Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2016

Transkript

1 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2016 En rapport från patientsäkerhetsenheten, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen 1

2 Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2016 En rapport från patientsäkerhetsenheten, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen Kortfattat Riskerna för uppkomst av vårdskador under sommaren har varit hög med en rekordhög medelbeläggningsgrad främst inom somatiken på 99 %. Tillgången på vårdplatser vad reducerat med 24 % jämfört med under våren, vilket är den största reduktionen sedan Kungälvs sjukhus hade den största reduktionen med 29 %, Skaraborgs och Södra Älvsborgs sjukhus den lägsta med 20 %. Samtliga sjukhus utom Skaraborgs sjukhus hade ett ständigt underskott av vårdplatser under sommarveckorna Andelen vårdplatser som upptogs av utskrivningsklara patienter låg på 4 %, högst på Kungälvs sjukhus (8 %) och lägst på SU (2 %). Påverkan på verksamheten har aldrig rapporterats som kritiskt. Vid höga beläggningsgrader har antalet avvikelserapporter ökat. Personalens och chefernas stora engagemang har starkt bidragit till att få allvarliga händelser inträffat. Förslag på insatser: Gör varje vårdplats till en säker vårdplats Säkerställa att inga patienter vårdas i korridorerna - öppningsbara vårdplatser ska finnas på alla avdelningar som periodvis delvis stänger Beläggningsöversikter i realtid Ytterligare utveckla samverkan med kommunerna Mål på förvaltningsnivå: Genomsnittlig beläggningsgrad på högst 90 % Indikatorer på förvaltningsnivå: Överbeläggningar respektive utskrivningsklara patienter, båda per 100 disponibla vårdplatser. 2

3 Innehåll Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren Kortfattat... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Arbete i chefläkarnätverket under våren Vårdplatstillgången under sommaren jämfört med våren Överbeläggningar, lediga vårdplatser och utskrivningsklara patienter... 8 Veckorapportering under sommarveckorna Har vårdskadorna ökat under sommaren 2016? Chefläkarnas reflektioner över sommaren Var finns förutsättningarna för resiliens? Budskap inför sommaren 2017 och för resten av året Denna rapport har sammanställts av Thomas Brezicka, regionläkare, patientsäkerhetsenheten, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen. e-post: thomas.brezicka@vgregion.se 3

4 Sammanfattning Sommaren 2016 var den ur vårdplatstillgång och beläggningsgrad värsta sommaren hittills. Riskerna för uppkomst av vårdskador har varit hög inom den somatiska slutenvården till följd av den rekordhöga beläggningsgraden (99 %) i kombination med den begränsade erfarenheten hos den personal som kunde rekryteras. Den höga beläggningsgraden var inte acceptabel utifrån patientsäkerheten som därmed var påtagligt hotad. Trots detta har endast få allvarliga incidenser rapporterats. Att sommaren ändå förflutit på ett så bra sätt som skedde beror på de fantastiska insatserna från personal och chefer där det fanns en vilja och ett stort intresse att lösa de löpande problem som uppkom. Det fanns fler tillgängliga vårdplatser under sommaren än vad som prognosticerades. Sannolikt fick personalen arbeta under högre tryck till följd av det vårdbehov som faktiskt förelåg. Platsantalet var under sommaren reducerat med 24 % jämfört med våren vilket är den största reduktionen sedan Kungälvs sjukhus stod för den största reduktionen med 29 % och den lägsta vid Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus (20 %). Tillgången till lediga vårdplatser som möjliggör välfungerande vårdflöden och utgör en buffert i vården var periodvis mycket låg. Samtliga sjukhus utom Skaraborgs sjukhus hade ett ständigt underskott av platser. Andelen vårdplatser som var belagda med utskrivningsklara patienter låg på 4 % regionövergripande. Kungälvs sjukhus hade den största andelen med drygt 8 % medan den lägsta sågs vid SU med drygt 2 %. Påverkan på verksamheterna har inte någon gång rapporterats som kritiskt. Allvarlig påverkan har rapporterats i begränsad omfattning vid några förvaltningar (Sahlgrenska, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus) men inte samtidigt. Antalet avvikelserapporter har inte ökat under sommaren. Dock ses en relativ ökning av antalet rapporter per vårddygn vid högre beläggningsgrader vilket betyder att riskerna för vårdskador var ökade i dessa situationer. Vid ett sjukhus har en allvarlig händelse inträffat som är föremål för utredning. Följande insatser föreslås för att stärka patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet: Fortsatt utveckling av formerna för de veckomöten som hålls regionövergripande under sommaren Sörj för att behålla den omvårdnadspersonal som finns, öka rekryteringen där det behövs (särskilt undersköterskor) och säkra deras kompetens Gör varje vårdplats till en säker vårdplats Säkerställ att det finns öppningsbara vårdplatser på avdelningar som periodvis drar ner (inga patienter får vårdas i korridorerna) Tillåt inga utlokalisationer i det akuta vårdskedet gör utlokalisationer till ett irrelevant begrepp Se hela regionen som en gemensam resurs med tillgång till beläggningsöversikter i realtid Vi kan ta lärdom av den förvaltningar som lyckats upprätthålla lägre beläggningsgrader, t ex Skaraborgs sjukhus Utveckla samverkan med kommunerna ytterligare så att andelen vårdplatser som upptas av utskrivningsklara patienter minimeras Mål på förvaltningsnivå: högst 90 % beläggningsgrad Indikatorer på förvaltningsnivå: överbeläggningar/100 disponibla vårdplatser (bör varä max 2), antal utskrivningsklara patienter/100 disponibla vårdplatser (bör vara max 3) 4

