Handlingar. till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

2 Föredragningslista Sammanträde med Tandvårdsstyrelsen den 30/9 Plats: Göteborg, FTV Kvillebäcken Tid: kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Delårsrapport per augusti 2. Nytt specialisttandvårdscentrum Skövde 3. Uppdrag till Tandvårdsdirektören 4. Sammanträdestider Anmälningsärenden enl lista Informationsärenden A. Folktandvårdens finansiering och överenskommelser 2016 U Söderberg, A Ljungné B. Resultatdelning U Söderberg C. Strategier , lägesrapport G Eriksson D. Investeringsrapport K Einarsson E. Pressen, massmedia o rapport sociala medier J Erkholm F. Tandvårdsdirektörens rapport G Eriksson G. Sammanträdestider S-T Tingbratt H. E-post, diariet S-T Tingbratt I. Rapport från kontaktmän Stig-Olov Tingbratt Ordförande

3 Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( )

4 FTV Dnr Folktandvården Västra Götaland Delårsrapport augusti 2015

5 Sida 2(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti Vision och sammanfattning Mot Visionen Visionen Frisk i munnen hela livet utgår från visionen för Västra Götalandsregionen Det goda livet. Visionen kompletteras med ambitionen att Folktandvården ska bidra till ökad allmän hälsa i Västra Götaland. Folktandvården avser därför att genom samarbete med andra aktörer aktivt bidra till ökad hälsa i Västra Götaland. Arbetet mot visionen Frisk i munnen hela livet är långsiktigt. Vision, mål och strategier hanteras i en process där alla i organisationen involveras från medarbetare till tandvårdsstyrelse. Utvecklingsdagar för all personal, klinikledningsdagar och tandvårdsstyrelsens seminarier är exempel på aktiviteter i processen som resulterar i en affärsplan och klinikkontrakt för kommande år. Dessa genomförs under mars till oktober i syfte att skapa gemensam förståelse för mål och strategier och följa hur verksamheten utvecklas. Folktandvården använder systematisk omvärldsanalys för att bedöma vad som händer i omvärlden och analysera trender för att utveckla och kvalitetssäkra gemensamma strategier. Vi har utvecklat strategier och bestämt oss för aktiviteter som styr verksamheten mot vår vision från I affärsplanen för 2015 och kommande år prioriteras att vården ska vara hälsostyrd. Tandvårdsstyrelsen har prioriterat följande huvudgrupper av aktiviteter i affärsplanen för 2015: Gränsövergripande koncept inom folkhälsoarbete Helhetslösning om tandvård för äldre, innefattande frisktandvård Frisktandvården som generellt koncept Tandvårdsrädsla Roller i samverkan med andra aktörer Systematik för hälsostyrning Sammanfattning Delårsrapporten tydliggör de viktigaste utmaningarna ; en fungerande kompetensförsörjning och en stabil bemanning i hela organisationen. Kompetensförsörjningen Rätt kompetens och rätt bemanning är en förutsättning för god vård, tillgänglighet och service samt möjlighet att ge invånarna en jämlik vård. Rätt kompetens och bemanning ger också ekonomiskt utvecklingsutrymme till konkurrenskraftiga löner, anställningsvillkor och god arbetsmiljö.

6 Sida 3(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Antalet tandhygienister har inte ökat i den omfattning som behövs för att nå målet för rätt bemanning. För närvarande saknas mellan tandhygienister i verksamheten. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister vilket är ett stort bekymmer för tandvårdsbranschen i Västra Götaland och ett hinder för att kunna erbjuda god tillgänglighet och kostnadseffektiv vård i alla delar av regionen. Generationsväxlingen inom tandsköterskegruppen innebär ett stort behov av nyutbildade tandsköterskor. Utbildningskapaciteten i Västra Götaland motsvarar inte heller här behovet. I dagsläget saknas mellan 8 10 tandsköterskor. Stabil bemanning i hela organisationen Åtgärder för att stabilisera bemanningen i hela organisationen genomförs. I grunden är detta en fråga om kvalitet och patientsäkerhet. Åtgärderna är främst inriktade mot allmäntandvården men omfattar hela organisationen. Målet är att minska personalomsättningen vid utsatta kliniker, minska sjukfrånvaron, behålla medarbetare och motivera nyanställda att stanna kvar på den första arbetsplatsen tillräckligt lång tid för att säkra sin kompetens. Inom allmäntandvården innebär det senare att behandlaren ska se sina patienter 2 3 behandlingsperioder och därmed se resultatet av det egna arbetet. 2. Kund Marknadsledande är Folktandvårdens strategiska inriktning inom kund-/patientperspektivet. Prioriterat mål inom kundperspektivet är att upplevas som en attraktiv vårdgivare i den hårdnande konkurrensen på tandvårdsmarknaden. Därför görs fortsätta satsningar för att stärka varumärket bland våra kunder, medarbetare och andra intressenter såsom allmänheten, beslutsfattare och opinionsbildare. Verksamheten styrs mot att ha nöjda kunder (patienter, remittenter och studenter) och att erbjuda god tillgänglighet. 2.1 Mål i styrkort inom kundperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Kund/patient: Marknadsledande Prioriterade mål Attraktiv vårdgivare 2015 Styrtal /8 1 Nöjd kund-index ATV Kö nya patienter 75% 91% 91% 95% Tillgänglighet. 3 STV Remisskö 60% 100% 95% 4 Nöjd student-index Nöjd kund-index (1) Styrtalet grundar sig på den vart annat år återkommande kundenkäten och mäter kundnöjdhet där våra kunder får gradera hur starkt de samtycker till påståendet Jag är nöjd med Folktandvården och rekommenderar dem gärna till mina bekanta (max index: 100). Senaste

7 Sida 4(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 undersökningen genomfördes i april 2013, då låg kundnöjdheten kvar på samma nivå som vid föregående mätning, ett index på 89. Generellt är respondenter i åldern 60+ mer nöjda och deras resultat är högre än medelresultatet, medan respondenter i åldern år har ett lägre resultat än medelvärdet. Nästa kundundersökning utförs i september/oktober 2015 och resultatet presenteras i december Tillgänglighet (2-3) Styrtalet mäter hur stor andel kliniker inom allmäntandvården som kan ta emot nya patienter inom 3 månader. I specialisttandvården har en ny modell för köprioritering av inkommande remisser införts Köprioritering i specialisttandvården görs efter medicinsk prioritet i fyra prioriteringsgrupper: 1-4, där köprioritering 1 är remisser med högst prioritet och köprioritering 4 lägst medicinsk prioritet. En fördjupning av tillgänglighet inom allmäntandvård och specialisttandvård ges nedan. Patienter med akuta besvär tas om hand utifrån vårdbehov inom både allmäntandvården och specialisttandvården, och återfinns inte i dessa mätningar Tillgänglighet inom allmäntandvård Hög prioritet gäller inom allmäntandvården för att öka möjligheterna att kunna ta emot fler kunder, oavsett vårdprioritet. Målsättningen är att varje klinik ska erbjuda en tid för undersökning eller behandling inom tre månader. Prioriterade patientgrupper med stora vårdbehov ska ges företräde inom denna målsättning. Avvikelser som påverkar utfallet handlar främst om rekryteringsproblem av tandläkare och tandhygienister, ombyggnationer och oförutsedda vårdåtaganden i samband med ökad asyloch anhöriginvandring. Folktandvårdens allmäntandvård har ingen väntetid för prioriterade patientgrupper. För 97 av verksamhetens 107 utbudspunkter är målsättningen för oprioriterade patientgrupper uppfylld, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 91 procent (2014: 93 procent). Fem utbudspunkter (2014: 4) har en väntetid som innebär att tid för undersökning kan ges inom tolv månader. Antal kunder på väntelista vid dessa kliniker är 981 personer (2014: 1008). Ytterligare fem utbudspunkter (2014: 6) har väntetid, där tid kan ges inom sex månader. Väntelistan vid dessa kliniker omfattar 365 personer (2014: 290). Totalt har antalet kunder som har väntetid för undersökning ökat med 46 personer sedan årsskiftet 2014/2015 men antalet utbudspunkter med kö är oförändrat. Aktuella väntetider publiceras på Folktandvårdens intranät och på externa webbplatsen. Tillgänglighet inom specialisttandvård Specialisttandvården har under de senaste åren tagit emot allt fler patienter och antalet mottagna remisser, exklusive ortodonti, fortsätter att öka med drygt per år. Från 1 januari till 31 augusti 2015 mottogs remisser, vilket är (drygt 7 procent) fler än under samma period 2014.

