KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE Datum: Tid: 18:00 - Plats: Kulturhuset Fregatten Stenungesalen Beslutande Ersättare Moderaterna 1. Sofia Westergren 1. Eva Fredriksson 2. Kent Sylvan - oberoende 2. Peter Öberg 3. Gunnar Lidén 3. Michael Ernfors 4. Karin Sylvan - oberoende 4. Mats Gjertz 5. Christina Engström - oberoende 5. Fata Zavicic 6. Rune Järpsten - oberoende 6. Martin Bergman 7. Helena Järpsten - oberoende 8. Linda Ekdahl - oberoende 9. Maria Renfors 10. Ola Engström - oberoende 11. Eva Öhlin - oberoende 12. Maggie Robertsson Centerpartiet 1. Linda-Maria Hermansson 1. Tomas Olsson 2. Thomas Danielsson 2. Robert Ottosson Liberalerna 1. Erik Söderberg 1. Christian Andersson 2. Lisbeth Svensson 2. Göder Bergermo 3. Jan Glimstedt Kristdemokraterna 1. Lena Hedlund 1. Jakob Hallman 2. Marie-Louise Ericsson 2. Gunnar Pettersson - oberoende Arbetarepartiet Socialdemokraterna 1. Janette Olsson 1. Christer Svensson 2. Bo Pettersson 2. Gunnel Lundgren 3. Olof Lundberg 3. Himan Mojtahedi 4. Carola Granell 4. Sanida Okanovic 5. Lars-Ebbe Pettersson 5. Berith Svensson 6. Carin Oleryd 6. Claes Olsson 7. Roger Andersson 7. Malin Rosén 8. Liz Noréen 9. Jan Rohlén - oberoende 10. Katja Nikula 11. Doa Al Saif 12. Pia Andell 13. Morgan Andersson Vänsterpartiet 1. Birgit Lövkvist 1. Emma Ramhult 2. Jan Alexandersson 2. Annika Åberg Darell Miljöpartiet de gröna 1. Jimmy Löfgren 1. Mats Thuresson Michael Rudvall 3. Ann-Marie Andersson Farkas Sverigedemokraterna 1. Otto Ericsson 1. Kunde ej utses 2. Håkan Larsson Linda Hansson Övriga närvarande Kommunkansliet fredagen den 5 april 2018 Jan Glimstedt ordförande Ingela Sollid sekreterare 1 1

2 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Val av justeringspersoner 2. Fastställande av föredragningslistan 3. Diarienummer 0026/18 Allmänhetens frågestund 4. Information från säkerhetssamordnare Säkerhetssamordnare Dennis Salenborn 5. Diarienummer 0089/18 Demokratiberedningens förslag till politisk organisation Diarienummer 0728/17 Bokslut och årsredovisning Diarienummer 0099/18 Ombudgetering investeringar från 2017 till Diarienummer 0100/18 Förslag till över-/underskott som ska föras med från Diarienummer 0868/17 Revidering av taxor vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården 10. Diarienummer 0115/18 Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) och Miljöprövningsförordningen (2013:251) 11. Diarienummer 0091/18 Bidrag för att stärka integrationen av nyanlända i föreningslivet 12. Diarienummer 0448/17 Överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård 2 2

3 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0605/16 Reviderade riktlinjer för övervakningskameror 14. Diarienummer 0254/18 Revisionsberättelse för år Diarienummer 0256/18 Anmälan - Revisionsrapport - Löpande granskning 2017 av kommunens redovisning och interna kontroll 16. Diarienummer 0225/18 Anmälan - Revisionsrapport - Grundläggande granskning för år Diarienummer 0255/18 Anmälan - Revisionsdialog avseende äldreomsorgens verksamhet 18. Diarienummer 0257/18 Motion om att stärka och tydliggöra Kommunala Pensionärsrådet (KPR) (M) 19. Diarienummer 0481/17 Motion om allmänhetens frågestund med plats i talarstolen - Eva Öhlin (M) 20. Diarienummer 0024/18 Oavslutade motioner och revisionsrapporter Diarienummer 0001/18 Val av nämndeman efter Martin Martinsson (C) 22. Diarienummer 0002/18 Entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige på grund av valbarhetshinder - Christian Andersson (L) + 3 3

4 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0089/18 Demokratiberedningens förslag till politisk organisation Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att justera den politiska organisationen för perioden genom att 1. besluta att inrätta sju fasta beredningar i form av ekonomiberedning, valberedning, visionsberedning, miljö- och infrastrukturberedning, socialhållbarhetsberedning, utbildningsberedning och demokratiberedning. 2. besluta att kommunstyrelsens presidium ska bestå av ordförande, 1:a vice ordförande och 2:e vice ordförande. Ordförande och 1:e vice ordförande för kommunstyrelsen ska väljas ur den politiska majoriteten och 2:e vice ordförande ska väljas ur oppositionen. 3. besluta att kommunstyrelsen ska ha tre utskott i form av välfärdsutskottet, allmänna utskottet och personalutskottet. 4. besluta att ge Demokratiberedningen, med stöd av förvaltningen, i uppdrag att revidera Uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen. 5. besluta att ordförande och vice ordförande i Tekniska myndighetsnämnden skall ha årsarvode på 25% respektive 12,5% av riksdagsmannaarvodet för kommande år. Reservation Lisbeth Svensson (L) reserverar sig till förmån för M-L-KD:s förslag. Sofia Westergren (M) reserverar sig till förmån för M-L-KD:s förslag. Lena Hedlund (KD) reserverar sig till förmån för M-L-KD:s förslag. Otto Ericsson (SD): Reserverar sig till förmån för sitt eget förslag. Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har utvärderat den politiska organisationen för åren och föreslår att kommunfullmäktige justerar den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Beredningen föreslår att kommunfullmäktige utökar antalet fasta fullmäktigeberedningar, att kommunstyrelsens presidium utökas med en andre vice 4

5 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum ordförande samt att kommunstyrelsens utskott ges nya benämningar och ändrade uppdragsområden. Demokratiberedningens förslag till justeringar av den politiska organisationen innebär att olika styrande dokument behöver revideras. Till exempel måste Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar, Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun och Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen revideras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skrivelse från Demokratiberedningen Yrkanden på sammanträdet Lisbeth Svensson (L): Yrkar på M-L-KD:s förslag om att kommunstyrelsens utskott ska bestå av fem ledamöter och fem ersättare, kommunfullmäktige ska ha tre fasta beredningar som speglar kommunstyrelseutskottens områden. Vidare ska beredningsledaren för de fasta beredningarna ska kunna adjungeras av utskotten och närvara vid utskottssammanträden och där ta del av information samt återremittering angående kommunstyrelsens presidium. Bo Pettersson (S): Yrkar på bifall till Demokratiberedningens förslag till beslut samt att ordförande och vice ordförande i Tekniska myndighetsnämnden skall ha årsarvode på 25% respektive 12,5% av riksdagsmannaarvodet för kommande år. Otto Ericsson (SD): Yrkar på att nuvarande organisation bibehålls. Beslutsgång Ordförande fastställer att det finns tre förslag till beslut. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 5

6 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0089/18 Demokratiberedningens förslag till politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att utöka kommunfullmäktige till 51 ledamöter och 31 ersättare, kommunstyrelsen till 15 ledamöter och 10 ersättare från och med mandatperioden 2019 samt att återremittera förslagen angående beredningarna, kommunstyrelsens presidium och kommunstyrelsens utskott till demokratiberedningen. Sammanfattning av ärendet Beredningsledare och vice beredningsledare informerar om beredningens förslag Demokratiberedningen har utvärderat den politiska organisationen för åren och föreslår att kommunfullmäktige justerar den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Beredningen föreslår att kommunfullmäktige ser över antalet ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, att antalet fullmäktigeberedningar ses över, att kommunstyrelsens presidium utökas med en andre vice ordförande samt att kommunstyrelsens samtliga utskott tas bort. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Demokratiberedningens utvärdering om politisk organisation Stenungsunds kommun Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): tillstyrker kommunstyrelsens förslag Otto Ericsson (SD): yrkar att behålla kommunfullmäktige enligt nuvarande organisation, 41 ledamöter och 25 ersättare Linda-Maria Hermansson (C): yrkar att utöka kommunfullmäktige till 45 ledamöter och 22 ersättare kommunstyrelsen till 11 ledamöter och 11 ersättare från och med mandatperioden 2019 samt att återremittera förslagen angående beredningarna, kommunstyrelsens presidium och kommunstyrelsens utskott. Lisbeth Svensson (L): stödjer Hermanssons förslag om att utöka kommunfullmäktige till 45 ledamöter och 22 ersättare. Därutöver yrkar Lisbeth Svensson att tillsätta ytterligare två ersättare till kommunstyrelsen, kommunstyrelsens utskott ska bestå av fem ledamöter och fem ersättare, kommunfullmäktige ska ha tre fasta beredningar som speglar kommunstyrelseutskottens områden. Vidare ska beredningsledaren för de fasta beredningarna ska kunna adjungeras av utskotten och närvara vid utskottssammanträden och där ta del av information samt återremittering angående kommunstyrelsens presidium. 6

7 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Birgit Lövkvist (V): tillstyrker kommunstyrelsens förslag Linda Ekdahl (Ober): tillstyrker kommunstyrelsens förslag Michael Ernfors (M): yrkar bifall till Svenssons förslag Janette Olsson (S): tillstyrker kommunstyrelsens förslag Jan Alexandersson (V): tillstyrker kommunstyrelsens förslag Lars-Ebbe Pettersson (S): tillstyrker kommunstyrelsens förslag Ann-Marie Andersson Farkas: tillstyrker kommunstyrelsens förslag Ajournering Lisbeth Svensson (L): Yrkar ajournering. Kommunfullmäktige ajourneras 18:35-18:45. Efter avslutad ajournering upptar kommunfullmäktige åter förhandlingarna, kl. 18:45. Yrkande på sammanträdet Svensson justerar sitt yrkande enligt Hermanssons yrkande om att utöka kommunfullmäktige till 45 ledamöter och 22 ersättare. Övriga yrkande kvarstår. Beslutsgång - Kommunfullmäktige Ordföranden ställer yrkandena om kommunfullmäktige ska utökas eller om kommunfullmäktige ska vara oförändrat mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller yrkandet om ett utökat kommunfullmäktige. Ordföranden ställer Petterssons mot Hermanssons yrkanden om kommunfullmäktige mot varandra och finner att Petterssons yrkande bifalls med att utöka kommunfullmäktige till 51 ledamöter och 25 ersättare. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Petterssons yrkande. Nej-röst för bifall till Hermanssons yrkande. Omröstningsresultat - Kommunfullmäktige Med 22 ja-röster mot 13 nej-röster och två som avstår beslutar kommunfullmäktige att utöka kommunfullmäktige till 51 ledamöter och 31 ersättare för nästa mandatperiod i enlighet med Petterssons yrkande. 7

8 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Beslutsgång - Kommunstyrelsen Ordföranden ställer Petterssons mot Svenssons och Hermanssons yrkanden om kommunstyrelse mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller Petterssons yrkande med att utöka kommunstyrelsen till 15 ledamöter och 10 ersättare. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Petterssons yrkande. Nej-röst för bifall till Svenssons och Hermanssons yrkande. Omröstningsresultat Med 22 ja-röster mot 15 nej-röster beslutar kommunfullmäktige att utöka kommunstyrelsen till 15 ledamöter och 10 ersättare för nästa mandatperiod i enlighet med Petterssons yrkande.. Beslutsgång Ordföranden ställer Petterssons och Hermanssons yrkanden mot Svenssons yrkande frågan om utskotten ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunfullmäktige bifaller Petterssons och Hermanssons yrkande om att frågan ska återremitteras till demokratiberedningen för vidare utredning. Ordföranden ställer Petterssons och Hermanssons yrkanden mot Svenssons yrkande frågan om beredningar ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunfullmäktige bifaller Petterssons och Hermanssons yrkande om att frågan ska återremitteras till demokratiberedningen för vidare utredning. Samtliga i kommunfullmäktige är överens om att besluta bifall i enlighet med kommunstyrelsens förslag om att återremittera frågan om kommunstyrelsens presidium till demokratiberedningen för vidare utredning. Protokollsutdrag skickas till Länsstyrelsen 8

9 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Omröstningsresultat; kommunfullmäktige mandatperioden Ledamot/tjänstgörande ersättare Peter Öberg (M) Fata Zavicic (M) Gunnar Lidén (M) Christina Engström (Ober.) Helena Järpsten (Ober.) Linda Ekdahl (Ober.) Michael Ernfors (M) Ola Engström (Ober.) Mats Gjertz (M) Maggie Robertsson (M) Linda-Maria Hermansson (C) Thomas Danielsson (C) Erik Söderberg (L) Lisbeth Svensson (L) Jan Glimstedt (L) Lena Hedlund (KD) Marie-Louise Ericsson (KD) Janette Olsson (S) Bo Pettersson (S) Olof Lundberg (S) Carola Granell (S) Lars-Ebbe Pettersson (S) Carin Oleryd (S) Roger Andersson (S) Liz Noréen (S) Jan Rohlén (Ober) Katja Nikula (S) Gunnel Lundgren (S) Christer Svensson (S) Morgan Andersson (S) Birgit Lövkvist (V) Jan Alexandersson (V) Jimmy Löfgren (MP) Martin Martinsson (Ober.) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Otto Ericsson (SD) Håkan Larsson (SD) Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Summa

10 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Omröstningsresultat; kommunstyrelsen mandatperioden Ledamot/tjänstgörande ersättare Peter Öberg (M) Fata Zavicic (M) Gunnar Lidén (M) Christina Engström (Ober.) Helena Järpsten (Ober.) Linda Ekdahl (Ober.) Michael Ernfors (M) Ola Engström (Ober.) Mats Gjertz (M) Maggie Robertsson (M) Linda-Maria Hermansson (C) Thomas Danielsson (C) Erik Söderberg (L) Lisbeth Svensson (L) Jan Glimstedt (L) Lena Hedlund (KD) Marie-Louise Ericsson (KD) Janette Olsson (S) Bo Pettersson (S) Olof Lundberg (S) Carola Granell (S) Lars-Ebbe Pettersson (S) Carin Oleryd (S) Roger Andersson (S) Liz Noréen (S) Jan Rohlén (Ober) Katja Nikula (S) Gunnel Lundgren (S) Christer Svensson (S) Morgan Andersson (S) Birgit Lövkvist (V) Jan Alexandersson (V) Jimmy Löfgren (MP) Martin Martinsson (Ober.) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Otto Ericsson (SD) Håkan Larsson (SD) Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Summa

11 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Jan Glimstedt (L) Justerare Carin Oleryd (S) Gunnar Lidén (M) 11

12 Tjänsteskrivelse Dnr 0089/18 Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Demokratiberedningens förslag till politisk organisation Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att justera den politiska organisationen för perioden genom att 1. besluta att inrätta sju fasta beredningar i form av ekonomiberedning, valberedning, visionsberedning, miljö- och infrastrukturberedning, socialhållbarhetsberedning, utbildningsberedning och demokratiberedning. 2. besluta att kommunstyrelsens presidium ska bestå av ordförande, 1:a vice ordförande och 2:e vice ordförande. Ordförande och 1:e vice ordförande för kommunstyrelsen ska väljas ur den politiska majoriteten och 2:e vice ordförande ska väljas ur oppositionen. 3. besluta att kommunstyrelsen ska ha tre utskott i form av välfärdsutskottet, allmänna utskottet och personalutskottet. 4. besluta att ge Demokratiberedningen, med stöd av förvaltningen, i uppdrag att revidera Uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen. Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har utvärderat den politiska organisationen för åren och föreslår att kommunfullmäktige justerar den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Beredningen föreslår att kommunfullmäktige utökar antalet fasta fullmäktigeberedningar, att kommunstyrelsens presidium utökas med en andre vice ordförande samt att kommunstyrelsens utskott ges nya benämningar och ändrade uppdragsområden. Demokratiberedningens förslag till justeringar av den politiska organisationen innebär att olika styrande dokument behöver revideras. Till exempel måste Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar, Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun och Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen revideras. 12

13 Beskrivning av ärendet Demokratiberedningens förslag till justeringar av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod behandlades av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade då att utöka antalet ledamöter i fullmäktige från dagens 41 stycken till 51 stycken samt antalet ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen från dagens 11 stycken ledamöter och 9 stycken ersättare till 15 stycken ledamöter och 10 stycken ersättare. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera förslag om beredningar, kommunstyrelsens presidium och kommunstyrelsens utskott till demokratiberedningen. Demokratiberedningen har lämnat ett nytt förslag till justeringar av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. I förslaget behandlas beredningarna, kommunstyrelsens presidium och kommunstyrelsens utskott, dvs. de frågor som fullmäktige återremitterade till demokratiberedningen. Demokratiberedningen har också valt att lämna nya förslag, som inte omfattades av återremitteringen. Dessa nytillkomna förslag får beredas separat och behandlas därför inte i detta ärende. Demokratiberedningens nya förslag gällande beredningar, kommunstyrelsens presidium och kommunstyrelsens utskott: Antalet fasta beredningar Demokratiberedningen föreslår att kommunfullmäktige inrättar sju fasta beredningar; Ekonomiberedningen Valberedningen Visionsberedningen Miljö- och infrastrukturberedningen Socialhållbarhetsberedning Utbildningsberedning Demokratiberedningen Demokratiberedningen föreslår att ekonomiberedningens ledamöter ska vara kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens presidium samt 1 ledamot från övriga partier som finns representerade i kommunfullmäktige. Övriga beredningar ska ha 9 ledamöter vardera. Kommunstyrelsens presidium Demokratiberedningen föreslår att kommunstyrelsens presidium, förutom ordförande, ska bestå av 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Ordförande och 1:e vice ordförande ska besättas av den politiska majoriteten och 2:e vice ordförande ska tillsättas av oppositionen (oppositionsråd). Kommunstyrelsens utskott Demokratiberedningen föreslår att kommunstyrelsen inrättar tre utskott; Välfärdsutskottet Allmänna utskottet Personalutskottet Nedan redovisas förvaltningens ekonomiska- och juridiska granskning av demokratiberedningens förslag. 13

14 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Den ekonomiska beräkningen utifrån demokratiberedningens förslag och har bedömts utifrån 2018 års arvodesnivå per politiskt organ som beredningen föreslår förändring av. Kostnaden är baserad på om samtliga ledamöter och ersättare närvarar på samtliga beräknade sammanträden och får ersättning utifrån de arvoden som demokratiberedningen föreslagit i underlaget för ny organisation. Förvaltningen har i denna bedömning inte tagit ställning till andra kostnader än arvoden. Politiska organ 2018 Kommunfullmäktige 41 ledamöter 25 ersättare 10 halvdagar 1 heldag Kommunstyrelsen 11 ledamöter 9 ersättare 9 halvdagar 2 heldagar Fyra fasta beredningar samt en tillfällig beredning 9-11 ledamöter varav 1 beredningsledare i samtliga beredningar, halvdgr Politiska organ enligt ny föreslagen organisation Kommunfullmäktige 51 ledamöter 31 ersättare 10 halvdagar 1 heldag Kommunstyrelsen 15 ledamöter 10 ersättare 24 heldagar 3 kommunal- och oppositionsråd Sju beredningar. Ordf och vice ordf Beräknat att ekonomiberedning är 11 led (samtl partier i KF) o övriga beredningarna 9 led Kostnad för nuvarande organisation Kostnad enligt förslag till ändrat arvode i ny organisation 2019 (enl 2018 års riksdagsmannaarvode) Kostnadsskillnad tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Tre utskott Tre utskott kr tkr Differens totalt Två tillfälliga beredningar 9 ledamöter, 6 möten tkr tkr 14

15 Verksamhetsmässiga konsekvenser Kommunstyrelsens föreslås sammanträda fler än dubbelt så många gånger som idag samt att dessa sammanträden planeras till heldagar. Detta innebär att administrationen ökar i och med detta, arbetet med kallelser, utökad längd på möten, protokoll för- och efterarbete kommer att öka. Antalet beredningar kommer att utökas och med ett utökat stöd till dessa kommer arbetsmängden för kansli administrativt att öka. Demokratiberedningen föreslår att fler ärenden utreds av kommunfullmäktiges beredningar. Det är viktigt att klargöra vilka typer av ärenden som avses samt att ansvarfördelningen tydliggörs mot den typ av ärende som ska beredas av kommunstyrelsens utskott. Kommunstyrelsen har ansvar för att bereda ärenden till kommunfullmäktige. I förslaget gällande kommunstyrelsens utskott saknas de ärendeområden som samhällsbyggnadsutskottet idag bereder. Inte heller nämns de ärendeområden som bildnings- och socialutskottet bereder. Innebär demokratiberedningens förslag att dessa ärendeområden ska beredas direkt av kommunstyrelsen under den utökade mötestiden? Detta behöver förtydligas i uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen. Demokratiberedningens förslag till justeringar av den politiska organisationen innebär att olika styrande dokument behöver revideras. Förutom Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun måste även Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar, och Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen revideras. Juridiska bedömningar Antalet fasta beredningar Enligt 3 kap 2 kommunallagen får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Demokratiberedningens förslag till beslut gällande utökning av antalet fasta fullmäktigeberedningar från dagens 4 stycken till 7 stycken bedöms därmed vara lagenliga. Kommunstyrelsens presidium Enligt 6 kap 21 kommunallagen ska fullmäktige bland kommunstyrelsens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Demokratiberedningens förslag om att utöka kommunstyrelsens presidium från en vice ordförande till två vice ordförande bedöms därmed vara lagenligt. Fullmäktige beslutar vilka som ska inneha uppdragen som förste vice ordförande och andra vice ordförande och därför kan inte uppdraget som 1:e vice ordförande besättas av majoriteten eller uppdraget som 2:e vice ordförande tillsättas av oppositionen på det sätt som demokratiberedningen föreslår. Däremot finns det inget som hindrar att fullmäktige beslutar att 1:e vice ordförande ska väljas ur den politiska majoriteten och 2:e vice ordförande ska väljas ur oppositionen. Kommunstyrelsens utskott Enligt 3 kap 5 kommunallagen får fullmäktige bestämma om kommunstyrelsen ska ha ett eller flera utskott. Demokratiberedningens förslag om att fullmäktige ska besluta att ändra benämningen och uppdragsområde för kommunstyrelsens tre utskott bedöms därmed vara lagenligt. 15

16 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skrivelse från Demokratiberedningen STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Stödfunktioner Doris Eliasson Kanslichef 16

17 DEMOKRATIBEREDNINGEN STENUNGSUNDS KOMMUN Politisk organisation Stenungsunds kommun Demokratiberedningen har som ett fast uppdrag att utvärdera den politiska organisationen samt se över arvodesreglemente inför varje ny mandatperiod. Stenungsunds kommun är en demokratisk styrd organisation där kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet. Vid Kommunfullmäktiges möte redovisades Demokratiberedningens arbete att utvärdera den politiska organisationen. Kommunfullmäktige beslutade vid mötet att utöka Kommunfullmäktige till 51 ledamöter, samt att utöka Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade även att återremittera Demokratiberedningens arbete gällande beredningar, justering av Kommunstyrelsens ordförande samt utskotten Demokratiberedningens utgångsvärde i detta arbete är att lämna ett underlag till Kommunfullmäktige att fatta beslut på och som ökar demokratin samt ger förtroendevalda möjligheten att kunna anta ett uppdrag som fritidspolitiker Metod Demokratiberedningen har i arbetet utgått från förarbetet SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden där man eftersträvar en modernare kommunallag. Kommunallagen gäller från Dessutom har vi utgått från de svar som politiker lämnat i politikerenkäten samt de svar som inkommit från grupparbeten under Rådslagen. Det som är tydligare i den nya lagen är att Kommunfullmäktige får bestämma att Kommunstyrelsen skall kunna besluta i mer specifika frågor som rör andra nämnders verksamheter. Det gäller inte frågor som handlar om myndighetsutövning mot en privatperson eller om hur en lag skall tillämpas. 17

18 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige skall tillsätta de nämnder och styrelser som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. För att stärka Kommunfullmäktiges roll som det högsta politiska organet där beslut fattas på underlag och utredningar som tydligt visar den politiska viljan behöver förslagen innehålla beskrivningar på vad politiken vill. Demokratiberedningen föreslår därför att fler ärenden utreds av beredningar Demokratiberedningen föreslår att de fastare beredningarna byter namn så att de i större utsträckning arbetar med bredare frågeställningar och med helhet i fokus. Ekonomiberedningen (KSP, FKP samt 1 ledamot från samtliga fr partier r) Valberedningen Visionsberedningen (Framtidsfrågor turist, näringslivsfrågor) Miljö och Infrastruktur beredningen (Miljö och social hållbarhet) Socialhållbarhetsberedning (kultur, idrott, alkohol, droger, föreningsliv,integration ) Utbildningsberedning (Skola och utbildning) Demokratiberedningen (Öka kontakten med medborgarna, politisk organistation,arvodesreglementen) Demokratiberedningen föreslår att man fortsatt tillsätter tillfälligare beredningar vid beredningsbehov med kortare tidsramar men som kan få nytt uppdrag om nya beredningsbehov finns. den politiska viljeinriktningen måste genomsyra och visa på VAD vi vill. Dessa beredningar behöver inte bemannas med ledamöter från samtliga partier utan ämnet avgör storleken. Vi tror att fler beredningar skulle öka debatten i Fullmäktige då fler ledamöter kan ingå i beredningsarbeten. Innan ett beslut i Kommunfullmäktige visar partierna vilken ståndpunkt har i de olika frågorna. Demokratiberedningen föreslår Kommunfullmäktige att ge Demokratiberedningen uppdraget att undersöka om idélåda för medborgarna att lämna in synpunkter på- e förslag skulle öka delaktigheten och förbättra demokratin. Öka ungdomars känsla av demokrati genom att låta Gymnasieskolans samhällsvetarprogram fungera som en panel i 18

19 Kommunstyrelsen I den nya Kommunallagen är Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen fortsatt de viktigaste organen. Dock kan Kommunstyrelsens roll stärkas i förhållande till andra nämnder om Kommunfullmäktige beslutar att detta skall gälla. Enligt den nya kommunallagen kan Kommunfullmäktige få bestämma att ge Kommunallråden rätt till ledighet vid sjukdom samt för föräldraledighet, detta kan på sikt medföra att yngre politiker kan anta uppdraget att vara kommunalråd samt att man vid en sjukskrivning inte behöver upprätta regler om vad som gäller. Demokratiberedningen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunalråd rätt till ledighet vid planerad längre frånvaro pga. sjukskrivning (över 3 månader) eller planerad längre föräldraledighet. Demokratiberedningen kommer i uppdragsbeskrivningen föreslå att Kommunalråd informerar KFP samt att det parti som Kommunalrådet förestäder föreslår ersättare under ordinarie Kommunalråds frånvaro. Längden styrs till max ett år, då uppdraget kräver förankring både i sitt parti och för sitt uppdrag. Demokratiberedningen föreslår att man inför en option och omprövar uppdraget som ordförande i beredningar i mitten mandatperioden. Demokratiberedningen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att den politiska organisationen justeras till att bättre möta framtiden genom att utse en 1:e vice ordförande i KS som besätts av majoriteten och att en 2:e vice ordförande tillsätts av oppositionen (oppositionsråd). Detta skulle säkerställa att vid en akut frånvaro av KSO fortsätter majoritetens 1:e vice ordförande att leda det politiska arbetet. Detta skulle stärka Kommunstyrelsens uppgift att leda förvaltningen säkerställa att de beslut som fattas av Kommunfullmäktige verkställs av tjänstemannaorganisationen för medborgarnas bästa. Information är en kärnpunkt, Vem som får information och hur sprider sig informationen vidare? Utgår vi från våra ledord måste vi hitta bättre struktur för hur information lämnas och till vem samt hur man kan få tillgång till samma information innan man skall fatta ett beslut. Demokratiberedningen föreslår att information från förvaltningen alltid lämnas till hela Kommunstyrelsen (omfattar inte personärenden som INTE skall informeras till alla utan de som det berör KSP) Detta stärker helhetssynen och ökar insynen för alla ledamöter. Demokratiberedningen ser att det finns behov av tydligare struktur vad gäller innehållet i handlingar samt att all text följer med i ärendet. Demokratiberedningens föreslår att underlagen måste följa en och samma struktur, det skall vara lätt att få en bakgrund, samt hur man har jobbat fram förslagen som ligger till grund för beslut samt vilka konsekvenser för barn som beslutet kan få samt de ekonomiska konsekvenserna. En fylligare text för fördjupning skall finnas att läsa för att få en bättre och djupare insyn i ärendet. 19

20 Demokratiberedningen föreslår att all information lämnas skriftligt och att vid muntlig information skall de frågor som ställs på Kommunstyrelsens möten noteras med svar från förvaltningen detta ökar spårbarheten, insynen blir bättre när beslut skall fattas. och inte som i dag till både K och nuvarande utskott. Demokratiberedningen föreslår att i en uppdragsbeskrivning tydliggöra uppdraget som krävs av Kommunstyrelsens ledamöter/ordinarie samt ersättare att verka för att hålla sig välinformerad om vad som händer i verksamheten. Detta skulle kunna ske genom verksamhetsbesök, rundtur i kommunen för att bättre veta vad som finns och hur de olika verksamheterna ser ut i storlek och i antal med ett tydligt medborgarfokus Beredning av Kommunstyrelsens ärenden Demokratiberedningen föreslår att Kommunstyresens mötestruktur prioriterar heldagsmöten inledningsvis med två per månad (heldag) per kalendermånad. Demokratiberedningen tror att detta underlättar för fritidspolitiker att vara lediga från arbetet längre dag men mer sällan. Genom att utöka mötesfrekvensen till två Kommunstyrelsemöten per månad kan beslut från Kommunfullmäktige omhändertas snabbare. Detsamma gäller för ärenden som skall hanteras av Kommunfullmäktige att de hunnit passera Kommunstyrelsen efter beredning med förlag till beslut, samt att förvaltningen hunnit se efter laglighet innan nästa KF. Demokratiberedningen föreslår att utskotten förändras till funktion och benämning. Dessa utskott leds av KSO, samt 1:e vice ordförande. Vice utskotts ordförande tillsätts från oppositionen Genom att få information om samtliga frågor i Kommunstyrelsen om ärenden som skall beredas av utskotten får man en helhetsbild. Detta ökar insynen och helheten Detta kan bidra till att det blir en större förståelse-delaktighet för vad de olika verksamhetsområdena Kommunstyrelsen kan besluta att ett ärende bör utredas av förvaltningen och skall då alltid innehålla ett tydligt uppdrag med krav och förväntningar Förlag på utskott Välfärdsutskottet medborgarnära, mer detaljerade, smalare, frågor/ mjuka Allmänna utskottet större, övergripande frågor, eg principiellt eller ekonomiskt tyngre ärenden Personalutskottet leds av KS presidie 20

21 Demokratiberedningen Stenungsund Beräkningsunderlag /Arodesreglemente Bilaga I 1 Årsarvoden och begränsade årsarvoden År Årsarvoden och begränsade årsarvoden År (procentsatsen anger procent av riksdagsmannaarvode för 2017) (procentsatsen anger procent av riksdagsmannaarvode för kommande år) Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges ordförande 40,0% ) Kommunfullmäktiges ordförande 39,0% ) Kommunfullmäktiges 1:e vice ordf. 20,0% ) Kommunfullmäktiges 1:e vice ordf. 20,0% ) Kommunfullmäktiges 2:e vice ordf. 20,0% ) Kommunfullmäktiges 2:e vice ordf. 20,0% ) Beredningar Fasta beredningar; Beredningar Fasta beredningar Barn och ungdom, 9 ledamöter Ekonomi beredning: Beredningsledare 10,0% ) Kommunfullmäktiges ordförande Vice beredningsledare Kommunfullmäktiges 1:e vice ordf Kommunfullmäktiges 2:e vice ordf Demokratiberedningen, 9 ledamöter Kommunalråd Beredningsledare 10,0% ) Kommunstyrelsens 1: vice ordförande Vice beredningsledare Kommunstyrelsens 2: vice ordförande oppositionsråd Miljö och fysisk planering 3 tillkommande ledamöten Beredningsledare 10,0% ) Vice beredningsledare Visionsberedningen (Framtidsfrågor turist, näringslivsfrågor) Beredningsledare 5,0% ) och 3) Vuxna och äldre Vice beredningsledare 2,0% ) och 3) Beredningsledare 10,0% ) Vice beredningsledare Hållbarhetsberedning (Miljö och social hållbarhet) Beredningsledare 5,0% ) och 3) Vice beredningsledare 2,0% ) och 3) Social hållbarhetsberedningen (kultur, idrott, alkohol, droger, föreningsliv, integration ) Beredningsledare 5,0% ) och 3) Vice beredningsledare 2,0% ) och 3) Miljö och Infrastrukturberedning (Samhällsplanering) Beredningsledare 5,0% ) och 3) Vice beredningsledare 2,0% ) och 3) Demokratiberedningen (Öka kontakten med medborgarna), politisk organisation, arvodesreglemente) Beredningsledare 5,0% ) och 3) Vice beredningsledare 2,0% ) och 3) Ultbildnining och Kunskapsberedningen (skola, lärande och utbildning) 5,0% ) och 3) 2,0% ) och 3) 21

22 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande/ Kommunstyrelsens ordförande/ Kommunalråd 100,0% ) Kommunalråd 100,0% ) Kommunstyrelsens vice ordförande/ Kommunstyrelsens 1: vice ordförande 75,0% ) oppositionsråd 80,0% ) Kommunstyrelsens 2: vice ordförande oppositionsråd 75,0% ) Personal och ekonomiutskott Ordförande 40,0% ) Allmänna utskottet Vice ordförande 7,0% ) Kommunstyrelsens ordförande Vice ordförande, till oppositionen 5,0% ) och 3) Samhällsbyggnadsutskott Ordförande 40,0% ) Välfärdsutskottet Vice ordförande 7,0% ) Kommunstyrelsens 1: vice ordförande Vice ordförande, till oppositionen 5,0% ) och 3) Bildnings- och socialt utskott Ordförande 40,0% ) Personalutskott Vice ordförande 7,0% ) Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens 1: vice ordförande Kommunstyrelsens 2: vice ordförande Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Ordförande 25,0% ) Ordförande 25,0% ) och 3) Oförändrat arvode pga beredskap 7/24/365 Vice ordförande 12,5% ) Vice ordförande 12,5% ) och 3) Inläsn arvode närvarande ledarmöter 1,0% 510 Tekniska myndighetsnämnden Tekniska myndighetsnämnden Ordförande 25,0% ) Ordförande 20,0% ) och 3) Vice ordförande 12,5% ) Vice ordförande 7,5% ) och 3) Revision Revision Ordförande i Revisionen 12,0% ) Ordförande i Revisionen 12,0% ) Revisor 10,0% ) Revisor 10,0% ) Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden Ordförande 5,0% ) Ordförande 5,0% ) Vice ordförande 2,0% ) Vice ordförande 2,0% ) Valnämnd Valnämnd Ordförande, valår 5,0% ) Ordförande, valår 5,0% ) 1:e vice ordförande, valår 2,5% ) 1:e vice ordförande, valår 2,5% ) 2:e vice ordförande, valår 2,5% ) 2:e vice ordförande, valår 2,5% ) Ordförande, EU val 3,0% ) Ordförande, EU val 3,0% ) 1:e vice ordförande, EU val 1,5% 766 2) 1:e vice ordförande, EU val 1,5% 766 2) 2:e vice ordförande, EU val 1,5% 766 2) 2:e vice ordförande, EU val 1,5% 766 2) Ordförande, ej valår 1,0% 510 2) Ordförande, ej valår 1,0% 510 2) 22

23 2 Sammanträdesarvoden 2 Sammanträdesarvoden Heldagsersättning, över 4 timmar 2,5% ) Heldagsersättning, över 4 timmar 2,5% ) Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 1,6% 817 2) Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 1,6% 817 2) Sammanträde t.o.m. 1 timme 0,6% 306 2) Sammanträde t.o.m. 1 timme 0,6% 306 2) Protokollsjustering 0,6% 306 2) Protokollsjustering 0,6% 306 2) Sekreterare i beredningar 0,8% 408 2) Sekreterare i beredningar 0,8% 408 2) 3 Förrättningsarvode 3 Förrättningsarvode Heldagsersättning över 4 timmar 1,2% 612 2) Heldagsersättning över 4 timmar 1,2% 612 2) Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 0,8% 408 2) Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 0,8% 408 2) T.o.m. 1 timme 0,3% 153 2) T.o.m. 1 timme 0,3% 153 2) 5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst 5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ersättning lämnas för styrkt belopp, maximalt det belopp som framräknas ur form Ersättning lämnas för styrkt belopp, maximalt det belopp som framräknas ur formeln: riksdagsmannaarvodet ( kr 2017)x12 riksdagsmannaarvodet ( kr 2017)x12 12x165 timmar (=1.980 timmar) = 387 kr/tim 12x165 timmar (=1.980 timmar) = 387 kr/tim Vid ersättning enligt schablon lämnas ersättning med det belopp som framräknas Vid ersättning enligt schablon lämnas ersättning med det belopp som framräknas ur formeln deklarerad årsinkomst jml. 3 deklarerad årsinkomst jml. 3 12x165 timmar (= timmar) Maximalt 387 kr/tim 12x165 timmar (= timmar) Maximalt 387 kr/tim Ägardirektiv gällande arvode till förtroendevalda i helägda kommunala bolag Ägardirektiv gällande arvode till förtroendevalda i helägda kommunala bolag Stenungsunds Hem AB Stenungsunds Hem AB Ordförande 25,0% ) Ordförande 25,0% ) Vice ordförande 12,5% ) Vice ordförande 12,5% ) SEMAB SEMAB Ordförande 19,0% ) Ordförande 19,0% ) Vice ordförande 9,5% ) Vice ordförande 9,5% ) Ägardirektiv gällande arvode till förtroendevalda i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Ägardirektiv gällande arvode till förtroendevalda i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Ordförande 12,0% ) Ordförande 12,0% ) Vice ordförande 9,0% ) Vice ordförande 9,0% ) Lekmannarevisor erhåller 7 % av arvodet för Lekmannarevisor erhåller 7 % av arvodet för ordförande i direktionen 7,0% 429 ordförande i direktionen 7,0% ,0% ) ,0% ) Beredningsledare 5,0% ) och 3) Procentsatsen anger procent av riksdagsmannaarvode för 2017 Procentsatsen anger procent av riksdagsmannaarvode för ) 90% ) 90% ) 80% ) 80% ) Fastarvode + sammanträdesarvode 3) Fastarvode + sammanträdesarvode 23

24 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0728/17 Bokslut och årsredovisning 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna årsredovisningen för 2017 med däri gjorda transaktioner. Kommen redovisar ett positivt resultat om 75,4 Mkr. Kommunfullmäktige har i budget 2017 antagit fyra finansiella mål. Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Samtliga finansiella mål har uppfyllts. Nettokostnadsandelen uppgår till 95,5 % sett över den senaste femårsperioden. Självfinansieringsgraden av investeringar är 80,3 % som ett snitt över de senaste fem åren. Soliditeten har förbättrats från 6,6 % år 2016 till 10,9 % år Kommunens skattesats är oförändrad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns årsredovisning 2017 Vidare Kommunfullmäktige 24

25 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 25

26 T j änsteskr ivelse Dnr 0728/17 Therese Allansson Till Kommunfullmäktige Årsredovisning Stenungsunds kommun 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna årsredovisningen för 2017 med däri gjorda transaktioner. Kommen redovisar ett positivt resultat om 75,4 Mkr. Kommunfullmäktige har i budget 2017 antagit fyra finansiella mål. Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Samtliga finansiella mål har uppfyllts. Nettokostnadsandelen uppgår till 95,5 % sett över den senaste femårsperioden. Självfinansieringsgraden av investeringar är 80,3 % som ett snitt över de senaste fem åren. Soliditeten har förbättrats från 6,6 % år 2016 till 10,9 % år Kommunens skattesats är oförändrad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns årsredovisning 2017 STENUNGSUNDS KOMMUN Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 26

27 Årsredovisning

28 INNEHÅLL Innehåll Kommunstyrelsens ordförande...3 Oppositionsrådet har ordet...4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys...6 Måluppföljning Ekonomisk analys av kommunen Driftsredovisning Investeringsredovisning Ekonomisk analys koncernen...20 Personalredovisning...22 RÄKENSKAPER Redovisningsprinciper...26 Resultaträkning...28 Kassaflödesanalys...28 Balansräkning...29 Noter kommunen...30 Noter koncernen...33 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sektor utbildning...36 Sektor socialtjänst...40 Sektor samhällsbyggnad...43 Vatten och avlopp...45 Avfall Sektor stödfunktioner...48 Politisk verksamhet...50 Fem år i sammandrag Så här används 100 kronor Strandvägen 15, Stenungsund info@stenungsund.se PRODUKTION C/o Lillebil AB TRYCK Tryckservice 2 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

29 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kommunstyrelsens ordförande 2017 blev ett annorlunda år sett ur politiskt perspektiv och bokslutet visar ett högt och glädjande resultat. BOKSLUT 2017 Blickar vi tillbaka på 2017 har året politiskt sett varit ett annorlunda år. Kommunen fick en ny majoritet och det innebar en del byten på de politiska posterna. Bland annat fick vi ett nytt kommunalråd och oppositionsråd. Det går bra för Stenungsund. Bokslutet för kommunen visar ett högt resultat, vilket är mycket glädjande. En stor del av resultatet består av intäkter av engångskaraktär så som försäljning av mark. Årets positiva resultat har gjort att vi har kunnat amortera ner på våra lån och resultatet innebär att vi har bättre förutsättningar att klara de stora investeringarna som kommunen har framför sig. I kommunens verksamheter är det både positiva och negativa siffror. Inom grundskola och inom vård och omsorg har vi bekymmer med att få pengarna att räcka till och även svårt att nå våra mål. En del av osäkerheten är statsbidrag som vi har ansökt om men inte alltid har blivit beviljade. Bland årets händelser vill jag särskilt lyfta fram några saker. Vi ser att vi nu har en mer attraktiv gymnasieskola och antalet elever ökar. Personer som behöver samhällets ekonomiska stöd har under året minskat, detta är inget unikt för Stenungsund utan ser likadant ut i alla kommuner i Göteborgsregionen. Vi har under året gjort en stor kartläggning av förskolor och skollokaler, dels över status på befintliga och för framtida lokalbehov p g a befolkningsökning. Denna utredning ligger nu till grund för framtida investeringsplaner. En av de stora investeringarna som pågår just nu är den nya simhallen som byggs i Stenungsund Arena. Vi har under året genomfört miljöinvesteringar i vatten och avlopp genom utbyggnad av områden som inte har haft bra avloppslösningar, vi har bytt ventilationsaggregat för värmeåtervinning och vi har bytt belysning till LED-armaturer. Kommunens skattesats har varit oförändrad sedan 2006 då den sänktes med 25 öre av dåvarande majoritet av socialdemokraterna, vänstern, miljöpartiet och centern. En stor utmaning under året har varit att minska på boendeplatser för ensamkommande barn till följd av nya regler, vilket har påverkat socialtjänst mycket. Det är en av de saker vi behöver fortsätta arbeta med under kommande år. Vi har också haft lediga boendeplatser på våra vård och äldreomsorgsboenden. Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har minskat, men vi har även haft stor rekrytering av personal under året till följd av ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Personalen har under året genomfört ett gott arbete för Stenungsunds kommuns invånares bästa med de förutsättningar som politiken har gett. Nu vänder vi blicken åt ett spännande 2018 där valet självklart får ett stort fokus. Bo Pettersson (S) Kommunalråd STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