5 Inledning I denna rapport redovisas data som rör vårdplatstillgången vid de sjukhus som VGR driver. Andra områden berörs endast summariskt. Anledningen är de stora problem med vårdplatstillgången som är återkommande varje sommar och som huvudsakligen bottnar i svårigheter med bemanningen. I år har bemanningsproblemen främst berört sjuksköterskor, och i viss omfattning undersköterskor. De åtgärder som vidtagits för att så långt det är möjligt tillgodose behoven under sommaren och utfallet redovisas i en separat rapport framställd av HR-avdelningen. Arbete i chefläkarnätverket under våren 2016 Frågan om sommarplaneringen har varit på agendan vid varje månatligt nätverksmöte mellan januari och juni Vid varje möte har chefläkarna redogjort för den aktuella planeringen och prognosen inom sin förvaltning. Vid mötet i januari deltog Inger Levin, samordnare för den regionala HR-sommargruppen i VGR. Inom ambulanssjukvården finns sedan länge en regional samverkan med tillhörande funktion vid Koncernkontoret. Särskild samverkan fanns när det gäller barnmedicin, BUP, neonatal och förlossning. Hur denna samverkan fallit ut har inte rapporterats till patientsäkerhetsenheten. Vårdplatstillgången under sommaren jämfört med våren 2016 Under sommarveckorna fanns i VGR genomsnitt 3048 disponibla vårdplatser per dag. Platstillgången överträffade den prognosticerade under varje sommarvecka. Figur 1. Prognostiserad tillgång till vårdplatser respektive utfall av disponibla vårdplatser (enligt VVU) under sommarveckorna inom somatisk och psykiatrisk slutenvård i VGR. Medelvärden per dag för angiven period visas. Platstillgången under sommaren utgör en nerdragning av vårdplatstillgången under typiska vårmånader (4036/dag) med 24 %. Den genomsnittliga beläggningsgraden per dag och avdelning i hela VGR var 95 % under sommaren vilket är en påtaglig ökning jämfört med under våren (91 %). Särskilt påtaglig var reduktionen inom somatisk vård vid KS 1 (32 %), SU (29 %) och NU (28 %). Beläggningsgraden inom somatisk vård låg under sommaren på i snitt 99 %, att jämföra med under vårens siffra om 93 %. KS uppvisade också den högsta beläggningsgraden inom somatisk vård på 112 %, vilket medför en påtagligt ökad risk för uppkomst av skador på patienterna. Generellt låg den genomsnittliga beläggningsgraden på 100 % eller över vid Al, KS, NU och SÄS. Endast SkaS uppvisade 1 Förkortningar på förvaltningar som används: SU, Sahlgrenska universitetssjukhuset; NU, Sjukvården i Norra Älvsborg och Uddevalla; SkaS, Skaraborgs sjukhus; SÄS, Södra Älvsborgs sjukhus; KS, Kungälvs sjukhus, Al, Alingsås lasarett 5