8 Sida 5(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 År 2015 har en ny modell för köprioritering av inkommande remisser införts i specialisttandvården. Syftet är att säkerställa ett jämlikt omhändertagande av remisser, att patientens medicinska vårdbehov styr remissens prioritering samt att öka tydlighet i kommunikation till patient och remittent om prioriteringar och aktuella väntetider. Köprioritering görs efter medicinsk prioritet i fyra prioriteringsgrupper: 1 4, där köprioritering 1 är högst prioritet och köprioritering 4 är remisser med lägst medicinsk prioritet. Prioriteringarna kommuniceras på Folktandvårdens intranät och på externa webbplatsen, tillsammans med mål för väntetider samt faktiskt längsta väntetid, per specialitet och köprioritet. Under 2015 har samtliga mottagna remisser prioriterats i den nya modellen för köprioritering. Totalt (cirka 16 procent) av remisserna har fått den högsta medicinska prioriteringen. Drygt 99 procent av dessa patienter har en maximal väntetid om tre månader. Av de remisser som har köprioritet 2, har 49 procent en maximal väntetid om tre månader. Kliniker med längre väntetider är mindre specialiteter som under vissa perioder haft ett bekymmersamt bemanningsläge, såsom bettfysiologi i Uddevalla och parodontologi i Skövde. För att på sikt möjliggöra omhändertagande av ett ökat remissinflöde och samtidigt minska väntetiderna, för vård på lika villkor för befolkningen i Västra Götaland, genomförs ett flertal åtgärder. Exempel på aktiviteter som genomförs med detta fokus under 2015 är: Fortsatt implementering av produktions- och kapacitetsplanering, bland annat i syfte att definiera bemanning utifrån vårdbehov och uppdrag. Årlig analys av inkommande remisser till specialisttandvården för att bland annat säkerställa att remisserna rör vård inom specialisttandvårdens gränssnitt. Fortsatt stöd till allmäntandläkare och övriga vårdgivare med patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring Nöjd student (4) Styrtalet mäter om tandläkar- och tandhygieniststudenter upplever Folktandvården positivt och är nöjda med den kliniska delen av sin utbildning som vi ansvarar för. Undersökningen genomförs årligen tillsammans med Institutionen för Odontologi och resultatet för nöjd student-index 2014 var 79. Siffran är ett medelvärde av totalt sex enkäter, som innehåller tre frågor, och avser tandläkar- och tandhygienistprogrammet. 2.2 Övriga aktiviteter för att uppnå målen 2015 Den nya mobila tandvårdskliniken togs i bruk vid årsskiftet för ökad tillgänglighet på orter som saknar stationär klinik, för barn- och unga eller äldre genom att finnas i nära anslutning till skolor och äldreboenden. I augusti stod den mobila tandvårdskliniken på Restad Gård, Sveriges största asylboende, under två veckor då Folktandvården Vänersborg gjorde en riktad insats till asylsökande.

9 Sida 6(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Fortsatt arbete med patient- och kundinformation på fler språk, både på externa webben och i trycksaker. Regionala event, exempelvis Partille och Gothia cup där vi ger akut tandvård på plats i vår mobila klinik, premiär på kulturkalaset i Göteborg där vi hade en fluorbar med fluorsköljning för besökarna och information till studenter i samband med inskrivning vid högskolorna. Lokala event och marknadsföring på klinikernas initiativ med information om Folktandvården, munhälsovård och frisktandvård, exempelvis vid äldremässa i Svenljunga, härliga barn-mässa i Skövde, vårmarknad i Mölnlycke och yrkeslivsmässa i Falköping. Fortsatt arbete med den externa webbplatsen, enligt Västra Götalandsregionens utvecklingsplan, för förbättrad och mer kundvänlig bokning, sökfunktion och anpassning till mobila enheter som telefoner och surfplattor. Debut på sociala medier, Linkedin, Facebook och Instagram, med syftet att öka tillgängligheten och skapa intresse för vår verksamhet både som arbetsgivare, hos kunder och potentiella kunder. 3. Verksamheten Hälsoinriktad är Folktandvårdens strategiska inriktning inom verksamhetshetsperspektivet. Prioriterat mål är hälsostyrning. Detta innebär att Folktandvårdens verksamhet systematiskt ska styras så att all vårdverksamhet ges efter behov. De vårdinsatser och behandlingar ska väljas som ger största möjliga hälsovinster inom tillgängliga resurser. Denna inriktning ska prägla hela panoramat i Folktandvårdens vårdverksamhet: Vid val och genomförande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, sjukdomsbehandlingar, restaurerande och rehabiliterande vård samt vid stödbehandlingar för att förhindra återfall i sjukdom. Prioritering, planering, genomförande och utvärdering av vårdverksamheten, ska ske utifrån aktuellt kunskapsläge, tillgängliga resurser, vårdkvalitet och bedömda hälsovinster. Utvecklingsbehov i verksamheten, lokalt vid kliniker och samlat i förvaltningen, ska tydliggöras och åtgärdas i ett ständigt pågående förbättringsarbete. Målet är att all vårdplanering och behandling ska vara hälsoinriktad med en medveten inriktning att nå så lågt framtida vårdbehov som möjligt hos Folktandvårdens patienter. Det betyder bland annat att vården ska vara anpassad till såväl aktuell riskprofil som individens upplevelse av sin hälsosituation. Vårdinsatser och behandlingar ska ges med en relevant kompetensnivå och med behovsanpassade revisionsintervall.