30 OPPOSITIONSRÅDET Oppositionsrådet har ordet Det börjar snart bli en utsliten fras, men det går bra för Stenungsund; och så har det varit under flera år nu. Befolkningen ökar konstant och under sommaren blev vi över härliga Stenungsundare! Olika mätningar visar att invånare och företagare är nöjda, eleverna trivs i skolan, föräldrar och brukare är nöjda med den kommunala servicen och nöjdheten hos kommunens medarbetare stiger. Efter 10 år av Alliansstyre är ekonomin stabil och vi vände en stor negativ soliditet till plus. Årets bokslut visar på en fortsatt positiv utveckling. Varför är detta så viktigt? Alla kommuner står inför stora förändringar och tuffare ekonomiska tider, bland annat på grund av den demografiska utvecklingen. Att det föds många barn och fler äldre lever längre är naturligtvis positivt men innebär samtidigt stora ekonomiska utmaningar för samhället; en växande grupp barn och äldre ska försörjas av en minskande grupp i arbetsför ålder. Då känns det skönt att Stenungsund nu är väl rustat för framtiden. men vi behöver också investeringar i service. Förskolor, skolor, äldreboende och infrastruktur kommer att behöva prioriteras i kommande budgetar. Bra politik för att stimulera näringslivet är också nödvändig för att hålla kvar arbetslösheten på en låg nivå och trygga finansieringen för Stenungsundsbornas framtida välfärd. Alliansen har under tio år lagt grunden för detta genom att stärka ekonomin. Låt oss inte bli fartblinda utan tillsammans med invånare, företagare och medarbetare utveckla kommunen klokt så går Stenungsund en ljus framtid tillmötes. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda som tillsammans gör Stenungsund fantastiskt varje dag! 2017 har varit ett händelserikt år, inte minst i Stenungsund. Förutom att kommunen i mars bytte politisk majoritet vill jag nämna några saker som jag särskilt tar med mig. Nösnäsgymnasiet har under året kammat hem diverse priser och utmärkelser både regionalt och nationellt. Skolbiblioteket, Teknikcollege och årets UF-företagare har alla fått fina utnämningar och en av Sveriges fem bästa UF-lärare jobbar på Nösnäs. Vilken kvalitetsstämpel för gymnasiet! Kulturhuset Fregatten firade 25-år med en ansiktslyftning där det bland annat skapats ett nytt rum för barn-och ungdomskultur och biblioteket fick utmärkelsen Författarnas bästa bibliotek av Kultur i Väst för sitt arbete med både bredd och kvalitet. Kulturhuset är verkligen ett nav i kommunen. Jag vill också lyfta fram det nya SIMBA-teamet som har startats under året. Det finns en stor oro för ungas psykiska hälsa och det är ett team som ska arbeta med de barn och unga med psykisk ohälsa som tenderar att hamna mellan kommunens och regionens ansvar. De unga är vår framtid och det är så viktigt att vi jobbar stenhårt för att varenda unge ska må bra och få alla möjligheter att utvecklas. Kommunens vision är tydlig; vi ska växa till invånare år Det går, men det krävs planering och långsiktighet om det ska bli bra. Väldigt många bostäder behöver byggas Linda-Maria Hermansson (C) Oppositionsråd 4 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

31 Förvaltningsberättelse 31

32 OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys KONJUNKTURUTVECKLING Under 2017 har svensk ekonomi befunnit sig i en högkonjunktur. Nästa år bedöms konjunkturen stärkas ytterligare för att nå sin topp under Under 2020 förväntas konjunkturen återgå till normalläge. Svensk BNP hade år 2017 en tillväxt om 2,7 % och förväntas bli något starkare Den internationella utvecklingen har varit svag, men för de kommande åren förväntas den bli något bättre. Den kommer dock vara svagare än genomsnittet för perioden , det vill säga före finanskrisen. Den internationella tillväxten kan göra det möjligt för svensk export att växa tre till fyra procent per år. Den inhemska efterfrågan har stått för merparten av tillväxten i landet och beror till största del på investeringar, främst inom bostadsbyggande. Den offentliga konsumtionen har ökat väsentligt och beror till stor del på flyktinginvandringen. Hushållens konsumtion förväntas öka de kommande åren och bidra till den starka efterfrågan. SKATTEINTÄKTERNA ÖKAR, MEN OCKSÅ KOSTNADERNA Skatteunderlaget har växt snabbt de senaste två åren och gör det också under Detta till följd av den starka sysselsättningstillväxten. Nivåerna kommer att mattas av för att hamna nära noll Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att löneökningstakten stiger något. Kommunerna står emellertid inför stor ekonomiska utmaningar. Det demografiska trycket ökar på längre sikt med allt fler yngre och äldre, åldersgrupper med särskilt stora behov av kommunernas verksamheter. Vidare prognostiseras pensionskostnaderna öka. Detta sammantaget gör att kommunerna måste göra anpassningar för att kunna klara målen för god ekonomisk hushållning. Två av tre kommuner uppger att de under 2017 har haft påtagliga kostnadsökningar i en eller flera verksamheter. De verksamheter som ökar i flest kommuner är skola och individ- och familjeomsorg (exklusive ekonomiskt bistånd). De verksamheter där kostnaderna minskat i flest kommuner är flyktingmottagande och ekonomiskt bistånd. Även investeringsnivån fortsätter att vara hög och ligger på en prognostiserad nivå på ca 10 % av skatter och bidrag. BEFOLKNING Under 2017 passerades en historisk befolkningsgräns när Sveriges folkmängd översteg tio miljoner. Befolkningsökningen i antal personer var och fanns folkbokförda i landet. Befolkningen ökar av två anledningar. Dels föds fler barn än det dör personer, vilket inneburit en naturlig folkökning under året på personer. Dels har antalet personer som invandrat varit betydligt fler än vad som utvandrat. Detta har inneburit ett invandringsöverskott på personer. Invandringen var dock lägre 2017 jämfört med 2016, detta efter fem år av ökad invandring. De senaste årens höga invandring av personer födda i Syrien har medfört att Syrien gått om Finland som det födelseland som är vanligast bland de utrikes födda. I 226 av Sveriges 290 kommuner ökade befolkningen under I storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Uppsala ökade befolkningen mest. Invandringen är den främsta anledningen till befolkningsökningen. Samtliga kommuner, även de som minskat i antal, hade ett invandringsöverskott. Mest minskade befolkningen i Torsby, Söderhamn och Filipstad. Stenungsund ökade sin befolkning med 409 till personer, vilket motsvarar en ökning med 1,6%. Sedan 2007 har befolkningen ökat med personer. Sedan 2015 har antalet män ökat mer än antalet kvinnor. Detta gäller såväl riket som i Stenungsund. Invånare i Stenungsunds kommun (Invånare) ARBETSMARKNAD De senaste åren har sysselsättningen stigit och så även De senaste årens starka tillväxt i svensk ekonomi har bidragit till den ökade sysselsättningen. Under 2017 ökade antalet sysselsatta personer med personer. Utrikes födda svarar för merparten av jobbtillväxten. Antalet anställda inom kommunal STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

33 OMVÄRLDSANALYS sektor ökade med till personer. Den starka efterfrågan på arbetskraft har bidragit till att det inom vissa yrkesgrupper istället råder brist på arbetskraft, inte minst inom den offentliga tjänstesektorn. Mellan 2016 och 2017 minskade antalet inskrivna arbetslösa utrikes födda från i genomsnitt till personer. Andelen långtidsarbetslösa var i genomsnitt personer. Arbetslösheten har i relation till arbetskraften gått ner i såväl riket, länet som i Stenungsund. Den öppna arbetslösheten i Stenungsund uppgår till 3,6 %, vilket är samma nivå som Sett över en tidsperiod om fem år har arbetslösheten gått ner med 0,8 procentenheter. I riket har arbetslösheten minskat med 1,0 procentenhet och uppgår 2017 till 7,5 %. Öppen arbetslöshet (Procent) 10 8 Stenungsund VGR Riket BOSTADSBYGGANDE Byggande av nya bostäder under den närmaste femårsperioden kommer huvudsakligen att ske i form av förtätningar och kompletteringar i Stenungsunds samhälle. Platser som kommer att bebyggas är bland annat Solgårdsterrassen, Hasselhöjden och Hallerna. Utanför centrala Stenungsund kommer nya bostäder att byggas i Stora Höga, i Spekeröd i anslutning till nya skolan och i Jörlanda på Kvarnhöjden. HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöstrategiskt arbete Under året har kommunens arbete med miljöstrategiska frågor ökat i omfattning och arbetet ligger i linje med kommunens antagna vision och arbete för ett hållbart samhälle. Det har bland annat resulterat i att miljöfrågor tydligare kommit upp på dagordningen inom kommunens och sektor samhällsbyggnads ledningsarbete. Arbetet har bland annat handlat om omvärldsanalys och nätverksarbete med andra kommuner och myndigheter STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppföljning 2017 Sammanfattningsvis uppnås 71% av alla mål helt eller delvis uppfylldes samtliga finansiella mål. 60 % av inriktningsmålen uppfylldes helt eller delvis. Med hänvisning till detta kan konstateras att Stenungsunds kommun bedriver en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat att kommunen ska ha såväl finansiella mål som mål för verksamheten. Kommunallagen stadgar dessutom att kommunerna ska ha en ekonomi i balans vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att den löpande verksamheten inte ska behöva finansieras med lån. Målen som i Stenungsunds kommun definieras som inriktningsmål beskriver syfte och inriktning och är ett uttryck för den politiska viljan. Inriktningsmålen är en del av budgeten och stäms av både i hel- och delårsbokslut. I Stenungsunds kommun uppnås god ekonomisk hushållning genom att 70 % av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda uppfylldes samtliga finansiella mål. 60 % av inriktningsmålen uppfylldes helt eller delvis. Med hänvisning till detta kan konstateras att Stenungsunds kommun bedriver en verksamhet med god ekonomisk hushållning. RESULTAT FINANSIELLA MÅL Kommunfullmäktige har i budget för 2017 antagit fyra finansiella mål. Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Nettokostnadsandelen uppgår 2017 till 94,9 %. Sett över den senaste femårsperioden uppgår nettokostnadsandelen till 95,5%. Målet är därmed uppfyllt. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Självfinansieringsgraden för 2017 uppgår till 99,7 %. Sett över den senaste femårsperioden uppgår självfinansieringsgraden till 80,3 %. Målet är därmed uppfyllt. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten uppgår till 10,9 % vid årets slut. Vid bokslut 2016 uppgick soliditeten till 6,6 %. Målet är därmed uppfyllt. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Kommunen skattesats har inte förändrats, målet är därmed uppfyllt. RESULTAT INRIKTNINGSMÅL 2017 På följande sidor redovisas en sammanställning av kommunens måluppfyllelse gällande inriktningsmålen. Inriktningsmålen är tio stycken och utgår från Stenungsunds kommuns vision 2035 Stenungsund, det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. Visionen har två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling Kommunfullmäktige antog tio inriktningsmål i budget Av dessa har tre mål uppfyllts, d.v.s. 30 %. Tre mål har delvis uppfyllts, vilket motsvarar 30 % och fyra mål, 40 %, har inte uppfyllts. Måluppfyllelse 2017 Uppfyllt 30% Delvis uppfyllt 30% Ej uppfyllt 40% Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt 8 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. n Av betygsstatistiken konstateras att något färre än tidigare når kunskapsmålen i alla ämnen och att det i flera ämnen är färre som klarar kraven. Däremot är elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA 10 % fler jämfört med 2016, 77 %. Medelvärdet för riket är 69 %. Stenungsund ligger högre än riket gällande elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, 83 %. Medelvärdet för riket är 76 %. Även elever i årskurs nio som är behöriga till något yrkesprogram ligger högre än medelvärdet för riket. 87 % för Stenungsunds kommun mot medelvärdet för riket, 84 %. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. n Andelen Stenungsundselever med examen inom fyra år har minskat med två procentenheter jämfört med föregående läsår och är nu 72 %. Stenungsund ligger på samma nivå som medelvärdet för landet. Andelen med examen som läser på Nösnäsgymnasiet har däremot ökat något, från 69 % 2016 till 70 % Minskningen är således hänförlig till andra gymnasieskolors verksamhet. Även på andra mätpunkter ser resultaten bättre ut än tidigare år. Exempelvis har den genomsnittliga betygspoängen ökat från 13, till 13, och andelen A och B i år 3 har ökat från 19,7 % till 26,2 %. Andelen av befolkningen som får försörjningsstöd ska minska. n Det är en jämförelsevis liten andel av befolkningen i Stenungsunds kommun som får försörjningsstöd, 2,6 % 2017 och 2,5 % Det ska jämföras med medelvärdet för riket som är 4,2 %. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. n Inriktningsmålet mäts med två rankingar, en från Svenskt Näringsliv och en från Öppna jämförelser Insikt. Syftet med Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. I 2017 års ranking placerade sig Stenungsunds kommun på plats 61 av Sveriges 290 kommuner, vilket är en sänkning med åtta placeringar sedan Sett över tid är utvecklingen positiv, 2015 var placeringen exempelvis 73. Insikt är en kvalitetsmätning där företagarna gör en helhetsbedömning av servicen i kommunens myndighetsutövning. Stenungsunds kommuns NKI 2015 var 64. Insikt redovisade ingen rapport 2016 men 2017 är NKI 73 för Stenungsunds kommun. Rankingen har gått från plats 157 till plats 50. Bostadsbeståndet ska öka med 140 bostäder per år över en femårsperiod. n De senaste tre åren har bostadsbeståndet ökat med över 100 bostäder varje år. Under 2017 har 142 lägenheter färdigställts varav 87 i flerbostadshus och 6 i boende äldre/funktionshindrade. Flera större bygglovsärenden är på gång och de kommande två åren förväntas slutbesked kunna ges till ett stort antal bostäder (Stenunge Strand, Ucklum, Nyborgsvägen och Getskär). Prognosen är mycket god för detta inriktningsmål sett över en femårsperiod varför målet bedöms som uppfyllt. Antalet olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod ska bli färre. n Antalet olika vårdare som besöker en hemtjänsttagare under en 14-dagarsperiod minskade från 18 till 17 mellan 2015 och ligger antalet kvar på samma nivå som Medelvärdet för riket är 15 personer. Då tre av fem hemtjänstområden uppnår målet bedöms målet som delvis uppfyllt. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska. n Väntetiden för att få en plats på ett av kommunens särskilda boenden har ökat från 73 dagar till 84. Medelvärdet i riket var 57 dagar En förklaring till ökningen är att sektorn flyttat ett antal personer från funktionshinderverksamheten till äldreboende. Detta för att bättre tillgodose dessa personers behov och för att kunna avsluta externa placeringar. Barn och unga ska prioriteras i kulturverksamheten. n Under 2017 har antalet programaktiviteter, för fritid och kultur ökat från 307 till 415. Ökningen beror till stor del på att kultur under 2017 fick ett statligt stöd för bedrivande av sommarlovsaktiviteter. Många programaktiviteter har genomförts i samverkan med föreningar och studieförbund. Ett antal har dessutom genomförts i samarbete med skolan, eller direkt riktat sig till skolan. Kultur och fritid tillhandahåller ett kvalitativt allt rikare utbud av aktiviteter till allt fler målgrupper. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. n Energiförbrukningen har sjunkit från 201,5 kwh/m2 till 199,4 kwh/m2. Arbetet med att inventera och registrera samtliga enskilda avlopp i kommunen färdigställdes under året och arbetet med att Stenungsunds vatten och avlopp ska bli mer hållbart pågår. Faktiskt utläckage av producerat dricksvatten har dessvärre inte sjunkit utan ligger kvar på samma nivå som Utläckage definieras som skillnaden mellan producerat respektive försålt dricksvatten. Arbetet med att ta fram en komplett VA-plan är påbörjat. Andelen miljöbilsklassade fordon, enligt 2013 års miljöbilsklassning, har ökat från 0 % till 13 % under Under året påbörjades en mätning av produktions- och tallrikssvinn på kommunens skolor och förskolor. Mätningarna gjordes under tio dagar och resulterade i att för ätande blev tallrikssvinnet 19,2 gram per person och produktionssvinnet 42,7 gram per person. Integrationen av nyanlända ska vara effektiv. n Indikatorn för 2017 är inte uppfylld. 2/3 av de nyanlända (21-65 år) som har fått uppehållstillstånd är inte självförsörjande inom två år. Däremot har alla de 99 personer som anvisats till Stenungsunds kommun fått en bostad anvisad av kommunen. Kommunen har anvisat 45 bostäder. Dessutom har cirka 180 elever läst en yrkesutbildning med språkstöd vilket är betydligt fler än målsättningen var. Antalet utbildningar med språkstöd ökar för varje år. I år tillhandahölls nio olika utbildningar med totalt 14 klasser, vilket är fler än föregående år. Kommunen har kunnat erbjuda alla som så önskat språkpraktikplats. 10 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

38 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys av kommunen Stenungsunds kommun uppvisar ett starkt resultat Detta har medfört att de finansiella målen soliditet, nettokostnadsandel och självfinansieringsgrad av investeringar har utvecklats positivt. Årets resultat har därmed stärkt kommunens ekonomiska ställning. RESULTATANALYS Årets resultat är positivt och uppgår till 75,4 Mkr, vilket är 52,0 Mkr bättre än budget. Den enskilt största posten som förklarar det positiva resultatet utgörs av tomtförsäljning och uppgår till 24,1 Mkr. Kommunen redovisar också ett överskott för kostnader som budgeterats kommunövergripande. Dessa består av medel som avsatts för kapitalkostnader, volym- och löneökningar. Ett tillfälligt statsbidrag för att öka bostadsbyggandet i landet har tillfallit kommunen om 5,0 Mkr. Det gynnsamma ränteläget tillsammans med lägre låneskuld har gett en positiv budgetavvikelse av räntekostnader. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Om kommunen redovisar ett negativt balanskravsresultat måste det återställas inom en treårsperiod. Vid avstämning av balanskravet ska realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning räknas bort samt förändringen av den delen av pensionsförpliktelserna som intjänats före Balanskravsresultatet uppgår till 63,8 Mkr. BALANSKRAVSUTREDNING Mkr Årets redovisade resultat 43,3 138,0 75,4 Nettoresultat vid avyttring av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjustering 43,3 138,0 75,4 Pensionsförpliktelser före ,8-25,7-11,6 Balanskravsresultat 20,5 112,3 63,8 Resultatutveckling , , ,3 138,0 75,4 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 473,7 Mkr, vilket är en ökning mot föregående år med 29,4 Mkr och motsvarar 6,6 %. Tomtförsäljning står för den största ökningen. Intäkter avseende eftersökta medel från Migrationsverket för asylsökande inom gymnasiet har ökat mellan åren. Verksamhetens kostnader uppgår till 1 761,7 Mkr att jämföra med 1 717,3 Mkr 2016, vilket är en ökning med 2,6 %. Personalkostnaderna som utgör kommunens största kostnadspost ökar med 2,3 %. Antalet årsarbetare ligger i nivå med föregående år och ökningen består således av lönerevision. Kostnaderna för pensioner har ökat väsentligt från 51,5 Mkr till 61,0 Mkr, men det är i linje med KPA:s prognoser för året. Övriga kostnader har ökat med 18,2 Mkr vilket motsvarar 5,7 %. Del av kostnadsökning kan härledas till medlemsavgift till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund som bildades Tidigare var räddningstjänsten organiserad i kommunen och merparten av kostnaden redovisad som personalkostnad. Köp av huvudverksamhet har minskat med 10 Mkr och beror främst på att antalet placeringar inom IFO minskat. Kostnaderna för avskrivningar har ökat från 74,4 Mkr till 81,3 12 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

39 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mkr. Fortsatt höga investeringsutgifter förväntas kommande år, men avskrivningskostnaderna kommer att dämpas 2019 då kommunen kommer att införa komponentavskrivning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunens skatteintäkter uppgick 2017 till 1 332,4 Mkr, vilket är en ökning med 74,6 Mkr jämfört med Årets skatteintäkter inkluderar en positiv slutavräkning för 2016 på 1,4 Mkr och en negativ preliminär avräkning för 2017 på 5,3 Mkr. De generella statsbidragen minskade med 14,7 Mkr jämfört med 2016 och uppgår till 134,1 Mkr. Den största skillnaden avser det tillfälliga statsbidraget för mottagning av flyktingar. En del av det som 2016 utbetalades som generellt statsbidrag ingår nu i skatteintäkterna. Beloppet för detta uppgår 2017 till 5,4 Mkr. Den andra delen har fördelats ut via flyktingvariabler och uppgår till 9,4 Mkr och redovisas som generellt statsbidrag. Föregående år var summan av dessa 19,9 Mkr och intäktsfördes i sin helhet som generellt statsbidrag. Stenungsunds kommun erhöll 5,0 Mkr i statsbidrag från Boverket för ökat bostadsbyggande. Sammantaget ökar skatter och bidrag med 60,0 Mkr, vilket motsvarar en ökning på 4,3 %. Ökningen mellan 2015 och 2016 uppgick till 7,2 %. Skatter och statsbidrag Nettokostnadsandelen (Procent) , , Snitt 5 år Finansnetto Finansnettot är negativt och uppgår till -21,9 Mkr för Det är 10,9 Mkr bättre än budget. De finansiella intäkterna uppgår till 5,0 Mkr, vilket är 1,3 Mkr högre än budget och beror främst på överskottsutdelning från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna uppgår till 26,8 Mkr mot budgeterat 35,7 Mkr. Räntor på lån har varit lägre dels beroende på det gynnsamma ränteläget och dels beroende på en lägre låneskuld. Av de finansiella kostnaderna utgör 16,1 Mkr ränta på pensionsavsättningar. 90,2 94,9 95,5 SKATTER OCH STATSBIDRAG Mnkr Skatter 1 095, , , , ,4 Statsbidrag 102,7 122,2 120,4 148,7 134,1 Summa 1 198, , , , ,5 Ökning % 4,5% 4,3% 4,9% 7,2% 4,3% Finansnetto (Mkr) ,3 Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen talar om hur stor andel av skatteintäkter, inklusive finansnetto, som har gått åt för att finansiera verksamhetens nettokostnader. För att kommunen ska ha en bra kostnadskontroll och ett handlingsutrymme för oförutsedda kostnader samt finansiering av investeringar är 98 % nettokostnadsandel ett bra riktmärke. För 2017 uppgick kommunens nettokostnadsandel till 94,9 % ,6-13, , , Not: Diagrammet visar finansnetto exkl effekten av sänkningen av diskonteringsräntan för Kostnaden uppgick till 47,3 Mkr. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

40 FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE FINANSIELL STÄLLNING Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 148,9 Mkr, vilket är en lägre nivå en budgeterat, men en ökning med 3,1 Mkr mot föregående år. Investeringar som gjorts under året innefattar bland annat nytt LSS-boende på Hallerna, upprustning av avloppsreningsverk i Ucklum samt byggnation av ny simhall. Investeringsnivån kommer fortsatt att ligga på en hög nivå de kommande åren. Nettoinvesteringar och avskrivningar Avsättningen som avser den förmånsbestämda ålderspensionen uppgår till 78,5 Mkr, vilket är en ökning med 7,5 Mkr jämfört med Från och med tillämpar Stenungsunds kommun fullfonderingsmodellen, vilket innebär att hela ansvarsförbindelsen redovisas i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen uppgår till 474 Mkr, en minskning med 12 Mkr jämfört med Pensionsskuld (Mkr) (Mkr) , , , ,2 60,3 63,1 69, Avskrivningar 74,4 81, Pensionsförpliktelser före Avsättning Not: Diagrammet visar den totala pensionsskulden i form av ansvarsförbindelse och förmånsbestämd ålderspension. Nettoinvesteringar Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för pensioner avser dels förmånsbestämd ålderspension, dels pensioner intjänade tom Förmånsbestämd ålderspension avser pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp. 14 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2017 Avsättning för täckande av deponi Täckningen av deponierna Rinnela och Stripplekärr är avslutad. En avsättning gjordes 2009 på 4,0 Mkr för att möta framtida kostnader för provtagning och analys samt omhändertagande av lakvatten. En extra avsättning gjordes 2016 på 2,1 Mkr då man gjort en ny beräkning av återstående kostnader för återställandet fram till och med år Under 2017 har en 40

41 FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE värderingsprövning gjorts och inga ytterligare avsättningar har gjorts. Under året har 0,4 Mkr använts och återstående avsättning är 4,1 Mkr. Stenungsunds kommun hamnade i på mitten av 90-talet, med stora borgensåtaganden som behövde infrias. Soliditet SKULDER 15 Låneskuld 10 (Procent) Låneskulden har minskat med 60 Mkr och uppgår till 550 Mkr. Av låneskulden är 72 Mkr vidareutlånade till det kommunala bolaget Stenungsunds Energi. 10,9 6, ,5-5 Skulder till kreditinstitut -5,0 (Mkr) Soliditet i GR- kommunerna (Procent) , Stenungsunds Energi Kommunen Mölndal Härryda Partille Kungsbacka Ale Lerum Alingsås Öckerö Stenungsund Kungälv -30 Tjörn -20 Lilla Edet Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna uppgår till 340,5 Mkr, vilket är en minskning med 21,3 Mkr. Den kortfristiga skulden till koncernbolag har minskat med 23,7 Mkr och beror på lägre saldo på de kommunalägda bolagens transaktionskonton inom koncernkontot. Koncernkontot redovisas som en tillgång på banken i kommunens årsredovisning och bolagens saldon redovisas samtidigt som en kortfristig skuld till bolagen. Semesterlöneskulden har ökat med 2,8 Mkr medan upplupna lönekostnader så som tim- och OB-kostnader minskat med 2,0 Mkr. Soliditeten i diagrammet ovan avser Siffrorna från övriga kommuner är preliminära. Skattesats i GR- kommunerna (Procent) 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 19,5 Lilla Edet Ale Tjörn Stenungsund Kungälv Alingsås Kungsbacka Öckerö Lerum Härryda 18,5 Mölndal 19,0 Partille Soliditet Soliditeten talar om hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. En stark soliditet innebär en ökad handlingsfrihet och en förmåga att hantera framtida ekonomiska växlingar och ökat investeringsbehov. Soliditeten redovisas inklusive hela pensionsåtagandet. Stenungsunds kommun har haft en positiv förändring av soliditeten tack vare flera år av goda resultat och för 2017 uppgår den till 10,9 %. Så sent som 2015 var soliditeten negativ till följd den svåra situation som STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅTAGANDE OCH RISK Åtagande Borgensåtagande Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 598,7 Mkr, vilket är en minskning mot föregående år med 9 Mkr. Minskningen är framförallt hänförlig till det kommunala bolaget Stenungsundshem. Åtagandet gentemot dem har minskat med 17,7 Mkr. Borgensåtagandena avser till största delen bostäder och där står Stenungsundshem för 472,3 Mkr. Behovet av bostäder i kommunen är stort och så länge det förhåller sig så är åtagandena gentemot Stenungsundshem och bostadsrättsföreningarna inte att anse som särskilt riskfyllda. Borgensåtagande med högst risk är de drygt 17,0 Mkr som kommunen har mot föreningar. Under året har dessa ökat med 0,5 Mkr. Pensionsåtagande Kommunen har ett ansvar för dem som arbetar och har arbetat i kommunen att klara av att utbetala pensionerna för dessa. Kommunens pensionsskuld är uppdelad i två delar. Ansvarsförbindelsen är den del som avser skulden som är intjänad tom 1997, den uppgår till 474 Mkr och den andra delen avser förmånsbestämd ålderspension och den uppgår till 79 Mkr. Ansvarsförbindelsen redovisas från och med som en avsättning. I många fall kan ansvarsförbindelsen ses som ett hot som blir svårt att hantera i framtiden. Ansvarsförbindelsen har dock minskat med 11,5 Mkr till 474 Mkr. Enligt den prognos kommunen erhållit från KPA förväntas ansvarsförbindelsen minska till 432,6 Mkr år Däremot ökar åtagandet för den förmånsbestämda ålderspensionen betydligt mer. Perioden fram till 2022 ökar den med 72,6 Mkr från dagens 79 Mkr till 151,6 Mkr. Stenungsunds kommun ökar sin befolkning relativt mycket varje år och därmed är det en större kommun som ska betala av den skuld som upparbetats när kommunen var mindre. Pensionsutveckling Pensionskostnad, Mkr 57 69,2 73,7 74,2 91,9 89,7 94,9 Pensionskostnad/skatter mm 4,1 4,7% 4,9% 4,7% 5,7% 5,4% 5,5% Pensionsskuld, Mkr Ansvarsförbindelse, Mkr RISKER Finansiella risker Stenungsunds kommuns löpande likviditetshantering hanteras genom koncernkontosystemet. Kommunens låneskuld har minskat med 60 Mkr jämfört med Ett par lån har förhandlats om under året och två lån har amorterats bort i slutet av året. Snitträntan uppgår per till 1,53 %, vilket är en marginell minskning jämfört med Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 1,4 år per Samtliga kommunens lån har tagits upp hos Kommuninvest Kommunens utlåning består av koncernintern utlåning till Stenungsunds Energi uppgående till 72 Mkr per och ett förlagslån till Kommuninvest ekonomiska förening uppgående till 4,5 Mkr. Stenungsunds Energi lånar av kommunen till en årlig snittränta + 20 räntepunkter. Räntan justeras årligen. DERIVAT För att hantera ränterisken i samband med upplåning använder sig kommunen bl a av ränteswapavtal, sk derivat. En ränteswap är ett avtal mellan två parter att utföra betalningar till varandra beräknade på fast respektive rörlig ränta. Swapavtalen är kopplade till underliggande lån med rörlig ränta. Genom att ingå ett swapavtal omvandlas den rörliga räntan till fast ränta med önskad löptid utan att låneavtalen berörs. Swapavtalen och låneavtalen är således separata avtal och bär sina respektive avtalsrisker. Ränteswappar värderas på balansdagen med utgångspunkt från aktuellt ränteläge och återstående löptid. Om räntan gått ner i förhållande till avtalad ränta uppstår ett negativt marknadsvärde och det motsatta om räntan gått upp. Utgångspunkten är för såväl låneavtalen som swapavtalen att de ska innehas under hela dess löptid. Stenungsunds kommun hanterar också ränterisken genom att ta upp lån med fast ränta. I sådana fall är kapitalbindnings- 16 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

43 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE tiden lika med räntebindningstiden och regleras i samma avtal. Valet av bindningstider och avtalslösning avgörs vid respektive lånetillfälle med hänsyn tagen till finanspolicy samt pris. Under 2017 har ett swapavtal löpt ut och inga nya swapavtal har ingåtts. mycket gynnsamt under de senaste åren och för 2017 hamnar soliditeten inklusive pensionsskulden på 10,9%. De finansiella målen bidrar i hög utsträckning till att styra ekonomin i rätt riktning. Dock kommer den demografiska utvecklingen innebära utmaningar för kommunens ekonomi och kommer ställa krav på effektivitetsåtgärdande arbete. FRAMTID Stenungsunds kommun växer med i genomsnitt 1 % per år. Det medför att skatteintäkterna ökar men också att kraven på kommunen ökar såväl ekonomiskt som social service. Investeringarna har varit höga de senaste åren, så även för Investeringarna kommer ligga på en fortsatt hög nivå de kommande åren då byggnation pågår och är planerat för bland annat förskolor, skolor, olika former av boenden samt fritidsanläggningar. Till följd av detta kommer avskrivningar och räntor ta en större del av budgeten framöver. Gynnsamt i sammanhanget är de fortsatt låga räntenivåerna. Även pensionskostnaderna ökar framöver. Idag utgör de 4,1 % av skatter och bidrag, 2020 kommer de utgöra 5,7 %. Soliditeten har utvecklats STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

44 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftsredovisning RESULTATET I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGET Resultatet för Stenungsunds kommun uppgår till 75,4 Mkr, att jämföra med budget på 23,4 Mkr. Flera engångsposter, såväl negativa som positiva, har påverkat resultatet. De positiva omfattar byggbonus och försäljning av tomter. De negativa utgörs av nedskrivningar av anläggningstillgångar. Övriga budgetavvikelser presenteras mer detaljerat längre fram i dokumentet för respektive sektors verksamhetsberättelser. ÖVERGRIPANDE Kommunövergripande har en positiv avvikelse mot budget på totalt 19,9 Mkr. Orsaken till det positiva resultatet är i huvudsak att de centrala medel som avsätts för löneökningar, volymförändringar och ökade driftkostnader för investeringar i nya lokaler mm inte ianspråktagits i den utsträckning som budgeterats. Regeringen lämnade ett tillfälligt kommunbidrag som ett stöd för ensamkommande barn som fyller 18 år under asylprocessen. Stenungsund fick 1,4 Mkr och dessa redovisas under Kommunövergripande. Semesterlöneskulden, inklusive skuld för okompenserad övertid, ökade med 2,8 Mkr. Antalet sparade dagar har ökat med 220 sedan 2016, vilket motsvarar 1,5 Mkr. Skulden avseende uppehållslön har ökat med närmare 0,5 Mkr. Ferielöneskulden har ökat med 0,7 Mkr, men minskat i antal dagar. Skuldens ökning kan härledas till lärarnas löneutveckling. Räddningstjänsten övergick i räddningstjänstförbundet Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. Kommunen betalar en medlemsavgift till förbundet vars utfall i allt väsentligt följer budget. SEKTORERNA Årets samlade budgetavvikelse för kommunens sektorer är -10,2 Mkr, vilket kan jämföras med -12,1 Mkr föregående år. Budgetavvikelsen återfinns i sin helhet inom sektor socialtjänst Mkr Ram Avvikelse % Sektor Utbildning ,0-8,0-0% som har en avvikelse om -16,6 Mkr. Underskottet beror främst på köpta platser inom IFO och höga övertidskostnader inom vård och omsorg till följd av svårigheter att rekrytera personal till verksamheten. Underskottet dämpas av sektor samhällsbyggnad och sektor stödfunktioner som har ett resultat på 2,7 Mkr respektive 3,6 Mkr. Budget Bokslut Budget- Mkr avvikelse Politisk verksamhet -9,3-9,9-0,6 Kommunövergripande -33,4-13,5 19,9 Pensioner mm -12,1-3,5 8,6 Räddningstjänst -14,3-14,3-0,0 Sektor utbildning Sektorsövergripande -7,8-6,2 1,6 Förskola -164,6-160,2 4,4 Grundskola -306,1-317,2-11,1 Staben -56,7-54,4 2,3 Gymnasium -103,3-101,3 2,0 Särskola -22,4-22,3 0,1 Kompetens och utveckling -28,0-27,5 0,5 Kultur/Fritid -37,3-36,9 0,4 Sektor socialtjänst IFO/funktionshinder -270,1-276,1-6,0 - varav försörjningsstöd -25,0-22,7 2,3 Vård och omsorg -231,6-242,3-10,7 Sektor samhällsbyggnad Samhällsbyggnad inkl färdtjänst -46,2-46,3-0,1 Bostadsanpassning -3,0-1,7 1,3 Idrott anläggning -28,2-28,1 0,1 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0,3 0,3 Renhållning (avgiftsfinansierad) 1,3 1,3 Sektor stödfunktioner Stödfunktioner -55,5-51,9 3,6 - varav Fastighet 1,7 1,7 - varav Måltid 0,2 0,2 Kalkylerad kapitalkostnad 106,1 98,6-7,5 Avskrivningar -83,8-81,0 2,8 Nettokostnad , ,6 13,0 Finansverksamheten 1 431, ,9 14,8 Tomtförsäljning 24,1 24,1 Årets resultat 23,4 75,4 51,9 Sektor Socialtjänst , ,0-3% Sektor Samhällsbyggnad , ,0 4% Sektor Stödfunktioner , ,0 7% 18 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning Budget Bokslut Budget- Mkr avvikelse Större investeringar - Simhall Stenungsund Arena 47,8 99,3-51,5 - Gruppboende LSS/Tveten 21,7 0,0 21,7 - LSS-boende Hallerna 6,9 7,0-0,1 Sektor utbildning - Förskola 7,9 1,6 6,3 - Grundskola 7,8 1,3 6,5 - Gymnasium 5,9 3,1 2,8 - Kultur Fritid 1,4 1,4 0,0 Sektor socialtjänst - Individ & familjeomsorg 1,6 1,1 0,5 - Vård & omsorg 4,1 1,3 2,8 Sektor samhällsbyggnad - Samhällsbyggnad 51,5 5,4 46,1 - Idrott Anläggning 5,9 1,1 4,8 - Vatten & Avlopp 49,7 31,2 18,5 Sektor stödfunktioner - Stödfunktioner 18,3 2,9 15,4 - Fastighet 23,7 9,7 14,0 - Måltid 2,9 0,3 2,6 SUMMA UTGIFTER 257,1 166,7 90,4 VA-anslutningsavgifter -12,1-11,7-0,4 Gatukostnadsersättningar -6,6-6,1-0,5 SUMMA INKOMSTER -18,7-17,8-0,9 NETTOINVESTERINGAR ,4 148,9 89,5 I tabellen redovisas endast den del av investeringarna som bokförts under Flera av objekten i redovisningen löper över flera år och totalkostnaden är inte den som redovisas i tabellen. Gruppboende LSS/HCP Tveten. Beslut togs i fullmäktige i maj att istället bygga ett LSS-boende för multifunktionshindrade med inkluderad daglig verksamhet på fastigheterna Svenshögen 1:144 och Svenshögen 1:145. Byggnation av den nya simhallen, som ska bli en del av Stenungsund Arena, har pågått under 2016 och Simhallen beräknas stå klar i juni Projektet har kostat mer än budgeterat 2017, men följer som helhet projektplanen och beräknas i stort sett hålla sig inom den totala budgetramen. Under året avslutades byggnation av ett nytt LSS-boende i Hallerna. Boendet består av sju lägenheter samt utrymmen för personal. Boendet stod klart för inflyttning i mars Arbetet med att stärka säkerheten i och kring Nösnäsgymnasiet, bland annat genom att bygga om entrén samt installera ett nytt larmsystem, har nu slutförts. Investeringen bidrar till att man nu har större möjlighet att hyra ut lokaler på gymnasiet utanför skoltid. Flera investeringar för att uppnå energibesparing har utförts under året. Bland annat har det genomförts byte av äldre lysrörsarmaturer till moderna LED- armaturer i tolv lektionssalar. Ventilationsaggregat med bättre värmeåtervinning har installerats på Bergsvägens förskola och brandstationen samt att vattensparteknik har installerats på blandare i alla grupp- och äldreboenden. På kulturhuset Fregatten har en ombyggnation av entrén genomförts. Nytt är en gemensam informationsdisk för hela kulturhuset samt nya möbler till caféet. Investeringar inom Plan och trafik har inte genomförts som planerat. Anledningen är sjukskrivningar och vakanser på enheten under året vilket medfört att projekten inte har kunnat drivas igenom som de ska. Inom VA-området har arbetet med upprustning av Ucklums ARV (avloppsreningsverk) påbörjats under året och kommer att färdigställas under nästkommande år. Arbetet med att anlägga kommunalt VA vid Månsonska planen har avslutats under året och projektet visade sig bli dyrare än budgeterat. Inköp av tomtmark Kyrkenorum 4:210 har gjorts till en köpeskilling av 3 Mkr efter beslut i KS. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

46 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys koncernen I detta avsnitt ges en samlad bild av vilka bolag som tillsammans med kommunen bedriver kommunal verksamhet i Stenungsund och dess samlade redovisning. KONCERNENS SAMMANSÄTTNING I kommunens koncernredovisning ingår Stenungsundshem AB, Stenungsunds Energi och Miljö AB och Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme. Kommunen äger också 25 % av SOLTAK AB och 33 % av Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, men de omfattas inte i den sammanställda redovisningen 2017 på grund av att åtagandet inte är väsentligt för den samlade bilden av kommunens kostnader, resultat och ställning. PERSONAL I KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen har under året haft anställda omräknad till årsarbetare. Av dessa arbetar närmare 95 % i kommunen. Bland de kommunalägda bolagen arbetar flest på Stenungsundshem AB som har 33 anställda. RESULTATANALYS Resultatet för koncernen uppgick till 99,3 Mkr, vilket kan jämföras med 71,4 Mkr Såväl kommunen som bolagen redovisar positiva resultat. I resultatet ingår tomtförsäljning om 24,1 Mkr. Det rådande ränteläget har varit gynnsamt för både kommunen och bolagen och påverkat koncernens resultat positivt. Riktade statsbidrag har också bidragit till årets starka resultat. Vidare har verksamheten för restvärmeleveranser från Stenungsunds Energi och Miljö AB haft en positiv effekt på resultatet. Interna transaktioner I koncernredovisningen har interna transaktioner om 59,4 Mkr justerats mellan kommunen och bolagen. Transaktionerna består till största delen av hyror, el och VA-avgifter. Dessutom har justeringar gjorts för borgens- och ränteavgifter som Stenungsundshem AB och Stenungsunds Energi och Miljö AB betalat till kommunen. Lån från kommunen till Stenungsunds Energi och Miljö AB har minskat med 10 Mkr och uppgår till 72 Mkr. Tillgångar och skulder Koncernens tillgångar har ökat med 46,1 Mkr till 2 699,6 Mkr Likvida medel på koncernkontot har minskat med 48,6 Mkr. Kortfristiga fordringar har minskat med 20 Mkr, beroende på minskade kundfordringar, men också på att de fordringar kommunen hade på Migrationsverket 2016 minskat. Anläggningstillgångarna har ökat med 52,9 Mkr från 2 316,1 Mkr till 2369,0. Investeringsnivån har varit högre inom koncernen jämfört med Investeringsnivån ser ut att ligga på en hög nivå även framöver då Stenungsundshem AB har ett antal större nyproduktioner på gång och kommunen kommer att ligga på en hög investeringsvolym ett par år framöver. Årets resultat har stärkt soliditeten och går från 18,1% till 21,5 %. Finansnetto Finansnettot uppgår till -33,8 Mkr var det -29,3 Mkr. Ökningen beror på den finansiella delen av pensionerna. Risker De två enskilt största risker som finns inom bostadsägandet är efterfrågan på orten, det vill säga vakansgrad/outhyrda lägenheter, samt ökade räntenivåer. För Stenungsundshems del minskar resultatet vid 1 % vakansgrad med ca 1713 tkr (1 696). Vid 1 % ränteuppgång minskar resultatet med ca tkr (1 401). För 2018 räknar Stenungsundshem AB med fortsatt stark efterfrågan på bostäder och i stort sett oförändrade risknivåer. En ytterligare riskfaktor ser man i att utfallet av hyresökningarna i de årliga förhandlingarna med hyresgästföreningen inte uppnått kompensation för utvecklingen av förvaltningskostnaderna. För Stenungsunds Energi är två av riskfaktorerna att produktionsförändringar hos Perstorp och Borealis kan påverka inleveransen av restvärme i fjärrvärmenätet negativt. En ytterligare riskfaktor är att ökade världsmarknadspriser på naturgas påverkar prissättningen av restvärme. Ökad befolkning ställer även krav på ökad kommunal service i form av bland annat barnomsorg, skola och äldreomsorg vilket kan bli en ekonomisk utmaning. Svårigheter att hitta behörig personal inom vissa verksamheter ses också som en risk. 20 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

47 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HELÄGDA BOLAG Stenungsundshem AB Stenungsundshem grundades Stenungsundshem äger och förvaltar bostäder och lokaler i Stenungsund och är kommunens största fastighetsägare. Samtliga fastigheter ligger i Stenungsunds kommun. Solgårdsterrassen AB Solgårdsterrassen är ett helägt dotterbolag till Stenungsundshem AB. Solgårdsterrassen bedriver verksamhet för exploatering av fastigheter. Stenungsunds Energi och Miljö AB SEMAB producerar och distribuerar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Verksamheten sker i nära samarbete med Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme. Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme producerar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Leverantör av fjärrvärme är sedan Stenungsunds Energi & Miljö AB. Stenungsunds kommun Fritid och Fastigheter AB Stenungsunds kommun Fritid och Fastigheter ska på begäran av kommunstyrelsen ingå avtal som syftar till att lämna Stenungsunds kommun säkerhet för kommunens fordran på organisationen, för vars skulder kommunen tecknat borgen. DELÄGDA FÖRETAG SOLTAK AB SOLTAK tillhandahåller ägarkommunerna stöd- och servicetjänster. Bolaget ägs av Stenungsund, Lilla Edet, Tjörn och Kungälvs kommuner. Bolaget ägs till lika delar av ägarkommunerna. Stenungsunds ägarandel är 1/4. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund är ett räddningstjänstförbund med uppdrag att förebygga olyckor och att genomföra räddningsinsatser. Förbundet ägs till lika delar av kommunerna Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund. Renova AB Renova erbjuder produkter och tjänster inom återvinning och avfall. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund, Öckerö och Lerums kommuner. Stenungsunds ägarandel är 1,5 %. Kommuninvest AB Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som ägs av de svenska kommuner och landsting som är medlemmar i bolaget. Bolaget arbetar för att ge sina medlemmar utlåning och rådgivning. Stenungsunds kommun har varit medlem i Kommuninvest sedan 2007 och äger 0,34 % av bolaget. Kommunen Omsättning, Mkr 1 662, , ,7 Årets resultat, Mkr 43,3 138,0 75,4 Soliditet, % -1,5 6,6 10,9 Antal årsarbetare * * per den sista december Stenungsundshem AB Ägarandel, % 100,0 100,0 100,0 Omsättning, Mkr 175,3 183,0 182,9 Årets resultat, Mkr 114,6 23,5 19,1 Soliditet, % 44,3 37,6 39,0 Antal årsarbetare Stenungsunds Energi och Miljö AB Ägarandel, % 100,0 100,0 100,0 Omsättning, Mkr 43,7 45,3 45,6 Årets resultat, Mkr 3,6 5,4 5,3 Soliditet, % 22,3 26,1 30,3 Antal årsarbetare Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Ägarandel, % 100,0 100,0 100,0 Omsättning, Mkr 2,1 2,2 2,3 Årets resultat, Mkr 0,0 0,0 0,0 Soliditet, % 87,7 87,2 87,1 Antal årsarbetare STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