6 en beläggningsgrad under sommaren på %, som ligger i nivåer där riskökningen för uppkomst av skador inte är lika uttalad. Detta skedde trots att SkaS minskade platsantalet med 20 % (liknande reduktion som SÄS och Al). Inom barnsjukvården gjordes en reduktion med 34 % vilket medförde en ökning av den genomsnittliga beläggningsgraden från 77 % till 100 %. Detta är medför en påtaglig risk för patientsäkerheten. Inom förlossningsvården var läget jämförbart under våren och sommaren, där inga reduktioner sett över VGR sammantaget gjordes och heller ingen påtaglig ändring av beläggningsgraden (93-94 %). Disponibla vårdplatser Beläggningsgrad (%) Område Sjukhus Mars-april v26-33 Mars-april v26-33 Reduktion (%) vpl Alla spec SU % 93% 27% NU % 100% 24% SkaS % 90% 20% SÄS % 99% 20% KS % 100% 29% Al % 105% 21% VGR % 95% 24% Somatisk SU % 97% 29% NU % 105% 28% SkaS % 91% 19% SÄS % 100% 22% KS % 112% 32% Al % 105% 21% VGR % 99% 26% Psykiatri SU % 88% 22% NU % 101% 18% SkaS % 94% 37% SÄS % 104% 12% KS % 82% 16% VGR % 91% 22% Barn VGR % 100% 34% BUP VGR % 59% 23% Neonatal VGR % 87% 8% Förlossning VGR % 94% -2% Tabell 1. Disponibla vårdplatser och beläggningsgrad (båda medelvärde per dag under respektive period). Utfallsdata hämtade ur VVU-databasen. Somatisk omfattar alla somatisk vård hos vuxna och barn (motsvarar Cognos urval). Psykiatri omfattar vård av vuxna men inte rättspsykiatri. 6

7 Reduktionen inför sommaren har ökat successivt sedan 2013 med i snitt 1 % per år. Figur 2. Reduktion av disponibla vårdplatser under sommarveckorna jämför med vårmånaderna mars-april. Underlaget bygger på utfallsdata ut VVU. Den ökade reduktionen ska ses mot bakgrund av den minskande tillgången till disponibla vårdplatser under ordinarie tid som minskat sedan Sjukhus SU NU SkaS SÄS KS AL Hela VGR Tabell 2. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser per dag i VGR och förvaltningarna under vårmånaderna mars-april Utfallsdata hämtade ur VVU-databasen. När tillgången på disponibla vårdplatser var låg under sommarveckorna ökade den genomsnittliga beläggningsgraden kraftigt sett över VGR som helhet och nådde nivåer som medför en påtagligt ökad risk för att vårdskador ska uppkomma. I takt med att vårdplatser återöppnades mot veckorna sjönk beläggningsgraden till nivåer som kan ses som acceptabla utifrån patientsäkerhetssynvinkel. Den höga beläggningsgraden under sommarveckorna visar att vårdbehovet kvarstår trots att antalet disponibla vårdplatser minskar. Det kvarstående vårdbehovet visar också att de försök som görs att minska användningen av slutenvård sannolikt haft marginell effekt. 7

8 Figur 3. Vårdplatstillgång och beläggningsgrad VGR-övergripande inom somatik och psykiatri enligt utdataportalen Cognos. Medelbeläggningen (%) per dag och antal vårdplatser totalt per dag visas. Grön linje anger maximal nivå för beläggningsgrad utan att överbeläggningar medför en ökning av risken för skador; blå linje anger det regionala målet för maximal beläggningsgrad; röd linje anger nivån där personalens förmåga att upptäcka och benägenhet att rapportera skador minskar. Beläggningsgraden under sommarveckorna har i absoluta tal ökat med 1 % för varje år sedan I år uppnåddes rekordnivån 99 %. Denna nivå innebär att patientsäkerhet var allvarligt hotad. Utvecklingen under vårmånaderna uppvisar inte någon säker stigande prognos även om den ökat någon procentenhet sedan 2013 till 94 % i år. Figur 4. Utvecklingen av beläggningsgraden inom somatisk slutenvård av vuxna under vår respektive sommar Utfallsdata hämtade ur VVU-databasen. Överbeläggningar, lediga vårdplatser och utskrivningsklara patienter Ett visst inslag av överbeläggningar kan förekomma utan att patientsäkerheten behöver försämras. En förutsättning är att den genomsnittliga beläggningsgraden håller sig kring max 90 %. Detta betyder att det samtidigt som det finns en genomsnittlig förekomst av överbeläggningar som ligger på minst 1,0 (per 100 disponibla vårdplatser) måste det också finnas lediga vårdplatser. Var överbeläggningarna och de lediga platserna finns bör variera från dag till dag, vilket sannolikt också sker. Det bör sannolikt finnas en balans mellan lediga vårdplatser och överbeläggningar. I exemplet SkaS som under sommarveckorna hade en beläggningsgrad på 91 % var i snitt drygt 6 % av de 8