10 Sida 7(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti Mål i styrkort inom verksamhetsperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Verksamhet: Hälsoinriktad Prioriterade mål Hälsostyrd vård Styrtal / Andel ej avhörda barn 3-19 år 1,8% 0,7% 0,7% 0,6% <0,7% 6 Frisktandvårdsavtal : ack utfall. 2012: Årets mål Genomförda konsultationstimmar STV 100% 100% 100% 100% 8 Genomförda konsultationstillfällen ATV 99% 99% 61% 100% 9 Systematiskt förbättringsarbete ATV STV 65% 100% FoUU 10 Andel FoU-projekt som stödjer FTV:s forskningsstrategier 75% 11 Produktions- och kapacitetsplanering ATV STV 66% 100% Andel ej avhörda barn 3 19 år (5) Ett förvaltningsgemensamt arbetssätt i syfte att minska antalet barn och ungdomar som inte kommer till undersökning infördes Sammantaget för åldrarna 3-19 år är utfallet 0,6 procent. Som en följd av arbetssättet är det idag förhållandevis få listade barn och ungdomar 3 17 år som inte avhörs vid kallelse: 0,1 procent, motsvarande 281 individer ( : 0,1 procent, motsvarande 324 individer). Dessa barn och ungdomar är omyndiga och orosanmäls rutinmässigt till socialtjänsten. Andelen ungdomar år som inte kommer till undersökning är dock väsentligt högre. Vid utgången av delår 2/2015 var denna andel 4,4 procent motsvarande individer ( : 4,8 procent, motsvarande individer). Under 2015 pågår implementering av arbetssättet även för små barn, 0 2 år Frisktandvård (6) Den 31 augusti 2015 har Folktandvården frisktandvårdsavtal, vilket motsvarar en ökning av antalet med avtal sedan årsskiftet. Måluppfyllelse för året är knappt 100 procent (99,9 procent). Under perioden har 40 kliniker nått sitt mål för Konsultationer (7 8) I specialisttandvårdens uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna ingår att genomföra patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring till allmäntandläkare och övriga vårdgivare. Konsultationerna innebär att invånarna i Västra Götaland får kvalificerade specialistbedömningar utan att behöva besöka en specialistklinik, samt att allmäntandvården får kompetensutveckling och direkt stöd i patientarbetet. Efter augusti 2015 månad har 58 procent av specialisttandvårdens kliniker nått sitt mål om antal genomförda konsultationstimmar i allmäntandvården. För allmäntandvården ska minst två konsultationstillfällen genomföras per klinik (mål 7), vilket motsvarar 220 tillfällen. Totalt har 61 procent av antalet planerade konsultationstillfällen genomförts under perioden och bedöms följa uppgjord plan.

11 Sida 8(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti Systematiskt förbättringsarbete (9) Implementering av metoder för systematiskt förbättringsarbete har inför 2015 införts vid varje allmäntandvårdsklinik. Uppföljning av arbetssättet per område och klinik kommer att genomföras från oktober till december 2015 och januari Uppföljningen, som ska beskrivas i årsredovisningen 2015, innefattar rapport av inarbetade rutiner på klinik och bedömning av resultat. I specialisttandvården införs en specifik modell för arbete med ständiga förbättringar på kliniknivå, FOKUS. Modellen är en enkel och systematisk metod för förbättringsarbete och bygger på etablerade verktyg från Six Sigma, LEAN och PDSA. Förbättringsarbetet omfattar flödeseffektiva processer inom vård och administration. Efter augusti 2015 har 65 procent av klinikerna nått årets mål för implementering av förbättringsarbete med stöd av FOKUS Andel FoU-projekt som stödjer Folktandvårdens forskningsstrategier (10) Redovisning sker på årsbasis Produktions- och kapacitetsplanering (11) Specialisttandvården har under 2014 påbörjat ett omfattande arbete med att implementera en beslutscess för produktions- och kapacitetsplanering per klinik och specialitet. Via en tydlig och gemensam planeringsmodell (PROSIT) identifieras verksamhetens produktionsbehov utifrån uppdraget, såsom mottagna remisser. Utifrån uppdragets storlek och aktuella vårdprocesser (produktion) definieras därefter behov av bemanning (kapacitet). Efter augusti 2015 har 29 av totalt 44 kliniker (66 procent) inom specialisttandvården startat gemensamma strukturerade beslutsmöten för att påverka efterfrågan och kapacitet med stöd av PROSIT. 3.2 Hälsostyrd vård Inom ramen för Tandvårdsstyrelsens beslut om hälsostyrd vård är följande aktiviteter igångsatta under delårsperioden: Gränsöverskridande koncept inom Folkhälsoarbete Beskriva de folkhälsoinsatser som gynnar munhälsa och allmänhälsa med utgångspunkt i Folktandvårdens befintliga verksamheter och föreslå lämplig utveckling. Utredningsuppdrag pågår. Aktivt verka för ökad och mer integrerad samverkan mellan olika hälsoaktörer, aktivt verka för samordning av budskap och möten samt skapa dialog med aktuella samarbetspartners inom VGR och med kommunerna. Utredningsuppdrag pågår. Utvärdera nuvarande försök med tandhygienist i kommunen och medverkan vid familjecentral och ge förslag till fortsatt inriktning och omfattning. Preliminär utvärdering genomförd. Förslag föreligger om införande vid ytterligare fyra kommuner Beskriva hur ett folkhälsouppdrag med inriktning på tobaksprevention och promotion av goda kostvanor med målgrupp ungdomar och unga vuxna kan genomföras. Ett

12 Sida 9(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 koncept är framtaget. Dialog med koncernkontoret om möjliga folkhälsouppdrag inom ramen för dessa beskrivna koncept pågår. Helhetslösning om tandvård för äldre Skapa dialog med ägare och beställare för att utveckla verksamheten, och i större utsträckning betona stödet och vardaglig omvårdnad till brukaren. Olika koncept är beskrivna. Dialog inför vårdöverenskommelse 2016 pågår. Skapa en modell så att äldre sköra patienter kan hålla god kontakt med Folktandvården. Koncept är beskrivet och kommer drivas i ett pilotprojekt Frisktandvård som generellt koncept och avtal för äldre Anpassa Frisktandvård till behov i ett vidare perspektiv och även till olika äldregrupper. Utredningsuppdrag pågår. Utveckla Frisktandvården för alla åldersgrupper med olika behov, så att den i högre grad blir hälsofrämjande. Utredningsuppdrag pågår. Tandvårdsrädsla Utveckla vårdprogram för tandvårdsrädsla samt utveckla kunskapsöverföring från specialisttandvård till allmäntandvård för implementering vid samtliga kliniker. Process för att ta fram en regional medicinsk riktlinje pågår. Roller i samverkan Beskriva uppdrag och roller inom Folktandvården för samverkan med andra vårdaktörer. Utredningsuppdrag pågår. Systematik för Hälsostyrning Successivt utveckla hälsostyrning i alla delar av kärnverksamheten, såsom utveckling, implementering, analys och uppföljning. Ledningsstruktur är fastställd och implementerad. Process för odontologiskt bokslut, med första rapport för 2015, är beslutad. 3.3 Prestationer De prestationer som redovisas, enligt Västra Götalandsregionens anvisningar för uppföljning inom tandvård, är antalet färdigbehandlade barn inom barn- och ungdomstandvården. I Västra Götaland finns per den 31 augusti barn och ungdomar i åldern 3 19 år. Av dessa är (94 procent) listade hos Folktandvården. Utfallet per augusti 2015 uppgår till färdigbehandlade barn. Den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården är i Västra Götaland förlängd till 24 år. I åldern år finns per den 31 augusti personer. Av dessa är (85 procent) listade hos Folktandvården.