48 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalredovisning Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Egenansvar för det gemensamma och ett gott bemötande är en självklarhet för alla. Arbetsglädje, trivsel, stolthet och ett hälsofrämjande perspektiv ska prägla medarbetare och ledare. Alla som arbetar inom kommunen ska vara goda ambassadörer och arbeta för att ge medborgarna en god service och bra verksamhet. Önskad sysselsättningsgrad ska eftersträvas. PERSONALSTRUKTUR Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mättidpunkten den 31 oktober och avser månadsavlönade, såväl tillsvidareanställd som visstidsanställd personal som omfattas av det centrala kollektivavtalet AB. Personalkostnader avser kalenderår och innefattar även timavlönade. TILLSVIDARE VISSTID TOTAL ÅR Antal Åa Antal Åa Antal Åa * = mätdatum 1 november = mätdatum 31 oktober. ** En person kan ha både en tillsvidare- och en visstidsanställning vilket innebär att totalsumman är lägre än båda delvärdena tillsammans. Totala antalet månadsavlönade i kommunen 2017 har ökat marginellt jämfört med Samtidigt har även en marginell minskning av antalet tillsvidareanställda i kommunen skett, vilket kan förklaras av en verksamhetsövergång av räddningstjänsten och arbetsbrist inom socialtjänst. Störst andel av kommunens månadsavlönade anställda har sektor utbildning med 50,9%, vilket är en minskning från 52,5% år Av kommunens månadsavlönade anställda arbetar 87,9% (87,3% år 2016) inom de två stora sektorerna; sektor utbildning och sektor socialtjänst. Sysselsättningsgrad Av kommunens månadsavlönade har personer, vilket motsvarar 69,1%, en heltidsanställning. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Bland kommunens månadsavlönade har 165 personer en sysselsättningsgrad under 70%, vilket motsvarar 6,8% av de månadsavlönade. Det är en ökning med åtta personer jämfört med Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är 92,3% och är oförändrad jämfört med Ålder och pensionsavgångar Medelåldern bland kommunens månadsavlönade låg oförändrat kvar på 45 år 2017 jämfört med föregående år. Flest månadsavlönade medarbetare, personer, fanns i åldersspannet år. Det motsvarar 46,8% av det totala antalet månadsavlönade, en marginell ökning jämfört med föregående år. Endast 340 var 29 år eller yngre. Gruppen 29 år eller yngre har ökat i andel av det totala antalet månadsavlönade från 13,5% år 2016 till 14,0% år Gruppen 50 år eller äldre uppgick till 956 personer vilket motsvarar 39,2%. En minskning med 0,3 procentenheter från år Könsfördelning Av kommunens månadsavlönade var kvinnor vilket är 82,3%, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med medarbetare var män. Fördelningen av kvinnor och män varierar stort mellan olika sektorer, men i samtliga sektorer finns det fler kvinnor än män. Mest jämnfördelat är det i sektor samhällsbyggnad där 54,1% av de månadsavlönade är kvinnor. SJUKSTATISTIK Enligt lagkrav ska sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ska även redovisas åldersindelad och könsuppdelad. Dessutom ska redovisningen göras för andelen långtidssjukfrånvaro i relation till total sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvarande är den som varit sjukskriven 60 dagar eller längre. Även timanställda räknas med i sjukstatistiken från och med år Under år 2015 investerade kommunen i ett nytt beslutsstödsystem, Hypergene. Det nya beslutsstödsystemet ger mycket bättre möjligheter att säkerställa siffrorna än det tidigare systemet, Impromptu. Sjukstatistiken som räknas fram med det tidigare systemet överensstämmer inte exakt med de siffror som tas fram med det nya. Hypergene har enbart historik inläst från år STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

49 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro över tid ,5 Långtidssjukfrånvaro Av den totala sjukfrånvaron 2017 var 48,1% frånvaro 60 dagar eller längre och betraktas då som långtidssjukfrånvaro. Detta är en ökning med 6,7 procentenheter jämfört med år I procent av tillgänglig ordinarie arbetstid stod långtidssjukfrånvaron för 3,3% 2017, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med ,5 7,5 6,5 5,5 4,5 3,5 Impromptu 6,9% 6,1% Sjukfrånvaro per kön 7,6% ,4% 6,9% HÄLSA/ARBETSMILJÖ Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete Syftet är att det hälsofrämjande arbetet börjar i det lilla och växer successivt till att bli en naturlig del i vardagen. Arbetet bedrivs med ett hälsofrämjande förhållningssätt, vilket innebär att fokusera på det som är bra och fungerar, synliggör det, förstärker det och därefter utvecklar ytterligare delar i små steg. Arbetet sker i två inriktningar; generella och riktade satsningar. År 2013* Kvinnor 6,7 7,4 8,2 8,5 7,7 Män 3,6 4,7 5,0 3,7 3,4 Totalt 6,1 6,9 7,6 7,4 6,9 *Impromtu * 2013 Impromptu= mätdatum 1 november ** = mätdatum 31 oktober. Generella satsningar Syftet med generella satsningar är att alla kan hitta något som främjar sin hälsa utifrån egna behov och utföra aktiviteten när och var det passar individen bäst. Årets erbjudande till alla anställda var friskvårdskuponger till ett värde av 500 kr/person. Under år 2017 har 50,1% av de anställda har nyttjat friskvårdskuponger (48,0% år 2016). Skillnaderna mellan kvinnor och mäns sjuktal är fortsatt höga, men har minskat med 0,5 procentenheter jämfört med Sjukfrånvaro per åldersgrupp År 2013* ,2 6,2 6,2 6,0 5, ,4 6,4 6,9 6,8 6,2 50-7,1 7,7 9,0 8,6 8,5 Totalt 6,1 6,9 7,6 7,4 6,9 *Impromtu * 2013 Impromptu = mätdatum 1 november ** = mätdatum 31 oktober Relaterat till åldersgrupp var sjukfrånvaron högst, 8,5% inom åldersgruppen 50 år och äldre. Inom intervallet upp till 29 år ses en minskning av sjukfrånvaron på 1 procentenhet. I det intervall där de flesta anställda befinner sig, år, har sjukfrånvaron minskat med 0,6 procentenheter jämfört med Riktade satsningar Syftet med riktade satsningar är att grupper gör skräddarsydda insatser utifrån behov, intresse och förutsättningar som gagnar individen, gruppen och verksamheten. Det finns en hälsofrämjande strategi och insatserna sker kontinuerligt, främst på APT och utvecklingsdagar/studiedagar. Av största betydelse utöver insatserna är kontinuerlig uppföljning så att arbetet fortsätter och fördjupas och då ger effekter på de olika nivåerna både på kort och lång sikt. Under 2017 har extern hälsopedagogstjänst använts vid riktade insatser i olika verksamheter. Utgångspunkten har antingen varit medarbetarenkätens resultat, vidareutveckling av redan välfungerande grupper eller ibland grupper där behov har framkommit. Aktuella teman under året har bland annat varit arbetslagsutveckling, verksamhetsutveckling, förändringsprocesser, och kommunikation. Vid årsskiftet 2017/2018 fanns cirka 150 hälsoinspiratörer i kommunen. Hälsoinspiratörerna är nyckelpersoner i vardagen när det gäller att i samarbete med enhetschefen vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet på respektive enhet. En grupp med chefer har också startats upp för att i samarbete utveckla innehållet i det hälsofrämjande ledarskapet i kommunen. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

50 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMPETENSFÖRSÖRJNING Rekrytering Kommunen använder sig i huvudsak av rekryteringsverktyget Visma recruit. Under 2017 publicerades 383 annonser att jämföra med 2016, då 351 annonser publicerades gällde 320 annonser tillsvidaretjänster (274) och 63 annonser tidsbegränsade tjänster (77). Under år 2017 inkom ansökningar, vilket är en minskning med 404 ansökningar jämfört med föregående år. Vid rekrytering av chefstjänster används ofta personprofilanalyser som ett komplement till intervjuer. Analysen ger en bild av en kandidats förväntade beteende i en arbetssituation samt en beskrivning av personens styrkor. Under 2017 har även sociala medier så som Linkedin och Facebook använts som rekryteringsplattform. Employer Branding Kommunen har deltagit i GR:s (Göteborgsregionens kommunalförbund) Employer Brandingprojekt som syftar till att marknadsföra kommunerna inom GR och göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare för de akademiska yrken som finns i kommunen. Stenungsund har fått i uppdrag att arbeta inriktat mot yrkeskategorin förskolelärare. Två yrkesambassadörer bland förskolelärarna har utsetts och arbetar i ett samarbete med personalfunktionen med att marknadsföra Stenungsund som arbetsgivare att väcka intresse för att arbeta i kommunen. Kommunen har arbetat med att söka upp studenter och informera om kommunen som arbetsplats. LÖNEÖVERSYN Enligt centrala löneavtal ska ny lön gälla från och med 1 april (1 maj gällande Kommunal) års löneöversyn motsvarade löneökningar med totalt 3,2%. De centrala löneavtalen talar om dialogmodellen som huvudregel för lönesättning. Dialogmodellen innebär att chefen, i sitt lönesamtal, lämnar förslag på ny lön till medarbetaren. I Stenungsunds kommun är alla fackliga organisationer förutom Kommunal med i dialogmodellen. Kommunal väljer att fortsätta i den traditionella förhandlingsmodellen. Stort fokus har lagts på arbete med löneöversynen i respektive ledningsgrupp. För att framgångsrikt arbeta med lönebildning har Stenungsunds kommun valt ett arbetssätt som innebär att chefer samordnar sig i löneprocessen. Detta innebär att chefer tillsammans kommunicerar, diskuterar och motiverar hur prestation, resultat och måluppfyllelse påverkar medarbetarens lön. Syftet med samordningsgrupper är att få samsyn kring värdering av prestation, lära av andra chefer vilka krav som ställs och hur resultat bedöms. PERSONALKOSTNADER Arvoden 4,5 5,2 4,6 3,7 5,7 Löner 656,8 683,0 734,5 822,8 837,3 Personalomkostnader 196,7 201,9 218,6 248,8 249,0 Summa 858,0 890,1 957, , ,0 Övriga personalkostnader 74,0 58,3 64,4 66,4 73,0 Personalkostnader totalt 932,0 948, , , ,0 Löner och arvoden Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till Mkr att jämföra med Mkr Detta motsvarar en kostnadsökning med 17 Mkr. Huvuddelen består av löner och personalomkostnader och uppgår till Mkr, vilket är en ökning med 14 Mkr. Kostnaden för arvoden uppgick till 5,7 Mkr att jämföra med 3,7 Mkr föregående år. Övriga personalomkostnader består bland annat i pensionskostnader och kostnader för företagshälsovård och uppgår till 73 Mkr. Den största posten avser pensionskostnader. Semester- och övertidsskuld Semester- och övertidsskuld består av ej uttagen semester samt ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden uppgår till 71,1 Mkr, vilket är en ökning med 2,8 Mkr jämfört med Av skulden är 67,7 Mkr ej uttagen semester och 3,3 Mkr okompenserad övertid. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgick till 553 Mkr år 2017, en minskning med 4 Mkr sedan år Genom centrala löneavtal har kommunens anställda rätt till tjänstepension grundad på anställning hos arbetsgivaren. Förtroendevalda erhåller pension enligt kommunens reglemente om pensioner till förtroendevalda. Rätten till pension för förtroendevalda förutsätter att arbetsinsatsen är fastställd till minst 40 procent av heltid och omfattar minst en mandatperiod. Pensionen samordnas med eventuell inkomst av tjänst. 24 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

51 Räkenskaper 51

52 RÄKENSKAPER Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Kommunallagens åttonde kapitel, Lagen om kommunal redovisning och följer i all väsentlighet rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avvikelser från detta avser redovisning av pensionsförmåner, RKR 17.2 och redovisning av materiella anläggningstillgångar, RKR En beskrivning från avstegen från rekommendationerna återfinns under respektive rubrik. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöra kommunen och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärdet där inget annat anges. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande poster särredovisas i not. Poster med väsentligt belopp och som anses viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder betraktas som jämförelsestörande. SKATTEINTÄKTER De redovisade skatteintäkterna består av de preliminära skatteinbetalningarna under inkomståret, en prognos för slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. ÖVRIGA INTÄKTER VA-anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar redovisas som en förutbetald intäkt i enlighet med RKR De förutbetalda intäkterna redovisas som en långfristig skuld och periodiseras över anläggningarnas nyttjandetid. AVSKRIVNINGAR Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas 26 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

53 R ÄKENSK APER normalt i kommunen: 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Omprövning av avskrivningstider har gjorts under året. LEASING Som finansiell leasing redovisas leasingavtal med en avtalstid överstigande tre år och som uppgår till betydande värde. De redovisas i balansräkningen som materiell anläggningstillgång och långfristig skuld. Övriga leasingavtal inom kommunen redovisas som operationella leasingavtal, då avtalstiden för fordonsleasing aldrig överstiger tre år och de övriga leasingavtalens värde bedöms som ringa i förhållande till balansomslutningen. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. Samtliga avtal avseende hyra av fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet i allt väsentligt inte övergår till kommunen. PENSIONSSKULD Enligt KRL 5 kap 4 ska pensionsförpliktelser som tjänats in före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. I bokslutet 2011 lyftes hela skulden in i balansräkningen och från och med 2012 redovisas kommunens pensionsåtagande enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och SAMMANSTÄLLD REDOVISNING I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Kommunen äger också 25 % av SOLTAK AB och 33 % av Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, men de omfattas inte i den sammanställda redovisningen på grund av att åtagandet inte är väsentligt för den samlade bilden av kommunens kostnader, resultat och ställning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår under Ekonomisk analys koncernen. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Alla interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats för att ge en rättvisande bild av kommunkoncernens totala ekonomi. Original För att klassificeras som en anläggningstillgång ska inköpet som gjorts ha en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Lånekostnader inräknas inte i anläggningstillgångens anskaffningsvärde. De redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Stenungsunds kommun tillämpar ännu inte komponentavskrivning. Under året har en tidsplan för införandet tagits fram. För nyanskaffningar kommer komponentavskrivningar ske från och med 2018 och en omvärdering av befintliga anläggningstillgångar under färg ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Avsättningens storlek baseras på KPA:s pensionsberäkning och följer RIPS17. Kommunen betalar ut hela den så kallade individuella delen till de anställda. Den individuella delen redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet och betalas ut under efterföljande år. Avsättning av ålderspension och efterlevandepension för förtroendevalda har beräknats tom 31/ Avsättningen och ansvarsförbindelsen avseende förtroendevalda finns med i balansräkningen. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

54 RÄKENSKAPER Resultaträkning Koncernen Kommunen Mkr Not Not Verksamhetens intäkter 615,3 645, ,3 473,7 1 Verksamhetens kostnader , , , ,6 2 Jämförelsestörande poster ,0-3 Avskrivningar -116,0-122,2 3-74,4-81,3 4 Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Skatteintäkter 1 257, , , ,4 5 Generella statsbidrag och utjämning 148,8 134,1 148,7 134,1 6 Finansiella intäkter 0,2 1,9 3,5 5,0 7 Finansiella kostnader -29,5-35,7-19,6-26,8 8 Resultat före skatt och extraordinära poster 79,6 106,2 138,0 75,4 Uppskjuten skatt -8,2-6,9 - - Årets resultat 71,4 99,3 138,0 75,4 Kassaflödesanalys Koncernen Kommunen Mkr Not Not LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 71,4 99,3 138,0 75,4 Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar ,4 - Justering för ej likviditetspåverkande poster 87,9 97,0 47,0 62,1 9 Förändring omsättningstillgångar -66,7 15,3-65,2 19,8 Förändring kortfristiga skulder 65,4 32,4 42,8-21,4 Verksamhetsnetto 158,0 244,0 162,2 135,9 INVESTERINGAR Förvärv av materiella tillgångar -154,2-177,8-150,4-158,0 Försäljning av materiella tillgångar - 8,2-7,2 Investeringsbidrag 5,6 12,5 5,6 12,5 Förvärv av finansiella tillgångar - -7,2 - -7,1 Försäljning av finansiella tillgångar - 10,0-10,0 Investeringsnetto -148,6-154,3-144,8-135,4 FINANSIERING Långfristig upplåning 36,5-88,4 20,0-60,0 Övrig ökning av långfristiga skulder - 7,2-11,7 Minskning av långfristiga fordringar - - 8,0 - Finansnetto 36,5-81,2 28,0-48,3 Förändring av likvida medel 45,9 8,5 45,4-47,8 Likvida medel vid årets början 59,9 105,8 56,5 101,9 Likvida medel vid årets slut 105,8 114,3 101,9 54,1 28 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

55 RÄKENSKAPER Balansräkning Koncernen Kommunen Mkr Not Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 2 291, , , , Mark, byggnader, tekniska anläggningar 2 063, , , ,8 - Maskiner och inventarier 228,5 227,6 111,0 98,7 Finansiella anläggningstillgångar 24,6 31,6 141,9 138,9 11 Summa anläggningstillgångar 2 316, , , ,1 Förråd och lager 0,5 0,6 0,1 0,1 Kortfristiga fordringar 174,2 154,0 169,3 144,7 12 Kassa och bank 105,8 114, ,9 54,1 13 Tomtmark för försäljning 56,9 61,7 56,9 61,7 Summa omsättningstillgångar 337,4 330,6 328,2 260,6 SUMMA TILLGÅNGAR 2 653, , , ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 409,6 481,0-23,1 114,9 Årets resultat 71,4 99, ,0 75,4 Summa eget kapital 481,0 580, ,9 190,3 14 Avsättningar Pensioner inklusive särskild löneskatt 556,8 553,0 556,8 552,9 15 Övriga avsättningar 42,7 42,00 4,5 4,1 16 Summa avsättningar 599,5 595,0 561,3 557,0 Skulder Långfristiga skulder 1 128, , ,3 652,0 17 Kortfristiga skulder 444,1 476,5 361,8 340,5 18 Summa skulder 1 573, , ,1 992,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 653, , , ,7 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarförbindelser 0,3 0, Borgensåtaganden 116,4 105,8 607,7 598,7 19 Operationella hyres- och leasingavtal 83,4 126,3 123,8 144,8 20 Fastighetsinteckningar 41,1 38,2 - - STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

56 RÄKENSKAPER Noter kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 127,2 137,4 Hyror och arrenden 35,1 39,0 Bidrag 183,1 174,3 Exploateringsintäkter 1,9 26,7 Övriga intäkter 97,0 96,2 Summa 444,3 473,6 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter , ,0 Pensionskostnader -51,5-61,0 Bidrag -42,5-42,6 Externhyror -48,9-55,5 Köpta tjänster -363,5-314,4 Material samt övriga kostnader -134,3-186,1 Summa , , Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader -9,2-10,3 Ränta på pensionsavsättning -5,9-16,1 Övriga finansiella kostnader -4,5-0,4 Summa -19,6-26,8 Not 9 Ej likvidpåverkande poster Av- och nedskrivningar 74,4 79,4 Avsatt till pensioner -23,7-3,8 Periodisering investeringsbidrag -5,8-5,9 Anläggningstillgångar SBRF 0-7,9 Avsättning deponi 2,1-0,4 Summa 47,0 62,1 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Not 3 Jämförelsestörande poster Återbetalning aktieägartillskott 95,0 - Summa 95,0 Not 4 Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar 54,1 57,2 Avskrivning maskiner och inventarier 20,0 19,4 Nedskrivningar 0,3 4,7 Summa 74,4 81,3 Not 5 Skatteintäkter Preliminär skatteintäkt 1 261, ,3 Preliminär slutavräkning innevarande år -5,2-5,3 Slutavräkningsdifferens föregående år 1,1 1,4 Summa 1 257, ,4 Not 6 Generella statsbidrag Inkomstutjämning, bidrag 77,1 67,4 Strukturbidrag - - Kostnadsutjämningsbidrag/ -avgift 1,5 1,7 Regleringsbidrag/ -avgift -0,9-0,2 Generella bidrag 23,3 14,3 Kommunal fastighetsavgift 46,3 48,5 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 1,4 2,4 Summa 148,7 134,1 Not 7 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar 0,6 2,0 Ränteintäkter 1,8 1,6 Realisationsvinster - - Övriga finansiella intäkter 1,1 1,4 Summa 3,5 5,0 Mark och byggnader Anskaffningsvärde 1 791, ,2 Ackumulerade avskrivningar -735,3-793,8 Pågående ny- och ombyggnader 100,7 193,4 Summa bokfört värde 1 157, ,8 Avskrivningstider år år Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 322,5 329,2 Ackumulerade avskrivningar -226,0-236,4 Pågående ny- och ombyggnader 14,6 5,6 Summa bokfört värde 111,1 98,4 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Mark och byggnader Redovisat värde vid årets början 1 085, ,1 Årets investeringar 125,9 144,8 Årets avskrivningar -54,1-57,2 Nedskrivningar/utrangeringar - -2,2 Omklassficering SBRF - -0,7 Redovisat värde mark och byggnader 1 157, ,8 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 106,8 111,1 Årets investeringar 24,6 13,2 Årets avskrivningar -20,0-19,5 Nedskrivningar/utrangeringar -0,3-6,5 Redovisat värde maskiner och inventarier 111,1 98,4 Summa materiella anläggningstillgångar 1 268, ,2 30 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

57 RÄKENSKAPER Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Stenungsundshem AB 35,7 35,7 Std s Energi och Miljö AB 0,2 0,2 Soltak AB 1,6 Kommuninvest 17,5 17,5 Renova AB 2,9 2,9 Fjärrvärmestiftelsen, grundfondskapital 0,4 0,4 Summa aktier o andelar 56,7 58,3 Långfristiga fordringar inom koncernen 82,0 77,5 Bostadsrätter 0,9 0,9 Övriga långfristiga fordringar 2,3 2,1 Summa 141,9 138,9 Not 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 29,6 32,8 Statsbidragsfordringar 27,4 30,9 Skatteintäkter - - Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 93,2 60,6 Övriga kortfristiga fordringar 19,0 20,5 Summa 169,3 144,7 Not 13 Kassa o bank Bankkonton 2,0 2,8 Koncernkonto 99,9 51,3 Summa 101,9 54,1 Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital -23,1 114,9 Årets resultat 138,0 75,4 Summa 114,9 190, Not 15 Specifikation - avsatt till pensioner Intjänad pensionsrätt 316,3 311,7 Förmånsbestämd ålderspension 51,1 57,3 Särskild avtals-/ålderspension 2,2 1,4 Pension till efterlevande 4,5 4,3 PA-KL pensioner 59,5 55,1 Förtroendevalda 1,9 2,8 Livränta 12,6 12,4 Löneskatt 108,7 107,9 Summa avsatt till pensioner 556,8 552,9 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning, inkl löneskatt 68,8 70,8 Pensionsutbetalningar -1,7-2,3 Nyintjänad pension 5,8 8,8 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,7-0,5 Förändring löneskatt 0,2 1,7 Övrig post -3,0-0,8 Utgående avsättning 70,8 77,7 Avsättning till pensioner intjänade före 1998 Ingående avsättning, inkl löneskatt 511,7 486,0 Pensionsutbetalningar -21,5-21,1 Ränte- och basbeloppsuppräkning 5,7 11,4 Övrigt -5,1 0,3 Förändring diskonteringsräntan - - Förändring löneskatt -4,8-1,4 Utgående avsättning 486,0 475,2 Summa avsättning pensioner 556,8 552,9 Aktualiseringsgrad (%) 97 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper Not 16 Övriga avsättningar Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början 2,8 4,5 Nya avsättningar 2,1 - Ianspråktagna avsättningar -0,4-0,4 Summa övriga avsättningar 4,5 4,1 Not 17 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 610,0 550,0 Övriga långfristiga skulder 0,1 4,5 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Gatukostnadsersättningar 14,6 20,1 återstående antal år (vägt snitt) Anslutningsavgifter 74,8 76,7 återstående antal år (vägt snitt) Övriga investeringsbidrag 0,8 0,8 återstående antal år (vägt snitt) Summa 700,3 652,0 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

58 RÄKENSKAPER Not 17a Marknadsvärden ränteswappar Kommunen använder endast ränteswappar som finansiellt instrument för att säkra ränterisk. Nedan görs en beskrivning av vilka säkringsrelationer avseende swappar som fanns utestående på balansdagen. Kommunen har inte förtidsinlöst eller förlängt några swapkontrakt under perioden. Alla kommunens lån är upptagna i Kommuninvest. Förfall till räntejustering enligt följande, tkr: eller senare Summa Derivat Nominellt värde swapkontrakt, tkr Marknadsvärde Undervärde Not 19 Borgensåtaganden Stenungsundshem AB 491,3 472,4 Renova AB,pensionsförpliktelser 0,9 0,8 Soltak AB 6,3 17,2 Småhus-statliga bostadslån 0,1 0,0 Bostadsrättsföreningar 92,6 91,3 Övriga föreningar 16,5 17,0 Summa 607,7 598,7 Not 20 Operationella hyres- och leasingavtal Framtida hyresavgifter fastigheter - som förfaller inom ett år 36,4 44,0 - som förfaller inom två till fem år 60,9 77,0 - som förfaller senare än fem år 21,9 21,9 Summa hyresavgifter fastigheter 119,3 142,9 Genomsnittsränta inklusive derivat 1,57% 1,53% Genomsnittsränta exklusive derivat 0,30% 0,24% Räntebindning inklusive derivat 1,9år 1,41år Räntebindning exklusive derivat 1,45år 0,63år Motparter swapkontrakt Nordea SEB Swedbank Summa Räntekostnader Räntekostnader totalt därav derivat Säkringsinstrumentens påverkan Räntesäkringen utgår från finanspolicyns risknivåer. Räntederivaten har möjliggjort att nivåer avseende räntebindning enligt finanspolicy har kunnat uppfyllas. Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 74,3 77,3 Semesterlöneskuld 68,3 71,1 Personalens skatter och avgifter 18,5 17,9 Löneskatt 12,0 12,2 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 117,4 117,3 Övrigt 71,3 44,8 Summa 361,8 340,5 Framtida leasing/hyresavgifter övrigt - som förfaller inom ett år 2,2 0,8 - som förfaller inom två till fem år 2,3 1,1 - som förfaller senare än fem år - - Summa övriga leasing/hyresavgifter 4,5 1,9 Summa 123,8 144,8 Övriga upplysningar Stenungsunds kommun har i maj 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 277 kommuner som per varit medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid uppskattning av den finansiella effekten av Stenungsunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 32 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

59 RÄKENSKAPER Noter koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter och hyror 329,1 336,1 Bidrag 183,1 174,3 Tomtförsäljning 1,9 26,7 Övriga intäkter 101,2 108,0 Summa 615,3 645,1 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 1 104, ,9 Pensionskostnader 53,2 62,7 Bidrag 42,5 42,6 Externhyror 26,9 24,1 Köpta tjänster 407,2 357,0 Material samt övriga kostnader 163,1 256,5 Summa 1 797, ,8 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar -115,6-116,5 Nedskrivningar -0,4-5,7-116,0-122, Not 6 Eget kapital Ingående eget kapital 409,6 481,0 Årets resultat 71,4 99,3 Summa eget kapital 481,0 580,3 Not 7 Långfristiga skulder Skulder till banker, kreditinstitut mfl 1 137, ,6 -varav under kortfristiga skulder 98,5 108,4 Övriga långfristiga skulder 90,3 97,5 Summa 1 128, ,7 Not 8 Ansvarsförbindelse Stenungsundshem AB, FASTIGO 0,3 0,3 Summa 0,3 0,3 Not 4 Likvida medel Koncernkonto 99,9 51,3 Bank 5,9 63,0 Summa 105,8 114,3 Not 5 Årets resultat Affärsdrivande verksamheter -0,5 1,6 Skattefinansierade verksamheter 43,0 73,3 Koncernbolag 28,9 24,4 Summa 71,4 99,3 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

60 Verksamhetsberättelse 60

61 61

62 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor utbildning Sektor utbildning består av fem verksamheter; förskola, grundskola, gymnasium, kompetens och utveckling samt kultur och fritid. Staben, som är gemensam för verksamheterna inom sektor utbildning består av två delar; utveckling/administration och stöd. Stabens funktion är att bistå verksamheterna med spetskompetens och stöd. tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 11% 4% 2% Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse Sektorsövergripande Förskola Grundskola Staben Gymnasieskola Grund- och gymnasiesärskola Kompetens och utveckling Kultur och Fritid Summa sektor utbildning EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat för sektor utbildning uppgår till minus 8 tkr vilket innebär att sektorn hållit sig inom ramen för beslutad budget. Både redovisade bruttointäkter och bruttokostnader har ökat markant jämfört med 2016 beroende på en ny resursfördelningsmodell inom förskola och grundskola som bygger på interna transfereringar. Verksamheternas nettokostnader påverkas inte av den nya modellen. Ersättningen från Migrationsverket avseende asylsökandes skolgång har sjunkit konstant under året i takt med att antal asylsökande har minskat i verksamheterna. På sektorsövergripande nivå redovisas ett överskott med tkr. Överskottet beror på en intäkt från Migrationsverket avseende asylsökandes gymnasieskola I resultatet finns också underskott för skolskjutsar samt minskade intäkter från statsbidraget avseende maxtaxa i förskola och skolbarnomsorg. Verksamheten förskola redovisar ett överskott om tkr. Överskottet beror till största del på ökade intäkter från taxor men också på överskott i de kommunala förskolorna. Överskottet i de kommunala förskolorna beror på svårigheterna att rekrytera behörig personal och även att rekrytera vikarier. Grundskolan har vid årets slut ett underskott om tkr. I resultatet för 2017 redovisas kostnader för SVA, Nyborg och skolmåltider under verksamheten grundskola. Dessa kostnader har tidigare redovisats under andra delar av sektor utbildning och då gett upphov till underskott där. Personalomsättning bland lärarna och ökade lönekostnader vid nyrekrytering har också lett till att kostnaden för befintlig verksamhet har ökat. Gymnasieverksamheten redovisar ett överskott om tkr. Överskottet beror på den fortsatta trenden att fler ungdomar väljer att läsa sin gymnasieutbildning på Nösnäsgymnasiet. Kostnaderna för köpta platser har dock ökat något under hösten då Nösnäsgymnasiet inte haft möjlighet att ta emot alla som önskat läsa där. Grundsärskola och gymnasiesärskola redovisar ett underskott om 11 tkr. Under året har antalet elever ökat i grundsärskolan vilket också medfört en kostnadsökning. Resultatet för kompetens och utveckling är positivt och uppgår till 503 tkr. Överskottet kommer från arbetsmarknadsenheten medan vuxenutbildningen redovisar ett underskott som beror på juridiska kostnader som uppstått i samband med ett upphandlingsärende. Staben redovisar ett positivt resultat om tkr. Överskottet beror i huvudsak på vakanta tjänster inom barn- och elevhälsan. Resultatet för kultur och fritid är positivt och uppgår till 475 tkr. Överskottet beror bl.a. på att verksamheten erhållit projektmedel för aktiviteter som annars skulle ha finansierats inom ramen för ordinarie budget. 36 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

63 VERKSAMHETSBER ÄT TELSER ÅRETS HÄNDELSER Sektor utbildning har under året fortsatt satsat på ett samordnat kvalitetsarbete med syfte att nå än bättre resultat. Genom att samordna uppföljningen av bland annat kunskapsresultaten säkerställs även framtida resultat. Sektorn har under året tagit fram en kompetensutvecklingsplan för all berörd personal inom utbildningsverksamheten som fokuserar på att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever. Med anledning av att kommunen växer har en lokalutredning genomförts för att kunna säkerställa tillgången av platser i förskola, grundskola och gymnasium. Skolinspektionen har under året genomfört en regelbunden tillsyn av all utbildningsverksamhet på huvudmannanivå och även gjort vissa enhetsgranskningar. Tillsynen har lyft fram flera utvecklingsområden, vilka kommer att bidra till en än högre utbildningskvalité. Förskola Under året har verksamheten startat ett samarbetsprojekt, SYSKOM, mellan vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och Validering i väst som genom att varva svenskstudier och praktik syftar till att utbilda nyanlända vuxna till barnskötare. Under året har även ett nytt systematiskt kvalitetsarbete pre- senterats som grundar sig på aktionsforskning, dvs en metodik där bland annat personal analyserar och kritiskt granskar sin egen yrkesutövning. NYCKELTAL FÖRSKOLA / GRUNDSKOLA Antal barn Pedagogisk omsorg Kommunala förskolor Fristående förskolor Fristående Pedg omsorg 15 9 Vårdnadsbidrag Interkommunala förskoleplatser Summa Antal elever Förskoleklass Årkurs Årskurs Årskurs 1-3 Grundsärskola Montessoriskolan Interkommunala grundskoleplatser Summa Antal barn Skolbarnsomsorg STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

64 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Verksamheten har under året haft svårt att rekrytera ny personal, såväl förskollärare som timvikarier, vilket bidragit till att ordinarie personal axlat ett än större ansvar. Grundskola Under året har Kristinedalskolan delats upp i två enheter; en enhet med förskoleklass till och med årskurs sex och en enhet med årskurs sju till och med årskurs nio. Syftet är att få till en tydligare och mer hållbar organisation vilket i förlängningen väntas öka måluppfyllelsen. Verksamheten har erfarit stor personalomsättning vilket i kombination med lärarbrist inneburit viss löneglidning och minskad kontinuitet i undervisningssituationen. FÖRSKOLA / GRUNDSKOLA Skolverkets nyckeltal (avser läsåret 2016/17) Inskrivna barn per årsarbetare Förskola 5,6 5,2 5,4 Fritidshem 21,3 23,3 22,0 Familjedaghem 4,7 4,1 5,0 GYMNASIEVERKSAMHET Kommunfördelning %, Nösnäsgymnasiet, december Stenungsund 50% 50% 47% Tjörn 27% 25% 26% Orust 11% 11% 14% Övriga 10% 14% 13% Totalt antal elever GYMNASIEVERKSAMHET Skolverkets nyckeltal (avser läsåret 2016/17) Antal elever per lärare (heltidstj) Nösnäsgymnasiet 11,1 11,2 10,3 Riket 10,1 10,5 11,1 Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis, 13,8 14,0 13,8 Nösnäsgymnasiet Riket 13,9 13,9 14,0 Antal elever per lärare Förskoleklass 18,3 18,4 15,4 Antal elever per lärare Grundskolan 12,7 11,9 11,5 Grundsärskolan 3,0 3,3 4,6 Gymnasiet Skolledning, administration och elevhälsa har under året samlokaliserats, vilket är ett led i verkställandet av den omorganisation som pågått under flera år. Omorganisationen syftar till att skapa autonoma skolenheter där varje rektor råder över sin inre organisation. Elevrörligheten inom språkintroduktionen, det introduktionsprogram som riktar sig till nyanlända, har under året varit betydande där cirka hälften av eleverna bytts ut. Detta medför utmaningar vad gäller att skapa kontinuitet och trygga elevgrupper. GYMNASIEVERKSAMHET Fördelning köpta platser, december -kommunala gymnasieskolor inom GR andra kommunala/ldt gymnasieskolor fristående gymnasieskolor Totalt STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

65 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kompetens och utveckling Vuxenutbildningen har under året fortsatt satsningen på yrkesutbildningar med språkstöd på gymnasial nivå. Utbildningarna, som är en viktig del i kommunens arbete med integration av nyanlända fokuserar på bristyrken och syftet är att minska tiden till självförsörjning. Arbetsmarknadsenheten har under året kunnat samordna totalt 178 feriearbeten för ungdomar. Enheten har märkt av konjunkturläget vilket visat sig genom att personer med nedsatt arbetsförmåga eller som varit utanför arbetsmarknaden under längre tid har haft större möjligheter inom den reguljära arbetsmarknaden. KOMPETENS OCH UTVECKLING Vuxenutbildningen Antal poäng/timmar i kommunal vuxenutbildning Antal personer, SFI Antal högskoleprogram Antal elever i annan kommun Antal elever inom särvux Antal elever på Yrkeshögskolan Integrationsavdelningen Mottagna flyktingar Arbetsmarknadsenheten Feriearbeten Kultur och Fritid Kulturhuset Fregatten och Stenungsunds bibliotek erhöll priset Författarnas bästa bibliotek 2017 för [ ] beundransvärd kontinuitet och utmärkt känsla för både bredd och kvalitet [ ]. Under året har arbetet med att utveckla Kulturhuset Fregatten fortsatt och i samarbete med ungdomar har många olika KULTUR OCH FRITID Antal besök på kulturhuset Antal arrangemang Antal utställningar Antal besök till biblioteket Antal utlån Antal besök på fritidsgårdar Antal registrerade föreningar Varav bidragsberättigade Varav med anläggningsstöd Lokalt aktivitetsstöd i timmar aktiviteter och evenemang prövats i Rum1, som är det nya rummet i Kulturhuset för att inspirera unga till att skapa, prova nya intressen samt få stöd i egna projekt. Under sommaren har 115 aktiviteter genomförts för barn och unga i kommunen. Nytt för året var parklek, en öppen verkstad där feriearbetare höll i lekar, spel och pyssel. Ungdomsverksamheten har fortsatt verka för entreprenörskap genom att stödja unga att skapa projekt utifrån sina egna drömmar och idéer. Kulturhuset Fregatten och Stenungsunds bibliotek erhöll priset Författarnas bästa bibliotek FRAMTID Utifrån verksamhetsplanen arbetar grundskolan med en rad aktiviteter för att höja måluppfyllelsen att fler elever ska klara kunskapskraven i grundskolan. Bland dessa kan nämnas utveckling av ämnena svenska och matematik både ifråga om systematik och fortbildningsinsatser men också handledning och fortbildning kring nyanländas lärande. Utbildningsverksamheterna kommer att öka i omfattning i takt med att befolkningen ökar i kommunen. Befolkningsprognoserna visar bland annat på ett ökat behov av förskoleplatser om ca 40 % de kommande tio åren vilket kommer att ställa stora krav vad gäller strategisk planering och flera nybyggnationer. Digitalisering kommer att prägla sektorn under kommande år. Nya styrdokument för skolan innebär att skolan ska tillse att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhället samt stärka förmågan att lösa problem och att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. För att infria detta kommer det krävas en höjd kompetensnivå bland personal och en likvärdig tillgång på digitala verktyg. Förskolan, grundskolan och gymnasiet står inför utmaningar i att säkerställa kvalitén utifrån det stora rekryteringsbehovet. Sektorn kommer att arbeta för att förbättra arbetssituationen för att på så vis öka sin attraktivitet som arbetsgivare. Integrationsarbetet genomsyrar hela sektorns arbete. Framtiden kommer att ställa ökade krav på välfärdstjänster där sektorn har en betydande roll vad gäller att tillvarata den samlade arbetskraften. Utökat samarbete mellan alla aktörer i samhället kommer att krävas för att kunna ta tillvara på nyanländas kompetens och erfarenhet samt vidareutbildning för anpassning till lokala förutsättningar. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst arbetar med myndighetsutövning och verkställighet utifrån SoL, LSS, LVM, LVU och HSL. Verksamhetens uppgift är att ge stöd åt de kommuninvånare som behöver insatser av olika slag som exempelvis stöd i försörjning, stöd i hemmet som hemtjänst, behov av särskilda boendeformer, kommunal hälso- och sjukvård, stöd i att komma från risk- eller missbruk, insatser till barn och unga som lever i utsatta situationer och miljöer, stöd till sysselsättning och stöd i vardagslivet till människor med olika funktionsnedsättningar. EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat för sektor socialtjänst är negativt och uppgår till tkr, vilket motsvarar 3 % av sektorns nettobudget. Nettokostnadsutvecklingen för sektorn är 5% och beror på personalkostnader och då främst löneökning mellan åren, men också ökade kostnader för övertidsersättning. Vård och omsorg redovisar ett underskott motsvarande tkr. Underskottet är fördelat på hemtjänst om tkr där verksamheten har haft flera vakanta enhetschefstjänster under året, vilket försvårat arbetet med budget och ekonomistyrning. Enhetscheferna har därmed inte lyckats bemanna ned i den omfattningen som krävts för att hålla budget i balans. Vård och omsorg har arbetat mycket intensivt med att minska betaldagar på sjukhus, vilket verksamheten lyckats med under Särskilt boende redovisar ett underskott om tkr där stor del förklaras av kostnader för nattbemanning och extrabemanning i samband med hemtagning av köpta platser. Inom hela vård och omsorg har övertidskostnader ökat i samband med att Kommunal sade upp årsarbetsavtal i slutet av Detta medför ett förändrat sätt att styra arbetstider, vilket enhetscheferna behövt arbeta med under året för att minska övertidskostnaderna. Kostnaden för övertid uppgick under året till tkr för Vård och omsorg, vilket kan jämföras med tkr Den kommunala hälso- och sjukvården redovisar ett underskott motsvarande tkr där hemsjukvården står för 500 tkr. Underskottet inom hemsjukvården beror på personalomsättning under senare delen av året med därtill fördyrade kostnader för bemanningslösningar. Rehabenheten redovisar ett underskott om 600 tkr avseende kostnader för hjälpmedel. Resultatet inom Vård och omsorg vägs upp av oanvända utbildningsmedel om tkr. Individ- och familjeomsorg (IFO) och funktionshinder redovisar ett underskott motsvarande tkr. IFO:s underskott motsvarar tkr och avser kostnader för ensamkommande barn på tkr samt kostnader för vuxenplacering och personalkostnad på Ungbo. Underskottet kompenseras av överskott inom försörjningsstöd motsvarande tkr. IFO har minskat köpta platser på institution med dygn jämfört med före- tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 8% 10% 5% Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse IFO/Funktionshinder Sektorsledning Individ och familjeomsorg varav försörjningsstöd varav ensamkommande barn Funktionshinder Summa IFO/Funktionshinder Vård och Omsorg Ledning/Administration Rehab Ordinärt boende Hemsjukvård Särskilt boende Summa Vård och Omsorg Summa Sektor Socialtjänst STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