9 disponibla vårdplatserna lediga, medan överbeläggningarna per 100 disponibla vårdplatser låg på drygt halva nivån (3,5). SkaS uppvisade den lägsta överbeläggningsnivån. Högst nivå sågs vid KS (11,4) och NU (10,9). Vid dessa sjukhus hade man också ett konstant underskott av lediga platser (-10,5 respektive -7,2 per 100 disponibla vårdplatser). Även för de andra sjukhusen (utom SkaS) saknades lediga vårdplatser under sommarveckorna vilket medför risker för såväl arbetsmiljön som för patientsäkerheten. Det finns ett omvänt linjärt samband mellan lediga vårdplatser och överbeläggningar. Sambandet visar extrapolerat att % av vårdplatserna i snitt ska vara lediga för att uppnå en situation utan överbeläggningar. Detta betyder att beläggningsgraden i snitt ska vara högst %, vilket är nära nivån (86 %) för när beläggningsgraden börjar utgöra en patientsäkerhetsrisk. Beläggningsgraden förhåller sig på samma sätt linjärt till överbeläggningar, där beläggningsgraden max 88 % får förekomma om inte överbeläggningar ska uppkomma. Överbeläggningarna har ökat med % mellan 2013 och Mest markant är ökningen med drygt 30 % mellan förra sommaren och årets sommar. Trenden är oroväckande och måste brytas för att inte negativa och irreversibla spiraler när det galler arbetsmiljö och patientsäkerhet ska uppkomma. Andelen vårdplatser som upptogs av utskrivningsklara patienter låg under sommarveckorna på i snitt 4,0 %. Detta är något högre än under de första höstveckorna (veckorna 35-38) då den låg på 3,3 %. Det fanns en stor spridning mellan sjukhusen där SU uppvisade den lägsta nivån på 2, 3 % medan KS hade den markant högsta på 8,4 %. Sannolikt ligger den lägsta nivån som bör eftersträvas och som kan uppnås mellan 2-3 % (SU utgör sannolikt ett specialfall med sitt utbud av vård som kan skilja sig från de andra sjukhusen). Uppenbart är att KS har stora problem med utskrivningsklara patienter som stannar kvar och där särskilda insatser i samverkan mellan landsting/förvaltning och kommunerna kan behöva göras. Generellt har samarbetet mellan förvaltningarna och kommunerna upplevts som gott under sommaren. Att öppna fler disponibla vårdplatser är inte den enkla lösningen på problemet med höga beläggningsnivåer om den inte förenas med förmågan att också upprätthålla en viss andel platser lediga över tid. Vilka faktorer som är av betydelse för detta bör bli föremål för separat analys. Figur 5. Överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser inom somatisk slutenvård av vuxna inom VGR. Siffrorna anger medelvärdet per dag för respektive period under åren Utfallsdata hämtade ur VVU-databasen. Överbeläggningar Lediga vårdplatser Utskrivningsklara patienter 9

10 v26-33 v26-33 v26-33 v35-38 SU 8,4-0,6 2,3 1,7 NU 10,9-7,2 5,4 4,8 SkaS 3,5 6,6 5,4 5,1 SÄS 6,7-2,2 3,9 3,1 KS 11,4-10,5 8,4 7,8 Al 7,0-2,6 5,5 4,8 VGR 7,8-1,1 4,0 3,3 Tabell 3. Överbeläggningar, lediga vårdplatser och utskrivningsklara patienter inom somatisk vård (all somatisk vård av vuxna och barn) under sommarveckorna Siffrorna anger antal per 100 disponibla vårdplatser. Negativt antal lediga platser anger underskott. För jämförelse visas också antalet utskrivningsklara patienter under normal förhållanden (veckorna ). Data hämtade genom utdataportalen Cognos. 10