13 Sida 10(26) 3.4 Patientsäkerhetsarbetet Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Uppdatering och utveckling av ledningssystemet för patientsäkerhet och kvalitet pågår kontinuerligt och följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9) samt Västra Götalandsregionens handlingsprogram för God Vård. Folktandvårdens övergripande mål är att minimera antalet vårdskador i verksamheten. Vi har ett system för avvikelsehantering, MedControl Pro, som är implementerat i hela förvaltningen. Avvikelser registrerade där hanteras på klinik men analyseras även i gruppen som handlägger frågor som rör avvikelser och patientsäkerhet. Allvarliga volymhändelser leder till förslag om utbildningsinsatser eller rekommendationer om åtgärder. Vi samarbetar med Västra Götalands patientnämnder och upprättar en separat årsrapport om avvikelser. 3.5 Forskning och utbildning Forskningsanslag motsvarande 4 mnkr från TUA-budgeten har utlysts. Bedömningsgruppen bedömer ansökningarna och beslut tas i odont-sam i november. Den lokala överenskommelsen som utgår från TUA-avtalet är ömsesidigt uppsagd. Detta avtal kommer att ersättas av en revision av det regionala samarbetsavtalet. Arbetet har påbörjats. Utredning pågår avseende organisationen av Folktandvårdens utbildningskliniker och tandsköterskeutbildningen. Viktigaste effektmålen är effektivare utnyttjande av resurser och ökad samverkan kring operativa frågor och utvecklingsfrågor. 4. Medarbetare Utvecklingsinriktad är Folktandvårdens strategiska inriktning inom medarbetarperspektivet. Att ha rätt kompetens och rätt bemanning i varje situation är vårt prioriterade mål. Med rätt kompetens avses medarbetare med rätt kunskaper, färdigheter, attityd och engagemang. Med rätt bemanning avses rätt volym av medarbetare av rätt yrkeskategorier. Rätt kompetens och rätt bemanning är en förutsättning för god tillgänglighet och service samt möjlighet att ge invånarna i Västra Götaland en hälsorelaterad vård. Rätt kompetens och bemanning ger också ekonomiskt utvecklingsutrymme till konkurrenskraftiga löner, anställningsvillkor och god arbetsmiljö. 4.1 Mål i styrkort inom medarbetarperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Medarbetare: Utvecklingsinriktad Prioriterade mål Rätt kompetens och rätt bemanning 2015 Styrtal /8 12 Andel medarbetare. Många ambassadörer 69,2% 75% 13 Arbetsorganisation ATV Antal thyg per tdl 0,50 0,52 0,55 0,60 0,75 0,74 0,75 1

14 Sida 11(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti Andel medarbetare/många ambassadörer (12) Styrtalet grundar sig på den vart annat år återkommande medarbetarenkäten och mäter andelen medarbetare som är nöjda med sin arbetsgivare, gärna rekommenderar och är ambassadörer för Folktandvården. Målet för 2015 är att 75 procent av medarbetarna ska vara ambassadörer, en ökning med 6 procent i förhållande till resultatet Samtliga kliniker och enheter har utarbetat handlingsplaner med utgångspunkt från resultatet Med ledning av klinikernas och enheternas handlingsplaner har en övergripande handlingsplan för Folktandvården tagits fram med fokus på ökad delaktighet, målkvalitet och arbetsrelaterad stress. Under september i år genomförs en ny mätning som ligger till grund för uppföljning av genomförda insatser och fortsatt förbättringsarbete. Resultatet av årets enkät finns tillgängligt i mitten av november Effektiv arbetsorganisation allmäntandvård (13) Styrtalet mäter antalet tandhygienister per tandläkare. Samtliga kliniker inom allmäntandvården har satt upp klinikmål med utgångspunkt från verksamhetens behov. Målet är att vid utgången av 2015 ha en tandhygienist per tandläkare totalt inom allmäntandvården. Utvecklingen av fler tandhygienister har tyvärr avstannat och andelen tandhygienister per tandläkare står kvar på samma nivå som augusti 2013 det vill säga 0,75 tandhygienist per tandläkare. Anledningen är den otillräckliga utbildningskapaciteten av tandhygienister vilket är ett stort bekymmer för tandvårdsbranschen i Västra Götaland och ett hinder för att kunna erbjuda god tillgänglighet och kostnadseffektiv vård i alla delar av regionen. 4.2 Personalvolym Förvaltningens totala personalvolym har ökat med 61 medarbetare i förhållande till augusti Antalet specialisttandläkare har ökat men det råder fortfarande brist inom endodonti, ortodonti, protetik, parodontologi och pedodonti. Även antalet tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor har ökat. Tandläkartillgången är god till kliniker i storstadsområdet medan vissa landsortskliniker har svårt att rekrytera och framförallt behålla tandläkare. För närvarande saknas cirka tio tandläkare. De sökande är nyutbildade vilket innebär att de behöver handledning av erfarna kollegor. Handledningssituationen har varit bekymmersam på kliniker i norra Bohuslän och delar av Skaraborg. Som tidigare nämnts har antalet tandhygienister inte ökat i den omfattning som behövs för att nå målet för rätt bemanning. För närvarande saknas mellan tandhygienister. Generationsväxlingen inom tandsköterskegruppen innebär ett stort behov av nyutbildade tandsköterskor. Utbildningskapaciteten i Västra Götaland motsvarar inte behovet. I dagsläget saknas mellan 8-10 tandsköterskor.

15 Sida 12(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterska inklusive chef 2 0,0 % 0 0,0 % Specialisttandläkare inklusive klinikchefer 180 5,9 % 170 5,7 % Tandläkare inklusive klinikchefer och sjukhustandläkare ,6 % ,9 % Tandhygienister inklusive klinikchefer och koordinatorer ,4 % ,0 % Tandsköterskor m.fl. inklusive klinikchefer och koordinatorer ,9 % ,9 % Övrig tandvårdspersonal 35 1,2 % 42 1,4 % Gemensam administration inklusive chefer 98 3,2 % 95 3,2 % ST-tandläkare 23 0,8 % 26 0,9 % Summa % % 4.3 Aktiviteter för att uppnå målen 2015 Kompetensförsörjning och bemanning I maj sändes ytterligare en skrivelse till utbildningsdepartementet för att uppmärksamma departementet om behovet av fler utbildningsplatser för tandhygienister samt långsiktigt hållbar kompetensförsörjning av tandsköterskor. I juni sändes också en skrivelse från tandvårdsstyrelsen till Västra Götalandsregionens personalutskott för att påtala vikten av att personalutskottet ger tandvårdsstyrelsen sitt stöd i ansträngningarna att trygga kompetensförsörjningen av tandhygienister och tandsköterskor. Ytterligare kontakter har tagits med Myndigheten för yrkeshögskolan för att säkerställa att länets behov av tandsköterskor tillgodoses. Folktandvården har på nytt ansökt om att bedriva tandsköterskeutbildning i Uddevalla, Borås och Göteborg med 30 platser på respektive ort. Beslut fattas av Myndigheten för yrkeshögskola under januari 2016 och start för utbildningarna är hösten Frågan om långsiktig finansiering av samtliga 18 ST-platser för utbildning till specialisttandläkare har säkerställts i beställningsarbetet inför För att säkra bemanningen på kliniker i landsort har tandvårdsledningen beslutat om särskilda åtgärder. Åtgärderna innebär bland annat att klinikcheferna samverkar och stödjer varandra vid rekrytering, översyn och av gällande marknadslöneanpassningar och anställningsvillkor samt säkerställande av att samtliga kliniker kan tillgodose behovet av handledning. Ledarförsörjning och ledarutveckling Många av Folktandvårdens klinikchefer uppnår pensionsålder under de närmaste åren vilket kräver ökat fokus på ledarförsörjning för att klara generationsväxlingen. En översyn av ledarförsörjningsprocessen har genomförts under våren 2015 med syfte att fler kandidater nomineras och utbildas för kommande chefsuppdrag.