67 VERKSAMHETSBERÄTTELSER gående år. I februari 2017 var 31 personer placerade på institution/hvb, att jämföra med 19 personer i december Funktionshinders underskott motsvarar tkr vilket avser köpta platser samt 500 tkr avseende personlig assistans. Antalet personer som har haft köpta boendeplatser enligt LSS har ökat. Vakanser på ledningsnivå samt sålda platser har påverkat resultatet i positiv riktning. Kostnaden för övertid uppgick under året till tkr för funktionshinder. Sektor socialtjänst underskott dämpas något av överskott på sektorsledning, tkr, som avser vakanta tjänster samt diverse minskade kostnader. ÅRETS HÄNDELSER Hela sektorn har arbetat med omfattande ekonomiska effektiviseringar under året samtidigt som sektorn haft områden med stor personalomsättning och implementering av nytt schemasystem samt personaladministrativt system. Detta i kombination med avsaknad av årsarbetstidsavtal inom sektorn påverkar kostnaderna negativt. Sektorn har också verkställt åtgärder utifrån Ernst & Youngs externa revision. Vård och omsorg har under året arbetat intensivt med att undvika betaldagar och förbereda sig för ny lagstiftning om betalningsansvar. Detta har resulterat i få antal betaldagar. Inom Säbo har både ansökningar om plats och lediga platser ökat. Lediga platser inom Säbo har tillfälligt använts som korttidsboende när efterfrågan på det varit hög. Ett arbete har startats upp under året gällande flödet av ärenden från biståndsenhet till verkställighetens olika delar. Båda verksamheterna inom Vård och omsorg har under året arbetat med att sänka kostnader och effektivisera. De höga kostnaderna för övertid har minskats under årets sista månader. Under året har det varit för lite stöd, övergripande planering och utbildning i nytt schemasystem som införts i kommunen vilket påverkat verksamheten negativt. Kompletterande utbildning erbjöds efterhand under hösten till berörda personer. Ytterligare utbildningssatsning i personalplanering tillsammans med personal- och ekonomifunktion planerades under hösten för genomförande under Arbetet med att förbättra kontinuiteten har pågått och nåtts inom tre av fem områden. Vård och omsorg har tagit emot elva språkpraktikanter som ett led i kommunens integrationsarbete. Vård och omsorg har under året arbetat med att följa nöjdhet hos brukare. Kompetensutveckling har delvis följt utbildningsplanerna inom verksamheterna och handlat om Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD), förflyttningsteknik, stresshantering för chefer mm. Viss utbildning har framflyttats på grund av underskott. Inom IFO har kostnaderna för försörjningsstöd minskat mot föregående år. Antalet försörjningsstödsberättigade hushåll är tio fler än året innan. Antal anmälningar gällande barn och unga har ökat med 215 och är 870 stycken under Utredningar som inletts är 293 stycken, vilket är ungefär samma som året innan. IFO har under året arbetat ut samtliga konsulter och bedöms nu ha en stabil personalgrupp med tätt ledarskap. Antalet dygn inom köpta platser institution/hvb har totalt minskat med 17 % från Antalet tvångsomhändertagningar avseende missbruk samt barn och unga har ökat med en person per område under Enhetschefer och verksamhetschef inom IFO har i uppdrag att arbeta för att minska antalet placeringar, söka lösningar på hemmaplan samt tillsammans med verksamhetschef för funktionshinder arbeta för hemflyttningar av redan köpta IFO Anmälningar jml 14:1 SOL (0-18 år) Ansökningar jml 4:1 SOL (0-18 år) Antal utredningar (0-18 år) Antal vårddygn institution barn Antal vårddygn familjehem barn Antal vårddygn institution vuxna Antal vårddygn familjehem vuxna Antal vårddygn köpt vård psyk vuxna Ensamkommande i boenden Antal försörjningsstödsberättigade hushåll Antal nybesök försörjningsstöd STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSER platser. Detta har resulterat i färre placeringsdygn Inom funktionshinder öppnades i början av 2017 ett nytt boende med inriktning psykiatri. Antalet personer som beviljats beslut enligt LSS har ökat med nio stycken. Insatserna korttidsvistelse samt daglig verksamhet har ökat mest. Arbetet med mätbara mål i individärenden pågår. Under året har funktionshinder gjort effektiviseringar inom LSS-boende och haft fokus på arbetsmiljöområdet. Inom LSS-verksamhet har fokus varit på att förbättra delaktighet, arbeta med självständighet och minska utåtagerande beteende. Inom funktionshinder öppnades i början av 2017 ett nytt boende med inriktning psykiatri. Under året har hela sektorn märkt en allt större svårighet att rekrytera personal med undersköterskekompetens. Det har också varit en omsättning av personal på chefsfunktioner inom hemtjänst och funktionshinder. Sektorn arbetar med frågan strategiskt genom att differentiera undersköterskeyrket, delta på jobbmässor, informera om yrket i grundskolan, ta emot praktikanter samt delta i VOC-samarbete. Ett långsiktigt arbete pågår för övergripande chefsstöd för kommunens chefer i form av mentorskap och chefsutvecklingsprogram. Sektorn arbetar också aktivt med teknikanvändande och är mycket aktiva i utvecklandet av digitalisering. Under 2016 byttes administrativa system vilket har haft stor inverkan på verksamheten och medfört ökad arbetsbelastning även under En enhet i respektive verksamhet deltar i ett sektorsövergripande projekt om innovationsarbete på medarbetarnivå, Lilla i. Projektet handlar om att skapa metod och utrymme för att arbeta med kontinuerligt, vardagligt förbättringsarbete. FRAMTID Sektor socialtjänst behöver möta krav från kommuninvånare som behöver stöd och hjälp och samtidigt vara en kommun som är en attraktiv arbetsgivare för kompetent personal. Utökade satsningar för attraktiv arbetsgivare krävs. Sektorn kommer fortsätta utvecklingsarbetet inom hemtjänst för att förbättra kontinuitet, säkra insatser samt påverka kostnadsutvecklingen. Fortsatt utbildning sker inom BPSD för att utveckla arbetet med personer med demensproblematik. Utveckling inom E-hälsoområdet kommer fortsätta inom hela sektorn. Sektorn ser att utökat samarbete behövs mellan myndighetsutövning och verkställighet inom särskilt boende för Funktionshinder Antal personer med beslut enl. LSS Antal personer med beslut om personlig assistent enl. SFB/LSS Antal personer med beslut om korttidsvistelse enl. LSS Antal boende med särskild service enl.lss Antal köpta boendeplatser LSS Antal personer med beslut om daglig verksamhet enl. LSS Antal personer boendestöd SoL Boendeplatser psykiatri SoL Ordinärt boende Antal omsorgstagare med insatser i det egna boendet 31/ Biståndsbedömda timmar snitt per månad Varav antal servicetimmar snitt per månad Varav antal omsorgstimmar snitt per månad Antal omsorgstagare med serviceinsatser Antal omsorgstagare med omvårdnadsinsatser Antal omsorgstagare totalt per år (inkl larmtelefoni, trygg hemgång, mm, exkl dagverksamhet) Antal dygn på korttidsenheterna Hemsjukvård Antal patienter, snitt/månad Antal nyinskrivna, snitt/månad Antal avslutade, snitt/månad Antal dagar för utskrivningsklara patienter på sjukhus Särskilt boende Nyinflyttade per år Avlidna/utflyttade per år att snabbare tilldela platser. Sektorn befinner sig i implementeringsfasen av processen för utskrivningsklara och arbetar i nära samarbete med vårdgrannar i frågan. Sektorn befinner sig fortfarande i implementeringsfasen av nya schemasystem vilket kommer fortsätta När systemet är infört kommer det påverka sektorns ekonomi i positiv riktning. IFO har under året funnit en struktur och stabilitet i sin organisation samt använda och utforma insatser på hemmaplan och på så vis minskat placeringskostnader. Detta utvecklingsarbete behöver fortsätta under Inom funktionshinder fortgår arbetet med delaktighet och tydliga genomförandeplaner samt organisationsutveckling för att säkerställa effektiv verksamhet. 42 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

69 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad ansvarar för kommunens samhällsplanering. Inom samhällsbyggnad återfinns följande verksamheter: plan, bygglov, miljö hälsoskydd, mark exploatering samt teknisk verksamhet som består av fem enheter: va teknik, va strävliden, avfall, gata park och idrott anläggning. EKONOMISKT RESULTAT 2017 års resultat för sektor samhällsbyggnad, exklusive tomtförsäljning, uppgår till tkr. Ledning visar ett överskott på 768 tkr. Detta beror bland annat på att kostnader för konsulter inte har behövt nyttjas i den utsträckning som budgeterats. Mark exploatering visar ett samlat underskott på 29 tkr. För torghandeln syns ett något vikande intresse och visar på ett underskott om 35 tkr. I övrigt visar kart och mät samt arrenden ett litet överskott medan mark och exploatering visar på ett litet underskott. Bygglov uppvisar ett överskott om tkr. Detta förklaras av ett högre utfall än budgeterat gällande intäkter för bygglov och sanktionsavgifter. Det har även varit personalomsättning under året vilket under perioder har inneburit vakanser som bidrar till överskottet. Plan visar ett underskott om 482 tkr. Underskottet förklaras av att det inom Översiktsplanering varit två extra redigeringar som begärdes av beredningen för miljö och fysisk planering och som inte ingick i budgeterade medel. Planverksamheten redovisar ett nollresultat medan trafik inklusive parkeringsövervakning visar ett överskott på 140 tkr. Färdtjänst inklusive omsorgsresor redovisar ett resultat i nivå med budget. Miljö hälsoskydd visar ett underskott med 164 tkr. Av detta utgör ca 47 tkr bokförda kostnader för ett externt finansierat projekt, Naturvårdsplan, där intäkten hämtats hem föregående år. Återstoden av underskottet i verksamheten, ca 117 tkr utgörs av minskade intäkter för tillsynsavgifter. Teknisk verksamhet som helhet visar på ett underskott om tkr där ledning står för ett överskott om 109 tkr, gata/park står för ett underskott om tkr och idrott anläggning inkl. hamnen är i nivå med budget. Gata park visar ett underskott om tkr. Underskottet har flera olika orsaker där den viktigaste är att man under året inte haft tillräcklig styrning på grund av att chefen för enheten har varit långtidssjukskriven. Detta, samt att man har haft vakanser inom enheten, har resulterat i att man har gjort fler tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling -25% 4% 2% Tomtförsäljning Investeringar Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse Samhällsbyggnad ledning Mark & Exploatering Bygg Plan Miljö Hälsoskydd Teknisk verksamhet varav Gata Park varav Idrott Anläggning inkl. Hamnen Delsumma Samhällsbyggnad Färdtjänst inkl. Omsorgsresor Bostadsanpassning Summa beställningar på jobb av externa entreprenörer än vad budgeten tillåter. Även kostnader för reparation av arbetsfordon har varit högre än budgeterat. Vinterväghållningen bidrar också till underskottet då den upphandling som gjordes blev dyrare än vad man hade tagit höjd för i budgeten. Bostadsanpassning redovisar ett överskott på tkr vilket främst beror på färre kostsamma ärenden än budgeterat. Tomtförsäljning Tomtförsäljningen visar ett överskott om tkr. De två största posterna är försäljning av Getskärs camping med överskott om ca tkr samt Stenungsundsmotet med ett överskott om ca tkr. Även försäljning av en tomt på Hällebäck påverkar resultat med knappt tkr. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

70 VERKSAMHETSBERÄTTELSER ÅRETS HÄNDELSER Under året har arbetet med översiktsplanering fortgått och en samrådshandling är framtagen för politiken att ta ställning till. Arbete med program för torget pågår. Här har en målbild tagits fram och samrådshandling är godkänd för att nu kunna kommuniceras med kommuninvånarna och ge dem möjlighet att lämna synpunkter. På torget arbetar man även med två parallella detaljplaner för resecentrum och bostäder. En intilliggande plan som också påbörjats under året är CW Borgs väg. Under året har fem detaljplaner antagits, både för bostäder och verksamhet. Arbetet med flera stora detaljplaner har intensifierats där några av dessa beräknas kunna antas under Exempel på dessa är Kvarnhöjden och Hasselhöjden. När arbetet kring detaljplaner tar fart ställs allt större krav på samarbete mellan verksamheterna inom samhällsbyggnad så att frågor som planering av områden, vatten och avlopp, gator och vägar och exploatering går i takt. Bygglov har under året haft ett högt tryck på många inkomna ärenden. En tillsynsplan har tagits fram som kommer presenteras i början av Tillsynsärenden har dock fått nedprioriterats under året på grund av omsättning av personal och vakanta tjänster. Flera av de investeringar som planerades för under året har inte genomförts på grund av vakanser på tjänster. Detta gäller främst inom trafik såsom GC-vägar och busshållplatser. Stenungsund Arena har under hela året varit en byggarbetsplats och medarbetare där gör sitt bästa för att kunna hålla verksamheten i gång under tiden det förbereds för bland annat ny simhall. Infrastrukturfrågorna står högt på dagordningen i Stenungsund då detta är avgörande för en växande kommun. I samarbete med grannkommunerna Kungälv, Uddevalla, Tjörn och Orust samarbetar kommunen i det så kallade Bohusstråket där de prioriterade områdena är Bohusbanan, E6, väg 160 och ny bro till Orust. Genomförbarhetsstudien av väg från Hallerna är slutförd med förslag på olika alternativ till lösning. Under 2017 har det fortsatta arbetet kring bemötande, service och tillgänglighet fokuserats på i sektorn. Exempel på detta är att webbsidor förbättrats, en utvärdering kring bemötande är genomförd, med gott resultat, och E-tjänst för VA-ansökan är införd. Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings näringslivsklimatsundersökning Insikt. I mätningen som presenterades under våren 2017 kom Stenungsunds kommuns livsmedelskontroll på andra plats i Sverige. Detta är ett resultat av ett professionellt bemötande i en verksamhet som möter näringslivet kontinuerligt. Arbetet kring Social hållbarhet fortgår och där sektorn är representerade i Hasselbacken i utveckling. Här arbetar kommunen för ett attraktivt bostadsområde tillsammans med Stenungsundshem och Hyresgästföreningen. Ett gott exempel är att man i samarbete sökte och beviljades medel från Delegation mot segregation vilket gav möjlighet att rusta upp gångtunnlar i området för en tryggare miljö. NYCKELTAL Samhällsbyggnad Inkomna ärenden; bygglov/övriga ärenden Antal anmälan/bygganmälan Antal husutstakningar Antal nybyggnadskartor Antal lägeskontroller Färdtjänst och omsorgsresor Totalt antal resor, färdtjänst Snittpris per resa (kr) Färdtjänst Totalt antal resor, omsorgsresor Snittpris per resa (kr) Omsorgsresor Bostadsanpassning Bostadsanpassning, genomsnittskostnad (tkr) Bostadsanpassning, antal ärenden Idrott Anläggning Antal besök i simhallen Simskoleelever Antal gästhamnsnätter STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

71 VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTID Kommunen står inför stora utvecklingsprojekt kopplat till centrumutveckling med planering för Resecentrum, fler bostäder och handel på Stenungsunds torg och CW Borg samtidigt som bostadsbyggande på Nyborgshöjd och Solgårdsterrassen tar fart. Samtidigt planeras för fler bostäder i Hasselbacken, Kvarnhöjden i Jörlanda och i Spekeröd. All denna utveckling kommer ställa krav på samhällsbyggnadsprocessen från planering till genomförande där alla verksamheter är viktiga parter. Under 2018 kommer simhallen färdigställas och Stenungsund Arena invigas en av Stenungsunds viktigaste och mest attraktiva mötesplatser med fokus på hälsa i olika former för kommunens barn, unga, aktiva och seniorer. Vatten och avlopp EKONOMISKT RESULTAT VA-verksamheten redovisar ett överskott om 269 tkr. VA hade vid årets ingång ett negativt eget kapital om tkr. Årets överskott innebär att det egna kapitalet vid årets utgång uppgår till tkr. Utfallet av investeringar inom avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till tkr vilket är lägre än budgeterat. En stor del förklaras av färskvattenledningen till Kungälv som ännu inte påbörjats. Tidsplanen har blivit förskjuten på grund av försenad utbyggnad i Kungälv. Projektet Kommunalt avlopp Svartehallen/Sågen har sedan tidigare blivit senarelagt på grund av bristande personella resurser. ÅRETS HÄNDELSER 2017 har personalmässigt inneburit stora förändringar för VAverksamheten. Det har varit omsättning på ett flertal tjänster, såväl på chefs- som medarbetarnivå. Rekryteringsarbetet har tagit stora resurser i anspråk. Några tjänster inom verksamheten är fortfarande vakanta och det råder svårighet att hitta personal med rätt kompetens. VA Teknik har fått krav från Länsstyrelsen att inkomma med en femårsplan för underhåll av ledningsnätet samt rutin för avvikelser, denna har inlämnats. Enheten har även fått i uppdrag att ta fram en VA-plan. Det arbetet påbörjas under Under 2017 har det inträffat flera läckor på vattenledningen vid Solgårdsdalen. Åtgärder kommer att utföras under 2018 efter upphandling. Underhållsarbetet på ledningsnätet har påverkats av sjukskrivning och vakanta tjänster vid gata/park. VA Strävliden har avslutat projekt 4Q-dim (dimensionerande flöde) som har varit uppdelat på tre steg för att vara hanterbart, arbetet med 4Q-dim har pågått under fyra års tid och inneburit stora ingrepp i processen. Renovering av Ucklums ARV har prioriterats, detta på grund av att fastigheten är allvarligt rostskadad och installationerna inte uppfyller dagens lagkrav på el och arbetsmiljö. Nyckeltal Köpt/producerat vatten i tm Försålt vatten till kund i tm Förlust/svinn av dricksvatten 24% 26% 26% Behandlad avloppsvattenmängd vid Strävliden, tm Ovidkommande vatten till spillvattennätet 52% 39% 42% Nytillkomna VA-abonnenter Antal mätarbyten Förbrukning järnklorid, ton/år FRAMTID Under 2018 kommer arbetet med att ta fram en VA-plan att prioriteras, detta för att kunna arbeta proaktivt med VAplaneringen, som en del av kommunens övergripande planering. Den kommunala VA-planen är kommunens egna styrmedel för att uppnå och bibehålla en hållbar VA-försörjning. Arbetet med att koppla ihop kommunens vattenledningsnät med Kungälvs kommun kommer att fortsätta under Målet är att näten ska vara sammankopplade under Under 2018 kommer arbetet med den kommande VAutbyggnaden inom området Svartehallen/Sågen att fortsätta, detta som en del av VA-saneringsplanen. På reningsverket Strävliden kommer en analys att göras över möjligheterna att bygga ut verket för att kunna ta emot ökade volymer spillvatten. Analysen kommer även att omfatta det eventuella behovet av ett förnyat tillstånd för reningsverket. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

72 VERKSAMHETSBERÄTTELSER RESULTATRÄKNING (tkr) Not Bokslut Budget Bokslut Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Övriga avgifter Anläggningsavgifter Interna intäkter (inom kommunen) Verksamhetens kostnader Personalkostnader Entreprenader, köp av verksamhet Drift- och underhållskostnader Interna kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT NOTER Bokslut Budget Bokslut Not BRUKNINGSAVGIFTER Fasta avgifter Rörliga avgifter Råvatten Borealis avloppsavgift Summa Not 2 ÖVRIGA AVGIFTER Slammottagning Övriga avgifter Summa Not 3 ANLÄGGNINGSAVGIFTER Anläggningsavgifter Periodisering anl.avg Summa BALANSRÄKNING (tkr) Not Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 4 ENTREPRENADER, KÖP AV VERKSAMHET Övriga entreprenader Summa Kortfristiga fordringar SUMMA TILLGÅNGAR Not 5 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER SKULDER Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Anläggnings- och underhållsmaterial Köp av renvatten för distribution Konsulttjänster Elkostnad Förbrukningsmaterial LÅNGFRISTIGA SKULDER Lån av kommunen Övriga kostnader Summa Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 6 INTERNA KOSTNADER Administrativ ersättning till ekonomienheten har fördelats enligt beräknad nyttjandegrad. Kostnad för centralförrådet har fördelats på antal användare. Kostnad för inhyrd personal är beräknad på antal arbetade timmar. Kostnad för telefoni är fördelad på antal abonnemang. 46 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

73 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Not 7 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ingående bokfört värde Årets investeringar Utrangeringar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Not 9 FÖRUTBETALDA INTÄKTER FRÅN ANLÄGGNINGSAVGIFTER Ingående bokfört värde Årets inbetalningar Årets periodisering Utgående bokfört värde Not 8 LÅN AV KOMMUNEN Ingående bokfört värde Upplåning/Amortering Utgående bokfört värde Avfall EKONOMISKT RESULTAT Avfallsverksamheten inklusive slam redovisar ett överskott om tkr. Avfall har vid årets utgång ett positivt eget kapital om tkr. TKR Intäkter Kostnader Netto Investeringar Eget kapital ÅRETS HÄNDELSER Under året har en entreprenad för insamling av hushållsavfall avslutats. Kommunen har underentreprenad för tömning av enskilda avlopp i kommunen. Under 2016 framkom det ny information gällande bland annat slanglängder, vilket gjorde att taxan för slam sågs över inför Under 2017 har slamtaxan tillämpats i sin helhet vilket medför ett överskott. Under året har fler så kallade samlare placerats ut för att göra insamlingen av farligt avfall mer tillgängligt för allmänheten. Dessa samlare töms av kommunens entreprenör för insamling av hushållsavfall, enligt fasta rutiner och tömningsintervaller. Grovavfallshämtningen fastighetsnära har fortsatt under Tjänsten har ökat i användning i de södra delarna av kommunen medan den minskat i de norra delarna. Minskningen antas bero på att invånarna där har närhet till återvinningscentralen. Under 2017 har avfallsenheten medverkat i ett projekt tillsammans med kemiindustrin i kommunen med syfte att öka plaståtervinning och för ökad miljönytta. Avfallsenheten arbetar aktivt i samverkan med Tjörns kommun gällande funktioner som chef och ingenjörstjänster, detta medför en ökad effektivitet och utveckling av verksamheten utan onödiga kostnadsökningar. NYCKELTAL Invägda mängder Renova, ton Därav biologiskt, ton FRAMTID Enheten jobbar med en utredning gällande utveckling av insamlingssystem i kommunen, utredningen har dock stannat upp i framdrift då ovanstående projekt med kemiindustrin tagit denna tid i anspråk. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

74 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor stödfunktioner Stödfunktioner omfattar funktionerna ekonomi, personal, kansli, kommunikation, måltid samt fastighet. Inom sektorn finns även flera kommunövergripande specialistfunktioner. Sektorns huvudsakliga uppgifter är att vara stöd till kommunens övriga sektorer. Utöver stöd till verksamheterna har stödfunktioner som uppgift att arbeta med ledning och styrning av den kommunala verksamheten. EKONOMISKT RESULTAT Sektor stödfunktioner redovisar ett positivt resultat på tkr. Den positiva avvikelsen beror till stor del på ökade intäkter utöver budget, vakanser inom flera av sektorns funktioner samt lägre kostnader för uppvärmning i kommunens lokaler. Kanslifunktionen redovisar vid årets slut ett överskott om 548 tkr. Överskottet kan hänföras till vakanser inom kansliet, arvodering för god man samt minskade portokostnader. Kommunikation redovisar ett underskott om 309 tkr, vilket kan härledas till ökade kostnader för program och serviceavtal. Ekonomifunktionen har vid årets slut ett överskott på tkr. Överskottet är i huvudsak hänförbart till ökade intäkter för försäljning av tjänst samt till viss del vakanser under året. Personalfunktionens resultat är positivt och uppgår till 314 tkr. Det beror på ökade intäkter och lägre kostnader för personal. tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 11% -8% 11% * Från år 2016 inkluderas fastighet FÖRDELNING NETTOKOSTNAD Budget Utfall Avvikelse Sektorsövergripande Kansli Kommunikation Ekonomi Personal Fastighet Måltid Summa Resultatet för måltid är positivt och uppgår till 224 tkr, vilket beror på högre intäkter än budgeterat för försäljning till icke avtalskunder. Fastighets resultat är positivt och uppgår till tkr. Överskottet kan härledas till ökad intern försäljning av städ och- vaktmästeritjänster, ökade intäkter för lokaler samt lägre kostnader för uppvärmning av kommunens lokaler. Resultatet innefattar nedskrivning av upparbetade kostnader avseende förstudier för ej genomförda projekt om sammantaget tkr. ÅRETS HÄNDELSER Digitaliseringsarbetet är en viktig uppgift för kommunen. Exempel på uppgifter som gjorts inom IT och digitalisering är fiberutbyggnad, planering för införande av Office 365, Wifiutbyggnad samt att digitalt mötessystem i kommunfullmäktige har tagits i bruk. Under året har arbetet med SOLTAK intensifierats, bland annat har upphandling av ett diarie- och ärendehanteringssystem gjorts, vilket kommer att införas Ekonomi och personalfunktionernas arbete tillsammans med SOLTAK och övriga soltakskommuner har fortsatt, bland annat har ett stort arbete lagts ned på att ta fram gemensamma processer/ processkartor och rutiner. Funktion måltid har arbetat med att ta fram en app som ska implementeras i kökens egenkontrollplan. Syftet är att personalen på ett smidigt sätt ska kunna registrera sina kontroller såsom temperaturer. Utifrån skärpt lagstiftning (dataskyddsförordningen) vad avser hantering av personuppgifter har förberedelser genomförts i form av att identifiera hur detta berör verksamhetsprocesserna som genomförs inom förvaltningen. Under året har Stenungsunds kommun tecknat nytt avtal med Västra hälso- och sjukvårdsnämnden vad gäller lokalt folkhälsoarbete. En plan för folkhälsa och social hållbarhet för 2017 har arbetats fram med två övergripande mål, fullföljda 48 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

75 VERKSAMHETSBERÄTTELSER studier/skolgång och åldrande med livskvalitet. Förvaltningen har arbetat med införande av fria seniorresor inom Stenungsunds kommun. Fria seniorresor kommer att gälla från och med 1 januari Under året har sektorn infört en fixartjänst. Fixartjänst är ett stöd för äldre kommuninvånare som kan få hjälp med vissa enklare uppgifter i hemmiljön. Det stora byggnadsprojektet under året har varit Stenungsund Arena. Arenan kommer att invigas under andra halvåret Andra större byggprojekt som slutförts under 2017 har varit ombyggnad av Nösnäs entré och LSS-boendet på Hallerna villaväg. Medborgarservice har utvecklats från att vara en växel till en kundtjänst. Det innebär att huvuddelen av enklare frågor som ställs till kommunen ska kunna besvaras av medborgarservice. Medborgarservice ansvarar även för administrationen av gemensam transportpool som införts under hösten. Integrationsarbetet är en för kommunen viktig fråga. Inom sektorn finns samordningsansvaret för integrationsarbetet. Kommunen har lyckats ge alla kommunanvisande nyanlända en bostad. FRAMTID Under 2018 har sektor stödfunktioner flera spännande utmaningar. Fortsatt arbete med digitalisering kommer att prägla sektorn under kommande år, vilket görs i samarbete med SOLTAK samt verkställande av kommunstyrelsens framtagna handlingsplan 2019 gällande E-strategi. Fortsatt arbete med energieffektivisering samt byta ut fossila bränslekällor till miljövänligare alternativ. Den nya beslutade internhyresmodellen införs från januari 2018 och ska optimera lokalanvändningen samt ge ekonomiska incitament till verksamheterna att se över sin energianvändning. En stor händelse för många kommuninvånare under 2018 kommer vara invigningen och tillgången till Stenungsund Arena. NYCKELTAL STÖDFUNKTIONER Överförmyndarverksamheten -Antal personärenden som behandlas Antal anknytningar i växeln (inkl. bolag) Antal användare IT-system -administrativt * skolnät (inkl. lärare) * * Antal datorer, Ipads i skolan varsin Antal leverantörsfakturor varav e-fakturor Antal kundfakturor varav e-fakturor Antal utbetalda löner Omfattning av måltidsverksamheten - Antal förskolebarn Antal elever, grundskola Antal elever, gymnasium Antal dagsportioner Särsk boende Procentandel ekologiska livsmedel - förskola 25,6% 29,4% 29,4% - skola 22,4% 25,8% 22,7% - äldreomsorg 33,5% 35,4% 36,9% * Inga jämnförelsetal finns NYCKELTAL FASTIGHET Total yta (m²) varav egna lokaler Hyresintäkter egna lokaler kr/m² Total energi Kwh/m² Städ avverkningsgrad m²/h * Planerat underhåll Reparation (akut underhåll) Samtliga nyckeltal är exklusive hyres- och exploateringsfastigheter * Under året har total städyta ökat från till m 2. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

76 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Politisk verksamhet Den politiska organisationen i Stenungsunds kommun består av kommunfullmäktige och dess fyra beredningar, kommunstyrelse och dess tre utskott, tre myndighetsnämnder, valnämnd, kommunrevision, fem kommundelsstämmor och tre råd. EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat är ett underskott på 620 tkr. Detta beror i huvudsak på att fler kommundelsstämmor genomfördes under året samt ökade arvodeskostnader. POLITISK VERKSAMHET tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 2% 1% 11% FÖRDELNING NETTOKOSTNAD Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige Fullmäktigeberedningar Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Utskott Partistöd Nämnder Övriga verksamhet Summa Under hösten genomförde demokratiberedningen ett rådslag där samtliga kommunens politiker var inbjudna till att diskutera ny politisk organisation. Under året har fem kommundelsstämmor ägt rum. En vardera inom områdena Centrala Stenungsund-Askerön, Hasselbacken-Kopper-Kyrkenorum-Hallerna, Spekeröd-Jörlanda- Stora Höga, Ucklum-Svenshögen och Ödsmål. Kommunfullmäktige införde under året ett sammanträdessystem för att underlätta rösträkning vid votering. FRAMTID Under 2018 kommer riksdags- och kommunfullmäktigeval att genomföras i kommunen. Inför den nya mandatperioden genomförs en översyn av den politiska organisationen. NYCKELTAL Mandatfördelning Moderaterna 12 Liberalerna 3 Centerpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 3 Socialdemokraterna 13 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 4 41 ÅRETS HÄNDELSER Året inleddes med en allmänpolitisk debatt, den tredje i sin ordning. Under våren genomfördes en bokslutskonferens där samtliga förtroendevalda hade möjlighet att delta. Stenungsunds kommun fick ett majoritetsskifte i mars månad 2017, och styrs sedan dess av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Vänstern, Miljöpartiet och oberoende. 50 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

77 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Fem år i sammandrag Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Antal invånare * Kommunal skattesats 21,64 21,64 21,64 21,64 21,64 Verksamhetens intäkter (Mkr) Verksamhetens kostnader (Mkr) Avskrivningar (Mkr) Verksamhetens nettokostnader (Mkr) i kronor per invånare Nettokostnadsandel (%) 100,0 95,8 96,7 90,2 94,9 Nettoinvesteringar (Mkr) Tillgångar (Mkr) Låneskuld hela koncernen ( Mkr) Varav: - kommunen Stenungsundshem AB Stenungsund Energi+Fjärrvämestiftelsen Låneskuld i kronor per invånare Eget Kapital (Mkr) Årets resultat (Mkr) 0,2 52,7 43,3 138,0 75,4 Soliditet, inkl hela pensionsskulden (%), fullfond -9,6-5,0-1,5 6,6 10,9 Så här används 100 kronor 26,77 kr 20,13 kr 17,48 kr 13,15 kr 9,67 kr 4,79 kr 4,25 kr 2,58 kr 1,19 kr Grundskola Individoch familjeomsorg, funktionshinder Vård- och äldreomsorg Barnomsorg Gymnasieoch vuxenutbildning Bibliotek, kultur och fritid Gator, vägar, samhällsplanering och räddningstjänst Kommungemensamt Politisk verksamhet STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

78 78

79 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0099/18 Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ombudgetering från 2017 på tkr till 2018 samt justera investeringsbudget 2018 från tkr till tkr enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Varje år ombudgeteras de investeringsanslag som av någon anledning behöver tas med in i nästa års budget. Investeringsbudgeten för 2017 uppgick till tkr. Utfallet för 2017 uppgick till tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på tkr. Av dessa föreslås tkr ombudgeteras till 2018, tkr till 2019 och tkr till Sammanlagt ombudgeteras tkr till 2018 och framåt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 79

80 Tjänsteskrivelse Dnr 0099/18 Anne-Margret Draganis Till kommunfullmäktige Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna ombudgetering från 2017 på tkr till 2018 samt justera investeringsbudget 2018 från tkr till tkr enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Varje år ombudgeteras de investeringsanslag som av någon anledning behöver tas med in i nästa års budget. Investeringsbudgeten för 2017 uppgick till tkr. Utfallet för 2017 uppgick till tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på tkr. Av dessa föreslås tkr ombudgeteras till 2018, tkr till 2019 och tkr till Sammanlagt ombudgeteras tkr till 2018 och framåt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 80

81 Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Återstår 2017 Ombudg. till 2018 Beslutad ram 2018 Budget 2018:1 Ombudg. till 2019 Ombudg. till 2020 Fastighetsrelaterade investeringar Hallerna förskola 160 platser Brudhammars förskola-nybyggnation Projektering Brudhammar ny förskola Brudhammar förskolekök Hallerna skola - tillbyggnad klassrum samt specialrum Fregatten-ombyggnation Idrottshall Hallerna Kyrkenorum idrottshall 75 0 Gruppboende LSS/HCP Tveten inventarier Tveten Hallerna LSS-Boende inventarier Hallerna LSS inventarier Kyrkenorums fsk Jörlanda måltid inventarier Jörlanda måltid inventarier Spekeröd skola Nösnäs upprustning C-plan samt Entré inventarier Aulan Ombyggnation Stora Höga IP Stenungsund Arena - Simhall Myndighetskrav kök Flytt/anpassning Röda huset Fastighet-Förstudier Fastighet-Verksamhetens behov Summa fastighetsrelaterade investeringar Övriga investeringar E-strategi bla E-arkiv, Ärendehant.system medb.s Investeringsreserv Gemensamt IT, info och teknik Fregatten scen och entrédisk 29 0 Utebadplatser Gräsklippare Bryggor löpande Idrott-Större investeringar bla spont/mudd kaj Trafiksäkerhetsåtgärder, bla genomfart Std Tillgänglighetsanp., pendelparkeringar Gång och cykelvägar - löpande Utbyte belysningsstolpar Cykelpumpar Planskild korsning/nösnäsmotet Busshållplats väg 770/Hamnvägen Bussvändplats och parkering Kopperskolan Tillgänglighet stationen GC-väg Vallenvägen och Svenshögen GC-väg Krontofta-Kolhättan (Trafikverket) GC-väg Stora Höga väg 574, enligt cykelplan Upprustning lekplatser Uppdatering av ärendehanteringssystem Reparation av bro vid vårdcentral Geoteknik Kyrkenorum, skredrisk Samhällsbyggnad-Scanning, bygglov, IT, servrar Direktarkiveringsmodul E-tjänster Markköp för kommande exploatering Summa övriga investeringar

82 Återstår 2017 Ombudg. till 2018 Beslutad ram 2018 Budget 2018:1 Ombudg. till 2019 Ombudg. till 2020 Löpande investeringar Stödfunktioner IFO/Funktionshinder Vård och omsorg Måltid Samhällsbyggnad Fastighet - energi Fastighet - säkerhet Fastighet-egna behov Förskola Grundskola Idrott/Anläggning Kultur/Fritid Gymnasium Summa löpande investeringar Avgiftsfinansierad verksamhet Sammanbyggnad färskvattenledning Ucklums ARV. Upprustn/modernisering Kommunalt avlopp Svartehallen/Sågen Månsonska planen - anslutningsavgifter Månsonska planen - kostnader va Uppgrad, renov, VA-ledningar Anslutning NOVA - anslutningsavgifter Anslutning NOVA - kostnader va Strävliden (energieff., reningssteg, luftning) Nya pumpstationer Flakbil VA Slamhantering Slamavvattning Strävliden Dagvattentrumma Solgårdsdalen Underhåll/renovering pumpstationer Uppgradering av tillstånd Återvinningscentral inkl inpasseringssystem Summa avgiftsfinansierad verksamhet Gatuinvestering exploateringsområden Gatukostnadsersättningar Kostnader gata VA-investering exploateringsområden VA-anslutningsavgifter Kostnader va Summa investeringar

83 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0100/18 Förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget på hur överoch underskott ska föras med från Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att verksamheterna får ianspråkta sammanlagt tkr i enlighet med denna tjänsteskrivelse, under förutsättning att kommunfullmäktige tar beslut om förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 till Sammanfattning av ärendet I de ekonomiska styrprinciperna framgår hur hantering av årliga över- och underskott ska ske. Huvudprincipen är att över- och underskott följer med till nästa år. En bedömning görs om verksamheten nått uppsatta mål, dess möjlighet att påverka uppkomna över-/underskott samt om de aktivt arbetat med att försöka eliminera sitt underskott. Överskott ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte vara kostnadsdrivande. Då nya regler gäller från 2018 för hantering av årliga över- och underskott har förvaltningen till stor del anpassat sig efter dem redan för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 83

84 Tjänsteskrivelse Dnr 0100/18 Anne-Margret Draganis Till kommunfullmäktige Förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget på hur över- och underskott ska föras med från Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att verksamheterna får ianspråkta sammanlagt tkr i enlighet med denna tjänsteskrivelse, under förutsättning att kommunfullmäktige tar beslut om förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 till Beskrivning av ärendet I de ekonomiska styrprinciperna framgår hur hantering av årliga över- och underskott ska ske. Huvudprincipen är att över- och underskott följer med till nästa år. En bedömning görs om verksamheten nått uppsatta mål, dess möjlighet att påverka uppkomna över-/underskott samt om de aktivt arbetat med att försöka eliminera sitt underskott. Överskott ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte vara kostnadsdrivande. Då nya regler gäller från 2018 för hantering av årliga över- och underskott har förvaltningen till stor del anpassat sig efter dem redan för Sektor stödfunktioner exkl måltid och fastighet Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Sektor stödfunktioner exkl fastighet och måltid redovisar ett resultat på tkr. Sektorn återlämnar hela årets resultat samt det tidigare ackumulerade resultatet. Sektor stödfunktioner måltid Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Måltid redovisar ett resultat på 224 tkr. Måltid återlämnar hela årets resultat samt det tidigare ackumulerade resultatet. Sektor stödfunktioner Fastighet Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Fastighets resultat uppgår till tkr. Fastighet återlämnar hela årets resultat samt det tidigare ackumulerade resultatet. Sektor socialtjänst IFO/FH Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för IFO/FH för 2017 uppgår till tkr. Sektorn bedömer inte att möjlighet finns att ta med vare sig underskottet eller tidigare ackumulerat underskott till kommande år. 84

85 Sektor socialtjänst Vård/Omsorg Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för Vård/omsorg för 2017 uppgår till tkr. Sektorn bedömer inte att möjlighet finns att ta med underskottet till kommande år. Samhällsbyggnad Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Samhällsbyggnads resultat exkl färdtjänst och bostadsanpassning uppgår till -192 tkr. Samhällsbyggnad önskar inte ta med årets underskott till kommande år, inte heller tidigare års underskott. Sektor utbildning Sektorsövergripande Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för sektorsövergripande är positivt och uppgår till tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott, även tidigare års överskott återlämnas. Sektor utbildning Förskola Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för förskolan är positivt och uppgår till tkr. Under 2018 kommer en tillfällig förskola att etableras på Kristinedals grusplan. Sektorn önskar ta med sig årets överskott för att täcka delar av dessa kostnader under Sektor utbildning Grundskola Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för grundskolan är negativt och uppgår till tkr. Sektorn gör bedömningen att de inte kan åtgärda underskottet inom ramarna för sin budget under de närmaste åren. Sektorn önskar därför inte ta med sig underskottet. Sektor utbildning Stab Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för Staben uppgår till tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott. Sektor utbildning Gymnasieskola Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. Resultat Resultatet för Gymnasieskolan är positivt och uppgår till tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott, även tidigare års överskott återlämnas. 85

86 Sektor utbildning Kompetens och utveckling Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för kompetens och utveckling är positivt och uppgår till 502 tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott, även tidigare års överskott återlämnas. Sektor utbildning Kultur och fritid Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för kultur och fritid är positivt och uppgår till 475 tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott. OBS Viktigt att notera! Den totala summan av överförda under/överskott blir tkr. Detta belopp är inga pengar som ligger på något konto någonstans utan är skillnaden mellan en tänkt budget och ett verkligt resultat. Om dessa medel ska användas påverkas resultatet det år de används. Enheter som ej resultatregleras enligt ovanstående princip De ramar som budgeterats för områdena Politisk verksamhet, Färdtjänst/Omsorgsresor och Bostadsanpassning omfattas inte av detta beslut. Vatten och Avlopp samt Renhållning är avgiftsfinansierad verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Över och underskott ackumuleras och noteras i det egna kapitalet. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 86

87 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0868/17 Revidering av taxor vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxan vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården enligt föreliggande förslag och att taxorna börjar att gälla den 1 juni 2018 samt att taxorna för 2019 och 2020 räknas upp med tre procent per år. Sammanfattning av ärendet Lokalhyrorna korrigeras årligen för att dels hålla marknadsmässiga hyror, dels för att motsvara ökade kostnader hänförliga till bland annat personal och teknik. Föreliggande förslag är framtaget av verksamheten och en bedömning om korrekt prisnivå baserat på andra konferensanläggningars prisnivå. Förslaget medför inga ekonomiska eller verksamhetsmässiga konsekvenser. Ej heller bedöms ärendet påverka barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 87

88 Tjänsteskrivelse Dnr 0868/17 Britta Netterfors Aron Larsson Till kommunfullmäktige Revidering av taxor vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att - fastställa taxan vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården enligt föreliggande förslag och att taxorna börjar att gälla den 1 juni 2018, samt att - taxorna för 2019 och 2020 räknas upp med tre procent per år. Beslutet gäller bokningar gjorda efter beslutet vunnit laga kraft. Sammanfattning av ärendet Lokalhyrorna korrigeras årligen för att dels hålla marknadsmässiga hyror, dels för att motsvara ökade kostnader hänförliga till bland annat personal och teknik. Föreliggande förslag är framtaget av verksamheten och en bedömning om korrekt prisnivå baserat på andra konferensanläggningars prisnivå. Förslaget medför inga ekonomiska eller verksamhetsmässiga konsekvenser. Ej heller bedöms ärendet påverka barn. Beskrivning av ärendet Lokalhyrorna korrigeras årligen för att dels hålla marknadsmässiga hyror, dels för att motsvara ökade kostnader hänförliga till bland annat personal och teknik. Föreliggande förslag är framtaget av verksamheten och en bedömning om korrekt prisnivå baserat på andra konferensanläggningars prisnivå. Förvaltningens bedömning är att prishöjningen inte kommer att påverka beläggningsgraden. Men att förhoppningen är att beläggningsgraden ska öka i takt med de förbättringar som görs i Kulturhuset Fregatten. Idag är Stenungsunds kommun den största kunden och där görs bedömningen att det finns en fortsatt hög efterfrågan. Nedan presenteras förslag till nytt pris för uthyrning dagtid. Med dagtid avses fram till klockan 18 på vardagar. Efter 18 på vardagar och på helger gäller prislistan för föreningar. Fregatten (dagtid vardagar) Heldag, kronor Halvdag, kronor Lokal Stenungesalen delad (1) delad (2 och 3) Hörsalen (Biosalen) Fyren Styrmansrummet Focken Mesanen Märsen Klyvaren

89 Grupprum som komplement Caféet Foajén Kaptensrummet Bohuslänsrummet Fregatten (föreningar, kvällar och helger) Lokal Hela Stenungesalen Halva Stenungesalen Kvart av Stenungesalen Hörsalen (biosalen) Fyren Styrmansrummet Mindre grupprum Caféet Foajén Kaptensrummet Bohuslänsrummet Kommunala nämnder och förvaltningar, studieförbund, föreningar i Stenungsunds kommun samt privatpersoner har möjlighet att hyra Mariagården. Mariagården Halvdag Heldag Beslutets konsekvenser för barn Andelen föreningar som riktar sig till barn och som hyr konferensrum i Kulturhuset Fregatten alternativt Mariagården är låg. Den sammantagna bedömningen är därför att barn berörs i låg utsträckning av ärendet. Inga barn eller företrädare av barn har fått uttrycka sin mening. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget medför inga kostnader. Förslaget innebär en priskorrigering vilken medför en budget i balans för enheten konferens, vaktmästeri och städ. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget bedöms inte få några verksamhetsmässiga konsekvenser Juridiska bedömningar Eftersom den aktuella verksamheten säljer en tjänst är reglerna i konkurrenslagen tillämpliga. I konkurrenslagen finns bestämmelser som förbjuder konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. I 3 kap 27 konkurrenslagen står det: Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta 1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller 89

90 2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag. Ett förbud gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Bestämmelsen innebär att kommunen i sina verksamheter inte får agera på ett sätt som är konkurrensbegränsande på marknaden. Kommunen får till exempel inte ta ut underpris för de tjänster som kommunen tillhandahåller eftersom underprissättning anses vara en konkurrensbegränsning. Regeln innebär att kommunen måste ta ut marknadsmässiga priser för de tjänster vi säljer. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur Fritid 90