11 Figur 6. Förhållandet mellan lediga vårdplatser och överbeläggningar på sjukhusnivå i VGR under mars-april respektive sommarveckorna Värdena utgör medelvärdet per dag och avdelning under perioden. Utfallsdata hämtade ur VVU-databasen. Figur 7. Förhållandet mellan beläggningsgrad (%) och överbeläggningar (per 100 disponibla vårdplatser) inom somatisk vuxenvård under perioderna mars-april och sommarveckorna Utfallsdata hämtade ur VVU-databasen. Grönt område anger beläggningsnivåer som inte är förenade med ökade risker för patientsäkerheten vid överbeläggningar, gult 11

12 och rött anger ökad risk, och rött att arbetsmiljön är kraftigt påverkad med minskad uppmärksamhet och rapporteringsbenägenhet av risksituationer. Veckorapportering under sommarveckorna Varje måndag under veckorna hölls telefonmöten under ledning av PKMC. Vid möten var chefläkarna och tjänstemän i beredskap för alla utförarförvaltningar och koncernstab hälso- och sjukvård närvarande. Rapporter lämnades om hur situationen upplevdes utifrån förmågan att klara sitt uppdrag, enligt en 5-gradig skala. Allvarlig påverkan (som var den högsta graden av påverkan som rapporterades) rapporterades huvudsakligen från KS och SÄS och under en vecka från SU. Inga av dessa sjukhus rapporterade allvarlig påverkan samtidigt. Några hjälpinsatser från ett sjukhus till ett annat behövde aldrig genomföras, även om det diskuterades vid ett tillfälle. De sjukhus som överlag rapporterade en mer ansträngd situation under sommaren var KS, SÄS och NU, vilka också hade den högsta beläggningsgraden under samma period. Inför mötena fick deltagarna också en rapport över platsläget och beläggningsgraden som den utfallit under den föregående veckan. Denna uppfattades som användbar för att få en gemensam bild av läget regionövergripande och bidrog till förståelsen för varandras situation. Adobe Acrobat Document Figur 8. Typisk veckorapport (dubbelklicka). I pdf-versionen av denna rapport ligger dokumentet i slutet. 12

13 Från mötesdeltagarna efterlystes att befattningshavare med mandat att besluta om fördelning av resurser inom och mellan förvaltningar i särskilt ansträngda situationer. Arbete pågår med att ta fram en rutin för hur mötena ska genomföras och ansvaret vara fördelat. Har vårdskadorna ökat under sommaren 2016? Med tillgängliga data kan denna fråga inte med rimlig säkerhet besvaras. Det instrument som ger data som är behäftad med rimligt låg bias är MJG och resultaten för sommarveckorna är ännu inte tillgängliga. Baserat på rapporteringen från slutenvården i MedControl kan man få en bild av hur situationen har upplevts utifrån patientsäkerhetsperspektiv. Under vårmånaderna mars-april 2016 registrerades i snitt 0,83 avvikelser (skada har kunnat eller har inträffat) per patientdygn, motsvarande under sommarveckorna var 0,79 d v s något lägre än under våren 2. Detta trots att medelbeläggningen var högre under sommaren (96 %) än under våren (92 %). Eftersom personalsammansättningen är annorlunda under de två olika perioderna med personal som är bl a mer oerfaren under sommaren kan benägenheten att upptäcka och rapportera händelser förklara skillnaden. Under båda perioderna ses dock en uppgång i rapporteringen under perioder med högre belastning vilket styrker uppfattningen att en hög beläggningsgrad medför ökade risker för patientsäkerheten. Figur 9. Avvikelserapportering (antal registreringar per patientdygn) under våren (mars-april) respektive sommaren (veckorna 26-33) under dagar med medelbeläggning per avdelning under respektive över median (medianbeläggningsgraden per dag var 92 % under våren och 96 % under sommaren). Medelbeläggning (%) per dag inom respektive 50:e percentil för respektive period visas också. Under ordinarie vårdperioder (ej sommar) medför en ökning av beläggningsgraden också en ökad rapporteringsfrekvens. Eftersom beläggningsgraden är högre under sommaren jämfört med under resten av året torde därför också riskerna för vårdskador öka under sommaren, vilket bekräftas av analyser gjorda på MJG-data. Även om detta inte går att utläsa ur avvikelserapporteringen bör slutsatsen ändå bli att antalet skador per vårdad patient sannolikt ökat även under denna sommar. Anledningen till att detta inte syns i rapporteringen är att belastningen på personalen varit så hög att 2 Urval: sjukhus, vårdskada har inträffat/kunde ha inträffat; exkluderade: mottagningar och verksamheter som inte bedriver slutenvård. 13