16 Sida 13(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Ledarskapet har en avgörande betydelse för medarbetarnas engagemang i Folktandvårdens utvecklingsarbete och arbetet med ständiga förbättringar på klinikerna. Under året fortsätter satsningen på ledarutvecklingsinsatser som stärker chefernas kompetens i förståelsebaserat ledarskap och kommunikativt ledarskap. Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaron har ökat från 5,4 till 6,1 procent i förhållande till perioden januari-augusti Såväl korttidssjukfrånvaron som långtidssjukfrånvaron har ökat och framförallt har kvinnornas sjukfrånvaro ökat. De yrkesgrupper vars sjukfrånvaro ökat mest är specialisttandläkare och tandhygienister. Vi har fortsatt särskild fokus och satsning på medarbetare med hög korttidssjukfrånvaro genom att kalla samtliga med sex eller fler sjukfall under de senaste tolv månaderna till ett hälsosamtal hos företagshälsovården. Under 2015 har också konceptet för hälsoprofiler utvecklats och innebär att medarbetare som har behov av att förbättra sin hälsa får individuell rådgivning och coachning genom samtal hos Hälsan & Arbetslivet. Sjukfrånvaron för Västra Götalandsregionen totalt har ökat från 6,1 till 6,6 procent. Sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid per personalgrupp Personalgrupp Specialisttandläkare inkl kc 2,9 % 1,5 % Tandläkare, undervisn, sjh.tandl inkl kc 5,4 % 4,8 % Tandhygienist inkl kk o kc 6,8 % 5,2 % Tandsköterska mfl 6,8 % 6,2 % Ledning, stöd & service 5,4 % 5,2 % Klinikchefer 3,6 % 3,3 % Hela förvaltningen 6,1 % 5,4 % Sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,4 % 5,6 % Män 3,7 % 3,6 % Totalt 6,1 % 5,4 % 4.4 Bemanningsföretag Bemanningsföretag anlitas av ekonomienheten till och med september månad. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 300 tkr totalt under året. 4.5 Personalkostnadsanalys Lönerna för Folktandvården Västra Götalands medarbetare höjdes med i genomsnitt 3,1 procent per den 1 april. Lönekostnaderna under årets åtta första månader har ökat med 2,4 procent i förhållande till motsvarande period Kostnaderna påverkas dels av att antalet anställda ökat med 61 jämförts med samma period föregående år och dels av den pågående

17 Sida 14(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 generationsväxling som innebär att medarbetarna som går i pension ersätts med nyutbildade och har därmed en lägre lönenivå. Kostnaderna för mertids- och övertidsersättning har ökat från 985 tkr till tkr i förhållande till Anledningen till ökningen är att övertidsarbete förekommit i samband med bemanningsproblem framförallt på kliniker i landsort. Även kostnaderna för obekväm arbetstid har ökat (från 272 tkr till 515 tkr). Anledningen är att fler kliniker övergått till öppethållande mellan klockan 07-19, vilket innebär att medarbetarnas arbetstid börjar före klockan 07 och avslutas efter klockan 19, som i sin tur medför kostnader för obekväm arbetstid. Ytterligare en anledning är att ersättningen för obekväm arbetstid höjdes den 1 oktober Ekonomi Utvecklingsutrymme är Folktandvårdens strategiska inriktning inom ekonomiperspektivet. Att leverera ett positivt resultat inom verksamhetens alla delar är det prioriterade målet för att långsiktigt garantera en konkurrenskraftig organisation. De ökade krav som ställs nationellt på uppföljning och särredovisning av Folktandvårdens verksamheter, tydliggör att varje separat verksamhet ska bära sina egna kostnader och att inga subventioner mellan verksamheterna ska ske. Ett positivt resultat över tid skapar en ekonomisk stabilitet som gör att vi klarar förändringar i ett kort perspektiv och möjliggör satsningar av engångskaraktär utan stor inverkan på ordinarie verksamhet. Folktandvården Västra Götaland driver ur många perspektiv utvecklingen i branschen och har långsiktigt högt uppsatta strategiska mål för att nå visionen. För att genomföra detta krävs finansiering som i huvudsak skapas inom den egna organisationen. Regionen har fattat beslut som styrker att konkurrensmässiga villkor ska gälla för Folktandvården. Detta innebär ökad självständighet och självbestämmande, förenklade processer i vissa frågor men också ett utökat ansvar. Därtill tillkommer att Folktandvården ska lämna ett koncernbidrag, vilket 2015 uppgår till 21 mnkr. Folktandvårdens verksamhet präglas av en engagerad personal med hög ekonomisk medvetenhet. De förändringar som nu sker förutsätter ytterligare affärsmässigt tänkande i hela organisationen för att vi även fortsatt ska driva verksamheten med en stabil ekonomi. En väl genomtänkt ekonomimodell bidrar till att styra verksamheten mot positiva resultat i verksamhetens alla delar.

18 Sida 15(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti Mål i styrkort inom ekonomiperspektivet STYRKORT 2015 Utfall Utfall Mål Perspektiv Strategisk inriktning Ekonomi: Utvecklingsutrymme Prioriterade mål Positivt resultat inom verksamhetens alla delar Styrtal / Andel kliniker med positivt resultat ATV 83% 73% 81% 75% 80% 78% 67% 90% 15 Andel enheter med positivt resultat STV 86% 91% 74% 83% 79% 69% 55% 90% 16 Resultat efter koncernbidrag, till ägaren FTV 38,7 mkr 10 mkr 17 Rumsutnyttjande i förhållande till 1600 tim/år ATV 54% 54% 58% 61% 64% 65% 66% 70% STV 45% 43% 45% 45% 48% 60% Andel kliniker med positivt resultat (14 15) Målet, andelen kliniker med positivt resultat, visar på värdet av att hela organisationen präglas av hög ekonomisk medvetenhet. Klinikernas förmåga att bedriva verksamheten med ett ekonomiskt positivt resultat är en förutsättning för en samlad god ekonomi för Folktandvården. Styrtalet är uppdelat på allmäntandvårdskliniker respektive specialistkliniker. Andelen allmäntandvårdskliniker med positivt resultat uppgår till 67 procent att jämföra med 77 procent samma period föregående år, vilket innebär att 9 kliniker fler har ett negativt resultat. I område väster har en ny klinik etablerats och har ännu inte ekonomisk balans, i område öster är bemanning största anledningen till underskott och i område söder är orsaken delvis kopplad till bemanning främst genom personalomsättning. Andelen specialistkliniker med positivt resultat uppgår till 55 procent och föregående år samma period var utfallet 51 procent. Fyra av fem kliniker inom specialiteten Endodonti redovisar ett negativt resultat, främsta anledningen är brist på endodontister, vilket är ett nationellt problem. Utbildning av blivande endodontister pågår och under de närmaste åren kommer cirka två stycken per år bli klara. Även de mindre klinikerna med intäkter direkt kopplade till utförd produktion har ett sämre resultat efter semesteruppehållet men kommer att förbättras under hösten. Med handlingsplaner som tas fram för de kliniker som har ett negativt resultat, där resultatmarginalen är >3 procent samt aktiviteter enligt nedan förväntas utfallet vid årsskiftet ha förbättrats och närmat sig måltalet Resultat, efter koncernbidrag till ägaren (16) Måltalet anger förvaltningens resultat med hänsyn tagen till kostnader där beslut finns om möjlig finansiering av eget kapital. Redovisat utfall om 38,7 mnkr avser faktiskt resultat om 34,7 mnkr samt kostnader hänförda till eget kapital om 4,0 mnkr. Förvaltningen bedömer resultatet som starkt och att organisationen anpassat sig till Västra Götalandsregionens styrmodell för konkurrensutsatt verksamhet, som för folktandvårdens del innebär ett koncernbidrag om 21 mnkr för I diagrammet nedan visas Folktandvårdens resultatutveckling för åren , i tkr:

19 Sida 16(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Rumsutnyttjande (17) Styrtalet för utnyttjande av lokaler och fast utrustning mäts utifrån totalt bokad patienttid i förhållande till en årsarbetstid om timmar och ställs i relation till antal behandlingsrum. Successivt påverkas värdet positivt i samband med översyn av behovet av behandlingsrum i samband med ombyggnader och nyetableringar. På kort sikt påverkas värdet positivt av faktiska bokningar av patient i rummen, av förändrade arbetstidsmodeller och ökade öppettider. Även detta måltal är uppdelat på allmäntandvårds- respektive specialisttandvårdskliniker. Värdet för allmäntandvård efter första kvartalet är 66 procent att jämföra med 62 procent föregående år samma period. Specialisttandvårdsklinikerna redovisar ett rumsutnyttjande på 48 procent, att jämföra med 45 procent föregående år samma period. Möjligheterna inom specialisttandvården att förändra antal rum är ganska små, det sker främst vid ombyggnationer. Specialisttandvården pågående utvecklingsarbete fokuserar på bland annat en förbättrad produktion- och kapacitetsplanering för samtliga kliniker. Detta är en bidragande effekt till ökningen. Framtida ny- och ombyggnationer grundar sig på ett rumsutnyttjande om minst 70 procent Aktiviteter för att nå målen 2015 Följande aktiviteter är samma som angavs i delårsbokslut mars och ett fortsatt arbete pågår. Handlingsplaner upprättas i samband med delårsboksluten för kliniker med ett negativt resultat. Planerna ska fokusera på åtgärder och aktiviteter för att få en positiv ekonomiskt utveckling och till hjälp finns stöd- och ledningsfunktioner. Arbetet med uppföljningsverktyg pågår för att möjliggöra en snabbare och mer samlad uppföljning på såväl klinik som förvaltningsnivå inom samtliga perspektiv. Även den

20 Sida 17(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 löpande uppföljningen av resultatdelningsmodellen på både klinik- och gruppnivå kommer förbättras. Enheterna inom stöd- och service genomgår utbildning i utvecklingsinriktat ledarskap som ett led i att ännu bättre kunna bemöta klinikerna och deras behov, med ökat fokus på proaktivt arbete. Implementeringen av produktions- och kapacitetsplanering innebär en positiv effekt på ekonomiskt resultat och rumsutnyttjande. 6.1 Ekonomiskt resultat Folktandvårdens finansiering Folktandvårdens verksamhet bedrivs i huvudsak, cirka 80 procent, på en konkurrensutsatt marknad. Detta gäller den vård som finansieras av prislistan för tandvård i Västra Götaland, samt barn- och ungdomstandvård för åldersgruppen 3 24 år. Prislistan för tandvård korrigerades 1 januari 2015 med i genomsnitt 3,95 procent. Ersättning för den konkurrensutsatta barn- och ungdomstandvården sker via överenskommelser slutna mellan Tandvårdsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Omfattningen av barn- och ungdomstandvård 3-24 år uppgår till cirka 457 mnkr för 2015 varav cirka 97 mnkr avser unga vuxna år och 16 mnkr förstärkt barnpeng till vårdtunga områden och ersättning för tandvård i landsort. Specialistvård och övriga uppdrag ersätts via överenskommelser och uppgår till maximalt 398 mnkr för Folktandvården erhåller statsbidrag enligt tandläkarutbildningsavtalet vilket reglerar Folktandvårdens medverkan i den kliniska delen av tandläkarutbildningen vid Göteborgs Universitet samt viss forskning.

21 Sida 18(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Såld vård internt, avtal 555,1 570,0 544,7 1,9% 850,0 855,3 837,9-5,3 1,4% Statsbidrag 55,4 56,6 57,5-3,7% 85,0 85,0 88,3 0,0-3,9% Tandvårdsintäkter 795,0 770,2 751,7 5,8% 1 220, , ,6 17,5 4,1% Övriga intäkter 43,8 43,3 44,7-2,0% 65,0 65,0 73,2 0,0-12,6% Verksamhetens intäkter 1 449, , ,6 3,6% 2 220, , ,0 12,2 2,3% Personalkostnader -954,5-977,0-940,1 1,5% , , ,2 10,0 3,2% Läkemedel -7,0-8,1-7,1-0,5% -12,0-12,2-11,2 0,2 6,7% Fastighetskostnader -87,6-89,7-84,3 3,9% -134,0-134,6-129,3 0,6 3,5% Övriga kostnader -323,2-310,9-312,3 3,5% -486,0-477,5-512,3-8,5-5,4% Avskrivningar -26,8-23,3-26,1 2,6% -50,0-50,0-39,7 0,0 20,6% Verksamhetens kostnader , , ,9 2,1% , , ,7 2,3 1,7% Finansiella intäkt/kostn m.m. -15,5-16,5-1,3-25,0-25,5-2,4 0,5 Resultat 34,7 14,6 27,4 5,0-10,0 14,9 15,0 Kommentarer till resultaträkningen Verksamhetens intäkter är 3,6 procent högre jämfört med föregående år och det är framförallt tandvårdsintäkter som har största ökningen. Tandvårsintäkterna har i jämförelse mellan åren ökat med 5,8 procent. De faktorer som påverkat intäktutvecklingen positivt är korrigeringen av Folktandvårdens prislista samt att andelen bokade patienttimmar har ökat jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader har ökat jämfört med föregående år med 2,1 procent, men ligger något lägre än periodiserad budget. Personalkostnadsutvecklingen uppgår sammantaget till 1,5 procent, utvecklingen av enbart lönekostnader uppgår till 2,4 procent. Personalkostnaderna är påverkade av: Lönerevision per 1 april 2014 = 3,1 procent Ökning av antal årsarbetare med 40 jämfört med föregående år samma period Pågående generationsväxling har bidragit till den förhållandevisa låga personalkostnadsökningen Förvaltningens resultatdelningsmodell förutsätter ett positivt resultat efter att reservation för resultatdelning är gjord, i periodresultatet för augusti är en reservation gjord på 19,0 mnkr jämfört med 16,3 mnkr föregående år samma period.