91 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0115/18 Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) och Miljöprövningsförordningen (2013:251) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken och Miljöförordningen. Beslutet börjar från och med Sammanfattning av ärendet I samband med att koderna för miljöstörande verksamheter flyttades från förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till miljöprövningsförordningen gjordes ett antal ändringar. Ytterligare ändringar har gjorts senare som kräver att kommunerna anpassar sin taxa till de nya koderna. Koderna är anpassade till både miljöprövningsförordningen och SKL:s rekommendationer för tidsåtgång för tillsyn av olika typer av verksamheter. Samtidigt har vissa justeringar i taxan gjorts, för att förtydliga texten och göra den lättare att tolka och arbeta med. Förslaget innehåller också en ändring av basmånaden för reglering av timtaxan i enlighet med konsumentprisindex, så att indexuppräkningens basmånad föreslås bli september Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justering av texten som hör till taxebilagorna, Taxebilaga 1, Taxebilaga 2, Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 91

92 Tjänsteskrivelse Dnr 0115/18 Anna Zeffer Till kommunfullmäktige Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) och Miljöprövningsförordningen (2013:251) Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken och Miljöförordningen. Beslutet börjar från och med Sammanfattning av ärendet I samband med att koderna för miljöstörande verksamheter flyttades från förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till miljöprövningsförordningen gjordes ett antal ändringar. Ytterligare ändringar har gjorts senare som kräver att kommunerna anpassar sin taxa till de nya koderna. Koderna är anpassade till både miljöprövningsförordningen och SKL:s rekommendationer för tidsåtgång för tillsyn av olika typer av verksamheter. Samtidigt har vissa justeringar i taxan gjorts, för att förtydliga texten och göra den lättare att tolka och arbeta med. Förslaget innehåller också en ändring av basmånaden för reglering av timtaxan i enlighet med konsumentprisindex, så att indexuppräkningens basmånad föreslås bli september Beskrivning av ärendet Stenungsunds kommun har, i enlighet med lagstiftningen, en taxa för prövning och tillsyn av miljöstörande verksamheter. Kommunens nuvarande taxa följer bilagan i förordningen om miljöfarlig verksamhet, men när lagstiftaren valt att plocka ut bilagans innehåll och istället göra en egen förordning (miljöprövningsförordningen) för tillsyn av miljöstörande verksamheter, gjorde man också ett antal förändringar, där bland annat kodernas nummer har gått över till att bli paragrafer. Ytterligare förändringar i miljöprövningsförordningen har inneburit att ett antal av koderna/paragraferna har ändrats, nya har lagts till och andra har tagits bort. Avsikten med förslaget är att justera kommunens taxa så att den följer miljöprövningsförordningen samt SKL:s rekommendationer vad gäller tidsåtgång för tillsyn av olika typer av verksamheter. Samtidigt har vissa justeringar i taxan gjorts, för att förtydliga texten och göra den lättare att tolka och arbeta med. Förslaget innehåller också en ändring av basmånaden för reglering av timtaxan i enlighet med konsumentprisindex, så att indexuppräkningens basmånad föreslås bli september Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte ha några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser. Basbeloppet (timavgiften) föreslås räknas upp på samma sätt som förut, med den skillnaden att båda taxebilagorna nu utgår från samma basmånad för indexuppräkningen, och att denna sätts till september Ingen finansiering krävs. 92

93 Verksamhetsmässiga konsekvenser Taxan kommer att följa ändringarna i lagstiftningen och bli lättare att tolka både för handläggarna och kommuninnevånarna/företagarna samt bli lättare att använda i det dagliga arbetet. Juridiska bedömningar Att inte ändra taxan enligt de förändringar som tillkommit i lagstiftningen kommer att innebära ett lagbrott från och med Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justering av texten som hör till taxebilagorna, Taxebilaga 1, Taxebilaga 2, STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Daniel Jerling verksamhetschef 93

94 STENUNGSUNDS KOMMUN Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808). Antagen av kommunfullmäktige xx-xx-xx, xx Innehåll: 1. Bestämmelser avseende taxans tillämpning. 2. Taxebilaga Taxebilaga 2. 94

95 BESTÄMMELSER AVSEENDE TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE I STENUNGSUNDS KOMMUN Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Stenungsunds kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområden bland annat vad gäller natur- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, förorenade områden, täkter, hälsoskydd, kemiska produkter och biotekniska organismer samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl a enligt 26 kap 22 miljöbalken för undersökningskostnader mm och enligt 25 kap 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd samt handläggning av information 4. Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn. 5. Handläggning av klagomål som bevisligen är befogade. 6. Uppdragsverksamhet 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat och inte kräver utredning. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av kommunen enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagats. 95

96 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift i enskilda fall fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet. 5 Enligt 27 kap 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgifter enligt denna taxa eller enligt 26 kap 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek skall kunna bestämmas. Avgift för prövning 6 Avgift för prövning av ansökan om tillstånd, dispens eller undantag tas ut enligt vad som framgår av taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med timavgift för varje timme nedlagd handläggningstid på ärendet eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. Avgift för prövning skall betalas för varje påbörjat avgiftsbelagt ärende som ansökan avser. 7 Om det i ett beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 8 Timavgift tas ut för varje påbörjad halv timme nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, beredning i övrigt av ärendet, föredragning och beslut. Restid debiteras ej. För inspektion, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan kl och 96

97 07.00, lördagar, söndagar eller helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Timavgiften ska varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de senaste tolv månadernas förändring i konsumentprisindex. Basmånad för indexuppräkning framgår av taxebilagorna. 9 Avgift för prövning skall erläggas av sökanden. 10 Avgift för prövning skall erläggas med timavgift om ansökan återkallas. Prövning som leder till avslag debiteras med timavgift för nedlagd handläggningstid. Avgift tas inte ut för en ansökan som återtas innan handläggning påbörjats. 11 I ärendet om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelse i ärenden om tillstånd eller dispens enligt 7 kap miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Delgivning? 12 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift med anledning av anmälan 13 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd tas ut enligt vad som framgår av taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med timavgift för nedlagd handläggningstid i ärendet eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. Avgift för handläggning av anmälan ska tas ut även om verksamheten eller åtgärden förbjuds. Avgift tas inte ut för anmälan som återtas innan handläggning påbörjats. Avgift med anledning av anmälan skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 97

98 I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet eller hälsoskydd med beteckningen C i Miljöprövningsförordningen (2013:251) är anmälaren i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelse och delgivning av ärendet. 14 Vid bestämmandet av timavgiften tillämpas bestämmelserna i Avgift för handläggning av anmälan skall betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller åtgärd. 16 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för tillsyn i övrigt 17 Avgift för tillsyn i övrigt tas ut enligt vad som framgår av taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast årlig avgift) eller med timavgift för varje timme nedlagd handläggningstid på ärendet ller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. För verksamhet som tillståndsprövas skall avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. 18 Om en verksamhet eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 skall full avgift betalas för den verksamhet som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 98

99 19 Fast årlig avgift omfattar kalenderår. Sådan avgift skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan gjorts eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs verksamheten har prövats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift skall betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. För verksamhet som omfattas av fast tillsynsavgift får tilläggsavgift tas ut, utöver den årliga fast avgift, om detta motiveras av en avsevärt utökad tillsyn. Tilläggsavgiften beräknas som timavgift och debiteras i efterskott. Inspektion och andra tillsynsåtgärder med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor eller inte åtlyder föreläggande eller förbud, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. Föreligger behov av efterbehandling sedan en verksamhet upphört, utgår timavgift för nedlagd tillsynstid för tillsyn som föranleds därav f r o m året efter det att verksamheten upphört. 20 Vid bestämmandet av timavgiften tillämpas bestämmelserna i Avgift för tillsyn skall betalas av den som bedriver eller avser bedriva verksamhet eller vidta den åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över förorenade områden, skall tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap miljöbalken är ansvarig för efterbehandling (av mark- och vattenområde samt byggnader och anläggningar). 22 Den som är avgiftsskyldig enligt 17 är också skyldig att ersätta kommunens kostnader för provtagning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om strandbadvatten (HVMFS 2012:14). 23 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. 99

100 Avgiftens erläggande mm 24 Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Stenungsunds kommun. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Betalas inte avgiften inom angiven tid, ska dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635) erläggas på obetalt belopp. Annan kostnad för exempelvis inköp av kartmaterial, extraordinära resekostnader, och provtagningsanalys debiteras verksamhetsutövaren eller sökande när denne tillsänds resultatet av prövning, prov eller när besiktning skett. Avgift för prövning utifrån anmälan och ansökan om tillstånd, dispens eller undantag, erläggs av sökanden, anmälaren eller innehavaren mot faktura när denne tillställts kommunens beslut. Verkställighetsfrågor m.m. 25 Av 1 kap 2 och 9 kap 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att en kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 26 Av 1 kap 2 och 9 kap 5 förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att en kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift skall gälla omedelbart även om det överklagas. 27 Enligt 19 kap 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. 28 Timavgiftenskall varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den förste september före årsskiftet. Basmånad för indexuppräkning framgår av taxebilagorna. 100

101 29 Tekniska myndighetsnämnden får besluta om undergrupper i taxan och i övrigt besluta om anpassningar av taxan, med anledning av förändringar i miljöprövningsförordningen (2013:251), som inte innebär att den allmänna nivån på taxan förändras. Denna taxa träder i kraft den xxx. 101

102 Stenungsunds Kommuns Miljötaxa för tillsyn enligt Miljöbalken, bilaga Dnr xx 2018 Timavgift 861 GENERELLT Tillsynsavgifter Om inte annat följer av denna taxa gäller följande: Tillsyn enligt miljöbalken som föranleder myndighetsingripande Tillsyn enligt miljöbalken för att följa upp tidigare påpekanden om bristerna kvarstår För verksamhet som omfattas av fast tillsynsavgift får tilläggsavgift tas ut, utöver fast avgift, om detta motiveras av en handläggningstid som överskrider den som motsvaras av den fasta avgiften. Tilläggsavgiften beräknas som timavgift. Fastställd av kommunfullmäktige , 201, reviderad , 173, och 2018-xx-xx, x Grundbeloppet ska varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den förste september före årsskiftet. Basmånad för indexuppräkning är september Avgiftsunderlag tim Avgift 2017 (kr) Timavgift Timavgift NATURVÅRD Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelser Prövning av ansökan om dispens från föreskrifter för natur- eller Kulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som kommunen beslutat om Tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i 7 kap Timavgift MILJÖFARLIG VERKSAMHET Tillståndsavgifter (fasta enl. bil 2) Prövning av ansökan att anordna avloppsanordning enligt 9 kap 6 och 7 miljöbalken, 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 1. Vattentoalett till sluten tank Installation av WC med sluten tank och BDT Inrättande av avloppsanläggning med vattentoalett anslutet till mark eller vatten (enl. 13 MF 1998:899). Om fler än en fastighet är ansluten till avloppsanordningen tas en halv avgift ut per tillkommande fastighet. 4. Inrättande av annan typ av avloppsanläggning t.ex. bdt-avlopp, (inom planlagt område med detalj- eller områdesbestämmelser som framgår av kommunens lokala hälsoskyddsbestämmelser, samt i icke detaljplanerade områden där beslut om tillståndsplikt tagits). 5. Gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 2-5 enfamiljshus som ligger på samma fastighet. 6. Anslutning av ytterligare fastighet till befintlig anläggning

103 7. Prövning av anmälan om att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett, så som förmultningstoalett eller därmed jämförbar toalett, förbränningstoalett och torrtoalett med latrinkompostering enligt vad kommunen förskriver med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälningsavgift Prövning av anmälan att anordna avloppsanordning utan WC och ändra anordning enligt 9 kap. 6 och 7 miljöbalken, 13, 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt av kommunen meddelade föreskrifter: 1. Inrätta avloppsanläggning utan vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. (bdt-anläggning, utom planlagt eller tätbebyggt område och där beslut om tillståndsplikt saknas). 2. Ändring av avloppsanordning samt förbättring av befintligt avlopp för vilken kommunen förelagt om förbättring enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Prövning av anmälan att inrätta värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten, enligt 9 kap 6 miljöbalken, 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgift enl. taxebil Yttrande över förhandsbesked i enlighet med Stenungsunds kommuns taxa för TMN:s verksamhet enligt PBL (kf ) faktor Tillsynsavgifter Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller samt U-objekt med fast avgift. Tillsyn enligt 12 kap 10 Miljöbalken. Tillsyn i övrigt av miljöfarlig verksamhet Tillsyn av förorenade områden och i övrigt av mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar enligt 10 kap. miljöbalken Avgift enligt taxebilaga 2 Timavgift Timavgift Timavgift Tillsyn på verksamhet med golfbana Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) Avgift enl. taxebil. 2 HÄLSOSKYDD Tillståndsavgifter Hållande av nötkreatur, häst, get, får, svin, pälsdjur, fjäderfä som inte är sällskapsdjur samt orm inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 9 kap 11 miljöbalken och enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

104 Prövning av anmälan om att starta lokaler för hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta eller lokaler för undervisning, bassängbad upplåtna för allmänheten med mera enligt 9 kap 12 miljöbalken samt 38 förordningen (2007:674) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 1. Bassängbad som är upplåtna för allmänheten Lokaler för hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användande av skalpeller, akupunkturnålar, piercingverktyg o dylikt. 3.Lokaler för undervisning Timavgift Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (HSLF-FS 2015:8): Utfärdande av saneringsintyg på fartyg som angör Stenungsunds kommuns hamnar. Tillsynsavgifter Provtagning av badvatten vid anläggning eller strandbad som är upplåtet för allmänheten eller annars utnyttjas av många, fast avgift per anläggning och provtagningstillfälle, (laboratorietaxa för respektive analys tillkommer) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om strandbadvatten (HVMFS 2012:14). Timavgift 1,5 1291,5 Återkommande tillsyn av följande byggnader, lokaler och anläggningar enligt 45 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 1. Byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande Timavgift utrymmen 2. Lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande Timavgift 3. Samlingslokaler där många människor brukar samlas Timavgift 4. Hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad Lokal med 1-8 bäddar Lokal med 9-20 bäddar Lokal med bäddar Lokal med mer än 50 bäddar Idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor. Timavgift 6. Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling Timavgift 7. Tillsyn i övrigt av hälsoskydd Timavgift AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR Prövning av ansökan om dispens/tillstånd att själv återvinna och bortskaffa avfall enligt 15 kap. 18 tredje och fjärde styckena miljöbalken (särskild prövning för heldispens från kommunal renhållning)

105 Prövning av ansökan om dispens från Avfallsföreskrifterna 30, 31, 33 och Prövning av ansökan om uppehållsdispens för renhållning/slamtömning 0,5 430,5 Tillsyn i övrigt av avfallshantering och producentansvar Timavgift KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER Prövning Prövning av ansökan enligt Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 40 och 41 om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Anmälan Handläggning av anmälan enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5): 1. Förvaring av mer än en kubikmeter dieselbrännolja eller eldningsolja i öppen cistern. 2. Förvaring av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde TILLSYN I ÖVRIGT Återkommande tillsyn över följande kemiska produkter 1. Handläggning av anläggningar som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC och som kräver anmälan enligt Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser 15. Handläggning av kontrollrapporter från återkommande kontroll av cisterner med mera enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5) kap 3. Handläggning av information till Tekniska myndighetsnämnden om installation av cistern eller urbruktagande av cistern, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5) 4 kap 1 Handläggning av information till Tekniska myndighetsnämnden om hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5) 4 kap 2 Tillsyn i övrigt av kemiska produkter och biotekniska organismer Timavgift ,5 1291,5 Timavgift Timavgift Timavgift Timavgift 4 105

106 Stenungsunds kommuns miljötaxa för tillsyn enligt Miljöbalken, taxebilaga Fastställd av kommunfullmäktige , 224 till 834 kr/timma för 2013, reviderad 2018-xx-xx, x Grundbeloppet ska varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de tolv senaste måndernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den förste september före årsskiftet. Basmånad för indexuppräkning är september kr/tim 861 Avgiftskoden sammanfaller i princip med EGkoden för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) Avgiftsbelagd miljöfarlig verksamhet Verksamhetskod Prövningsnivå MPF Antal tillsynstim mar Kr per år T=timavgift JORDBRUK 2 kap Djurhållning m.m. Anläggning för djurhållning med 1. mer än platser för fjäderfän, 2. mer än 2000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kg och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor. i1.10 B 1 9, Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko inkusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månad upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar B 2 9,

107 Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månad upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder, 5. tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre, 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9, etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre, 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller 16. I fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkning av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 eller endast avser renskötsel C 3 9, Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller liknande jordbruksproduktion C 4 T FISKODLING OCH ÖVERVINTRING AV FISK 3 kap Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår B kr/ton Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per år. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 2 T 2 107

108 UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT kap 4 Berg, naturgrus, torv och andra jordarter Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större 150 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad B 1 26, B 2 26, Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 2. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2, eller 3. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad B 3 14, Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton naturgrus totalt uttagen mängd C 4 10, Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än ton totalt uttagen mängd berg, 2. torv med ett verksamhetsområde störrre än 5 hektar, eller 3. mer än kubikmeter totalt uttagen mängd torv. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller C 5 T 3 108

109 Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod C 6 T Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår C 7 T Råpetroleum, naturgas och kol Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol C 10 5, LIVSMEDEL OCH FODER kap 5 Slakterier Slakteri med en produktion baserad på en slaktvikt av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton slaktvikt per kalenderår. i15.10 B 1 36, Slakteri med en produktion baserad på mer än 7500 ton men högst ton slaktvikt per kalenderår B 2 26, Slakteri med en produktion baserad på mer än 50 ton men högst 7500 ton slaktvikt per kalenderår C 3 19, Livsmedel av animaliska råvaror Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller endast innebär paketering. i15.40 B 4 62, Anlägging för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 2000 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering B 5 62, ton , ton , Slaktbiprodukter eller animaliskt avfall ,

110 Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 50 ton men högst 2000 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering C 6 7, Rökeri Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst ton per kalenderår C 7 8, Livsmedel av vegetabiliska råvaror Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggning är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. i15.90 B 8 75, Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 8, eller 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än 2000 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 8, 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering B 9 17, C 10 32, Kvarnprodukter 5 110

111 Framställning av livsmedel med tillverkning av kvarnprodukter samt beredning och behandling av kvarnprodukter, med en produktion av mer än 1000 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8 eller endast innebär paketering C 11 7, Livsmedel av kombinerade råvaror Anläggning för framställnig av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 multiplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. i B 12 18, Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 5000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 12, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering B 13 15, Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 400 ton men högst 5000 ton per år. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 12, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering C 14 8, Mjölkprodukter 6 111

112 Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. i B 15 36, Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår men högst 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser glass C 16 19, Oljor och fetter Anläggning för framställnig eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produker av sådana oljor eller fetter med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton per kalenderår, om produktionen baseras på enbart vegetabiliska råvaror. Tillståndspliken gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 5, 8, 9, 12, 13 eller 15. i B 17 17, Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produkton av 1. mer än 5000 ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än 5000 ton men högst ton per kalenderår om produkten baseras på vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 5, 8, 9, 12, 13, 15 eller B 18 36, Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produktion av mer än 100 ton men högst 5000 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13 eller 14 eller om verksamheten endast avser mjölkprodukter C 19 15, Glass 7 112

113 Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av 1. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på endast vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 8, 9, 12 eller 15. Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av mer än 10 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 8, 9, 12 eller B 20 36, C 21 4, Råsprit och alkoholhaltiga drycker Anläggning för framställning av råsprit eller alkoholhaltig dryck genom jäsning eller destillation med en produktion av mer än 5000 ton men högst ton ren etanol per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verskamheten är tillståndspliktig enligt B 22 76, Anläggning för framställning av råsprit eller alkoholhaltig dryck genom jäsning eller destillation motsvarande en årlig produktion av mer än 10 ton men högst 5000 ton ren etanol per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 23 19, Malt, maltdrycker och läskedrycker Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskesdrycker med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B 24 51, Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av mer än 1000 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 25 36, Jäst 8 113

114 Tillverkning av jäst med en produktion av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår eller för framställning av startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 26 87, Kafferostning Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 27 8, Paketering av livsmedel Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillståndseller anmälningspliktig verksamhet enligt någon av C 28 8, Foder av animaliska råvaror Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton foder per dygn eller mer än ton foder per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölk eller endast innebär paketering. i B 29 36, Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 500 ton men högst ton foder per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndpliktig enligt 29, eller 2. endast avser mjölk eller endast innebär paketering C 30 19, Foder av vegetabiliska råvaror 9 114

115 Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än 5000 ton men högst ton produkter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndpliktig enligt 31, eller 2. endast avser oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter eller endast innebär paketering. Foder av kombinerade råvaror Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 muliplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att muliplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. i B 31 9, C 32 1,0 861 i B 33 10, TEXTILVAROR kap 6 Anläggning för behandling eller färgning av mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per dygn eller mer än 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. i17.10 B 1 64,

116 Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enlig 1, eller 2. medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av högst 3 ton flyktiga organiska föreningar per kalenderår B 2 64, Anläggning för förbehandling, färgning eller annan beredning av mer än 10 ton men högst 200 ton textilmaterial per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt C 3 21, PÄLS, SKINN OCH LÄDER kap 7 Anläggning för garvning av mer än 12 ton hudar eller skinn per dygn eller mer än 3000 ton hudar eller skinn per kalenderår. i18.10 B 1 64, Anläggning för garvning av mer än 100 ton men högst 3000 ton hudar eller skinn per kalenderår eller för annan beredning av mer än 100 ton hudar eller skinn. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 2 64, Anläggning för garvning eller annan beredning av mer än 2 ton men högst 100 ton hudar eller skinn per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 3 15, TRÄVAROR kap 8 Kemikaliebehandling av trä och träprodukter Anläggning för behandling av trä eller träprodukter med kemikalier med en produktion av mer än 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller mer än kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp. i20.05 B 1 T

117 Anläggning för behandling av trä och träprodukter med kemikalier med en produktion av högst 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller högst kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp C 2 36, Sågning, hyvling och svarvning av trä Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvlig eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår B 3 76, Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 6000 kubikmeter per kalenderår. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt C 4 36, Träbaserade bränslen och bränslen av jordbruksprodukter Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1000 kubikmeter fast mått eller 3000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än 5000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte tillfällig flisning C 5 10, Träbaserade skivor, fanér, plywood och spån Anläggning med en produktion av mer än 600 kubikmeter per dygn eller mer än kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor eller spånskivor. i20.50 B 6 64, Anläggning för tillverkning av 1. fanér eller plywood, eller 2. högst 600 kubikmeter per dygn eller högst kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån C 7 36, Lagring av timmer

118 Anläggning för lagring av 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt B 8 8, Anläggning för lagring av 1. mer än 2000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning, 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 8, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt C 9 5, Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten C 10 T Behandling mot blånadssvamp Anläggning för behandling av trä och träprodukter mot blånadssvamp. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller C 11 6, FOTOGRAFISK och GRAFISK PRODUKTION kap 10 Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2, 3 eller C 1 26, Anläggning med tillverkning av metallklichéer C 2 13, Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografisk material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår B 3 36,

119 Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografisk material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, eller 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C 4 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter framkallas per kalenderår , med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter framkallas per kalenderår , med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter framkallas per kalenderår , KEMISKA PRODUKTER kap 12 Organiska kemikalier Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton enkla kolväten per kalenderår. i24.01 A 1 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton enkla kolväten per kalenderår. i24.02 B 2 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.03 A 3 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.04 B 4 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton svavelinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.05 A 5 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton svavelinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.06 B 6 21,

120 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton kväveinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.07 A 7 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton kväveinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.08 B 8 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton forforinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.09 A 9 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton fosforinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.10 B 10 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton halogenerade kolväten per kalenderår. i24.11 A 11 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton halogenerade kolväten per kalenderår. i24.12 B 12 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton metallorganiska föreningar per kalenderår. i24.13 A 13 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton metallorganiska föreningar per kalenderår. i24.14 B 14 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton plaster per kalenderår. i24.15 A 15 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton plaster per kalenderår. i24.16 B 16 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton syntetgummi per kalenderår. i24.17 A 17 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syntetgummi per kalenderår. i24.18 B 18 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton färgämnen eller pigment per kalenderår. i24.19 A 19 26,

121 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton färgämnen eller pigment per kalenderår. i24.20 B 20 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton ytaktiva ämnen eller tensider per kalenderår. i24.21 A 21 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton ytaktiva ämnen eller tensider per kalenderår. i24.22 B 22 21, Oorganiska kemikalier Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton gaser per kalenderår. i24.23 A 23 30, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton gaser per kalenderår. i24.24 B 24 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton syror per kalenderår. i24.25 A 25 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syror per kalenderår. i24.26 B 26 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton baser per kalenderår. i24.27 A 27 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton baser per kalenderår. i24.28 B 28 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton salter per kalenderår. i24.29 A 29 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton salter per kalenderår. i24.30 B 30 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar per kalenderår. i24.31 A 31 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar per kalenderår. i24.32 B 32 21, Gödselmedel

122 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka mer än ton enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium. i24.33 A 33 30, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka högst ton enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium. i24.34 B 34 21, Växtskyddsmedel och biocider Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 1000 ton växtskyddsmedel eller biocider per kalenderår. i24.35 A 35 30, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst 1000 ton växtskyddsmedel eller biocider per kalenderår. i24.36 B 36 21, Anläggning för tillverkning i industriell skala av biotekniska organsimer för bekämpningsändamål. i24.37 B 37 26, Läkemedel Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 1000 ton läkemedel, även mellanprodukter, per kalenderår. i24.38 A 38 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst 1000 ton läkemedel, även mellanprodukter, per kalenderår. i24.39 B 39 21, Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikten gäller inte apotek eller sjukhus eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap C 40 7, Anläggning för behandling av mellanprodukter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1-40 eller C 41 8, Sprängämnen Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 1000 ton sprängämnen per kalenderår. i24.42 A 42 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst 1000 ton sprängämnen per kalenderår. i24.43 B 43 21,

123 Annan kemisk tillverkning Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala C 44 8, Anläggning för att genom endast fyskialiska processer i industriell skala tillverka 1. gaseller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av mindre än 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som (se lagstiftningen). 2. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst 1000 ton per kalenderår, 3. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst 2000 ton per kalenderår. 4. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 5. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap B 45 11, Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 4. mer än 5000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap C 46 6,

124 Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, 4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, eller 6. andra kemiska produkter C 47 8, GUMMI- OCH PLASTVAROR kap 13 Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseas på mer än 2000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap B 1 36, Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 19 kap 3 eller C 2 13, Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kaldenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndpliktig enlig B 3 36, C 4 13,

125 Anläggning för flamlaminering med plast B 5 39, Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning, eller 2. beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig eller anmälningpliktig enligt 19 kap 3 eller C 6 8, Anläggning där produktionen baseras på mindre än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning eller 2. beläggning eller kalandrering med plast D 4, Mineraliska produkter, kap 14 Glas, glasvaror och keramiska produkter Anläggning för tillverkning av glas inklusive glasfiber med smältning av mer än 20 ton per dygn eller mer än 5000 ton per kalenderår. i26.05 B 1 14, Anläggning för smältning av mineraler, inklusive tillverkning av mineralull, med smältning av mer än 20 ton per dygn eller merän 5000 ton per kalenderår. i26.10 B 2 76, Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 5 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 1 eller B 3 36,

126 Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 1, 2 eller C 4 10, Anläggning för tillverkning av glasfiber. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enlig C 5 15, Anläggning för att tillverka keramiska produkter genom bränning, särskilt takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin med en 1. produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton kalenderår, eller 2. ugnskapacitet på mer än fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet på mer än 300 kg per kubikmeter. i26.50 B 6 36, Anläggning för att genom bränning tillverka mer än 50 ton keramiska produkter per kalenderår om glasyr med tillsats av tungmetaller används B 7 36, Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 6 eller C 8 19, Cement, betong, kalk, krita och gips Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 500 ton per dygn eller mer än ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka mer än 50 ton per dygn eller mer än ton cement per kalenderår. i26.70 A 9 177, Anläggning för tillverkning av cement. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B , Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton kalk per dygn eller mer än ton kalk per kalenderår. i26.90 B 11 36,

127 Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9, 10 eller C 12 26, Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalender år C 13 8, Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår C 14 36, Andra mineraliska produkter Anläggning för tillverkning av asbest eller av asbestbaserade produkter. i B 15 61, Anläggning för behandling eller omvandling av asbest. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 15 eller 4 kap B 16 61, Asfaltverk eller oljegrusverk 1. som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod C 17 15, Anläggning för tillverkning av varor av asfalt C 18 15, Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton magnesiumoxid per kalenderår. i B 19 10, Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning C 20 26, STÅL OCH METALL kap 15 Anläggning för att gjuta järn eller stål, om produktionen är mer än 20 ton per dygn eller mer än 5000 ton per kalenderår. i27.40 B 8 36, Anläggning för att gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 500 ton per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 8 eller B 9 36,

128 Anläggning för attt gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 10 ton per kalenderår. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 8, 9 eller C 10 8, Anläggning för att av malm, koncentrat eller sekundärt råmaterial producera mer än 1000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgisk, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndplikten gäller inte gjuterier. i27.70 A 11 87, Anläggning för att av malm, koncentrat eller sekundärt råmaterial producera högst 1000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgisk, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte gjuterier. i27.80 B 12 36, Att i gjuteri eller annan anläggning smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte, om produktionen av bly eller kadmium är mer än 4 ton per dygn eller mer än 1000 ton per kalenderår. i A 13 87, Att i gjuteri eller annan anläggning smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte, om produktionen är mer än 20 ton per dygn eller mer än 5000 ton per kalenderår. i B 14 36, Anläggning för att smälta eller legera ickejärnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 13 eller 14 eller endast avser gjuterier B 15 36, Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av icke-järnmetaller ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikten gäller inte gjuterier B 16 36,

129 Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium eller magnesium, om produktionen är mer än 50 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 13 eller B 17 Mer än ton per kalenderår , Mer än ton men högst ton per kalenderår , Mer än ton men h ögst ton per kalenderår , Mer än ton men högst ton per kalenderår , Mer än 200 ton men högst ton per kalenderår , Mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår , Anläggning för att gjuta andra metaller än järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 1 ton per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13, 14 eller C 18 4, METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING, kap 16 Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 30 kubikmeter. i28.10 B 1 10, Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 1 men högst 30 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår.tillståndsplikten gäller inte betning med betpasta B 2 10, Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast. Anmälningsplikten gäller inte betning med betpasta eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller C 3 8,

130 Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod B 4 10, Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 5 10, Anlägging för termisk ytehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 15 kap B 6 8, Blästra mer än 500 kvadratmeter yta. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt C 7 T Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 19 kap 2 eller B 8 30, Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 8 eller 19 kap 2 eller C 9 26,

131 Anläggning för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är en fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap 2, 3, 4 eller 6, 2. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kaldenderår, eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med metallförbrukning av mer än 50 kg men högst 2 ton per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakummetod med en metallförbrukning av mer än 500 kilogram per kalenderår C 10 Anläggning som omfattas av mer än två punkter ovan , Anläggning som omfattas av högst två punkter ovan , ELEKTRISKA ARTIKLAR kap 17 Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår A 1 177, Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår B 2 76, Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor C 3 8, Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering. i31.40 A 4 177, Annan anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt A 5 177, Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel C 6 26, METALLBEARBETNING M.M. kap 18 Motorer, turbiner och reaktorer Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår C 1 25, Provbänkar för motorer, turbiner eller reaktorer C 2 1. färre än 10 provbänkar , eller fler provbänkar ,

132 Motorfordon Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 1000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton B 3 51, Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 4 36, Järnvägsutrustning och flygplan Anläggning för tillverkning av 1. järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan C 5 36, Maskinell bearbetning Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (exklusive yta för endast montering) större än kvadratmeter A 6 22, Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (exklusive yta för endast montering) mer än men maximalt kvadratmeter D 10, mer än men maximalt kvadratmeter , mer än men maximalt kvadratmeter , mer än men maximalt kvadratmeter , mer än 500 men maximalt kvadratmeter , mer än 200 men maximalt 500 kvadratmeter ,

133 Anläggning där det förekommer maskinell metall-bearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 eller 6. Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade antingen till metallbearbetningsmaskin eller till öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin B 7 70, Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 eller 10. Med total tankvolym avses detsamma som i C 8 Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hyrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter D 9, Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hyrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter , Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hyrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter. 4, Skeppsvarv Skeppsvarv C 10 49, FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL kap 19 Anläggning för att appretera, trycka, bestryka, avfetta, vattenskyddsimpregnera, limma, måla, rengöra, impregnera, eller på annat stätt ytbehandla material, föremål eller produkter, om förbrukningen av organiska lösningmedel är mer än 150 kg per timme eller mer än 200 ton per kalenderår. i39.10 B 2 87,

134 Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningmedel, 3. mer än 50 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 4. mer än 100 ton organiska lösningmedel i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Vid tillämpning av första stycket ska inte sådana organiska lösningsmedel medräknas som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 2. Tillståndsplikten enligt 2. gäller inte sjukhus B 3 16, Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 1 ton ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som har klassificerats med riskfraser enligt lagstiftningen, 2. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 3. mer än 500 kilogram i fordonslackering, eller 4. mer än 1 kilogram i kemtvätt. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 2 eller C 4 18, Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med mer än 500 kilogram i lackering av vägfordon till följd av reparation, underhåll eller dekoration som sker utanför tillverkningsanläggningar. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 2 eller C 5 5, Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 2, 3 eller C 6 15, Mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår D 8, Mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår ,

135 Mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår , HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER, kap 20 Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än ton per kalenderår. 2. andra kemiska produkter, om lagringen eller hanteringen omfattar mer än 5000 ton vid ett och samma tillfälle eller mer än ton per kalenderår och produkterna är klassificerade med riskfaser enligt lagstiftningen 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle. Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än 5000 ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om anläggningen avser verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle och någon produkt klassificeras med riskfraser enligt lagstiftningen. 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle B 1 36, C 2 19, Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 3 36, Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår C 4 8,

136 GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA, kap 21 Anaerob biologisk behandling Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologisk material producerar mer än 3000 megawattimmar biogas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller även om stallgödseln är ett avfall och även om det material som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 29 kap B 2 11, Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar biogas. Anmälningsplikten gäller även om stallgödseln är avfall och även om det matieral som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt C 3 7, Framställning av gas- och vätskeformiga bränslen Anläggning för förgasning eller förvätskning av andra bränslen än kol där anläggningen har kapacitet att överföra 20 megawatt tillförd bränsleeffekt eller mer. i40.05 B 4 T Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än 1500 megawattimmar gas eller västkeformigt bränsle per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 4 eller 12 kap 1 eller B 5 11, Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka högst 1500 megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalendeår C 6 36, Förbränning Anläggning för förbränning med en totalt installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. i40.40 A 8 135, Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt men högst 300 megawatt. i40.50 B

137 Total installerad tillförd effekt av mer än 100 megawatt men högst 300 megawatt , Total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt men högst 100 megawatt , Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men mindre än 50 megawatt B 10 11, Provisorisk uppställningsplats för förbränningsanläggning enligt ovan (PUP) T Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. mer än 500 kilowatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas, eller 2. mer än 10 megawatt men hösgst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 12 eller avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott C 11 Total installerad tillförd effekt av mer än 5 megawatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas , Total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas , Total installerad tillförd effekt av mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas , Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft C 12 13,

138 Verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjades efter det att versksamheten med det andra vidkraftverket påbörjades. Verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjast efter det att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 13 21, B 14 3, Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vidnkraftverk, om verksamheten påbörjades efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 13 eller C 15 2, Värm- och kylanläggningar

139 Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 megawatt. Anmälningsplikten gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt C 16 13, Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än megawattimmar C 17 8, FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING kap 23 Anläggning för tvättning av 1. fler än 5000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1000 andra motordrivna fordon per kalenderår C 1 1. fler än personbilar per kalenderår, , fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, , fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, , fler än andra motordrivna fordon per kalenderår, , fler än men högst personbilar eller fler än 500 men högst andra motordrivna fordon per kalenderår, D 5, fler än 500 personbilar men högst personbilar eller högst 500 andra motordrivna fordon per kalenderår D 2, Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än 1000 kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 20 kap 1, 2 eller C 2 1. anläggning där mellan kubikmeter flytande motorbränslen eller mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras, ,

140 2. anläggning där mellan kubikmeter flytande motorbränslen eller mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras, , anläggning där mer än kubikmeter flytande motorbränslen hanteras, , anläggning där mer än kubikmeter flytande motorbränslen hanteras , Anläggning där mer än 500 kubikmeter men mindre än kubikmeter flytande motorbränslen hanteras D 4, Anläggning där mer än 200 kubikmeter men mindre än 500 kubikmeter flytande motorbränslen hanteras , Fordonsverkstäder överstigande 500 kvadratmeter D 6, mer än 200 men mindre än 500 kvadratmeter , HAMNAR OCH FLYGPLATSER, kap 24 Hamnar Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än Tillståndsplikten gäller inte 1. hamn för försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst 10 planerade fartygsanlöp per kalenderår B 1 1. med högst 10 anlöp per år, , med anlöp per år, , med mer än 50 anlöp per år , Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikten gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt C 2 10, Fritidsbåtshamn med uppläggning eller upptag av båtar över 200 kg D 1. > 600 båtar, , båtar, , båtar, , båtar, , <50 båtar T Flygplatser Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än meter. Tillståndsplikten gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt A 3 19,

141 Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är längre än meter B 4 64, Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikten gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt 3 eller C 5 8, LABORATORIER kap 25 Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än kvadratmeter. Anmälningsplikten gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt någon annan bestämmelse i denna förordning, 2. är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd C 1 26, TANKRENGÖRING kap 26 Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna avnvänds för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt har klassificerats med riskfraser enligt 1 a) och b) B 1 19, Anläggning för rengöring av cisterner, tankar, eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt C 2 16, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD kap 27 Sjukhus med fler än 200 vårdplatser C 1 1. fler än 200 vårdplatser , färre än 200 vårdplatser , Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel C 2 15, RENING AV AVLOPPSVATTEN kap

142 Avloppsreningsanläggning som omfattas av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 personekvivalenter B personekvivalenter , personekvivalenter , Mer än personekvivalenter , Avloppsreningsanläggning med en anslutning av 2000 personer eller fler. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B 2 16, Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från en eller flera sådana anläggningar som avses i 1 kap 2 industriutsläppsförordningen (2013:250). Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. i90.15 B 3 16, Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 200 men högst 2000 personekvivalenter C pe , pe , pe D 2, pe , AVFALL, kap 29 Förbränning Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. i A 5 Mer än ton per kalenderår , Mer än ton men högst ton per kalenderår , Mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår , Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. i A 6 26, Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn men högst 2500 ton per kalenderår B 7 10,

143 Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst 2500 ton per kalenderår B 8 10, Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. i A 9 132, Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. i A 10 T Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. i B 11 76, Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. i B 12 T Samförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår. i B 13 13, Avfallsförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår. i B 14 13, Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om för bränning av avfall B 15 36,

144 Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om för bränning av avfall B 16 9, Samförbrännings- eller avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om den tillförda mängden är högst 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte anläggning som endast förbränner rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbrännning av avfall C 17 8, Deponering Deponera icke-farliga muddermassor på land längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats från, om 1. mängden massor är mer än 1000 ton, eller 2. föroreningsrisken inte endast är ringa B 18 26, Deponera icke-faliga muddermassor längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats från, om 1. mängden massor är högst 1000 ton, eller 2. föroreningsrisken endast är ringa C 19 T Anläggning för deponering av icke-farligt avfall som inte är inert, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. i A , Anläggning för att deponera icke-farligt avfall som inte är inert, om 1. den tillförda mängden är mer än 2500 ton men högst ton avfall per kalenderår, eller 2. mängden avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt 20. i B ton , ton , ton , Deponi av icke-farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 18, 19, 20 eller B 22 12,

145 Deponera farligt avfall, om deponin tillförs mer än ton farligt avfall per kalenderår. i A ton , Mer än ton , Deponera farligt avfall, om 1. den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. mängden farligt avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt 23. i B 24 36, Deponera farligt avfall, om deponeringen inte är tillståndspliktig enligt 23 eller B 25 36, Sluttäckt deponi där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning C 26 3, Återvinning eller bortskaffande av avfall som uppkommit i egen verksamhet Anläggning för att 1. återvinna farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 500 ton men högst 2500 ton per kalenderår, eller 2. bortskaffa farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är högst 2500 ton per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om behandlingen är anmälningspliktig enligt B 27 15, Behandla farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndpliktig enligt B 28 6, Återvinna farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om 1. mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår, och 2. behandlingen leder till materalåtervinning C 29 4, Biologisk behandling

146 Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling om avfallet inte är parkoch trädgårdsavfall och 1. den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. om behandlingen enbart sker genom anaerob biologsk nedbryning och den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är 1. tillståndspliktig enligt 66 eller 2. är tillståndeller anmälningspliktig enligt 21 kap 2 eller B 30 7, Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling, om 1. avfallet inte är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är mer än 10 ton men högst 500 ton per kalenderår, eller 2. Avfallet är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mägnden är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gälle inte om behanlingen är tillstånd- eller anmälningspliktig enligt 21 kap 2 eller C 31 Den tillförda mängden annat avfall är parkoch trädgårdsavfall är mer än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår , Den tillförda mängden annat avfall är parkoch trädgårdsavfall är mer än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår , Den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår , Animaliskt avfall Behandla animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än 2500 ton per kalenderår. i B 32 36, Yrkesmässigt behandla animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst 2500 ton per kalenderår C 33 15, Återvinning för anläggningsändamål Anläggning för att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa B 34 26,

147 Återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa C 35 T Uppgrävda massor Behandla farligt avfall som utgörs av uppgrävda massor, om mängden avfall är högst 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25 eller B 36 8, Anläggning för att behandla avfall som utgörs av uppgrävda förorenade massor från den plats där behandlingen sker, om behandlingen pågår under högst en tolvmåndersperiod och inte är tillståndspliktig enligt 21, 22, 23, 24 eller C 37 26, Konvertering av smittförande avfall På ett sjukhus konvertera smittförande avfall C 38 1,0 861 Avvattning Avvattna icke-farligt avfall, om mängden avfall som behandlas är högst 2000 ton C 39 15, Mekanisk bearbetning och sortering Återvinna mer än ton icke-farligt avfall per kalenderår genom mekanisk bearbetning. Tillståndsplikten gäller inte 1. för att genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. om återvinningen är tillståndpliktig enligt B ton, , mer än ton , Gäller för att 1. yrkesmässigt återvinna ickefarligt avfall genom mekanisk bearbetning, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår, eller 2. genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål C ton per kalenderår , Högst 5000 ton per kalender , Tillfällig krossning/återvinning för byggnadseller anläggningsändamål ,

148 Sortera icke-farligt avfall, om mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte för att sortera avfall för byggnads-eller anläggningsändamål B 42 11, Sortera icke-farligt avfall, om mängden avfall är 1. mer än 1000 ton per kalenderår och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändmål, eller 2. mer än 1000 ton men högst ton per kalenderår i andra fall C 43 10, Elavfall Gäller för att i fråga om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter yrkesmässigt sortera, demontera eller på annat sätt behandla avfallet innan ytterligare behandling. Anmälningsplikten gäller inte behandling av komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja C 44 8, Uttjänta fordon Anläggning för att tömma, demontera eller på annat sätt yrkesmässigt återvinna sådana uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Tillståndsplikten gäller inte om återvinningen är anmälningpliktig enligt B 45 15, Anläggning för att tömma, demontera eller på annat sätt yrkesmässigt återvinna 1. uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186), eller 2. andra uttjänta motordrivna fordon vars totalvikt inte överstiger 3500 kg, om fordonen återvinns av en bilskrotare som är auktoriserad enligt bilskrotningsförordningen C 46 4, Förberedelse för återanvändning Förbereda avfall för återanvändning C 47 1,0 861 Lagring som en del av att samla in avfall Lagra icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton annat icke-farligt avfall i andra fall B 48 15,