14 de inte förmår uppfatta att avvikelser inträffat i kombination med försämrad benägenhet att rapportera (t ex till följd av tidsbrist) avvikelser som trots allt upptäckts. Vid ett sjukhus har en allvarlig incident rapporterats och som inträffat under sommaren. Denna är för närvarande under utredning inför Lex Maria-anmälan. Inga allvarliga klagomål med anledning av sommarsituationen har hittills blivit kända. Det bör framhållas att de klagomål som kan ha uppkommit till följd av brister i vården under sommaren 2016 ännu inte har inkommit till Västra Götalandsregionen och de enheter som kan vara berörda. Figur 10. Andelen vårdtillfällen med skador under vår- respektive sommarmånader mätt med MJG Chefläkarnas reflektioner över sommaren Al: Värsta sommaren, ffa inom medicinområdet. Kompetensläget var sämre i år än förra året med många oerfarna sjuksköterskor på avdelningarna och akutmottagningen. SkaS: Ganska bra tack vare god planering och förberedd personal SU: Tufft men man var väl förberedd; särskilt kärvt på barn, onkologi, kardiologi, samt BIVA. SÄS: Fungerat i stort sett bra (hög belastning de senaste 3 åren) NU: Ansträngt ffa inom kir; bra samverkan internt NH: Andelen besvarade samtal vid 1177 lägre än 2015, svårt bemanna med personal (80 % av ordinarie bemanning) som alltid är kvalificerad KS: Fler stängda vårdplatser än under tidigare somrar; periodvis hade man knappt 60 % av platserna öppna. Beläggningen har varit oacceptabelt hög. Försök att sända patienter ej hemmahörande i KS upptagningsområde till sitt hemsjukhus misslyckades. Inom Folktandvården och Närhälsan har inget framkommit att sommaren varit mer ansträngd än resterande året. Var finns förutsättningarna för resiliens? Ett system måste kunna anpassa sig till situationer med ökad belastning, oavsett om det rör sig om tillfälliga men vanligen återkommande situationer eller om det rör sig om mycket ovanliga situationer som t ex större olyckor i samhället. För att kunna hantera de dagliga variationerna inom slutenvården behöver det finnas sådana marginaler att den genomsnittliga belastningen på personalen blir 14