22 Sida 19(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Övriga kostnader har ökat både jämfört med föregående år och jämfört med periodiserad budget. Förvaltningen har haft en hög kostnadsutveckling för vårdmaterial på grund av att området varit avtalslöst. Ökningen beror också på ändrad redovisningsprincip för resor. Resultatet fördelar sig på verksamhetsområden enligt nedan; Resultat per verksamhetsområde: Ack utfall * Ack utfall * Allmäntandvård 16,9 16,0 Specialisttandvård 15,8 13,2 Forskning och utbildning 0,0 1,1 Förvaltningsgemensamt 6,0 0,0 Finansiering av eget kapital -4,0-3,0 SUMMA: 34,7 27,3 *Preliminär kostnad för resultatdelning ingår i periodens resultat för allmäntandvård med 15,4 mnkr och för specialisttandvård med 3,6 mnkr att jämföra med motsvarande period föregående år allmäntandvård 13,9 mnkr och specialisttandvård 2,4 mnkr. Allmäntandvårdens resultat på +16,9 mnkr fördelar sig enligt nedan: Allmäntandvård, resultat per verksamhetsgren Ack utfall (resultatmarginal %) Ack utfall (resultatmarginal %) Tandvård för Barn och unga vuxna 5,3 (1,6 %) 12,6 (3,7 %) Vuxentandvård (prislistefinansierad vård) 5,0 (1,0 %) -8,6 (-1,6%) Frisktandvård 6,5 (4,1 %) 12,0 (9,0%) Summa 16,8 (1,7 %) 12,0 (1,6 %) Specialisttandvården redovisar ett resultat på +15,8 mnkr och samtliga specialiteter förutom parodontologi, endodonti och protetik redovisar ett positivt resultat. Dessa tre specialiteter är till stor del finansierade av externa tandvårdsintäkter och har naturligt ett försämrat resultat efter semesterperioden och kommer förbättra sitt resultat under hösten. Förvaltningsgemensamt har ett förbättrat resultat jämfört med föregående år, delvis beroende på en ändrad prisbild för regiongemensamma tjänster. Helårsprognos Förvaltningens prognos för 2015 är +5 mnkr, en positiv avvikelse mot helårsbudget 2015 om 15 mnkr. Prognostiserat resultat utgår från att kostnader hänförda till disposition av eget kapital (10 mnkr) balanseras av ett positivt resultat i verksamheten om 15 mnkr. Prognosen är positiv främst på grund av en god intäktsutveckling, god patienttillgång och en lägre kostnadsutveckling av personalkostnader än beräknat. Detta beror i huvudsak på en negativ löneglidning på grund av pågående generationsväxling. Osäkerheten i prognosen och den enskilt största riskfaktorn som kan påverka prognosen negativt är en eventuell försämrad bemanningssituation.

23 Sida 20(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Särskild redovisning av kostnadsslag enligt koncernkontorets anvisningar: Periodutfall (mnkr) Prognos 2015 (mnkr) Konsultkostnader 2,5 3,5 IT tjänster*) 3,2 4,0 *) inkl kostnad för sms-påminnelser 6.2 Eget kapital I affärsplan 2015 finns beslut om disposition av eget kapital om sammanlagt 10 mnkr. I periodutfall augusti 2015 redovisas kostnader om totalt 4,0 mnkr fördelat enligt nedan: 0,6 mnkr för projektering av nästa generations tandvårdssystem 1,0 mnkr för utvecklingskliniken vid Kvillebäcken 0,7 mnkr hälsostyrd vård 0,7 mnkr ökade insatser för medarbetarnas kompetensutveckling 1,0 mnkr för larm och passagesystem på Odontologen Förvaltningens helårsprognos om + 5 mnkr, utgår från att ovanstående aktiviteter kommer att förbruka beslutade 10 mnkr. 6.3 Investeringar Investeringar inom Folktandvården består i huvudsak av inköp av utrustning i samband med om- eller nybyggnationer. Därtill kommer investeringar föranledda av verksamhetsförändringar och ersättningar av uttjänt utrustning. Kliniker med modern standard är en viktig del av varumärket Folktandvården, både för kunder och medarbetare. Folktandvården Västra Götaland har sedan 2007 kraftfullt satsat på att utveckla och förnya våra lokaler. Arbetet fortsätter under 2015 i en allt intensivare takt. Under perioden fram till och med augusti har följande kliniker färdigställts efter omfattande renovering: Gråbo Biskopsgården, Göteborg Öckerö Tidaholm Bollebygd Landvetter Mun-H Center, Odontologen, Göteborg

24 Sida 21(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Arbetet med åtgärder av varumärkesstärkande karaktär, ombyggnad av i huvudsak väntrum, reception och i förekommande fall övriga ytskikt, fortsätter även under Dessa insatser ger en kvalitetsförbättring i publika ytor till en mindre investering. Varumärkeshöjande insatser har hittills under 2015 genomförts i: Götene Rörstrand, Lidköping Skultorp, Skövde Ortodontikliniken, Borås Parallellt med genomförande av ovanstående ombyggnationer pågår planering av kommande insatser. Under året har initiativ tillsammans med externa aktörer inneburit att ny lokalisering i Kungshamn, Henån och Angered kommer att genomföras. Vidare planeras nyetablering på Hisingen, ett område som är under stor expansion. Inom specialisttandvården fortgår planeringen tillsammans med Skaraborgs sjukhus och Västfastigheter av nytt specialisttandvårdscentrum vid Skaraborgs sjukhus. Under förutsättning att beslut fattas beräknas byggstart ske under Inom specialisttandvården pågår också aktiviteter inom övriga fyra specialisthus samt vid ortodontikliniken Vänersborg/Trollhättan. Under 2014 investerades i den första av två mobila tandvårdskliniker. Den mobila kliniken är en komplett klinik med två behandlingsrum där all vård kan bedrivas. Den är ett komplement till klinikernas uppdrag och verksamhet, i avsikt att i första hand öka tillgängligheten. Denna första klinik är nu i drift inom allmäntandvårdens område väster. Upphandling är genomförd inför investering av den andra mobila tandvårdskliniken. Färdigställandet pågår under hösten 2015 med leverans kring årsskiftet 2015/2016. Folktandvårdens investeringsutgifter till och med augusti är 36 mnkr. Genomförda investeringar avser del av lokalanpassningarna enligt ovan samt inköp av utrustning i huvudsak i samband med dessa. Därutöver har reinvesteringar gjorts av 40 dentala utrustningar. Folktandvårdens investeringsplan för 2015 uppgår till 61 mnkr. Helårsprognos för årets investeringar innevarande år uppgår till 53 mnkr. Avvikelsen mot ursprunglig plan beror på planerade projekt som, utanför vår möjlighet till påverkan, inte kan genomföras förrän Detta påverkar behovet av investeringsutrymme Åtgärder vid ekonomisk obalans Folktandvården redovisar på förvaltningsnivå inga ekonomiska obalanser efter augusti månad.