149 Lagra icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 10 ton men högst ton och avfallet ska användas för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. mer än 10 ton men högst ton annat icke-farligt avfall i andra fall C 49 8, Lagra farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. mer än 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 1 ton i andra fall B 50 15, Lagra farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 200 kg men högst 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än 1500 kg men högst 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 1 ton men högst 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 200 kg men högst 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. högst 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 200 kg men högst 1 ton i andra fall C 51 3, Långtidslagring, djupt bergförvar och underjordsförvar Underjordsförvara mer än 50 ton farligt avfall. i A 52 T Permanent lagra kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar. Tillståndsplikten gäller inte om lagringen är tillståndspliktig enligt A 53 26, Underjordsförvara högst 50 ton farligt avfall A 54 T Underjordsförvara icke-farligt avfall B 55 T Lagring i avvaktan på återvinning eller bortskaffande Lagra farligt avfall i avvaktan på sådan behandling som kräver tillstånd enligt 5, 6, 7, 8 eller 67, om mängden avfall vid något tillfälle är mer än 50 ton. i B 56 12, Fartygsåtervinning

150 Återvinna avfall genom sådant yrkesmässigt omhändertagande av fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring i förordningen (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, i den urspunkliga lydelsen A 57 30, Radioaktivt avfall Behandla högaktivt radioaktivt avfall, slutförvara radioaktivt avfall eller lagra radioaktivt avfall A 58 24, Bearbeta, lagra, slutförvara, eller på annat stätt hantera använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220), om hanteringen inte är tillståndspliktig enligt A 59 24, Lagring och avskiljning av koldioxid 0 Anläggning för geologisk lagring av koldioxid, om mängden koldioxid som är planerad att lagras är mer än ton A 60 32, Anläggning för geologisk lagring av koldioxid, om mängden koldioxid som är planerad att lagras är högst ton B 61 27, Avskilja koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från industriutsläppsverksamheter som beskrivs i 1 kap 2 industriutsläppsförordningen (2013:250). i B 62 27, Avskilja koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från anläggningar som inte är tillståndspliktiga enligt B 63 27, Borra i syfte att bedöma om en plats är lämplig för geologisk lagring av koldioxid C 64 6, Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande

151 Återvinna eller både återvinna och bortskaffa icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. behandling innan förbränning eller samförbränning, 3. behandling i anläggning för fragmentering av metallavfall, eller 4. behandling av slagg eller aska. Om behandlingen enbart avser anaerob biologisk nedbrytning gäller tillståndsplikten endast om den tillförda mängden avfall är mer än 100 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. i B , Bortskaffande av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. behanling innan förbränning eller samförbränning, 4. behandling i anläggning för fragmentering av metall, eller 5. behandling av slagg eller aska. i B 66 T Återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än 2500 ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. materialåtervinning av lösningsmedel, 4. materialåtervinning av oorganiska material, utom metaller och metallföreningar, 5. regenerering av syror eller baser, 6. återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar, 7. återvinning av katalysatorer, 8. omraffinering eller annan behandling för återanvändning av olja, 9. invallning, 10. sammansmältning eller blandning innan behandling i en samförbrännings-eller avfallsförbränningsanläggning eller innan avfallet behandlas enligt någon av de andra punkterna i denna paragraf, eller 11. omförpackning innan behandling i en samförbrännings-, eller avfallsförbränningsanläggning eller innan behandling av avfall enligt någon av de andra punkterna i denna paragraf. i A 67 64,

152 Behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel A , Behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behanlingen är tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel B 69 50, Yrkesmässigt behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om behandlingen är anmälnings- eller tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel C 70 T Behandling av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel A 71 88, Yrkesmässigt behandla farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gälller inte om behandlingen är tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel B 72 15, SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR M.M. kap 30 Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar B 1 10, Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än 5000 skott per kalenderår C skott , skott , mer än skott , Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) med mindre än skott per kalenderår D 3, Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon C 3 4, TEXTILTVÄTTERIER 31 kap

153 Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikten gäller inte om 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningverk som är tillståndpliktigt enligt 28 kap 1 eller 2, eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19 kap C 1 13, Högst 2 ton tvättgods per dygn D 8, BEGRAVNINGSVERKSAMHET kap 32 Krematorium B 1 15, i = En verksamhet vars verksamhetskod är markerad med -i är enligt 1 kap. 2 industriutsläppsförordningen (2013:250) en industriutsläppsverksamhet och ska därför även följa den förordningens bestämmelser

154 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0091/18 Bidrag för att stärka integrationen av nyanlända i föreningslivet Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tilldela Kultur och Fritid en extra resurs om sammantaget kr för 2018 och 2019 med syfte att genom ett tillfälligt riktat föreningsbidrag stödja och stimulera nyanlända vuxna och barns delaktighet i föreningslivet. Finansiering sker genom det tillfälliga kommunbidraget om kr. Sammanfattning av ärendet Det riktade föreningsbidraget har till syfte att stödja och stimulera föreningslivet att bjuda in nyanlända vuxna och barn i Stenungsunds kommun till föreningens verksamheter, pågående samt nya. Föreningslivet är bevisat en viktig aktör i att påskynda integrationen i det svenska samhället. Därmed kan det riktade föreningsbidraget ha en positiv effekt på kommunens mål om att integrationen av nyanlända ska vara effektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 154

155 Tjänsteskrivelse Dnr 0091/18 Björn Wikman Kommunfullmäktige Bidrag för att stärka integrationen av nyanlända i föreningslivet Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tilldela Kultur och Fritid en extra resurs om sammantaget kr för 2018 och 2019 med syfte att genom ett tillfälligt riktat föreningsbidrag stödja och stimulera nyanlända vuxna och barns delaktighet i föreningslivet. Finansiering sker genom det tillfälliga kommunbidraget om kr. Sammanfattning av ärendet Det riktade föreningsbidraget har till syfte att stödja och stimulera föreningslivet att bjuda in nyanlända vuxna och barn i Stenungsunds kommun till föreningens verksamheter, pågående samt nya. Föreningslivet är bevisat en viktig aktör i att påskynda integrationen i det svenska samhället. Därmed kan det riktade föreningsbidraget ha en positiv effekt på kommunens mål om att integrationen av nyanlända ska vara effektiv. Beskrivning av ärendet Det ordinarie föreningsbidraget indelas i lokalt aktivitetsbidrag och anläggningsstöd. Det finns inget regelverk för särskilt riktade bidrag för särskilda aktiviteter och kostnader, exempelvis för integration. Det föreslagna riktade föreningsbidraget har till syfte att stödja och stimulera föreningslivet att bjuda in nyanlända vuxna och barn i Stenungsunds kommun till föreningens verksamheter, pågående samt nya. Bidraget vänder sig till en bred målgrupp nyanlända barn och vuxna med målet att inkludera fler än de som är aktiva i föreningslivet idag. Detta sökbara bidrag möjliggör att fler kan ta del av stödet, samtidigt som föreningarna får möjlighet att starta andra typer av aktiviteter som inte ryms i det ordinarie föreningsbidraget. Bidragets utformning kommer vara sökbart under en begränsad tidsperiod mellan den 1 maj och 1 juni för Utbetalning kommer att ske den 15 juni. För 2019 är ansökningsperioden den 1 november och 1 december Utbetalning kommer ske den 15 december 2018 för ansökningsåret Likt 2018 ska finanseriade projekt för 2019 starta innan det årets utgång. Förening eller organisation som uppfyller allmänna bestämmelser för föreningar kommer kunna söka bidraget. Beslutets konsekvenser för barn Genom ett riktat bidrag för integrationsinsatser kan många av de nyanlända barnen lättare ta del av aktiviteter som kan stärka deras möjlighet att inkluderas i det svenska samhället. Idag är det ofta en större utmaning för en förening att ta emot nyanlända barn vilket kan göra att denna grupp får svårare att delta i aktiviteter. Därtill kan de stärka barnen och deras föräldrars hälsa och personliga utveckling. Viktigt att det finns möjlighet för funktionshindrade barn att del av aktiviter vilket kommer beaktas i urvalsprocessen. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Totalt skulle kostnaden för kommunen vara 300 tkr under 2018 och 2019, om hela beloppet utbetalas, fördelat jämt mellan 2018 och Stenungsunds kommun har tilldelats för 2018 i ett tillfälligt statligt kommunbidrag vilket kommer täcka kostnaderna för bidraget. 155

156 Verksamhetsmässiga konsekvenser Föreningslivet är bevisat vara en viktig aktör i att snabba på inkluderingen i svenska samhället. Genom föreningslivet kan man skapa nya nätverk, förbättra sitt språk och generellt inkluderas mer i det svenska samhället. Ett ännu mer inkluderande föreningsliv som har möjligheten att ta emot nyanlända förstärker andra processer i integrationsarbetet, såsom skola eller möjligheten till ett jobb och kan då också underlätta kommunens integrationsarbete. Därmed kan det riktade föreningsbidraget ha en positiv effekt på kommunens mål om att integrationen av nyanlända ska vara effektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Kicki Nordberg kommunchef Pia Alhäll sektorchef utbildning 156

157 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0448/17 Överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Kommunstyrelsen beslutar att anta reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Sammanfattning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är en ny lag som föreslås ersätta nuvarande betalningsansvarslag 1 januari Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. En partsgemensam grupp inom Västkom och Västra Götalandsregionen har tagit fram förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från slutenvård. Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten vård. SRO har därefter skickat förslaget på remiss till kommuner och berörda nämnder/styrelser inom Västra Götalandsregionen med möjlighet att inkomma med synpunkter. Stenungsunds kommun ställde sig bakom SROs förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje Remissperioden avslutades och nytt förslag har nu skickats ut till berörda huvudmän för beslut om att anta överenskommelse och riktlinje. I den föreslagna överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under våren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 protokollsutdrag Förbundstyrelsen 299 Bilaga 2 innehåller: - Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård 157

158 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 158

159 Tjänsteskrivelse Dnr 0448/17 Anders Eggertsen Kommunstyrelsen Överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Sammanfattning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är en ny lag som föreslås ersätta nuvarande betalningsansvarslag 1 januari Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. En partsgemensam grupp inom Västkom och Västra Götalandsregionen har tagit fram förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från slutenvård. Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten vård. SRO har därefter skickat förslaget på remiss till kommuner och berörda nämnder/styrelser inom Västra Götalandsregionen med möjlighet att inkomma med synpunkter. Stenungsunds kommun ställde sig bakom SROs förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje Remissperioden avslutades och nytt förslag har nu skickats ut till berörda huvudmän för beslut om att anta överenskommelse och riktlinje. I den föreslagna överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under våren Beskrivning av ärendet Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde sig Västkoms styrelse bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden Den 8 december 2017 ställde sig Göteborgsregionen (GR) bakom samt rekommenderade medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. Lagen ställer nya krav på parterna med fokus på gemensamt ansvar, samverkan, nya arbetssätt, att arbeta med ständiga förbättringar tillsammans och samordna gemensamma insatser kring 159

160 individen i en samordnad individuell plan. Personens medbestämmande och delaktighet i planeringen ska beaktas. Öppenvården får ett uttalat ansvar för samordning och planering av insatser som krävs för en fortsatt vård, stöd och omsorg i hemmet. Överenskommelsen kommer gälla under förutsättning att beslut tas av respektive kommunfullmäktige samt regionfullmäktige. Beslutets konsekvenser för barn Målgruppen för överenskommelsen är personer i alla åldrar som skrivs ut från sluten psykiatrisk, rättspsykiatrisk och somatisk hälso- och sjukvård och som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvården och/eller öppenvården. Överenskommelsen berör således också barn i de fall som ovanstående gäller. Syftet med överenskommelsen är att regelera ansvarsfördelning och samverkan i en gemensam utskrivningsprocess som utgår från individens behov vilket bedöms vara positivt för de målgrupper som berörs av denna. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kommunens betalningsansvar omfattar de personer som är folkbokförda i kommunen. Idag inträder betalningsansvaret för utskrivningsklara efter fem respektive 30 dagar beroende på utskrivningsenhet. Med det nya lagförslaget inträder betalningsansvaret för kommunen efter tre dagar. I den föreslagna överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under början av Verksamhetsmässiga konsekvenser Den nya lagen kommer troligtvis att innebära att fler personer med omfattande vårdbehov kommer att behöva stöd av sektor Socialtjänst verksamheter i ett tidigare skede än idag då betalningsansvaret för utskrivningsklara infaller efter tre dagar. Detta kan då innebära att verksamheter som Trygg hemgång, korttidsboende, hemtjänst och hemsjukvård kan behöva stärka upp i såväl kompetens som bemanning för att möta den nya lagstiftningens krav. Sådana utökningar av verksamhet kommer att få ekonomiska konsekvenser och kräva en omfördelning och/eller utökning av resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 protokollsutdrag Förbundstyrelsen 299 Bilaga 2 innehåller: - Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Socialtjänst Camilla Blomqvist sektorchef Beslutet skickas till 160

161 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 299) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 8 december 2017 på Open Lab, Kråketorpsgatan 12, Mölndal 299 Dnr: Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Förslag till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss i kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde VästKoms styrelse sig bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden tom Styrgruppen för social välfärd har fått information kontinuerligt, senast på styrgruppsmötet den 2 november Beslut Förbundsstyrelsen ställer sig bakom samt rekommenderar medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen ställer sig bakom samt rekommenderar medlemskommunerna att anta förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Just: 161

162 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i december Rätt utdraget intygar: Just: 162

163 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom samt rekommendera medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom samt rekommendera medlemskommunerna att anta förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Överenskommelse och riktlinje beskriver en in- och utskrivningsprocess för personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och eller öppenvårdens hälso- och sjukvård. I den nya processen ska planeringen inför utskrivning påbörjas redan vid inskrivning. Landstingsfinansierad öppenvård har tidigt en roll i planeringen, kraven på slutenvårdens information till kommunal verksamhet och öppenvård förtydligas, och det är stort fokus på samverkan och samordning mellan verksamheterna, för att den enskilde ska kunna skrivas in- och ut i sluten hälso- och sjukvård på ett tryggt och effektivt sätt. I den föreslagna överenskommelsen regleras också att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och 163

164 Göteborgsregionens kommunalförbund VästKom under början av Förslag på överenskommelse och betalansvarsmodell för perioden till och med kommer att beslutas under våren Förslag till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss i kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde VästKoms styrelse sig bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden tom Styrgruppen för social välfärd har fått information kontinuerligt, senast på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård 164

165 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Till politiska samrådsorganet SRO: Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut 1. SRO beslutar att ställa sig bakom överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m SRO beslutar att ställa sig bakom förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m. 1 januari 2018 t.o.m. 24 september SRO beslutar att uppdra till Koncernkontoret och VästKom att komplettera överenskommelsen med förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen för tiden fr.o.m t.o.m Ställningstagande skall ske i SRO under våren SRO rekommenderar huvudmännen att besluta i enlighet med ovanstående förslag. Sammanfattning av ärendet Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Överenskommelse och riktlinje beskriver en in- och utskrivningsprocess för personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och eller öppenvårdens hälso- och sjukvård. I den nya processen ska planeringen inför utskrivning påbörjas redan vid inskrivning. Landstingsfinansierad öppenvård har tidigt en roll i planeringen, kraven på slutenvårdens information till kommunal verksamhet och öppenvård förtydligas, och det är stort fokus på samverkan och 165

166 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom samordning mellan verksamheterna, för att den enskilde ska kunna skrivas inoch ut i sluten hälso- och sjukvård på ett tryggt och effektivt sätt. I den föreslagna överenskommelsen regleras också att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under början av Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommuner att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland Det finns goda förutsättningar att samverka och samarbeta kring utskrivningar i Västra Götaland. En beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan har tagit fram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser inom VGR och andra intressenter. Över 50 remissvar har kommit in, och synpunkterna har tagits om hand av den beredningsgruppen. Remissvaren har värderats, och överenskommelse och riktlinje har omarbetats och förtydligats. Utifrån överenskommelse och riktlinje kan delregional vårdsamverkan arbeta vidare med att utveckla en fungerande in- och utskrivningsprocess i praktiken. 166

167 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Ny in- och utskrivningsprocess Den nya in- och utskrivningsprocessen beskrivs i riktlinjen i dessa processpilar. Stort fokus ligger på gemensam, tidig planering för att den enskildes utskrivning ska bli trygg, och också kunna ske så fort som möjligt när den enskilde bedöms som utskrivningsklar. Den landstingsfinansierade öppenvården har en central roll både i att utse fast vårdkontakt, och vara den aktör som håller i arbetet med att samordna de olika aktörernas insatser i den enskildes samordnade individuella plan (SIP). Ekonomisk reglering och betalansvar En stor del av remissvaren hade synpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Hur betalansvaret ska regleras i Västra Götaland på lång sikt behöver därför processas vidare. Därför är förslaget att Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner sluter en överenskommelse som reglerar betalansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för kommunernas betalansvar föreslås gälla även under denna tid. Det innebär att hantering sker helt i enlighet med 2017 års rutin, och med samma belopp. Denna hantering ger tid för att arbeta vidare med dialog kring ekonomisk modell för betalansvar, utveckla IT-stödet SAMSA för att stödja både ny process och nya beräkningsmetoder, och utbilda i både nya in- och utskrivningsprocessen och i ITsystemet. Beredning Ärendet är avstämt med juridiska enheten på Koncernkontoret VGR, och är förankrat i Vårdsamverkan Västra Götaland. Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör Thomas Jungbeck Direktör VästKom 167

168 Förslag Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 168

169 Förslag Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Definitioner Syfte och mål Parter Giltighetstid Målgrupper Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Parternas ansvar Kommunens ansvar Västra Götalandsregionens ansvar In- och utskrivningsprocessen Kommunernas betalningsansvar Betalningsansvar under perioden Ekonomisk reglering Ekonomisk reglering under perioden Utvecklingsåtagande Uppföljning Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Avvikelser Tvist

170 Förslag 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid inoch utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 1.1 Bakgrund Överenskommelsen grundar sig i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (lag 2017:612). Överenskommelsen bygger på Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland och tydliggör huvudmännens gemensamma ansvar för en trygg och säker övergång till öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst vid utskrivning från slutenvård. Den reglerar också parternas ansvar för samverkan och beskriver ansvarsfördelningen. Till denna överenskommelse finns Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård som beskriver parternas ansvar i utskrivningsprocessens olika moment. 1.2 Definitioner Se bilaga 1. Definitioner. 1.3 Syfte och mål Överenskommelsens mål är att säkerställa den enskildes rätt till en trygg, säker och effektiv hemgång efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är reglera ansvarsfördelning och samverkan i en gemensam in- och utskrivningsprocess som utgår från den enskildes behov, i enlighet med lagens 4. Paragrafen säger att: landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. Syftet med överenskommelsen är också att reglera tidpunkt när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp i enlighet med lagens 4 kapitel, Parter Parterna i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som Parterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut har fattats av behörig instans hos respektive part

171 Förslag Om kommunen eller Västra Götalandsregionen tecknat avtal med upphandlad entreprenör enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV) ska krav ställas om att denna överenskommelse ska följas. 1.5 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Med detta följer att befintlig rutin Samordnad vårdplanering SVPL Gemensam rutin i Västra Götaland också gäller till Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser (lag 2017:612) för personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk- och rättspsykiatrisk vård. Huvudmännen ska under 2018 komma överens om betalningsansvar som ska gälla från och med 2019 för denna målgrupp. 1.6 Målgrupper Personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst och/eller öppenvårdens hälso- och sjukvård omfattas av denna överenskommelse. 1.7 Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Överenskommelsen reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, 8 kap. 6 och 12 kap. 1-3 och 14 kap. 1 (2017:30). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) anger vilken information som ska föras över till berörda enheter om det är relevant för den enskildes omsorg, stöd och vård efter utskrivning. Information till den enskilde vid utskrivning följer 3 kapitlet i patientlagen. Fast vårdkontakt regleras i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (Lag ) och patientlagen 6 kap. 2 (2014:821). Samordnad individuell plan ska upprättas enligt hälso- och sjukvårdslagen, 16 kap. 4 och socialtjänstlagen 2 kap. 7. Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård 7 a och lagen om rättspsykiatrisk vård 16b regleras upprättande av samordnad vårdplan vid utskrivning till öppen psykiatrisk vård om den enskilde kommer att vara i behov av samordnade insatser

172 Förslag 2. Parternas ansvar Kommunen och Västra Götalandsregionen har i hälso- och sjukvårdsavtalet enats om en gemensam värdegrund för samverkan som även gäller för samarbetet enligt denna överenskommelse. Samarbetet ska kännetecknas av att: Den enskildes behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården utifrån den enskildes perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet Parterna har ett gemensamt ansvar för att in- och utskrivning vid sluten hälsooch sjukvård är trygg, säker och effektiv för den enskilde. Parterna ska säkerställa att berörda verksamheter: följer överenskommelse och riktlinje om in- och utskrivning vid sluten hälso- och sjukvård använder anvisade IT-system och följer gemensamma rutiner arbetar med förbättringar av in- och utskrivningsprocessen 2.1 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för: att den enskilde kan tas emot i kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst när hen är utskrivningsklar från slutenvården att berörd enhet inom den kommunala hälso- och sjukvården eller socialtjänst påbörjar planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst tillgodosedda efter utskrivning att kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst deltar när den enskildes fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppenvården kallar till samordnad individuell planering/uppföljning 4 172

173 Förslag 2.2 Västra Götalandsregionens ansvar Slutenvård Slutenvården ansvarar för att: samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst och landstingsfinansierad öppenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning skicka inskrivningsmeddelande till berörda verksamheter när den enskilde skrivs in i slutenvård starta planering för utskrivning så snart en bedömning gjorts om att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning efter bedömning om den enskilde är utskrivningsklar tillsammans med övriga berörda enheter säkerställa att kriterierna inför utskrivning är uppfyllda delta i samordnad individuell planering när den enskildes fasta vårdkontakt kallar Öppenvård Öppenvård avser annan hälso- och sjukvård än slutenvård. Det kan vara en öppenvårdsmottagning inom länssjukvården eller en vårdcentral i primärvården. Öppenvården ansvarar för: att samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst samt slutenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning att påbörja planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits att utse fast vårdkontakt och skyndsamt underrätta berörda enheter om detta att en samordnad individuell planering sker och att en samordnad individuell plan upprättas för personer som har behov av samordnade insatser Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt vid en enhet som fått inskrivningsmeddelandet från slutenvården, ska hen fortsätta att vara den 5 173

174 Förslag enskildes fasta vårdkontakt. I de fall det finns flera fasta vårdkontakter ska insatserna samordnas. Öppen psykiatrisk tvångsvård För enskilda som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård från sluten psykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde lämnar slutenvården. 3. In- och utskrivningsprocessen Vårdbegäran/Remiss När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska berörd enhet i kommunen eller i öppenvården skyndsamt överföra information. Syftet är att överföra information som är av betydelse för en säker ankomst till slutenvården. Inskrivningsmeddelande Ett inskrivningsmeddelande med information om beräknat utskrivningsdatum ska skickas från slutenvården till berörda enheter inom 24 timmar efter att den behandlande läkaren bedömt att den enskilde efter utskrivningen kan ha behov av insatser från öppen hälso- och sjukvård, kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Det gäller även om behov av insatser bedöms i ett senare skede under vårdtiden. Även i dessa fall ska inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att bedömningen är gjord. Planering inför utskrivning Slutenvården, öppenvården, den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska utan dröjsmål börja planering av insatser som är nödvändiga för en trygg och säker utskrivning. Planeringen ska ske i samverkan. Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats tills den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes behov av hälso- och sjukvård och omsorg är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen (SIP) görs. Fast vårdkontakt Efter att inskrivningsmeddelande mottagits av mottagning i öppenvård ansvarar verksamhetschefen för att en fast vårdkontakt utses till den enskilde. En 6 174

175 Förslag rehabiliteringsenhet kan inte utse fast vårdkontakt utan den fasta vårdkontakten är kopplad till en öppenvårdsmottagning inom länssjukvård eller till en vårdcentral. Ansvarig öppenvårdsmottagning ska meddela uppgift om fast vårdkontakt till den enskilde och till slutenvården. Meddelande om utskrivningsklar Utskrivningsklar innebär ett ställningstagande av den behandlande läkaren om att den enskilde inte längre har behov av slutenvårdens resurser. Enheter som fått inskrivningsmeddelande ska snarast underrättas om denna bedömning. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. En underrättelse i enlighet med 7a tredje stycket lagen (1991:1 128) om psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse om att den enskilde är utskrivningsklar. Kallelse till samordnad individuell planering vid utskrivning Om samordnade insatser behövs ska den fasta vårdkontakten inom öppenvården ska senast inom tre kalenderdagar efter underrättelse om utskrivningsklar kalla berörda parter till samordnad individuell planering. Tid för samordnad individuell planering anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under planeringen. Den enskilde behöver inte vara kvar i slutenvården tills kallelse har skickats, under förutsättning att planeringen inför utskrivning säkrat en trygg hemgång. Information vid utskrivning Den enskilde ska vid utskrivning få en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden och informeras om läkemedel, hantering av hjälpmedel, vad hen ska göra vid försämring och om fast vårdkontakt i öppenvården. Senast samma dag som den enskilde skrivs ut från slutenvården ska information vara överförd till de enheter som fått inskrivningsmedelandet inom kommunen och inom öppenvården. Överföring av det medicinska ansvaret hanteras enligt gällande remissregler i Västra Götalandsregionen. Den enskildes behov av läkemedel, recept, specifikt förbandsmaterial, nutritionsprodukter, hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara säkrade vid utskrivning till öppenvård

176 Förslag Samordnad individuell plan upprätta/uppdatera, följa upp och avsluta En samordnad individuell plan ska beskriva insatser och åtgärder som den enskilde har behov av, beskriva ansvarsfördelning och samordning av insatser. Den enskildes delaktighet och inflytande är centralt i arbetet med samordnad individuell plan. Det är hens behov och önskemål som utgör utgångspunkten för planen. En samordnad individuell planering är en process som omfattar flera aktiviteter och följer den enskilde över tid. Planen följs upp och uppdateras löpande i samverkan mellan berörda enheter. En samordnad individuell plan avslutas om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke eller när parterna är överens om att det inte längre finns behov av samordnade insatser. Berörda enheter ansvarar för att dokumentera avslutet. För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde kan bedömas som utskrivningsklar. 4. Kommunernas betalningsansvar En kommuns betalningsansvar omfattar enskilda som är folkbokförda i kommunen. För kommun som har beslutat om att den enskilde ska vistas i en annan kommun i någon särskild boendeform eller bostad som avses i socialtjänstlagen 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket och 7 kap. 1 första stycket punkt 2, så har beslutande kommun betalningsansvaret för den enskilde oavsett var den enskilde är folkbokförd. När en kommun placerat den enskilde i hem för vård och boende följer betalningsansvaret den kommun som fattat beslutet, oaktat i vilken kommun placeringen är. 4.1 Betalningsansvar under perioden Betalansvar under perioden sker enligt gällande rutin utifrån tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och inträder enligt samma regler som under

177 Förslag 5. Ekonomisk reglering 5.1 Ekonomisk reglering under perioden Ekonomisk reglering under perioden sker enligt gällande rutin hos varje part enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och sker på individnivå..ersättning för vård av enskilda som är utskrivningsklara skall lämnas med belopp på kr/dag enligt 2017 års nivå (SFS 2016:1063). Under 2018 gäller övergångsbestämmelse för enskilda som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård. Dessa innebär att kommunens betalningsansvar inträder efter 30 kalenderdagar från det att slutenvården underrättat berörda verksamheter om att en enskild är utskrivningsklar. 6. Utvecklingsåtagande Parterna ska vidareutveckla planeringsprocessen för en säker, trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Detta innefattar att: vidareutveckla arbetsformer och rutiner för tillämpning av tekniska lösningar identifiera kvalitetsindikatorer för att följa effektiviteten i utskrivningsprocessen vidareutveckla en digital lösning för gemensam uppföljning och rapporter vidareutveckla IT-stöd i enlighet med överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård arbeta vidare med vad i dagens remisshantering i landstingsfinansierad verksamhet som behöver överföras till gemensamt IT-stöd 7. Uppföljning Överenskommelsen ska följas upp årligen. Parterna är överens om att strukturer och former för uppföljning med tillhörande planer ska utvecklas utöver vad som framkommer nedan. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från Vårdsamverkan Västra Götaland. Rapporten ska innehålla: Följsamhet till överenskommelsen och gemensam riktlinje med förslag till gemensamma förbättringar

178 Förslag 8. Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Ändring av och tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga och undertecknade av parterna. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens och riktlinjens huvudsakliga innehåll, exempelvis anpassningar till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan hanteras på tjänstemannanivå. Ändringen initieras och godkänns då av Västra Götalandsregionens hälso och sjukvårdsdirektör och direktören på VästKom efter förankring i Vårdsamverkan Västra Götaland och sedvanlig förankring i respektive huvudmannaled. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 9. Avvikelser Avvikelser från åtagande enligt denna överenskommelse hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Tvist Tvist mellan parternas tolkning av överenskommelsens innebörd ska hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Det innebär att tvist i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt inom vårdsamverkan

179 Förslag Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård 179

180 Förslag Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande... 5 Planering inför utskrivning... 6 Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd... 8 Meddelande om utskrivningsklar... 9 Kallelse till samordnad individuell planering Information vid utskrivning Upprätta eller uppdatera SIP Följa upp SIP Avsluta SIP

181 Förslag Om riktlinjen Riktlinjen för utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård grundar sig i överenskommelsen mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjen gäller för samtliga kommuner i Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Västra Götalandsregionen samt vårdgivare som respektive parter har avtal med. Riktlinjen är övergripande och utgår från gällande lagar och Socialstyrelsens föreskrifter. Varje vårdgivare har ansvar för att upprätta lokala rutiner för säker tillämpning av riktlinjen. Det fastställda IT-stödet och Nationell Patientöversikt med tillhörande rutiner ska användas. Vårdval och den enskildes rätt att välja vårdcentral och/eller rehabiliteringsenhet ska beaktas. Avvikelser Om riktlinjen inte följs är varje anställd som är delaktig i eller berörd av planeringen skyldig att rapportera avvikelsen. Respektive vårdgivares riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering gäller. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda parter har olika verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall då riktlinjen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser, samverkan och hur frågor ska lösas mellan vårdgivarna, ska problem i första hand lösas av verksamhetschef eller motsvarande. Avvikelser i samverkan ska hanteras enligt gällande hälso- och sjukvårdsavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

182 Förslag In- och utskrivningsprocessen För en trygg, säker och effektiv in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är det gemensamma ansvaret beskrivet i varje processled av utskrivningsprocessen. Samtycke In- och utskrivningsprocessen förutsätter samtycke från den enskilde. Om samtycke till samordning och utbyte av information lämnas genomförs utskrivningsprocessen enligt denna riktlinje. Varje part måste förvissa sig om att samtycke har lämnats. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. Respektive part ansvarar också för att dokumentera att samtycke inte lämnats. Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut tillämpas regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. (OSL 25 kap 13) 3 182

183 Förslag Vårdbegäran/Remiss Öppenvårdens ansvar När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Denna remiss/vårdbegäran ska innehålla: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskildes funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser - om fast vårdkontakt redan finns Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt. Uppmärksamma och efterfråga kompletterande information. Vid akut eller planerad inskrivning till slutenvården ska en vårdbegäran sändas till mottagande enhet om samtycke getts för detta och den enskilde är inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården. Informera slutenvården om: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskilde funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt. När det är relevant bör även socialtjänsten skicka vårdbegäran eller komplettera befintlig vårdbegäran med följande information: - kontaktuppgifter - pågående insatser - aktuell situation - annan relevant information 4 183

184 Förslag Inskrivningsmeddelande Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Meddela vald primärvårdsrehabilitering om inskrivningen. Skicka ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar efter att behandlade läkare bedömt att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning. Om bedömningen sker i ett senare skede i vårdförloppet ska ett inskrivningsmeddelande även då skickas inom 24 timmar efter att bedömningen gjordes. Ett inskrivningsmeddelande ska skickas även om den enskilde redan har en samordnad individuell plan. Efterfråga samtycke från den enskilde och meddela det till berörda enheter. Om inte samtycke ges ska berörda enheter meddelas detta. Samtycke ska inhämtas för att kunna påbörja planeringen som löper fram till den enskilde är utskriven, och för att kunna meddela berörda enheter inskrivningsorsak. Samtycke behöver inte hämtas från den enskilde för att skicka ett inskrivningsmeddelande utan inskrivningsorsak. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla: - namn och personnummer - i vilken kommun den enskilde är folkbokförd - vilken vårdcentral den enskilde är listad på och/eller - vilken specialistmottagning den enskilde har sin pågående behandling vid - preliminärt datum för utskrivning Inskrivningsorsak ska meddelas i anslutning till inskrivningsmeddelande om den enskilde samtycker till det. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Kontakta berörd enhet i slutenvården. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen. Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen

185 Förslag Planering inför utskrivning Planering inför utskrivning görs kontinuerligt, medan den enskilde är kvar på sjukhuset, för att säkra en trygg och säker utskrivning. Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats till den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes behov av vård och omvårdnad är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen görs. Det är under planering inför utskrivning som de olika aktörerna tillsammans säkrar att de mottagande enheterna är beredda vid själva utskrivningen. Om den enskilde inte har behov av samordnade insatser efter utskrivningen ska planeringen inför utskrivning ändå säkra en trygg utskrivning mellan de enheter som behöver vara involverade. Den enskilde har under planeringen rätt att bli informerad om sin rätt att ansökan om SoLinsatser av socialtjänsten. Beroende på den enskildes behov och omfattningen av förändring som krävs efter utskrivning kommer planeringen inför utskrivning att se olika ut. Öppenvårdens ansvar När fast vårdkontakt är utsedd kontaktar denne den enskilde eller dess företrädare, berörda enheter och, om den enskilde vill det, dess närstående för samordning och planering utan dröjsmål. Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov. Om samordnade insatser behövs: komma överens med den enskilde och berörda enheter om lämplig tidpunkt för samordnad individuell planering. Komma överens om vem av de fasta vårdkontakterna som är huvudansvarig om det finns flera. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Slutenvårdens ansvar Utreda och fastställa fortsatta behov av hälso- och sjukvård. Om behov av rehabiliterande insatser i öppenvård finns ska den enskilde tillfrågas om vilken rehabiliteringsenhet hen väljer/har valt. Involvera den enskilde och/eller närstående. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård ska ansvarig chefsöverläkare medverka i samordning och planering med samtliga berörda enheter. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Kommunala hälso- och Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov

186 Förslag sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Informera om socialtjänstens insatser. Ta emot eventuell ansökan från den enskilde, utreda och bedöma behov av bistånd enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter

187 Förslag Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd Öppenvårdens ansvar Verksamhetschef ansvarar för att fast vårdkontakt utses. Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt kan denne fortsätta att vara det. Om det finns fler än en fast vårdkontakt ska dessa samverka och samordna sina insatser. Meddela kontaktuppgifter till fast vårdkontakt till berörda enheter utan dröjsmål. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 8 187

188 Förslag Meddelande om utskrivningsklar Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Behandlande läkare bedömer att den enskilde inte längre har behov av den slutna vårdens resurser. Därefter meddelar slutenvården omgående berörda enheter att den enskilde är utskrivningsklar. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. Se vidare under avsnitt Information vid utskrivning. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV): Chefsöverläkaren ansvarar för att underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård så snart som möjligt (7 a LPT), om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 9 188

189 Förslag Kallelse till samordnad individuell planering Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Mötestid för samordnad individuell planering (SIP) anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under i planeringen inför utskrivning. Kallelse kan skickas innan meddelande om utskrivningsklar och SIP-mötet kan genomföras redan på sjukhuset. Det vanligaste är dock att SIP-mötet genomförs när den enskilde är utskriven från slutenvården, och att kallelsen skickas av öppenvården efter slutenvårdens meddelande om utskrivningsklar. Den enskilde ska ha lämnat samtycke till att kallelse skickas. Öppenvårdens ansvar Ska skyndsamt skicka kallelse till samordnad individuell planering (SIP) till den enskilde och berörda enheter, senast tre kalenderdagar efter att slutenvården skickat meddelande om utskrivningsklar. Om den enskilde har flera fasta vårdkontakter ska dessa samverka och besluta vem av dem som ansvarar för att kalla till en samordnad individuell planering. Endast en fast vårdkontakt kallar till samordnad individuell planering. Kallelsen ska ange: - vem planeringen gäller för - syfte och vilka frågor som ska tas upp - vem som är sammankallande - vilka som är kallade och inbjudna - tid, plats och mötesform För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen om rättspsykiatrisk vård. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar

190 Förslag Information vid utskrivning Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. Information vid utskrivning ska skickas till alla enheter som fått inskrivningsmeddelande och andra berörda enheter som har betydelse för fortsatt vård, stöd och omsorg. All dokumentation ska vara klar och överförd till berörda enheter innan den enskilde skrivs ut från slutenvården även om inget samtycke till samordnad individuell planering har getts. Nödvändig information som ska lämnas är: - epikris/slutanteckning - remiss där det fortsatta vårdbehovet framgår - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hälso- och funktionstillstånd för den enskilde vid in- och utskrivning - den enskildes upplevelse av sitt hälsotillstånd - riskbedömningar - vårdsammanfattning - redogörelser för komplikationer och avvikelser under vårdtiden - arbetsförmåga (om relevant) Nödvändiga läkemedel, specifikt förbandsmaterial och nutritionsprodukter ska vara tillgängliga och säkrade för de dygn som krävs för en kontinuitet i behandlingen efter utskrivning. Recept ska vara utfärdade enligt gällande regionala medicinska riktlinjer för Västra Götalandsregionen. Nödvändiga hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara tillgängliga och säkrade för den enskilde efter utskrivning. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och Den enskilde ska ha fått muntlig och skriftlig information och en genomgång av: - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hantering av hjälpmedel - en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden - vad den enskilde ska göra vid försämring - fast vårdkontakt i öppenvården Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut

191 Förslag sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård

192 Förslag Upprätta eller uppdatera SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Öppenvårdens ansvar Den fasta vårdkontakten ansvarar för att en SIP upprättas eller uppdateras och dokumenteras i samverkan med berörda enheter och den enskilde. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Primärvårdsrehabiliteringen ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Fasta vårdkontakten ansvarar för att SIP:en är delgiven och överlämnad till den enskilde. Slutenvårdens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. För öppen psykiatrisk eller rättspsykiatrisk tvångsvård enligt 7 och 7 a LPT och 12 a LRV ska samordnad plan upprättas av chefsöverläkaren, om en bedömning finns om att den enskilde är i behov av insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Den samordnade planen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Den samordnade planen är upprättad när den har justerats av enheterna. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå

193 Förslag Följa upp SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Öppenvårdens ansvar Fasta vårdkontakten har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Fasta vårdkontakten deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Slutenvårdens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet

194 Förslag Avsluta SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Den samordnande planeringen avslutas när den enskildes mål är uppfyllda, när den enskilde inte längre har behov av insatser som behöver samordnas eller om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke. Varje huvudman ansvarar för att dokumentera avslutet. Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak

195 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0605/16 Reviderade riktlinjer för övervakningskameror Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta reviderade riktlinjer för övervakningskameror. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun har tagit fram reviderade riktlinjer för övervakningskameror gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning från länsstyrelsen och i kommunens fastigheter, inre och yttre miljö enligt lag om allmän kameraövervakningslagen(2013:460). Tidigare riktlinjer för övervakningskameror , 105 enligt kameraövervakningslag (1998:150) upphör att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Reviderade riktlinjer för övervakningskameror. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 195

196 Tjänsteskrivelse Dnr 0605/16 Dennis Salenborn Till kommunfullmäktige Reviderade riktlinjer för övervakningskameror Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet förslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige att anta reviderade riktlinjer för övervakningskameror. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun har tagit fram reviderade riktlinjer för övervakningskameror gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning från länsstyrelsen och i kommunens fastigheter, inre och yttre miljö enligt lag om allmän kameraövervakningslagen(2013:460). Tidigare riktlinjer för övervakningskameror , 105 enligt kameraövervakningslag (1998:150) upphör att gälla. Beskrivning av ärendet Stenungsunds kommun har tagit fram reviderade riktlinjer för övervakningskameror gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning från länsstyrelsen och i kommunens fastigheter, inre och yttre miljö enligt lag om allmän kameraövervakningslagen(2013:460). Tidigare riktlinjer för övervakningskameror , 105 enligt kameraövervakningslag (1998:150) upphör att gälla. Syftet är att bistå länsstyrelsen gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning för att förhindra brott och förebygga olyckor även i kommunens fastigheter inre och yttre miljö. Kommunen har installerat inbrottslarm i sina fastigheter och kväll- och nattetid ronderar väktare i kommunen enligt plan. Trots detta har kommunen problem med skadegörelser och klotter som orsakar kommunen stora skadebelopp varje år. Övervakningskameror är ett alternativ och en bidragande faktor till att förebygga brott, förhindra olyckor, tidig upptäckt och minska skadegörelse och kostnader för kommunen samt skapa trygga miljöer. Beslutets konsekvenser för barn Vid behov av övervakningskameror i det förebyggande säkerhetsarbetet i kommunens fastigheter inre och yttre miljö kommer det vid varje tillfälle att genomföras en barnkonsekvensanalys. Behovet av övervakningskameror prövas enligt kameraövervakningslagen(2013:460). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Reviderade riktlinjer för övervakningskameror bedöms inte medföra några extra kostnader. Verksamhetsmässiga konsekvenser Reviderade riktlinjer för övervakningskameror kommer att implementeras till berörda verksamheter och funktioner i kommunen. 196

197 Juridiska bedömningar Vid behov av övervakningskameror i det förebyggande säkerhetsarbetet prövas detta enligt kameraövervakningslagen(2013:460). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Reviderade riktlinjer för övervakningskameror. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Anette Oscarsson Sektorchef stödfunktioner 197

198 Riktlinjer för övervakningskameror Typ av dokument Riktlinjer Dokumentägare Sektorchef stödfunktion Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum Framtagen av Demokrati- och visionsberedningen Reviderad Reviderad av Risk- och säkerhetssamordnare 1(2) 198

199 Den som tänker övervaka en plats med kamera dit allmänheten har fritt tillträde måste ha tillstånd. Länsstyrelsen är den instans som med stöd av lagen om allmän kameraövervakning (2013:460) ger tillstånd till kameraövervakning. Inför beslut inhämtas yttrande från kommunen, i Stenungsunds kommun är det Kommunstyrelsen som avger yttrande. Länsstyrelsen ställer i samband med tillståndet upp villkor, det kan exempelvis vara vilket upptagningsområde övervakningskameror ska ha eller under vilka tider inspelning får ske. Enligt 6 i lagen om allmän kameraövervakning ska tillstånd ges om intresset av övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en sådan bedömning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott eller förhindra olyckor. Bedömningen utifrån enskildas personliga integritet görs utifrån hur övervakningen ska utföras och vilket område som ska övervakas. Stenungsunds kommuns riktlinjer för övervakningskameror: - Beviljandet av övervakningskameror ska göras då det kan finnas fara för fysisk eller psykisk ohälsa för person och för egendom. Detta kan vara i form av omfattande skadegörelse, rån, misshandel eller liknande händelser. Områden som kan vara aktuella är gator, torg och i kommunens fastigheter yttre och inre miljö. - Beviljandet av övervakningskameror ska göras då ingen annan brottsförebyggande åtgärd hjälpt. Exempel på brottsförebyggande åtgärder är att stärka säkerhetsrutiner, larmfunktioner eller väktare. Övervakningskameror får då endast användas efter verksamheten har stängt och riktas på ett sådant sätt att bara objektsområdet täcks och inga andra allmänna platser enlig lag om allmän kameraövervakning (2013:460). - Restriktivitet ska råda när kommunens verksamheter eller företag vill använda övervakningskameror för annat än brottsförebyggande åtgärder. - Alla tillstånd ska ske med hänsyn till enskildas personliga integritet. 2(2) 199

