter Lokattsbacken Södra Långströmsparken H V His 6 6 Långhagsgatan H N His 6 6 Kärravinkeln H N His 6 6 Stora Tolsereds väg H N His 6 6 Liegatan H Lundby 6 6 Inhyrning Kv Makrillen NO Ö Gbg 6 6 Torpagatan C Ö-H 9 9 Munkebäcksgymnasiet C Ö-H 7 7 Morängatan C Ö-H 6 6 Lokattsbacken V V Gbg 0 5 Lillhagsparken H N His Omstart ny målgrupp Selma Lagerlöfs Torg H N His 8 8 Alla objekt

18 Antal lgh År 2018 Region SDF Totalt Tillsk Kommentar Egenproduktion Pimpenellagatan NO Ang 6 6 Glasmästarplatsen C C 8 4 Nickelgatan/Högsbogatan V AFH 6 6 Norra Fiskebäcksvägen V V:a Gbg 6 6 V:a Norumsgärde H N:a Hi 6 6 Inhyrning Gunnilse Centrum NO Ang 6 6 Stora Torp C Ö/H Carlandersplatsen C Ce 6 6 Sisjövägen V AFH 6 6 Norr om Askimsviken V AFH 6 6 Flatåsparken V AFH Pilegården V AFH 6 6 Skra Bro etapp 1 H V:a Hi 6 6 Rambergsvallen H Lu 8 8 Södra Vårvindsg H Lu 8 8 Selma Lagerlöfs torg H N:a Hi 8 8 Alla objekt