15 acceptabel. Vid längre perioder av hög beläggningsgrad kommer personalen sannolikt att vara mindre uppmärksam på uppseglande oönskade händelser och inträffade skador på patienterna. En tidigare genomgång har visat att när den genomsnittliga beläggningsgraden på en avdelning ökar över 86 % ökar frekvensen av rapporterade skador och vid beläggningsgrader över 100 % minskar rapporteringen drastiskt. För att upprätthålla en hög patientsäkerhet bör den genomsnittliga beläggningsgraden på en avdelning vara högst 86 %. Detta betyder att det på avdelningen över tid bör finnas ett visst antal oanvända disponibla vårdplatser som kan användas när behoven ökar. Dessutom behöver det finnas vårdplatser som inte är disponibla men som tillfälligt kan öppnas med befintlig bemanning. När dessa senare platser utnyttjas uppkommer överbeläggningar. Överbeläggningar behöver inte i sig vara ogynnsamma bara de inte förekommer för ofta, d v s så långe medelbeläggningen inte överstiger 86 % över tid. Den marginal som sannolikt behövs kan återspeglas i andelen oanvända disponibla vårdplatser som finns per dag på en avdelning eller i en förvaltning. De fria platser som finns är ofta inte samma från dag till dag utan deras fysiska befintlighet varierar. De medger ett möjligt utrymme för återhämtning för personalen till följd av att arbetsintensiteten då är något lägre. Platserna kan om de identifieras också tillfälligt utnyttjas i svåra lägen genom att patienter som inte befinner sig i en akut fas flyttas om från en avdelning med hög belastning, eller där behov finns att frigöra platser för nya patienter som inkommer i akut skede, till en avdelning med fria disponibla vårdplatser. En sådan förflyttning förutsätter förstås att patienterna får sina behov av medicinska åtgärder och omvårdnad tillgodosedda. I icke akut skede torde alla vårdplatser kunna användas genom att de flesta omvårdnadsbehoven bör kunna tillgodoses oavsett var patienten vårdas, medan de medicinska behoven som är av låg intensitet bör kunna tillgodoses på konsultbas. För patienter som är medicinskt färdigbehandlade torde inga sådana medicinska behov föreligga såvida inte en akut händelse inträffar. Fria platser bör dock inte ses som en outnyttjad resurs som kan åberopas i syfte att åstadkomma en vård som är mer kostnadseffektiv och där en daglig 100 % beläggningsgrad eftersträvas. En sådan går inte att upprätthålla av det enkla skälet att oväntade händelser alltid inträffar oavsett hur välplaneradvården än är. Små händelser kommer snabbt att resultera i kösituationer som löses genom överbeläggningar. Data från de olika förvaltningarna när det gäller förmågan att upprätthålla en beläggningsgrad som är förenlig med en hög patientsäkerhet (d v s ner mot max 86 %) och hur denna förhåller sig till förekomsten av oanvända disponibla vårdplatser talar för att de senare bör utgöra en viss andel av det totala antalet disponibla vårdplatser. Sådana förvaltningar kan trots att de har lediga platser ända ha överbeläggningar. Var överbeläggningarna respektive de lediga platserna finns bör variera från dag till dag. I de fall en sådan variation inte finns, d v s där vissa avdelningar ofta har överbeläggningar och andra ofta har lediga platser, bör föranleda diskussioner om hur vårdresurserna är allokerade. Det har visat sig att en förvaltning som har låg medelbeläggning med förekomst av lediga platser men ändå överbeläggningar också har en lägre förekomst av skador på patienterna. Ett exempel på en sådan förvaltning är Skaraborgs sjukhus. Det har hos personalen funnits en omvittnat stor vilja att hjälpa till och vara kreativ med att lösa löpande problem som uppkom till följd av den ytterst ansträngda situationen. Denna anda har sannolikt varit av avgörande betydelse för att minska uppkomsten av allvarliga skador, som annars befarades kunde bli flera (såvitt vi känner till utifrån tillgängliga uppgifter från chefläkarna och ur avvikelsehanteringssystemet). Budskap inför sommaren 2017 och för resten av året Måndagsmöten PKMC: En rutin över hur mötena ska genomföras och ansvarsfördelningen är under framtagande för att vara tillämplig till nästa sommar. Säkra tillgången på omvårdnadspersonal: utbilda/rekrytera fler undersköterskor som kan utföra undersköterskors arbetsuppgifter som sjuksköterskor idag måste göra p g a den rådande fördelningen mellan dessa personalkategorier (obalans med fler sjuksköterskor än 15

16 undersköterskor på många håll i vården); ökade insatser för att behålla den personal som finns Vid stängning av vårdplatser under t ex sommaren bör det på varje avdelning finnas tomma beredskapsplatser som vid behov kan öppnas upp med tillhörande bemanning Gör varje vårdplats till en säker vårdplats med grundläggande omvårdnadsresurser Strikt avhållsamhet från att utlokalisera patienter det i akuta vårdskedet Vid överbeläggning får endast fysiska vårdplatser i lokaler avsedda för vård och där det finns den utrustning som behövs användas Arbeta för att göra hela regionen till en gemensam resurs och angelägenhet utan att detta ensidigt tär på verksamheter som arbetat hårt för att vara i balans System för platsöversikt i realtid avseende samtliga regionens vårdplatsresurser, gäller särskilt för IVA-platser Ta lärdom av förvaltningar som har låg beläggningsgrad och lågt antal överbeläggningar: SkaS Fortsatt utveckling av samarbetet med kommunerna så att patienterna kan få den vård/omvårdnad de behöver på rätt ställe Mål på förvaltningsnivå: högst 90 % beläggningsgrad Indikatorer på förvaltningsnivå: överbeläggningar/100 disponibla vårdplatser (bör vara max 2) antal utskrivningsklara patienter/100 disponibla vårdplatser (bör vara max 3) 16