200 Sl,rn o&- qif g FFI v Stenungsunds kommun Stenungsunds kommuns revisorer Till: Kommunfullmiiktige i Stenungsunds kommun Revisionsberättelse för år 2017 Vi, av kommunfullmiiktige utsedda revisorer, har granskat verksamheten i kommunstyrelsen, nåimndema och fullmiiktigeberedningarna samt genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i Stenungsundshem AB och Stenungsunds Energi och Miljö AB (SEMAB) samt som revisorer i Stiftelsen Stenungsunds Fjärrviirme under Vår granskning omfattar även kommunens sammanställda redovisning avseende kommunkoncernen. Styrelser, niimnder och beredningar ansvarar ftir att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de ftjreskrifter som gäller ftlr verksamheten. De ansvarar även ftir att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmåiktige. Revisorerna ansvarar ft)r att granska verksamhet, intern kontroll och råikenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmiiktiges uppdrag och mål samt de lagar och ftireskrifter som gäller ftir verksamheten. Granskningen har avseende kommunen utftirts i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomftirts med den inriktning och omfattning som behövs ftir att ge rimlig grund ftir bedömning och ansvarsprövning. Kommunen ftiljer inte Lag om kommunal redovisning kap 5 $ 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 474,4 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället ft)r som en upplysning utanftir balansriikningen. Kommunens redovisning av pensioner innebåir också att årets resultat är ll,6 mnkr högre redovisat åin om lagen ftlljts. Vi bedömer sammantaget att styrelsen, nämnderna och beredningarna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett aindamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att råikenskaperna i allt väsentligt åir rättvisande. Sida 1 av 2 200

201 ffil U Stenungsunds kommun Vi bedömer också att styrelsens, överftirmyndarnåimndens och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att sociala och tekniska myndighetsniimnderna inte har siikerställt att intem kontrollplaner har upprättats i enlighet med reglementet. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen åir fiirenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmåiktige uppställt. Vi delar kommunstyrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Vi tillstyrker att fullmiiktige beviljar ansvarsfrihet ftir styrelsen, nåimnderna och beredningarna samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker också att fullmiiktige godkiinner kommunens årsredovisning ftjr Den är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen, med undantag av att pensionsftirmåner intjåinade ftire år 1998 i sin helhet redovisas som skuld i balansriikningen. Vi åberopar bifogad redogörelse samt överliimnade revisionsrapporter. Stenungsund den 19 mars 2018 ###lr#*- \ta*^*l X*'n"* Lennart Frennemo lle Björkman John Till revisionsberättelsen hör bilagan: Redogörelse för revisionen är 2Ol7 Sida2 av 2 201

202 t ffii U Stenungsunds kommun Dt/w o95tt ts Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Redogörelse för revisionen är

203 m] U Stenungsunds kommun Kommunrevisionen lnnehåll 1. Redogörelse för revisionen är lnledning 1.2 Granskningsinriktning Arlig grundläggande granskning Grundläggande granskning av kommunens sfyrelse och nämnder Löpande granskning av intern kontroll i redovisningen 2.3 Granskning av delårsbokslut. 2.4 Granskning av bokslut 2. 5 Lekm ann arevisore mas rapporteri ng Fördjupadegranskningar G ran skni ng av delegafibnsbes I ut Revi sion sdi alog avseende gym n asieve rksamheten Revisio n sd i alog avse e nde ä Id re o m so rg e n Bilagor: Bil.1 Arlig grundläggande granskning 2017 Bil. 2 Granskning av intern kontroll i redovisningen 2017 Bil. 3 Granskning av delårsbokslut Bil. 4 Granskning av bokslut Bil. 5 Granskningsrapport Stenungsunds Energi och Miljö AB Bil. 6 GranskningsrapportStiftelsenStenungsundsFjärrvärme Bil. 7 Granskningsrapport Stenungsundshem AB Bil. I Granskning av delegationsbeslut Bil.9 Revisionsdialoggymnasieverksamheten Bil. 10 Revisionsdialog äldreomsorgen 203

204 ffil U Stenungsunds kommun Kommunrevisionen 1. Redogörelse för revisionen är lnledning Stenungsunds kommuns revisorer lämnar härmed sin sammanfattande rapport avseende årets granskningsinsatser. I revisionens redogörelse lämnas sammanfattande beskrivningar av de granskningar som genomförts under året samt de iakttagelser och rekommendationer som anses mest väsentliga. Granskningar och granskningsrapporter, med tillhörande bedömningar och rekommendationer, återfinns i sin helhet som bilagor till föreliggande redogörelse. Vid samtliga granskningar har EY biträtt revisionen. 1.2 Granskningsinriktning Revisionen har utfört granskningen i enlighet med kommunallagen, aktiebolagslagen (lekmannarevisionen) och revisionens reglemente. Enligt kommunallagen 9 kap ska revisorerna pröva om verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom styrelsen och nämnderna är tillräcklig. Revisionen arbetar på fullmäktiges uppdrag och utgör hela fullmäktiges verktyg. Kommuninvånarnas perspektiv sätts i förgrunden i revisionens arbete. 2. Arlig grundläggande granskning 2.1 Grundläggande granskning av kommunens styrelse och nämnder Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all verksamhet granskas årligen. Med all verksamhet avses en översiktlig granskning av den styrning som styrelsen och nämnderna utövar för att uppfylla den uppgift och nå de mål som givits av fullmäktige. Ett av revisionens viktigare syften enligt kommunallagen är att granska och bedöma om den interna kontrollen som görs inom styrelsen, nämnderna och beredningarna är tillräcklig

205 m U Stenungsunds kommun Kommunrevisionen Under 2017 har den årliga granskningen inneburit löpande genomgång av budgetdokument, ekonomi- och verksamhetsrapporter, delårsrapporter, bokslut samt protokoll. Bedömning har gjorts av om ansvarig styrelse/nämnd har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning och uppföljning. Den grundläggande granskningen visar att styrelsen och nämnderna i allt väsentligt skött verksamheten på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt. Genomförd granskningsinsats under året visar att det finns vissa utvecklingsområden avseende sociala myndighetsnämndens beslutsprocess. Den grundläggande granskningen visar att kommunstyrelsen har antagit en plan för intern kontroll 2017 samt tagit del av uppföljning av densamma i enlighet med reglementet. Samtliga utskott har behandlat planen. Sociala och tekniska myndighetsnämnderna har inte antagit intern kontrollplaner för 2017 eller i övrigt behandlat frågor kring intern kontroll under året. De har däremot genomfört risk- och väsentlighetsanalyser och lämnat förslag till KS om internkontrollplaner inför KS har inte informerat sig om sociala och tekniska myndighetsnämndernas arbete med intern kontroll avseende KS har inte heller tagit del av löpande rapportering från kommunchefen. Vår bedömning är att KS i huvudsak har säkerställt en tillräcklig intern kontroll i enlighet med kommunens reglemente och kommunallagen även om det finns vissa utvecklingsområden. Vi bedömer att sociala och tekniska myndighetsnämnderna under 2017 inte har säkerställt att intern kontrollplaner har upprättats i enlighet med reglementet. Vi ser positivt på det utvecklingsarbete som initierats inför lakttagelser och slutsatser utifrån den grundläggande granskningen har sammanfattats av revisionen och ligger i viss utsträckning till grund för riskanalysen inför revisionsplaneringen Löpande granskning av intern kontroll i redovisningen Revisionens granskning och bedömning av den interna kontrollen under 2017 omfattar nedanstående väsentliga rutiner och konton enligt upprättad riskanalys: > Bokslutsprocessen > lnköpsprocessen(leverantörsskulder) > Faktureringsprocessen > lnvesteringsprocessen 3 205

206 mu Stenungsunds kommun Kommunrevisionen ) ) Exploateri ngsprocessen Löneprocessen, inklusive pensioner och arvoden Processen för redovisning av mervärdesskatt Ovanstående granskning innebär i de flesta fall att revisionen följer hela flödet, exempelvis från det att en intäkt eller kostnad genereras tills dess att registrering sker i huvudboken och slutligen regleras likvidmässigt. Vidare har nedanstående analyser och kontroller genomförts > Uppföljning av föregående års noteringar > Granskning av momsredovisningar > Granskning av årets aktiveringar > Granskning av kostnader av förtroendekänslig karaktär I rapporten bedöms att det inom den interna kontrollen finns vissa områden där förbättringar kan ske. 2.3 Granskning av delårsbokslut Revisionen har i enlighet med Kommunallagen översiktligt granskat Stenungsunds kommuns delårsrapport per Kommunen upprättar ett delårsbokslut per sista augusti. Syftet med granskningen har varit att bedöma om: ) Resultatet i delårsrapporten, som ska behandlas av fullmäktige, ärförenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som fullmäktige beslutat. Delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning Revisorerna bedömer, med undantag av att pensioner intjänade före år 1998 i sin helhet redovisas som skuld i balansräkningen, att delårsrapporten i huvudsak är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Revisorerna bedömer även att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt år förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om, såväl de finansiella som de för verksamheten

207 mu Stenungsunds kommun Kommunrevisionen 2.4 Granskning av bokslut Vi har granskat kommunens årsredovisnings resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunalverksamhet. Kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning kap 5 S 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 474,4 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 11,6 mnkr högre redovisat än om lagen följts. Eftersom felen är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild. Vår bedömning är att granskat material i övrigt överensstämmer med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed och att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättad. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Observera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister. Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 9 mars I årsredovisningen redovisas ett resultat om 75,4 mnkr och ett eget kapital om 190,3 mnkr för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 99,3 mnkr och 580,3 mnkr. 2.5 Lekmannarevisorernas rapportering Under året har löpande granskning av Stenungsunds Energi och Miljö AB, Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme och Stenungsundshem AB skett. Granskningarna har genomförts av den valde lekmannarevisorn i bolagen lakttagelser och slutsatser har sammanfattats av lekmannarevisorerna och ingår även som en del av riskanalysen inför revisionsplaneringen Samtliga bolags verksamheter samt stiftelsens verksamhet bedöms utifrån granskningarna ha skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare bedöms den interna kontrollen ha varit tillräcklig. Någon 5 207

208 f ffit U Stenungsunds kommun Kommunrevisionen grund för anmärkning mot styrelsernas och de verkställande direktörernas förvaltning föreligger inte. 3. Fördjupade granskningar 3.1 Granskning av delegationsbeslut Revisionen har under året genomfört en granskning av fyra delegationsbeslut rörande avslag på familjehems- och institutionsplacering. Syftet med granskningen var att bedöma om sociala myndighetsnämnden fastställt en tydlig delegering gällande den typ av beslut som granskats. Utifrån granskningen lämnade revisorerna följande rekommendation till sociala myndighetsnämnden: > Tillse att det finns uppfoljning och rutiner inom sektorn som säkerställer att handlåggning och beslut i ärenden sker enligt gällande lagstiftning, rutiner och delegationsordning. 3.2 Revisionsdialog avseende gymnasieverksamheten Revisionen har genomfört en revisionsdialog avseende gymnasieverksamheten. Revisionsdialogens syfte var att ge inblick i gymnasieskolans verksamhet samt identifiera eventuella risker kopplade till styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. Utifrån revisionsdialogen identifierades sammanalgt sex risker kopplade till målarbete, elevhälsa, ekonomi, näwarolfränvaro, rätt till utbildning samt åtgärder mot kränkande behandling. 3.3 Revisionsdialog avseende äldreomsorgen Revisionen har genomfört en revisionsdialog avseende äldreomsorgen. Revisionsdialogens syfte var att ge inblick i hur kommunstyrelsen arbetade för att säkra tillgången till platser inom särskilt boende samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionens tidigare rekommendationer. Utifrån revisionsdialogen identifierades sammanlagt fem risker kopplade till styrning avseende personalförsörjning och verksamhetsuppföljning avseende rapporterade avvikelser

209 209

210 I u/^"*^ &trl8-ob-s-4 lrrnr öe6b { r? W stenungsunds kommun Kommunrevisionen Till Kommunfullmäktige Löpande granskning 20 L7 av kommunens redovisning och interna kontroll Ernst & Young AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Stenungsunds kommun som ett led i årets revision genomftirt en granskning av kommunens redovisning och interna kontroll. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer underlag ftir bedömningen av kommunens redovisning och interna kontroll. Granskningen av den interna kontrollen omfattar följande processer Bokslutsprocessen Löneprocessen, inklusive pensioner och arvoden Inköpsprocessen Faktureringsprocessen Investeringspro ces sen Exploateringsprocessen Processen ftlr redovisning av mervåirdesskatt Sammanfattningsvis görs bedömningen att det inom den interna kontrollen finns vissa områden där ftirbättringar kan ske. Granskningen omfattar endast områden och aspekter väsentliga ftir revisionen och åir inte av sådan omfattning att den täcker in alla svagheter i rutiner och intern kontroll. I bifogad rapport framgår en beskrivning av gjorda iakttagelser och revisorernas bedömning. Kommunrevisionen översåinder här granskningen till kommunfullmäktige ftir kiinnedom. Stenungsund den 26 mars 2018 För Kommunrevisionen,,g,M'{Å,fio/&*'-- Ordfiirande Bilaga 1: Granskningsrapport "Löpande granskning

211 EY Eluildinq a bettrr warhi*rcj workl [,n l, *-r,, r''w'vv*"lov!) Revisionsrapgort 2Ol7 Genomförd på uppdrag av revisore b"tt r öå5b t) *1O-nc1 -Q rr-{ Ii a r8 Stenungsunds kommun Löpande granskning 2OI7 211

212 EV Building a better workinq world lnnehåll 1. lnledning 1.1. Bakgrund L.2. Syfte... I lakttagelser och förslag till förbättrin9ar L. Bokslutsprocessen L.1. Gjorda iakttagelser Löneprocessen inklusive pensioner och arvoden Gjorda iakttagelser Rekommendation lnköps- och utbetalningsprocessen I. Gjorda iakttagelser Rekommendation Faktureringsprocessen L. Gjorda iakttagelser Rekommendation lnvesteringsprocessen Gjorda iakttagelser Rekommendation Exploateringsprocessen Gjorda iakttagelser Processen för redovisning av mervärdesskatt L. Gjorda iakttagelser Granskning av förtroendekänslig karaktär Gjorda iakttagelser

213 EY Building a bett+r workinq world 1. lnledning 1.1. Bakgrund Som ett led i årets revision har våra noteringar från granskning av intern kontroll under 2077 sammanställts. Sammanfattningsvis är det vår bedömning att det inom den interna kontrollen finns vissa områden där förbättringar kan ske. Vår granskning täcker endast områden och aspekter väsentliga för revisionen och är inte av sådan omfattning att den täcker in alla svagheter i rutiner och intern kontroll. Rapporten är skriven i avvikelseform, vilket innebär att det i första hand är de områden där vi har synpunkter eller har förslag till förbättringar som kommenteras Syfte Syftet med föreliggande rapport är att ge kommunens revisorer underlag för bedömningen av kommunens redovisning och interna kontroll. Vår granskning och bedömning av den interna kontrollen omfattar följande processer: Bokslutsprocessen Löneprocessen, inklusive pensioner och arvoden lnköpsprocessen Fa ktu reringsprocessen I nvesteringsprocessen Exploateringsprocessen Processen för redovisning av mervärdesskatt Ovanstående granskning innebär ide f lesta fall att viföljer en transaktion genom hela f lödet, exempelvis från det att en intäkt eller kostnad genereras till dess att registrering sker i huvudboken och slutligen regleras likvidmässigt. övrig granskning som genomförts är: Uppföljning av föregående års noteringar Granskning av momsredovisningar Granskning av årets aktiveringar Granskning av kostnader av förtroendekänslig karaktär 1 213

214 EY Suildinq a better warkinq Horld 2. lakttagelser och förslag till förbättringar 2.1. Bokslutsprocessen Gjorda iakttaqelser Vi har tidigare år noterat att kommunens beskrivning av bokslutsprocessen inte är helt uppdaterad, men att ett arbete påqår för att utveckla beskrivningen. Vid vår granskning i år har vi noterat att kommunen har tagit f ram en rutinbeskrivning för bokslutsprocessen med tillhörande tidplan. Kommunen har även tagit fram ett register vilket visar vem som är ansvarig för respektive konton. Vi ser positivt på att kommunen har tagit f ram en beskrivning för bokslutsarbetet samt vem som är ansvarig för respektive konto Löneprocessen inklusive pensioner och arvoden Gjorda iakttagelser Kommunens löneadministration sköts från samverkansbolaget SOLTAK AB. Formell verksamhetsövergång skedde 1 januari 2016 samt övergång till nytt HR/personalsystem, Personec, skedde 1 oktober 2OL6. SOLTAK har upprättat generella rutinbeskrivningar för lönerutinen. Enligt uppgift ska även rutinbeskrivningar upprättas separat för kommunen. Dessa bör med fördel innehålla en samlad bild över kontroller där ansvar beskrivs, samt hur utförda kontroller skall dokumenteras. Vid genomgången av lönerutinen har vi noterat att ändring av fast data kan genomföras av samtliga löneadministratörer och systemförvaltare på SOlfRX. Ändringar som genomförs kontrolleras inte av en annan person än den som genomfört förändringen. Vidare noterar vi att chefer gör en rimlighetsbedömning av lönekostnader, genom en så kallad kostnadskontroll i Personec, dock sker ingen uppföljning av att kontrollen genomförs i dagsläget Rekommendation Vi rekommenderar att en samlad, övergripande, rutinbeskrivning upprättas för kommunen där kontroller ställs upp och ansvar beskrivs samt fastställs. Det bör även framgå hur kontrollerna ska dokumenteras. Vi rekommenderar att logglistor över ändringar av fast data som sker av kommunens löneadministrationer eller av systemförvaltare hos SOLTAK analyseras av annan person än de som har behörighet att registrera förändringar. Vidare rekommenderar vi att stickprovsvisa kontroller genomförs för att säkerställa att chefer utför en kostnadskontroll i Personec

215 EY Surlding a b+tter workinq world 2.3. Inköps- och utbetalningsprocessen Gjorda iakttagelser Vi noterar, likt föregående år, att kommunens nuvarande attestreglemente är f rån 2008 och inte innehåller några beloppsgränser. Arbete med en ny upphandlings- och inköpspolicy påqår och är färdig för att tas beslut kring i kommunstyrelsen Rekommendation Vi rekommenderar kommunen, likt föregående år, att uppdatera/anpassa attestreglementet samt införa beloppsgränser för attester på olika nivåer F aktureringsprocessen Gjorda iakttagelser Kommunens faktureringsfunktion har likt löneadministrationen och leverantörsfakturahanteringen påverkats av övergången till samverkansbolaget SOLTAK, se punkt 2.2. Formell verksamhetsövergång till bolaget skedde ijanuari Vi har noterat att det finns ett antal medarbetare som hanterar faktureringssystemet Future. Dessa medarbetare har full behörighet och kan registrera alla förändringar av grunddata utan att detta kontrolleras eller behöver godkännas av överordnad. Vidare har vi noterat att det saknas en skriftlig beskrivning av hur rutinen för fakturering fungerar Rekommendation Vi rekommenderar att logglista över förändringar i grunddata tas ut och granskas regelbundet. Granskning bör dokumenteras och ske av medarbetare som inte har behörighet att ändra grunddata. Vi rekommenderar att en samlad, övergripande, rutinbeskrivning upprättas för kommunen där kontroller ställs upp och ansvar beskrivs samt fastställs. Det bör även framgå hur kontrollerna ska dokumenteras

216 EY Building a b*tter workinq norld 2.5. lnvesteringsprocessen Gjorda iakttagelser Från och med räkenskapsåret 2OI4 gäller rekommendationen RKR LL.4 Materiella anläggningstillgångar. Enligt rekommendationen ska komponentavskrivning tillämpas när olika komponenter i en anläggningstillgång har väsentligt olika nyttjandeperioder. Kommunen har påbörjat ett arbete avseende komponentredovisning, men tillämpar inte detta ännu. Enligt uppgift från kommunen kommer komponentredovisning tillämpas f ramåtriktat för större investeringar f rån och med Avseende bef intliga anläggningstillgångar kommer kommunen, enligt uppgift, att tillämpa komponentredovisning för historiska anskaffningsvärden på större investeringar bakåt i tiden från och med 2OL9. Vi noterar att kommunen saknar an lägg n ingstillgå nga r. en dokumenterad rutin för inventering AV Rekommendation Vi rekommenderar kommunen likt föregående år att implementera komponentredovisning för tillämpliga materiella anläggningstillgångar. Vi rekommenderar likt föregående år att kommunen dokumenterar sin inventeringsrutin Exploateringsprocessen Gjorda iakttagelser Vid våra tidigare granskningar har vi noterat att fördelning av vad som avser gata och VA görs baserat på upphandlingsunderlag. Den fördetningsnyckel som användes revideras inte under projektets gång. Vi har vid årets granskning noterat att kommunen endast vid mycket få tillfällen använder sig av fördelningsnyckeln och att den normala hanteringen görs i Agresso utif rån projektkod som fördelar utgifterna korrekt. Vi har noterat likt föregående år att kommunen arbetar med att ta fram en dokumentation över exploateringsprocessen vilket vi bedömer som väsentligt med tanke på processens komplexitet Processen för redovisning av mervärdesskatt Gjorda iakttagelser lnga väsentliga iakttagelser noterade

217 -,llll EY Building a tctter workinq world 2.8. Granskning av förtroendekänslig karaktär Gjorda iakttagelser Vi har granskat kostnader av förtroende känslig karaktär utan att identifiera några väsentliga fel. Göteborg den 12 mars 2018 f* ans n Aukt serad revisor och Ce ierad kommunal revisor st & Young AB 5 217

218 åar,9f w b:fn-l Effi Stenungsunds kommun ry Kommunrevisionen Till Kommunfu llmiiktige Grundläggande granskning för år 2OL7 EY har på uppdrag av de fortroendevalda revisorema i Stenungsunds kommun genomfort en grundläggande granskning av kommunens styrelse, utskott, nämnder och beredningar. I revisoremas årliga granskning ingår en grundläggande del där styrelsens, utskottens och myndighetsnämndernas ansvarstagande foljs, granskas och prövas. Syftet med granskningen ar att på övergripande nivå ge svar på hur de politiska organen mottar, genomfor och återredovisar av kommunfullmäktige beslutade mål och uppdrag. I bifogad rapport framgår en beskrivning av giorda iakttagelser och revisorernas bedömning. Kommunrevisionen översänder htir granskningen till kommunfullmäktige for kiinnedom och behandling i enlighet med överenskommen rutin. Stenungsund den 26 mars 2018 För Vretbom Ordforande V Bilaga 1: Granskningsrapport "Grundläggande granskning for ålr 2017" 218

219 Dvtr o&951,o iwklr,r,^" gotglöå-p,l Revislonsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2018 Stenungsunds kommun Grundläggande granskning för år 2017 llllllllllllllrrrrr'"" HT Buildino a better workin{ world 219

220 EY Briildrnq rlor k int] wårld å b tter Sammanfattning Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Kommunallagen och God revisionssed förutsätter att all kommunalverksamhet granskas årligen. I den årliga granskningen ingår en grundläggande del där styrelsens, utskottens och myndighetsnämndernas ansvarstagande följs, granskas och prövas. Utöver det sker fördjupade granskningar och förstudier i den omfattning som motiveras av revisorernas risk och väsentlighetsanalys och som behövs för att erhålla tillräcklig information för den slutliga bedömningen. EY har på uppdrag av och tillsammans med de förtroendevalda revisorerna genomfört den grundläggande granskningen. I föreliggande rapport redovisas resultatet. Den översiktliga delen av den grundläggande granskningen omfattar flera steg och genomförs löpande under revisionsåret. Tillvägagångsättet är bland annat att löpande ta del av grundläggande dokument såsom budgetdokument och ekonomi- och verksamhetsrapporter. En viktig del är även att granska återrapporteringen till kommunfullmäktige och bedöma om den ger en rättvisande bild av uppnådda resultat i förhållande till fastställda mål och beslutade åtaganden. Utifrån vad som framkommit i granskningen bedömer vi att kommunstyrelsens förvaltning av uppdraget har varit ändamålsenlig och i allt väsentligt lever upp till fullmäktiges må1, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. lnriktningsmålen har enligt vår bedömning i all väsentlighet följts upp och återrapporterats till kommunfullmäktige på ett ändamålsenligt sätt. Kommunstyrelsen bedöms på ett aktivt sätt ha hanterat de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten under året. Sektorer som redovisat underskott har upprättat åtgärdsplaner. Granskningen visar KS har beslutat och följt upp plan för intern kontroll avseende Vi ser positivt på att samtliga utskott har behandlat planen i enlighet med reglementet. KS har dock inte informerat sig om sociala och tekniska myndighetsnämndernas arbete med intern kontroll avseende Därlill har KS inte tagit del av löpande rapportering från kommunchefen. Samma iakttagelse noterades i grundläggande granskning KS bedöms i huvudsak ha säkerställt en tillräcklig intern kontroll i enlighet med kommunens reglemente och kommunallagen även om det finns vissa utvecklingsområden. Sociala myndighetsnämnden och tekniska nämnden har inte antagit intern kontrollplaner eller i övrigt hanterat frågor kopplat till intern kontroll avseende Vi bedömer att nämnderna inte har säkerställt att intern kontrollplaner har uppräftats under 2017 i enlighet med reglementet. Vi ser positivt på att nämnderna inför 2018 både har genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och lämnat förslag på intern kontrollplan

221 EY Building working a b tter world Innehåll Sammanfattning lnledning Bakgrund... Syfte och avgränsning Tillvägagångssätt... Disposition Styrning och ledning istenungsunds kommun 2.1. Organisation Styrande dokument 2.3. Vår bedömning Revisionens granskningar under Granskning av delegationsbeslut... Revisionsdialog ; gymnasieskolans verksamhet Revisionsdialog; äldreomsorgen Kommunstyrelsens verksamhet under Kommunstyrelsens övergripande arbete 4.2. Personal- och ekonomiutskottet (PEU) Bildnings- och socialutskottet (BSU) Samhällsbyggnadsutskottet (SBU) 4.5. Vår bedömning Myndighetsnämnderna 5.1. Tekniskamyndighetsnämnden 5.2. Sociala myndighetsnämnden 5.3. Vår bedömning Kommunfullmäktiges beredningar Demokratiberedningen 6.2. Beredningen för Miljö och fysisk planering 6.3. Beredningen för Vuxna och äldre 6.4. Beredningen för Barn och unga Tillfälliga beredningar Vår bedömning övergripande bedömning av verksamheten Ansvarstagande Ändamålsenlig skötsel Ekonomiskt tillfredsställande verksamhet 7.4. Tilh,äcklig intern kontro Dokumentförteckning

222 EY Buildrng d b tter working *orld 1. lnledning 1.1. Bakgrund Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige (KF) underlag till den årliga ansvarsprövningen. Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all kommunal verksamhet granskas årligen. Begreppet all kommunal verksamhet avser, enligt den goda seden, flera dimensioner såsom granskning av styrelsers och nämnders verksamheter, såvälden som bedrivs i egen regi som den som bedrivs av externa utförare. I den årliga granskningen ingår en grundläggande del där styrelsens, utskottens, beredningarnas och myndighetsnämndernas ansvarstagande följs, granskas och prövas. Utöver det sker fördjupade granskningar i den omfattning som motiveras av revisorernas risk och väsentlighetsanalys och som behövs för att erhålla tillräcklig information för den slutliga bedömningen. EY har på uppdrag av och tillsammans med de förtroendevalda revisorerna genomfort den g rund läggande granskningen. '1.2. Syfte och avgränsning SWet med granskningen är att på övergripande nivå ge svar på hur kommunstyrelsen (KS), utskotten, beredningarna och myndighetsnämnderna mottar, genomför och återredovisar de måloch uppdrag som KF beslutat Tillvägagångssätt Den översiktliga delen av den grundläggande granskningen omfattar flera steg och genomförs löpande under revisionsåret. Granskningen omfattar bland annat: h- Genomgång av grundläggande dokument såsom budget, ekonomi- och verksamhetsrapporter, delårsrapporter, bokslut samt protokolll lig styrning och uppföljning bild av uppnådda resultat iförhållande till fastställda mål och beslutade åtaganden 1.4. Disposition Rapporten inleds med en beskrivning av styrning och ledning i Stenungsunds kommun avseende organisation, styrande dokument och intern kontroll. Därefter beskrivs i korthet de granskningsinsatser revisionen genomfört under Därpå följer en redogörelse för KS:s verksamhet under året samt en beskrivning av utskottens och sektorernas arbete med KF:s 1 Vi har i granskningen tagit del av kommunstyrelsens förslag till årsbokslutför Vi vill uppmärksamma läsaren på att årsbokslutet vid granskningstillfället inte var antaget av kommunstyrelsen

223 -43 EY Euildlno r bctter workinri world inriktningsmå. Avsnittet följs av en sammanfattning av den verksamhet som bedrivits i myndighetsnämnderna respektive KF:s beredningar under året. Slutligen görs en övergripande bedömning av kommunens verksamhet utifrån de olika ansvarsgrunderna

224 EY Building * bstter *rorking world 2. Styrning och ledning i Stenungsunds kommun I följande avsnitt redogörs för kommunens övergipande organisation, styrdokument samt arbete med intem kontrcll Organisation Kommunens organisation är skapad för att förverkliga den av KF beslutade politiken. lnom kommunen fördelas ansvaret mellan KS, dess tre utskott och KF:s beredningar. Myndighetsutövning gentemot enskild inom socialtjänst respektive miljöområdet handhas av myndighetsnämnder (se kapitel 5). Den politiska organisationen illustreras i bilden nedan. Kommunfullmäktlge R.yisid B r.dningcn tim 6h u8a Eer.dningm ima ch åldre Eeredningm miljo o(h fyrark plönering DemolEtibe.cdo ingcn ilfånig. beredningö, völberednire n vålnåmnd Sorlöl myndighets- Dåmnd stlnu ngsundj Energi och Miljal AB Kommunstyrelse Bildnin8e o(h siält ut5lott sam hålbbytgnadrutrkoft Tcknitk myndi8letsnåmnd överformyndarnåmnd FolknöBryåd Psiff,å,5.åd Bild 1. Kommunens organisation Kommunfullmäktige KF består av 41 folkvalda ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. KF fattar beslut i alla betydande och principiellt viktiga frågor såsom övergripande mål- och riktlinjer för verksamheten, kommunens organisation samt budget och årsredovisning. KF har fyra fasta beredningar med breda ansvarsområden för att lösa politiska uppgifter av långsiktig karaktär: beredningen för barn och unga, vuxna och äldre, miljö och fysisk planering samt demokratiberedningen. Beredningarna är KF:s verktyg för att bereda framtids- och visionsfrågor inför debatt och beslut ifullmäktige. Beredningarna får sina uppdrag av KF men kan 2 Hämtad från kommunens hemsida

225 EY Building a b+tter working wörld även själva väcka frågor. Tillfälliga beredningar kan tillsättas av fullmäktige för att bereda spe. cifika frågor Kommunstyrelsen KS är kommunens verksamhetsnämnd och ansvarar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. KS leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. I övrigt har KS uppsiktsplikt över övriga nämnder. För att fullfölja sina uppdrag har KS tre utskott till sin hjälp: personal- och ekonomiutskottet (PEU), bildnings- och socialutskottet (BSU) samt samhällsbyggnadsutskottet (SBU) Tj änstemannaorgan isation Tjänstemannaorganisationen i Stenungsund leds och styrs av kommunchefen. Kommunchefen har huvudansvar för att förvaltningen verkställer uppdragen som den politiska ledningen har beslutat om samt att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Tjänstemannaorganisationen är uppdelad ifyra sektorer enligt bilden nedan. Kommunchef nlddnlntdjlntt. [konöml. Personsl. xå.l5ll o lntormatlon leknik. MåtUd. lastishet Sdtor Utbtldnlnj o Fdrrlola r 6rund:lola r 6ymnadum. KörnpetensUtveckllng. Stltd Utveckllng t l(ultur Frltld t ltor Socl.hllnti r lndlvld- och fåmllleomtörg. Funltlonrhlnder r Vård 0mrorg. MÄ5 Srkror 3rmhllhbyg3nrd. plån gygg. Gålå Pårk. Märk Ixploaterlng r Mark Tetnlk o M UO Hålsoskydd. ldrotr AnlågSnlng Bild 2. Stenungsunds kommuns tjänstemannaorganisation (hämtad fran budget 2017) 6 225

226 EY Brllding d better r/otking'rvorld 2.2. Styrande dokument Nedan beskrivs några av kommunens mest väsentliga styrdokument Vision KF beslutade ijuni 2014 om en vision för kommunen, Vision 2035: "Sfenungsund, det goda samhätlet medframtidstro och utveckling med människan och naturen icentrum". Till visionen finns fuå avgörande inriktningar: attraktivt och välkomnande samt ekonomisk, ekologisk och social hållbar ufueckling. Utifrån de två inriktningarna i visionen har KF beslutat om tio inriktningsmål i den strategiska planen för perioden (här även benämnd budget 2017) Budget Stenungsund antar årligen en budget med strategisk plan för den kommande treårsperioden. För att tydliggöra planeringsprocessen som ligger till grund för budget och uppföljning har ett årshjul antagits, vilket återfinns i budgeten. Budgeten anger KF:s fastställda finansiella mål samt mål och riktlinjer för den politiska verksamheten. Målformuleringarna utgår från kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. KF har definierat god ekonomisk hushållning som att det uppnås när 70 procent av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. I budgeten beskrivs varje verksamhetsområde utifrån må, tilldelad ram och utmaningar , Intern kontroll Enligt kommunallagen kap. 6 $ 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Stenungsunds kommun har ett reglemente för intern kontroll som antogs av KF Enligt reglementet har KS det övergripande och yttersta ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Detta omfattar ansvaret för att organisera arbetet med intern kontroll inom koncernen samt att se till att det organiserade arbetet utvecklas utifrån koncernens behov av kontroll. Enligt reglementet ska KS: * Styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet F Arligen anta särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen h tern kontroll och vid behov förbättra systemet Arligen informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i myndighetsnämnderna och överförmyndaren ts Artigen informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala företagen KS:s utskott ska bereda samtliga ärenden gällande intern kontroll inom utskottets kompetensområde innan de antas av KS. Utskotten ska också löpande informera sig om den interna kontrollen i verksamheter inom sitt kompetensområde

227 EY Buildinq 1.lorkinq warld ö better Kommunchefen ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls inom den gemensamma förualtningen i enlighet med anvisningar. Kommunchefen ska löpande rapportera till PEU och KS om hur den interna kontrollen fungerar. Myndighetsnämnderna och överförmyndaren ansvarar för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom respektive nämnds ansvarsområde. KS antog i november 2016 en internkontrollplan för är Planen hade dessförinnan behandlats av PEU i oktober 2016 samt av SBU och BSU i november Under hösten 2016 utfördes en riskanalys som ligger till grund för intern kontrollplan en är Vid en översiktlig protokollgranskning framkommer att samtliga utskott löpande har följt upp den interna kontrollen inom sitt kompetensområde i enlighet med reglementet för intern kontroll. KS antog i augusti 2016 en internkontrollplan för överförmyndarnämnden för år Granskningen visar att överförmyndarnämnden själv inte antagit planen. Sociala och tekniska myndighetsnämnderna har enligt protokollgranskning inte antagit intern kontrollplaner för Dock har myndighetsnämnderna i november 2017 genomfört risk- och väsentlighetsanalyser samt lämnat förslag till KS avseende intern kontrollplan för I övrigt har nämnderna inte behandlat frågor om intern kontroll under året. I kommunstyrelsens riktlinjer för intern kontroll framgår att kommunstyrelsen ska besluta om ärenden om intern kontroll. Enligt kommunens ansvariga funktion för intern kontroll uppges det vara orsaken till att myndighetsnämnderna inte antagit egna internkontrollplaner. Enligt denne ska riktlinjerna revideras för att bättra harmonisera med reglementet. Det uppges bland annat innebära att myndighetsnämnderna framöver kommer att anta egna internkontrollplaner. Protokollgranskning visar att KS i november 2017 har fått information om de risk- och väsentlighetsanalyser som myndighetsnämnderna har gjort avseende Protokollgranskning visar att KS inte i övrigt under året har informerat sig om myndighetsnämndernas internkontrollarbete, vilket KS årligen ska göra enligt reglementet. KS beslutade att godkänna uppföljning av intern kontrollplan tör 2017 i november. Vid sammanträdet tog KS även del av uppföljning av intern kontrollför överförmyndarnämnden. Enligt reglementet ska kommunchefen löpande rapportera till PEU och KS om hur den interna kontrollen fungerar. Av KS och utskottets protokoll framgår ej om denna rapportering ägt rum Vår bedömning Granskningen visar att det finns ett antal övergripande styrdokument och styrinstrument som fastställer hur styrning och ledning inom kommunen ska tillämpas. De fastställer också vilka former som ska tillämpas vid genomförande av uppdrag, uppföljning och rapportering. KS har antagit en plan för intern kontroll 2017 i enlighet med reglementet samt tagit del av uppföljning av den interna kontrollplanen. Samtliga utskott har behandlat planen i enlighet med reglementet. Vi ser positivt på denna utveckling ijämförelse med tidigare år. I 227

228 EY Building s b tter workinq world Granskningen visar att sociala och tekniska myndighetsnämnderna inte har antagit intern kontrollplaner för Protokollgranskning visar även att nämnderna i övrigt inte har behandlat frågor kring intern kontroll under året. De har däremot genomfört risk-och väsentlighetsanalyser och lämnat förslag till KS om internkontrollplaner inför KS har enligt protokollgranskning inte informerat sig om sociala och tekniska myndighetsnämndernas arbete med intern kontroll avseende KS har tagit del av nämndernas riskoch väsentlighetsanalyser inför 2018 tillsammans med förslag till intern kontrollplan. Granskningen visar att KS inte har tagit del av löpande rapportering från kommunchefen Samma iakttagelse noterades i grundläggande granskning Utifrån ovanstående bedömer vi att KS i huvudsak har säkerställt en tillräcklig intern kontroll i enlighet med kommunens reglemente och kommunallagen även om det finns vissa utvecklingsområden. Vi bedömer att sociala och tekniska myndighetsnämnderna inte har säkerställt att intern kontrollplaner har upprättats ienlighet med reglementet. Viser positivt på det utvecklingsarbete som initierats inför I 228

229 EY Buildinq å bftter working wcrld 3. Revisionens granskningar under 2017 Revisionen har under årct låtit genomföra tre gransknrngsrnsafser. Nedan följer en kortfaftad beskrivning av de huvudsakliga resultaten och bedömningama Granskning av delegationsbeslut Granskningen syftade till att bedöma om ett antal ufualda beslut hade fattats och återrapporterats i enlighet med gällande delegationsordning. Besluten avsåg avslag på familjehems- och institutionsplacering i enlighet med socialtjänstlagen. Den sammanfattande bedömningen var att sociala myndighetsnämnden säkerställt en tydlig delegering gällande de granskade besluten. Granskningen visade dock att de aktuella besluten inte fattats i enlighet med delegationsordningen och att det funnits brister i beslutsprocessen 3.2. Revisionsdialog; gymnasieskolans verksamhet I september 2017 genomfördes en revisionsdialog Syftet med revisionsdialogen var att ge en inblick i gymnasieskolans verksamhet samt identifiera eventuella risker kopplade till styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. Utifrån revisionsdialogens syfte bedömde revisorerna att det fanns risker kopplade till kommunstyrelsens styrning och uppföljning inom flera områden som berörts inom ramen för revisionsdialogen. Det avsåg målarbete, elevhälsa, ekonomi, närvaro/frånvaro och rätt till utbildning samt åtgärder mot kränkande behandling Revisionsdialog; äldreomsorgen I februari 2018 genomfördes en revisionsdialog avseende äldreomsorg. Revisionsdialogens syfte var att ge en inblick i hur KS arbetar för att säkra tillgången på platser inom särskilt boende samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionens tidigare rekommendationer. Utifrån revisionsdialogens syfte och gjorde revisorerna bedömningen att det fanns risker kopplade till kommunstyrelsens styrning och uppföljning inom ett antal områden som berörts inom ramen för revisionsdialogen. Det avsåg bland annat styrning avseende personalförsörjning och verksamhetsuppföljning avseende rapporterade awikelser

230 EY Building a b tler workinq world 4. Kommunstyrelsens verksamhet under 2017 I avsniften nedan presenteras KS verksamhet under äret utifrån väsentliga händelser och måluppföljning. 4.'1. Kommunstyrelsens övergripande arbete Granskningen av KS protokollvisar att KS beslutat att godkänna budget, verksamhetsplaner, ekonomisk uppföljning och delårsrapporter i enlighet med kommunens årshjul. Måluppföljningen per augusti antogs av KS i september 2017 i samband med redovisningen av delårsrapporten. Eventuella avvikelser från budget liksom eventuella åtgärdsplaner för aft få budget i balans har redovisats för KS i delårsuppföljningarna och i delårsbokslutet. I vissa fall har separata ärenden rörande den ekonomiska ställningen följts upp i KS Personal- och ekonomiutskottet (PEU) Budgetarbetet och personalpolitiken för hela kommunen finns organiserad under PEU. Utskot tet bereder bland annat personalfrågor, personalpolitik och lönepolitik, förändringar i förvaltningsorganisationen, upphandling, omvärldsanalys, näringslivsfrågor och ekonomi Väsentliga händelser under 2017 I mars föreslog utskottet att KS skulle föreslå KF att ett LSS-boende med inkluderad daglig verksamhet skulle byggas till en kostnad av tkr. Finansiering skulle ske dels genom att utöka investeringsramen och genom att ombudgetera från investeringspost LSS-boende Tveten. PEU föreslog i maj att KS skulle föreslå KF besluta att Brudhammars förskola skulle rivas för att ge plats åt en ny större förskola på samma tomt. lnvestering för ny förskola beräknades uppgå till 47 miljoner kronor och generera en ökad driftskostnad för förskolan på ca 2,2 miljoner kronor per år. ljuniföreslog utskottet att KS skulle föreslå KF att anta en nödvattenplan till kommunens centrala krishanteringsarbete. Planen ska fungera som en krisplan för dricksvattenförsörjningen vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse. PEU föreslog ijuni att KS skulle föreslå KF att besluta om en sammanslagning av SamordningsförbundetAle, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Samordningsförbundet Öckerö. Det nya samordningsförbundet benämns som Älv och Kust och träder i kraftfrån och med första januari I oktober föreslog utskottet KS att föreslå KF besluta att anta en ny kompetensförsörjningsplan för kommunen avseende perioden Utskoftet har vid ett flertal tillfällen under året tagit del av ekonomisk uppföljning för sektor stödfunktioner. Utskottet har återkommande tagit del av information om lokalprojekt samt fått information från sektorchef för stödfunktioner samt kommunchef

231 HY är.::ldintl rr lretl:r?a.l.tilq'#rfld Sekfor sf<idfunktioner Sektor stödfunktioner omfattar kansli, personal, ekonomi, information och teknik, måltid, folkhälsa, näringsliv, fastighet, verksamhetsutveckling samt risk- och säkerhet. Sektorn har till uppgift att stödja, stimulera och samordna kommunens verksamheter samt bistå den politiska ledningen Måluppföljning per delårsbokslut 2017 och preliminärt årsbokslut 2017 I budget 2017 äterfinns följande tre inriktningsmålför sektor stödfunktioner. Sektorns måluppfyllelse iförslag till årsredovisning 2017 redovisas nedan tillsammans med bedömningen idelårsbokslutet per augusti I redovisningen ingår även vissa kommentarer från delårsbokslutet. Målu ppfyllelse sektor stödfunktioner hrtktningsmål Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat Sfenungsunds kammun ska verka för en hållbar utveckling och däfför minska sln påverkan på mlljön och klimatet lntegrationen av nyanlända ska vara effektiv Kommunens : bedömnlng av mäluppfyllelseg Delvis uppfyllt (Bedömning per delår2017: uppfyllt) Uppfullt (Bedömning per delår 2017: delvis uppffllt) Ejuppfyllt (Bedömning per delår 2017: delvis uppfyllt) Kommunens kommentar angäende bedömnlngen Kommunen har försämrat sin placering i Svenskt Nåringslivs ranking av företagsklimatet isveriges kommuner (från plats 53 år 2016 till plats 61 är 2017 av 290 kommuner). I en annan mätning som avser företagares bedömning av servicen i kommunens myndighetsutövning har kommunen förbättrat sitt resultat från 64 (2015) till 73 (2017). Målet bedöms som delvis uppfyllt. Under året påbörjades måtning av produktions- och tallrikssvinn på kommunens förskolor och grundskolor. Måltidsenheten samverkar kontinuerligt kring matsituationen via matråd och i dialog med rektor, verksamhetschefer och sektorchef. Kommunens energiförbrukning har sjunkit och samtliga enskilda avlopp har inventerats och rcgistrerats under året. Utläckage av producerat dricksvatten är på samma nivå som Arbete med att ta fram en VA-plan harpåbörjats. Andelen miljöbilsklassade fordon har ökat med 13 o/o. I delårsrapport per augusti beskrivs att fyra kommunövergripande möten om integration har hållits under Samtliga nyanlända som anvisats till Stenungsunds kommun har fått en bostad anvisad av kommunen. I årsredovisningen beskrivs att 213 av de nyanlända som har fått uppehållstillstånd inte är självförsörjande inom två åy' Bildnings- och socialutskottet (BSU) Huvudsakliga ansvarsområden för utskottet är bland annat förskola och skolbarnomsorg, grundskola, särskola, gymnasiala utbildningar, kommunala vuxenutbildningar, kompetens och 3 Här redovisas den bedömning som återfinns i det förslag till årsredovisning som kommunstyrelsen ska besluta om. lnom parentes redovisas kommunstyrelsens bedömning per delårsrapport i augusti a Samtliga sektorer har fått målet tilldelat i kommunens budget