17 Veckostatistik sommar 2016 Vecka (6) Vecka 30 Tot disp vpl somat+psyk (medel) per dag må-fre Gäller vecka 29 from tom Somatik Må Ti On To Fr Lö Sö Beläggning % Bel% Alingsås lasarett 114% 113% 113% 117% 97% 92% 90% >100% Frölunda Specialistsjukhus 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % Kungälvs sjukhus 118% 119% 106% 100% 92% 101% 103% <90% NU-sjukvården 112% 114% 107% 106% 102% 98% 96% Sahlgrenska Universitetssjukh 99% 102% 99% 99% 97% 91% 92% Skaraborgs Sjukhus 89% 93% 90% 90% 90% 83% 79% Södra Älvsborgs Sjukhus 102% 102% 105% 97% 98% 93% 94% Västra götalandsregionen 101% 103% 100% 99% 96% 91% 91% Alingsås lasarett 111% 91% Frölunda Specialistsjukhus Medel må-fre Medel lö-sö Kungälvs sjukhus 107% 102% NU-sjukvården 108% 97% Sahlgrenska Universitetssjukh 99% 92% Skaraborgs Sjukhus 90% 81% Södra Älvsborgs Sjukhus 101% 94% Västra götalandsregionen 100% 91% 130% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% Beläggning% 06 som 120% 110% 100% 90% 80% 70% Må Ti On To Fr Lö Sö Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Slutar rapportera Ökad vårdskaderisk Västra götalandsregionen 110% 105% 100% 95% 90% 85% 80% VGR Somatik fr om v24 (1=må, 2=ti osv) VGR Somat medelbel (%) VGR Somat disp vpl utfall (ant) VGR Somat disp vpl prognos (ant)

18 Veckostatistik sommar 2016 Vecka (6) Somatik Må Ti On To Fr Lö Sö Disponibla Vårdplatse Alingsås lasar Frölunda Spec Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor VGR som Medel må-fre Medel lö-sö Alingsås lasar Frölunda Spec Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor VGR som Antal beläggningar över 100 % av disp vpl Må Ti On To Fr Lö Sö Överbel 100% Alingsås lasar Överbel Frölunda Spec Ej överbel Kungälvs sjuk >10 obel NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor VGR som Medel må-fre Medel lö-sö Alingsås lasar 8-7 Frölunda Spec Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor Västra götala

19 Veckostatistik sommar 2016 Vecka (6) VGR somat (må-fre) 103% 101% 100% 99% 96% Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % % 100% 95% 90% 85% 80% SU somat (må-fre) Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % % 100% 95% 90% 85% 80% NU somat (må-fre) Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % % 115% 110% 105% 100% 95% 90% 85% 80%

20 Veckostatistik sommar 2016 Vecka (6) SkaS somat (må-fre) Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % 06 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% SÄS somat (må-fre) Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % % 105% 100% 95% 90% 85% 80% KS somat (må-fre) Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % % 120% 115% 110% 105% 100% 95% 90% 85% 80% AL somat (må-fre) Utskrivninsgklara Lediga vpl Överbel+Utlok Beläggning % % 115% 110% 105% 100% 95% 90% 85% 80%

21 Veckostatistik sommar 2016 Vecka (6) Psykiatri Må Ti On To Fr Lö Sö Beläggning % Kungälvs sjukhus 90% 93% 93% 93% 87% 67% 77% NU-sjukvården 98% 99% 94% 91% 88% 84% 84% Sahlgrenska Universitetssjukh 95% 89% 91% 94% 94% 88% 91% Skaraborgs Sjukhus 89% 90% 93% 92% 88% 89% 90% Södra Älvsborgs Sjukhus 103% 96% 91% 85% 85% 78% 78% Västra götalandsregionen 95% 93% 92% 92% 90% 85% 88% Medel må-fre Medel lö-sö Kungälvs sjukhus 91% 72% NU-sjukvården 94% 84% Sahlgrenska Universitetssjukh 93% 90% Skaraborgs Sjukhus 90% 90% Södra Älvsborgs Sjukhus 92% 78% Västra götalandsregionen 93% 87% 110% Beläggning% 06 psyk 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Må Ti On To Fr Lö Sö Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Slutar rapportera Ökad vårdskaderisk Västra götalandsregionen

22 Veckostatistik sommar 2016 Vecka (6) Psykiatri Må Ti On To Fr Lö Sö Disponibla Vårdplatse Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor Total Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor Västra götala Medel må-fre Medel lö-sö Antal beläggningar över 100 % av disp vpl Må Ti On To Fr Lö Sö Överbel Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor Total Medel må-fre Medel lö-sö Kungälvs sjuk NU-sjukvården Sahlgrenska U Skaraborgs Sj Södra Älvsbor Västra götala