232 EV Suildinq å b tt r wark inti rvorld ufueckling, individ- och familjeomsorg, vård och äldreomsorg, handikappfrågor samt flyktingfrågor. En redogörelse för utskottets arbete under 2Q17 fölier nedan Väsentliga händelser under 2017 BSU har löpande följt upp sektor socialtjänsts och sektor utbildnings verksamhet och ekonomi. Vid utskottets sammanträde i december prognosticerade sektor socialtjänst ett underskott motsvarande tkr. Orsakerna till underskottet var' ökade kostnader för ensamkommande då verksamheten inte minskat i samma takt som behovet. Även nya placeringar inom LSS samt tillfälliga inhyrningar för IFO hade inneburit ökade kostnader. Utskottet har föreslagit KS besluta om förslag till åtgärder för att nå budget i balans. Sektor utbildning har under året redovisat en budget i balans. Utskottet har vid sammanträdet i mars tagit del av sektor socialtjänsts patients- och kvalitetsberättelse som beskriver hur verksamheterna arbetar med egenkontroll, klagomå, samverkan och awikelser. Särskilt boende och hemtjänsten har högre måluppfyllelse i KUSTAs vilket indikerar att kvaliteten på hälso- och sjukvården har ökat jämfört den tidigare mätningen från BSU beslutade i mars attföreslå KS att anta en kommunal hyresgaranti som gäller under minst 2 är och motsvarar 6 månadshyror. Hyresgarantin riktar sig mot en begränsad målgrupp med fastställda kriterier. Målgruppen är hushåll som har ekonomisk förmåga att klara hyreskostnaderna inom ramen för hyresgarantin men som på grund av andra omständigheter har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få ett förstahandskontrakt. BSU föreslog ijuni att KS skulle godkänna ett samarbetsavtal med ledningsrådet för hjälpmedel avseende försörjning av personliga hjälpmedel med giltighet på tre år. Målet med samarbetsavtalet är att patienter på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Vid sammanträdet ijuni föreslog utskottet KS att upprätta nytt avtal om Skolfamo med utökad budgetram Sekfor socraltjänst I sektor socialtjänst ingår individ- och familjeomsorg, funktionshinder samt vård och omsorg. lnom sektorn ryms insatser såsom hemtjänst, särskilt boende, försöflningsstöd, missbruksstöd och stöd till individer med funktionsnedsättning. 5 KUSTA är ett instrument för granskning av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet. 6 Stenungsund och Tjörn samarbetar ien gemensam skolsatsning på barn ifamiljehemsvård, kallad Skolfam. Skolfam syftar till att i samarbete mellan socialtjänst och skola förbättra skolresultaten hos familjehemsplacerade barn

233 HY!:i!,il d ;r!i:?,,i ::i tri rr-rl i' i:t i; :tr1; lri Måluppföljning per delårsbokslut 2017 och preliminärt årsbokslut 2017 Sektor socialtjänst har tilldelats fyra inriktningsmål för Sektorns måluppfyllelse i förslag till årsredovisning 2017 redovisas nedan tillsammans med bedömningen i delårsbokslutet per augusti I redovisningen ingår även vissa kommentarer från delårsbokslutet. Målu ppfyllelse sektor socialtjänst lnriktningsmäl Andelen av befolkningen som få r försö rj n i ng sstöd ska minska Antalet olika vädare som besöker en äldrc person med hemtjänst under en 1 44aigarsperiod ska bli fäne Väntetiden för att få plats på eft äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska lntegntionen av nyanlända ska vara effel<tiv Kommunens bedömning av Kommunens kommentar angäende bedömningens mäluppfyllelset Ej uppfyllt (Bedömning per delår 2017: uppfyllt) Delvis uppfyllt (Bedömning per delår 2017: delvis uppfollt) Ej uppfyllt (Bedömning per delär 2017: ej uppfyllt) Ejuppffllt (Bedömning per delår 2017: delvis uppfyllt) Andelen personer med försörjningsstöd har ökat i relation till tidigare år. Antalet olika vårdare som besöker en hemtjånsttagare under en 14-dagarsperiod under 2017 ligger på samma nivå som 2016 (det vill såga 17 personer). Väntetiden har ökat lrån 73 dagar (2016) till 84 dagar (2017). En förklaring är att ett antal personer flyttats från funktionshinderverksamheten till äldreboenden. Sektorn har erbjudit praktikplatser för målgruppen enligt delårsrapport per augusti. I årsredovisningen beskrivs aft213 av de nyanlända som har fått uppehållstillstånd inte är självförsörjande inom tuå år Sekfor utbildning Sektor utbildning består av fem verksamhetsområden, förskola, grundskola, gymnasium, kompetens och ufueckling, stöd och utveckling samt kultur- och fritid. Kompetens och utveckling arbetar med vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor och integrationsarbete. lnom Stöd och utveckling ryms bland annat barn- och elevhälsa samt skolhälsovård Måluppföljning per årsbokslut 2017 Sektor utbildning hade fyra specifika inriktningsmål i budget Sektorns måluppfyllelse i förslag till årsredovisning 2017 redovisas nedan tillsammans med bedömningen i delårsbokslutet per augusti 2017.I redovisningen ingår även vissa kommentarer från delårsbokslutet. 7 Här redovisas den bedömning som återfinns i det förslag till årsredovisning som kommunstyrelsen ska besluta om. lnom parentes redovisas kommunstyrelsens bedömning per delårsrapport i augusti I Granskningen visar att flera kommentarer inte ger en tydlig bild av hur det som beskrivs bidragit till måluppfyllelsen

234 EY llr:r!drn,l't b:.tlr:r rrfi:kijx.! f/!aid Måluppff llelse sektor utbildning lnriffiningsmäl Fler elever ska klara kunskapsmälen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasie utbildn ing Barn och unga ska prioriteras i kulturverksamheten Kommunens bedömning av Kommunens kommentar angående bedömningen måluppfyllelsee Antalet elever som når kunskapsmålen i alla ämnen är något Ej uppfyllt färre ån tidigare år. I flera ämnen är det också ett färre antal elever som klarar kraven i det specifika ämnet. (Bedömning per delår20'17:ej uppfyllt) Delvis uppfyllt (Bedömning per delår2017: uppfyllt) Uppfyllt (Bedömning per delår 201 7: uppfyllt) Samtliga elevers kunskaper på skolenheterna har kartlagts enligt delårsbokslut Utefter behov genomför specialpedagoger riktade insatser mot skolenheterna. Under 2017 har fårre av kommunens gymnasieelever fullföljt sin gymnasieutbildning. Andelen elever som tar examen inom lyra år är 72 o/o (74 Vo 2016). Andelen elever på Nösnåsgymnasiet som tar examen har dåremot ökat, från 69 % (2016) till 70 % (2017). Den genomsnittliga betygspoängen har ökat. Antalet programaktiviteter inom fritid och kultur ökat från 307 (2016) till 415 (2017). Ett antal programaktiviteter har genomförts isamverkan med föreningar, studieförbund och skolorna. lntegntionen av nyanlända ska vara effektiv Ejuppfyllt (Bedömning per delår 2017: delvis uppfullt) I delårsrapport per augusti beskrivs att alla nyanlända eöjuds studiehandledning på modersmål och att två språkcafåer i veckan har arrangerats under året. Förvaltningen har i samverkan med föreningar i kommunen arbetat aktivt för att underläfta nyanländas möjlighet att vara en aktiv del av föreningslivet Samhällsbyggnadsutskottet (SBU) SBU spänner över två verksamhetsområden; teknisk verksamhet och samhällsbyggnad Väsentliga händelser under 2017 SBU har givit sektor samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram en VA-plan för Stenungsunds kommun. Planen ska ge en heltäckande långsiktig planering för hela kommunen både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. SBU föreslog i februari KS att föreslå KF att anta bostadsförsörjningsprogram avseende perioden Programmet innehåller kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning. SBU föreslog i augusti KS att föreslå KF besluta om en taxeringshöjning för kart- och mättjänster med 10 procent. Höjningen omfattar nybyggnadskarta, utstakning av byggnad och lägeskontroll. e Här redovisas den bedömning som återfinns i det förslag till årsredovisning som kommunstyrelsen ska besluta om. lnom parentes redovisas kommunstyrelsens bedömning per delårsrapport i augusti

235 äy iilplrj;rr1 d t,fi.t{.r tsi.,'l iflg P.t I'J SBU beslutade i december att godkänna programhandlingar för Stenungsund Centrum. Programförslaget syftar till att ge Stenungsund ett levande stadscentrum. På sikt är ambitionen att dagens stora parkeringsytor successivt kan utvecklas till en attraktiv stad. SBU har löpande under året tagit del av ekonomisk uppföljning för sektor samhällsbyggnad. Utskottet har vid flera tillfällen under året fattat beslut om exploateringsavtal, detaljplaner och planbesked. SBU har också löpande under året tagit del av information från sektor samhällsbyggnad Sekfor Samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad ansvararför kommunens samhällsplanering, plan- och bygglovsverksamhet, kart- och mätproduktion, mark- och exploatering, vatten- och avloppsfrågor och miljöoch hälsoskydd Måluppföljning per årsbokslut 2017 Sektor samhällsbyggnad hade fyra specifika inriktningsmål i budget Sektorns måluppfyllelse iförslag tillårsredovisning 2017 redovisas nedan tillsammans med bedömningen idelårsbokslutet per augusti I redovisningen ingår även vissa kommentarer från delårsbokslutet. Målu ppfyllelse sektor samhällsbyggnad lnriwningsmål Kommunens bedömnlng av ' mäluppfyl- Ielselo Ste n u ng su nd ska fö rbättra sitt företagsklimat Eosladsöeslå ndet ska öka ned 140 bostäder per år över en femärsperiod Sfenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och däiör minska sin påverkan på miljön och klimatet Ejuppfyllt (Bedömning per delår2017: uppfyllt) Uppfyllt (Bedömning per delår2017: uppfyltt) Uppfyllt (Bedömning per delär 2017: del vis uppfyllt) Kommunens kommentar angäende bedömningenl I I delårsrapport per augusti beskrivs att sektorn har deltagit på alla möten med Frukostklubben och ökat sin närvaro på träffarna med företagare. De senaste tre åren har bostadsbeståndet ökat med över 100 boståder per år. Under har 1 42 lägenheter färdigstållts. I delårsrapport per augusti framgår att hållbara transporter har främjats genom restriktioner i beviljandet av privat bil i tjänsten. Kommunens energiförbrukning har sjunkit och samtliga enskilda avlopp har inventerats och registrerats under året. Utläckage av producerat dricksvatten är på samma nivå som Arbete med att ta fram en VA-plan har påbörjats. Andelen miljöbilsklassade fordon har ökat med 13 %. 10 Här redovisas den bedömning som återfinns i det förslag till årsredovisning som kommunstyrelsen ska besluta om. lnom parentes redovisas kommunstyrelsens bedömning per delårsrapport i augusti Granskningen visar att flera kommentarer inte ger en tydlig bild av hur det som beskrivs bidragit till måluppfyllelsen

236 EY Buildim r bdtsr mdrirxi world Räddningstlänst Räddningstjånsten bedrivs numera inom ramen ör Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF). SBRF är ett kommunalförbund mellan kommunerna Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund och grundades den I januari Vår bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen och utskotten under året har arbetat utifrån de av KF antagna inriktningsmålen. I delårsbokslutet per augusti 2017 och i årsredovisning redovisas måluppfyllelsen. Vi bedömer sammantaget att KS har arbetat ändamålsenligt för att uppnå KF:s inriktningsmåi, även om inte alla mål bedöms som uppfyllda

237 EY Buiidinq d hettsr *orhrng *orld 5. Myndighetsnämnderna / Sfenungsund finns två myndighetsnämnder som ansvarar för myndighetsutövning mot enskild. I avsniftet redogörs för deras verksamhet under Tekniska myndighetsnämnden Tekniska myndighetsnämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter enligt EUförordningar samt svenska lagar och förordningar inom plan- och bygg, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelsområdet. Nämnden fullgör även andra uppgifter såsom tillsyn av gaturenhållning och skyltning samt tillsyn av rökfria miljöer Väsentliga händelser under 2017 Tekniska myndighetsnämnden har under 2017 fullgjort kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen samt behandlat ärenden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Exempel på ärenden som behandlats under 2017 är förhandsbesked om nybyggnad, ansökan om bygglov samt beslut om strandskyddsdispens. Tekniska myndighetsnämnden har under året föreslagit KS aft föreslå KF att anta reviderat reglemente för nämnden. Detta mot bakgrund av att räddningstjänsten i och med bildandet av södra Bohusläns räddningsförbund inte längre ligger inom nämndens ansvar. Revideringen innebar också ett tillägg som förtydligar reglerna om jäv. Nämnden har återkommande tagit del av information från sektor samhällsbyggnad och godkänt redovisning av delegationsbeslut Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden beslutar i ärenden som innebär myndighetsutövning gentemot enskild med stöd av socialtjänstlagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen om vård av unga, lagen om vård av missbrukare med flera Väsentliga händelser under 2017 Sociala myndighetsnämnden har under året beslutat i individärenden inom socialtjänstens område. Exempel på ärenden som behandlats under 2017 är ansökan iform av boende ifamiljehem, övervägande vid placering samt medgivande om att ta emot ett barn/ungdom för stadigvarande vård och fostran. Myndighetsnämnden har även tagit del av anmälningar enligt Lex Sarah. Nämnden har återkommande tagit del av och godkänt redovisning av delegationsbeslut Vår bedömning Vi bedömer att myndighetsnämndernas arbete under 2017 varit ändamålsenligt. Genom nämndernas kallelser framgår de ärenden som behandlas och i protokoll går det att följa beslutsfattandet i myndighetsutövningen

238 EY Buildinq a båtter workinq wor[d 6. Kommunfullmäktiges beredningar I följande avsnitt redogörs för verksamheten i KF:s beredningar under Demokratiberedningen Beredningens uppgifter är att arbeta med konstitutionella frågor, demokratiufueckling samt utvärdering och framtidsfrågor , Väsentliga händelser under 2017 Beredningen har under året gjort en ufuärdering av den politiska organisationen. Förslag utifrån utvärderingen ska lämnas under Demokratiberedningen har under året fåft i uppdrag att utreda arvodesersättning för vigselförrättare12. Beredningen delredovisade sitt arbete för KF i april och slutredovisade vid KF:s sammanträde i december. Beredningen lade fram ett antal förslag tillförändringar. KF beslutade vid sammanträdet att ge KS i uppdrag att utreda demokratiberedningens förslag till förändringar avseende vigselförrättning i kommunen. Demokratiberedningen har även ett fast uppdrag att planera och genomföra ett årligt rådslag. Rådslagets syfte är att skapa en grund för och utveckla det politiska arbetet. Rådslaget genomfördes den 18 november. Beredningen har vid ett tillfälle under året informerat i KF om beredningens verksamhet Beredningen för Miljö och fysisk planering Beredningen arbetar bland annat med översiktsplaner, miljöfrågor, vatten och avlopp, vägar, trafik, bostäder samt utvärdering och framtidsfrågor inom området Väsentliga händelser under 2017 Beredningen har under året arbetat med en ny översiktsplan efter beslut i KF i december 2014 Beredningen delredovisade uppdraget för KF i mars Beredningen för Vuxna och äldre Beredningen arbetar med frågor som rör medborgare som är 26 år och äldre, till exempel social omsorg, fritid, kultur, arbetsmarknad och äldreomsorg. 12 Utredningen syftar till att bedöma om vigselförrättare bör erhålla kommunal arvodering och därmed omfattas av arvodesreglementet

239 EY B*ildrnq å h tter *orkinq world Väsentliga händelser under 2017 Beredningen vuxna och äldre fick år 2015i uppdrag av KF att utvärdera och revidera mål och vision för turismen. Beredningen har arbetat fram ett förslag till policy och plan för genomförande. Beredningen slutredovisade sitt arbete i maj och KF beslutade vid sammanträdet att anta turismpolicyn. Beredningen har även fått i uppdrag att utreda matsituationen för gruppen äldre som bor hemma och möjligheten att erbjuda denna grupp god och näringsriktig mat. Beredningsuppdraget skulle ha delredovisats på KF:s sammanträde i december men flyftades till februari Anledningen var att beredningen behövde mer tid. Beredningen vuxna och äldre har av KF fått i uppdrag att se över om det finns behov av en kulturpolitisk plan samt att vid behov påbörja utarbetande av en sådan. Beredningsuppdraget skulle ha slutredovisats vid KF:s sammanträde i december men flyttades till mars Anledningen var att beredningen behövde mer tid Beredningen för Barn och unga Beredningen arbetar med frågor som rör medborgare som är 25 år och yngre, såsom barnomsorg, utbildning, fritid, kultur, arbetsmarknad, social omsorg samt utvärdering av framtidsfrågor inom området " Väsentliga händelser under 2017 Beredningen för barn och unga har under året arbetat med att utreda och kartlägga behovet av fältarbete i kommunen. Arbetet delredovisades vid KF:s sammanträde i maj. Beredningen har även fått i uppdrag av KF att se över det eventuella behovet av en utbildningsplan i Stenungsunds kommun. Beredningsuppdraget ska slutredovisas på KF:s sammanträde ijuni Tillfälliga beredningar KF har under året tillsatt tre tillfälliga beredningar. ljunitillsatte KF en tillfällig beredning som fick i uppdrag att bedöma förvaltningens förslag på upphandlingspolicy. I mars tillsattes en tillfällig beredning med uppdrag att ta fram en målbild för kommunhuset samt att genomföra utredning av kommunala lokaler. Slutligen tillsattes en tillfällig beredning i november som fick i uppdrag att se över och revidera den alkohol- och drogpolitiska planen Viktiga händelser under 2017 Beredningen för upphandling har under året bearbetat förvaltningens förslag på upphandlingspolicy och gjort en politisk bedömning av förvaltningens förslag. KF:s presidium presenterade ett förslag till beredningsdirektiv som antogs av KF vid sammanträdet i september. Det beslutades aft den tillfälliga beredningen skulle delredovisa uppdraget på KF:s sammanträde i november och slutredovisa uppdraget på KF:s sammanträde ifebruari. Av protokollgranskning framgår inte om denna redovisning ägt rum

240 EY Building a better working world Den tillfälliga beredningen av kommunala lokaler slutredovisade sitt utredningsarbete i december och KF godkände vid sammanträdet beredningens rapport och beslutade att uppdraget var slutfört. Beredningen för framtagande av alkohol - och drogpolitisk plan påbörjade sitt arbete i november och informerade KF om hur arbetet fortskridit i december Vår bedömning Vi bedömer att beredningarna under året i huvudsak har bedrivit en ändamålsenlig verksamhet i enlighet med de uppdrag som KF tilldelat dem

241 EY tjuilri ing wor hinq il bbtlrr worlrj 7. övergripande bedömning av verksamheten 2017 I följande avsnitt följer vår sammanfattande och övergripande bedömning av kommunstyrelsens, utskottens, beredningarnas och myndighetsnämndernas verksamhet under 2017 " Bedömningen grundar sig på det som framkommit i den grundläggande granskningen, genomgång av protokoll samt årets fördjupade granskning. Den övergripande bedömningen baseras på de grunder för ansvarsprövning som anges i kommunallagen samt av vad som framkommer av god revisionssed Ansvarstagande Vi bedömer att KS och myndighetsnämnderna under året har utövat sitt ansvar utifrån vad som framgår av reglemente och lag på ett tillfredsställande sätt. Likaså bedöms beredningarna under året ha hanterat uppdragen från fullmäktige på ett ändamålsenligt sätt Ändamålsenlig skötsel Vi bedömer att KS:s förvaltning av uppdraget har varit ändamålsenlig och i allt väsentligt lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Utifrån årets fordjupade granskning har vi uppmärksammat att det funnits brister i sociala myndighetsnämndens beslutsprocess avseende fyra specifi ka delegationsbeslut Ekonomiskt tillfredsställande verksamhet KS bedöms på ett aktivt sätt ha hanterat de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten under året. Det kan konstateras att sektor socialtjänst har lämnat prognos om underskott och att en åtgärdsplan för att hantera underskottet har upprättats Tillräcklig intern kontroll Vi bedömer att KS i huvudsak har säkerställt en tillräcklig intern kontroll i enlighet med kommunens reglemente och kommunallagen även om det finns vissa utvecklingsområden. KS har inte informerat sig om sociala och tekniska myndighetsnämndernas arbete med intern kontroll avseende Därtill har KS inte tagit del av löpande rapportering från kommunchefen. Samma iakttagelse noterades i grundläggande granskning Vi ser positivt på att samtliga utskott har behandlat planen ienlighet med reglementet. Vi bedömer att sociala och tekniska myndighetsnämnderna inte har säkerställt att intern kontrollplaner har upprättats i enlighet med reglementet. Vi ser positivt på att nämnderna inför 2018 både har genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och lämnat förslag på intern kontrollplan

242 -1 EY Buildinq workinq rorld a bcttor Göteborg den 15 mars 2017 &vra: ) (k*".;6.t*''t fut?t L- Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Emst & Young AB Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Emst &Young AB

243 EY Building å b tter worklng world 8. Dokumentförteckning lntern kontrollplan Kallelse sociala myndighetsnämnden 2017 Kommunstyrelsens protokoll Minnesanteckningar beredningen för barn och ungdom 2017 Minnesanteckningar beredningen för miljö och fysisk planering 2017 Minnesanteckningar beredningen för vuxna och äldre 2017 Minnesanteckningar demokratiberedningen Personal- och ekonom iutskottets protokoll Reglemente för intern kontroll Reg lemente för kommunstyrelsen Samhällsbygg nadsutskottets protokoll 2017 Sektor Sam hällsbygg nad - må luppfölj n i ng aug usti Sektor Socialtjänst - måluppföljning augusti 2017 Sektor Stödfunktioner - måluppföljning augusti 2017 Sektor Utbild n ing - måluppföljn ing aug usti Sociala bildningsutskottets protokoll Strategisk plan med budget 2017 Tekniska myndighetsnämndens protokoll 2017 Verksamhetsplaner

244 244

245 i*v.u* So\g/r('å{ Durr ö$srf t? lf+fl stenunasunds kcrnmun ryj Kommunrevisionen Till Kommunfu llmåiktige Revisionsdialog avseende äldreomsorgens verksamhet EY har på uppdrag av de ftirtroendevalda revisorerna i Stenungsunds kommun genomftirt en revisionsdialog avseende äldreomsorgens verksamhet. Syftet med revisionsdialogen var att ge en inblick i hur kommunstyrelsen arbetar ftir att såikra tillgangen på platser inom såirskilt boende samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionens tidigare rekommendationer. I bifogad rapport framgår en beskrivning av giorda iakttagelser och identifierade risker som medftir utvecklingsområden. Kommunrevisionen översåinder här rapporten till kommunfu llmåiktige ftlr kiinnedom. Stenungsund den mars 2018 För retborn Leif Johansson V.Ordftirande Bilaga l: "Rapport avseende revisionsdialog om äldreomsorgens verksamhet" 245

246 lw\cnn- &,b'lg 4\4 Duw oeflp,,,,w,-l:t l. EY Building a better working world 246

247 EY Buildino a better workin{ world 247

248 1 lnledning Bakgrund Enligt socialtjänstlagen ska kommuner erbjuda stöd och hjälp till äldre som är i behov av insatser. Kommunerna ska inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver särskilt stöd (särskilt boende) och erbjuda hemtjänst till de som är i behov av stöd och hjälp i hemmet. I Stenungsunds kommun ansvarar kommunstyrelsen för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen. I en granskning som de förtroendevalda revisorerna genomförde i mars 2016 bedömdes kommunstyrelsen inte ha säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av äldreomsorgen. I budget 2017 har kommunfullmäktige antagit ett mål om att väntetiden för att få plats på ett äldreboende ska minska. I kommunens delårsuppföljning 2017 tramkommer att väntetiden ökat till 89 dagar och att målet inte bedöms kunna uppnås under året. Med bakgrund av detta samt revisorernas risk- och väsentlighetsanalys för 2017 har revisorerna beslutat att genomföra en revisionsdialog med politiker och ansvariga tjänstemän. Revisionsdialogen är inriktad på att ge en översikflig bild av tillgången på boendeplatser inom särskilt boende samt identifiera eventuella risker. Ansvarsgrunder som är aktuella i revisionsdialogen är bland annat risk för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Syfte Granskningens syfte är att ge en inblick i hur kommunstyrelsen arbetar för att säkra tillgången på platser inom särskilt boende samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionens tidigare rekommendationer. Metod och genomförande Revisionsdialogen grundas på dokumentstudier, skriftliga frågor till chef för sektor socialtjänst samt en revisionsdialog. Revisionsdialogen genomfordes den 7 februari Under mötet fördes ett strukturerad samtal utifrån verksamhetens styrkor och utvecklingsområden. Vi har granskat följande områden: * Atgärderefter2015 års granskning > Nuläge äldreboendeplatser > Strategisk planering av äldreboendeplatser Revisionsdialog Vid dialogen deltog sektorchef socialtjänst, ordförande i bildnings- och socialutskottet, kommunstyrelsens ordförande samt vice ordförande. Dialogen leddes av EY och de förtroendevalda revisorerna Bakgrunden i sin helhet finns i bilaga 1 Page 3 EY 248

249 2. Atgärder efter 201 s års granskning Kommunstyrelsen rekommenderades att: - Utveckla sin styrning och strategiska planering av äldreomsorgen, exempelvis genom att fastställa: - Lokalresursplan Kommunstyrelsen (KS) har i skriftligt svar daterat svarat kommunrevisionen avseende 2015 års granskning. I sitt svar framförde KS att arbetet med lokalresursplanering bedrevs inom olika grupper i förvaltningen; lokalstyrgruppån, fastighetsgruppen och projektgrupper. Lokalstyrgruppen ansvarar for kommunens strategiska frågor kring tötafforsorjning samt för framtagande av förvaltningens samlade resursplan. Planen ska antas av kommunfullmäktige (KF) i samband med budget. Av dialogen framkommer att lokalresursplan nu utgör en bilaga till kommunens budget. Socialtjänstens lokalrevision utgör i sin tur en bilaga till lokalresursplanen. Vid dialogen anges att arbetssättet medför en helhetsbild av kommunens totala lokalbehov, samtidigt som socialtjänstens områden och behov framgår. - Strategi för personalförsörjning KS framförde i sitt svar alt det inte fanns någon kommunövergripande strategisk plan för kommunens personalförsörjning. Sektor socialtjänst arbetade dock med ett flertal olika strategier i syfie att trygga personalförsörjningen. Av uppföljningen framkommer att KF antog en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan planen ska följas upp årligen och beskriver bland annat respektive sektors behov och mål på kort och lång Jit<t. forvaltningen framfor vid dialogen att det kommer bli allt svårare att rekrytera framöver. Det pågår därför arbete för att finna alternativa låsningar för att attrahera och behålla personal. - Strategi för teknisk utueckling KS framförde isitt svar att sektorn hade en utvecklingsledare som arbetade med teknisk utveckling i nära samarbete med lt-enheten inom SOLTAK. Utvecklingsledaren ingick även i ett antal nätverk rörande teknisk utveckling i kömmunen samt var delaktig i arbete med kommunens övergripande e-strategi Sektorn deltog dessutom i det GotÄborgsregionens (GR:s) projekt All Age Hub. Ett antal genomförda projekt omnåmns, så som införande av mobil dokumentation för hemtjänst och hemsjukvård samt införande av digitala trygghetslarm. Av dialogen framkommer att utvecklingsarbete med tekniska lösningar pågår ständigt. De brukare som önskar har nu möjlighet att prova nattillsyn via kamera. Förvaltningen och KS anger vid dialogen att de är överens om att tekniska lösningar kan bidra till både ökad kvalitet och effektivitet. Exempelvis har digital signering av medicinhantering nyligen införts vilket angejkunna medföra både färre awikelser och ett effektivare arbetssätt. Page 4 EY 249

250 2. Atgärder efter 201 S års forts. granskning ' Stärka sin styrning och uppföljning av patientsäkerhets- och kvalitetsarbete KS angav isitt svar att styrelsen framöver kommerta del av patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse varje år. Bildningsoch socialutskottet (BSU) kommer att delges information avseende Lex Sarah och Lex Maria samt avseende betaldagar och boendesituation kopplat till utskrivningsklara patienter. Av uppföljningen kan vi konstatera att KS och BSU har tagit del av uppföljning och rapportering som nämnts ovan. Vid 2015 års granskning lyfte revisorerna dock även att KS som verksamhetsansvarig nämnd bör ta del av rapporter avseende Lex Sarah och Lex Maria. uppföljningen visar att KS fortfarande inte tar del av dessa rapporter. - Tillse att KF:s mål genomsyrar verksamheten I sitt svar angav KS att sektorn kommer upprätta en rutin med beskrivning av hur enheternas handlingsplaner ska tas fram och vad de ska innehålla. Rutinen ska innehålla aktiviteter för att säkerställa att inriktningsmålen når sämiliga enheter och medarbetare. Sektorn ska även ta fram ett malldokument för att få en enhetlig struktur på handlingsplanerna. Av uppföljningen framkommer att det nu finns en struktur for arbetet med handlingsplaner. Mall för handlingsplan är framtagen och medför enligt sektorchef tydlighet och ett enhetligt arbetssätt. Medarbetare får information om mål och handlingsplaner på ApT. - Tillse att det utarbetades anvisningar för verksamheternas hantering av inriktningsmål Under hösten 2015 upprättades en rutin för framtagande av verksamhetsplanens aktiviteter och åtagande. Rutinen är kommunövergripande och gäller alla sektorer. För vidare hantering inom sektorn, se föregående rekommendation. ; Säkerställa att äldrepolicyn används i styrprocessens centrala dokument i enlighet med policyns anvisningar lsitt svar angav KS att det pågick ett kommunövergripande arbete med att skapa en ny dokumentstandard. ldet ingick även en översyn för hur styrdokument kan kopplas till kommunens målkedja. lnför 2017 ska äldrepolicyn lyftas in i sektorns aktiviteter och åtaganden via inriktningsmålen och verksamhetsplanen. Vid dialogen framkommer att det främst är verksamheten, inte politiken, som stämmer av att äldrepolicyn går i linje med målen. KS lyfter att det finns behov av att diskutera hur kommunen ska hantera sina policys. Risker: Uppföljningen visar att KS fortfarande inte tar del av rapporterade avvikelser enligt Lex Sarah och Lex Maria. Enligt vår bedömning medför det en risk för bristande verksamhetsuppföljning. Det faktum att kommunens policys inte tillämpas Lnligt anvisningarna medför en risk för otydlig styrning. Page 5 EY 250

251 3. Nuläge och strateg isk planeri ng av äldreboendeplatser Aktuell situation avseende boendeplatser I Stenungsunds kommun finns ingen kö för plats på äldreboende. Förvaltningen följer veckovis upp antalet ansökningar, bifall och tomma boendeplatser. Antalet ansökningar har under 2016 och 2017 ökat. Under 2017 kom ca 2b-30 o/o av alla ans-ökningar från personer bosatta i andra kommuner. Antalet tomma boendeplatser ligger som regel mellan 5-8 stycken. Nuläget visar att det finns tomma platser, många ansökningar, inga köer och kommunen har heller inga viten till följd av ej verkställda beslut. Förvaltningen har utifrån denna bild börjat kontrollera flöden för att möjliggöra analys av de ökande väntetiderna från beslut till verkställighet. De flöden som kontrolleras är bland annat tiden från ansökan till beslut, tid för verkställighet och orsaker till stopptider. Verkställighet Behovet av demensplatser respektive omvårdnadsplatser varierar vilket medför behov av flexibilitet i utbudet. Verksamheten kan ställa om platser när man ser en trendändring. Verksamheten mojliggör även att brukare som bor på omvårdnadsplats och utvecklar demens kan bo kvar. Förvaltningen framför i sitt skriftliga svar att lagstiftningen ställer krav på verkställighet av beslut inom 90 dagar. Politiken har högre ambitioner av verkställighet vilket verksamheten har svårt att leva upp till. Forvaltningen har identifierat ett antal orsaker till varför antal dagar från beslut till verkställighet har ökat. En orsak anges vara att flödet mellan myndighetsutövning och fördelning av ärenden till verkställighet stoppats upp på grund av personalomsättning och vakanser. Verksamhetschefer har fått i uppdrag att se över arbetssätt för att förbättra flödet. Det pågår dessutom en översyn av sektorns riktlinjer för biståndsbedömning, som ska anpassas utifrån Socialstyrelsens metod lblc (lndividens Behov I Centrum). Kommunfullmäktige förväntas anta den nya rikilinjen under våren 201g. Sektorchef framför vid dialogen att personalomsättning påverkar möjligheten att genomdriva processer och förändringar. Förvaltningen ser fortsatta svårigheter att rekrytera utbildad personal inom vissa yrken, så som undersköterskor. Strategisk planering Verksamhetschef för särskilt boende (säbo) och sektorschef diskuterar regelbundet behovet av typ av boende, dvs. särskilt boende eller annan form. Verksamhetschef säbo deltar varje månad tillsammans med sektorns lokalsamordnare i kommunens lokalstyrgrupp. Därutöver träffas verksamhetschef säbo och lokalsamordnaren två till fyra gånger per månad för dialog kring sektorns lokalbehov, där även befolkningsprognosen är en viktig variabel. Kommunen saknär exempelvis trygghetsboende, eå boendeform som efterfrågas av brukare. Planering för trygghetsboende pågår och upphandling är genomföro. foinoppningen är att trygghetsboendet ska kunna stå klart till Andra pågående planer är bland annat byggnation av nytt äldreboende på Hasselhojden samt flytt av kommunens korttidsboende. Page 6 EY 251

252 4. Nuläge och strategisk planering av äld reboendeplatser forts. Ny lag för samverkan för utskrivningsklara patienter från 1 januari 201g Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) gäller från 1 januari Lagen ersätter betalningsansvarslagen (1990:1404). Syftet med lagen är att övergången från slutenvård tili öppenvård lka vara trygg och säker och innebär att kommunerna måste ta emot utskrivningsklara patienter snabbare. KS beslutade att ställa sig bakom GR:s förslag till överenskommelse samt riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Arbete utifrån den nya lagstiftningen pågår bland annat inom SIMBA, en organisation för närvårdssamverkan i mellersta Bohuslän och Ale. Godkännande av överenskommelse och riktlinje förväntas komma upp som ärende i KS under våren lnom GR finns en överenskommelse om implementeringstid till Förvaltningen anger att samarbetet fungerar väl trots att det till en början fanns svårigheter att få delar av den privata primärvården att delta. Det samarbetet har dock förbättrats. lnom sektorn arbetar en verksamhetsövergripande arbetsgrupp med metod och hantering av ärenden. I gruppen ingår verksamhetschefer vård och omsorg, enhetschef för korttidsboende och trygghemgångsteam, placeringsansvarig sjuksköterska samt chef för biståndsenheten. Förvaltningen har även satsat på att utveckla trygghemgångsteam för att i första hand rehabilitera utskrivna patienter till hemmet. Kommunens 14 korttidsplatser och två växelplatser förväntas vara tillräckliga då utskrivning i första hand ska ske till ordinarie hem. Vid dialogen framför sektorchef att verksamheten upplevs ligga bra i fas. Rutiner finns på ptats och de flesta brukare inom äldreomsorgen kommer redan idag hem inom tre dagar. En större utmaning anges bli inom psykiatrin där de nya bestämmelserna för utskrivning går från 30 dagar till tre dagar. Risker Vi ser en risk för att personalomsättning och svårigheter att rekrytera inom sektorn medför att möjligheten att genomdriva processer och utvecklingsarbete försvåras. Vi ser utifrån detta även en risk för fortsatt bristande måluppfyllelse avseende väntetiden för att få plats på ett äldreboende om fördelning av ärenden till verkställighet stoppats upp. Page 7 EY 252

253 9. Sammanfattande bedömning Utifrån revisionsdialogens syfte och grunderna för ansvarsprövning bedömer vi att det finns risker kopplade till kommunstyrelsens styrning och uppföljning i avseende kommunens policys och bristande verksamhetsuppföljning avseende rapporterade avvikelser. nom ett antal områden som berörts inom ramen för revisionsdialogen. Det rör bland annat styrning Vi har identifierat följande risker för kommunstyrelsens styrning och uppföljning av äldreomsorgsverksamheten Risk för bristande verksamhetsuppföljning om kommunstyrelsen inte tar del av rapporterade awikelser enligt Lex Sarah och Lex Maria. Risk för otydlig styrning om kommunens policys inte tillämpas enligt anvisningarna. Risk för bristande måluppfyllelse avseende väntetiden för att få plats på ett äldreboende om fördelning av ärenden till verkställighet stoppats upp på grund av personalomsättning och vakanser. Risk för att möjligheten att genomdriva processer och utvecklingsarbete påverkas av personalomsättning och svårigheter att rekrytera. Göteborg den 12 mars 2018 Y1Ab-A' Maria Tengros Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Liselott Daun Certifierad kom m u nal yrkesrevisor Ernst & Young Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB frtå*^*tu* Page 8 EY 253

254 Bilaga 1 Bakgrund Enligt socialtjänstlagen ska kommuner erbjuda stöd och hjälp till äldre som är i behov av insatser. Kommunerna ska inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver särskilt stöd (särskilt boende) och erbjuda hemtjänst till de som är i behov av stöd och hjälp i hemmet. I Stenungsunds kommun ansvarar kommunstyrelsen för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen. De förtroendevalda revisorerna genomförde en granskning av äldreomsorgen i mars I granskningen bedömdes kommunstyrelsen inte ha säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av äldreomsorgen. Kommunstyrelsen rekommenderades bland annat utveckla sin styrning och strategiska planering av äldreomsorgen utifrån att den bedömdes vara svår att följa. Detta delvis då kommunens dåvarande lokalresursplan inte var antagen i sin helhet. Revisorerna genomförde även en granskning av särskilda boenden under år Granskningen visade att det inte fanns någon politiskt fastställd framtidsstrategi som utgångspunkt för den långsiktiga planeringen för äldreomsorgen. Väntetiden i kommunen var 73 dagar är 2016, jämfört med snittet i riket om 58 dagar. I kommunens delårsuppföljning 2017 framkommer att väntetiden ökat till 89 dagar och att målet inte bedöms kunna uppnås under året. Med bakgrund av ovanstående samt revisorernas risk- och väsentlighetsanalys för 2017 har revisorerna beslutat att genomföra en genomföra en revisionsdialog med politiker och ansvariga tjänstemän. Utgångspunkter för revisionsdialogen kommer att vara verkställande av beslut om äldreboende, hur kommunstyrelsen foljer lokalresursplanen samt kommunstyrelsens strategiska planering av äldreboendeplatser. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. I budget 2017 har kommunfullmäktige antagit ett mål om att väntetiden för att få plats på ett äldreboende ska minska. statistik från kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) visar att den genomsnittliga väntetiden från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum var högre i Stenungsunds kommun jämfört med snittet i riket Page 9 ::1',i+' EY 254

255 Bilaga 2. Källförteckning Här presenteras de dokument och källor som använts som underlag för rapporten, utöver den revisionsdialog som hölls den 7 februari 2018 samt skriftliga svar: r Budget 2017, antaeen KF e Delårsrapport augusti2017, antagen KF F Kompetensförsörjningsplan Stenungsund ZO B-2020 e Lokalresursplan Stenungsunds kommun samt bilagan Lokalrevision socialtjänsten 2018, antagen KF g e Protokoll bildnings- och socialutskottet samt kommunstyrelsen 2016 och 2017 p Protokoll kommunstyrelsen 'v Verksamhetsplaner för stenungsunds kommun 2o1T, antaget KS r Arsredovisning 2016, antagen KF 2O1T-04-1A Page 10 EY 255

256 Motion till Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun Stärka och tydliggöra KPR Kommunala pensionärsrådet (KPR) är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och kommunstyrelsen. Reglementet för Kommunala pensionärsrådet i Stenungsunds kommun togs av Kommunfullmäktig i december Jag anser: att reglementet ska revideras och omarbetas tillsammans med bl.a. representanter för äldreorganisationerna i kommunen. att förslaget ska gå ut på remiss till samtliga äldreorganisationer innan beslut tas i Fullmäktige. Stenungsund Sofia Westergren Gunnar Lidén 256

257 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0481/17 Motion om allmänhetens frågestund med plats i talarstolen - Eva Öhlin (M) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna över ärendet till kommunfullmäktige för avgörande med motiveringen att kommunstyrelsen inte har något att erinra gällande ekonomiska eller juridiska aspekter. Sammanfattning av ärendet Eva Öhlin (M), numera (O) inkom den 15 juni 2017 med en motion om allmänhetens frågestund. Motionären yrkade på en utredning huruvida allmänheten skulle få ställa frågorna på allmänhetens frågestund, på kommunfullmäktiges sammanträden, i talarstolen eller ej. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Motion Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på att kommunstyrelsen inte har något ekonomiskt eller juridiskt att erinra och lämnar över ärendet till kommunfullmäktige för avgörande. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Sofia Westergren (M) 257

258 Dnr 0481/17 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Motion om allmänhetens frågestund med plats i talarstolen - Eva Öhlin (O) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om allmänhetens frågestund. Sammanfattning av ärendet Eva Öhlin (M), numera (O) inkom den 15 juni 2017 med en motion om allmänhetens frågestund. Motionären yrkade på en utredning huruvida allmänheten skulle få ställa frågorna på allmänhetens frågestund, på kommunfullmäktiges sammanträden, i talarstolen eller ej. Beskrivning av ärendet Eva Öhlin (M), numera (O) inkom den 15 juni 2017 med en motion om allmänhetens frågestund. Motionären yrkade på en utredning huruvida allmänheten skulle få ställa frågorna på allmänhetens frågestund, på kommunfullmäktiges sammanträden, i talarstolen eller ej. Motionärens yrkande var att kommunstyrelsen skulle utreda frågan. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunfullmäktiges presidium för beredning. Kommunfullmäktiges presidium konstaterar att anledningen till att frågeställare anvisats mikrofon i bakre delen av salen har varit hänsyn till frågeställaren. Efter tidigare dialog med gruppledare från samtliga partier har man konstaterat att det kanske skulle ha en hämmande effekt på antalet frågor och på antalet frågeställare om man på allmänhetens frågestund skulle behöva gå upp i talarstolen, framför hela kommunfullmäktige, för att ställa sin fråga. Kommunfullmäktiges presidium har nu, utifrån ovannämnda motion, på nytt ställt frågan till gruppledarna och konstaterar att bedömningen är densamma som tidigare varför ingen ytterligare utredning behöver göras och motionen föreslås därför avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Motion STENUNGSUNDS KOMMUN För kommunfullmäktiges presidium Jan Glimstedt Ordförande i kommunfullmäktige 258

259 259