25 Sida 22(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar -1-3 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner

26 Sida 23(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter

27 Sida 24(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Totalt Avskrivningar och nedskrivningar

28 Sida 25(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Avskrivningar Maskiner och inventarier Totalt Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden

29 Sida 26(26) Delårsrapport Folktandvården Västra Götaland augusti 2015 Vid årets början Nyanskaffningar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 1 0 Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder, internt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

30 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FTV Folktandvården Handläggare: Kjell Einarsson Telefon: E-post: Till tandvårdsstyrelsen Nytt centra för specialisttandvård i samverkan mellan Folktandvården och Skaraborgs sjukhus Förslag till beslut Tandvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. under förutsättning av att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgift och evakueringskostnader samt ett utökat låneutrymme för konstinvestering, föreslår tandvårdsstyrelsen att regionstyrelsen beslutar att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. Sammanfattning av ärendet Folktandvården och Skaraborgs Sjukhus har tillsammans aviserat ett behov av lokaler för ett specialisttandvårdscentrum i Skövde som ett av fem specialistcentrum i Västra Götalandsregionen. Projektets genomförande är en viktig del i en långsiktigt komplett specialisttandvård i Skaraborg. I förslaget inkluderas detta behov samt att sjukhusets ledning och administration skapar en ny administrativ miljö. Föreslagna ytor för konferens, möte och utbildning är planerade att samutnyttjas mellan berörda förvaltningar. Projektet ger även förutsättningar för fortsatt upprustning och PCB-sanering av Skaraborgs Sjukhus Skövde genom att ytor frigörs i tillräcklig omfattning inom befintliga lokaler. Föreslagen lösning omfattar m² i nybyggd lokal i anslutning till sjukhuset, fördelad på tre plan. Under förutsättning av genomförandebeslut under 2015 är bedömt ianspråktagande av lokalerna andra kvartalet POSTADRESS: Folktandvården Ledningskontor Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

31 Tandvårdsstyrelsen (3) Ekonomi (2015 års kostnadsläge) Totalt investeringsbelopp 230 mkr mkr mkr mkr mkr Belopp avseende konstinvesteringar uppgår till max 2,3 mkr med en avtalstid om 20 år. Ny hyra/år vid nybyggnation uppgår till 10,3 mkr. Den nya hyran fördelas: Folktandvården 2,5 mkr/år (1 971:-/m2) Skaraborgs sjukhus, käkkirurgi 1,4 mkr/år (1 971:-/m2) Skaraborgs sjukhus, administration 6,4 mkr/år (1 642:-/m2) Hyresgästens accept Folktandvården och Skaraborgs sjukhus tecknar interna upplåtelseavtal. Tidplan Utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt VGR:s investeringsmodell för nybyggnation samt de tider som respektive moment inkluderar från beslut till verksamhet i drift ges följande tidsplan: 2013 september: Nominering 2014 december Beslut kvartal 2 Systemhandling klar 2015 kvartal 4 Beslut 2 (genomförandebeslut) 2016 kvartal 2 Upphandling entreprenad 2018 kvartal 3 Inflyttning Samråd Samverkan i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) genomfördes den 21 september FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

32 Tandvårdsstyrelsen (3)

33 NYTT CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD I SAMVERKAN MELLAN FOLKTANDVÅRDEN OCH SKARABORGS SJUKHUS SÄKERSTÄLLA LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD SAMT FRIGÖRA YTOR FÖR PCB-SANERING SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

34 Sida 2 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

35 INNEHÅLL 1 INLEDNING SID 5 2 BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING SID 6 3 VERKSAMHETEN SID Folktandvården sid Skaraborgs Sjukhus sid 11 Käkkirurgi sid 11 Administrativ stödverksamhet sid 11 4 TOMT SID BYGGNAD SID Orientering sid Planuppbyggnad och disposition sid 15 Plan sid 16 Plan 1 och sid 17 Gård sid Flexibilitet sid Gestaltning sid 20 Yttre gestaltning sid 20 Inre gestaltning sid 22 Konstnärlig utsmyckning sid Konstruktion sid 23 Grundläggning sid 23 Stomme sid 23 Energi sid 24 Täthet, infiltration sid 24 U-värden, byggnadsdelar inkl. köldbryggor sid 24 Miljö sid Hållbarhet sid 25 Hållbarhet sid 25 Miljö sid 25 Energi sid 26 Brandskyddsbeskrivning sid 28 forts. nästa sida SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 3

36 VVS-tekniska system sid 29 Utrymmen sid 30 Säkerhet sid 30 Energieffektivitet sid 30 Komfortsystem, klimathållning sid 30 Dagvatten sid 31 Spillvatten sid Medicinska gaser sid El-, tele- och transportsystem sid 32 Tillgänglighet sid 32 Kraftsystem sid 32 Belysningssystem sid 32 Kommunikationssystem sid 33 Säkerhetssystem sid 33 Transportsystem sid 33 6 UTRUSTNING SID Folktandvården sid Skaraborgs Sjukhus sid 35 Käkkirurgi sid 35 Administrativ stödverksamhet sid 35 7 TIDER SID 36 8 GENOMFÖRANDE SID 37 9 INVESTERINGSUTGIFTER OCH HYRESEFFEKTER.... SID EKONOMI SID Folktandvården sid Skaraborgs Sjukhus sid FAKTA SID Area sid Våningshöjder sid Projektorganisation sid FRAMTAGNA HANDLINGAR SID BILDKÄLLOR SID 41 Sida 4 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

37 1 INLEDNING Folktandvården och Skaraborgs Sjukhus har tillsammans aviserat ett behov av lokaler för ett specialisttandvårdscentrum i Skövde som ett av fem specialistcentrum i Västra Götalandsregionen. Projektets genomförande är en viktig del i en långsiktigt komplett specialisttandvård i Skaraborg. I förslaget inkluderas också att skapa en gemensam miljö för sjukhusets ledning och administrativa stödverksamhet. I anslutning till lokalerna för administrativ stödverksamhet planeras även mindre och större utbildnings- och möteslokaler med modern teknik som på ett resurseffektivt och hållbart sätt underlättar kompetens- och informationsöverföring. Lokalerna görs tillgängliga för såväl vård som stödpersonal och på sikt även patienter i framtidens sjukvård. Projektet ger även förutsättningar för fortsatt upprustning och PCB-sanering av Skaraborgs sjukhus Skövde genom att ytor frigörs i tillräcklig omfattning inom befintliga lokaler. Föreslagen lösning omfattar m² BTA nybyggd lokal i anslutning till sjukhuset, fördelad på tre plan. Med ett genomförandebeslut under 2015 bedöms lokalerna vara klara för inflyttning under tredje kvartalet SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 5

38 2 BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING I dag finns specialisttandvården på Skaraborgs Sjukhus Skövde lokaliserade på olika våningsplan i sjukhuset och i lokaler som inte är ändamålsenliga. I den föreslagna nybyggda lokalen ska specialisttandvårdscentrum finnas med Folktandvårdens specialisttandvård inklusive sex specialiteter samt sjukhusets käkkirurgiska verksamhet. Att specialisttandvården även fortsättningsvis är lokaliserad på Skaraborgs sjukhus Skövde innebär stora fördelar, bland annat vad gäller medicinsk säkerhet för såväl patienter som medarbetare. Det finns möjlighet att vidareutveckla det nära samarbetet och kontaktvägarna som är etablerade mellan ett flertal medicinska specialiteter och specialisttandvården. Folktandvårdens och Skaraborgs sjukhus bedömning är att lokaliseringen vid sjukhuset ger de bästa vårdmässiga fördelar för verksamheten ur patient- och medarbetarperspektiv och särskilt för de patienter som är gemensamma mellan sjukvård och tandvård. Förslaget skapar möjlighet att samordna lokaler och funktioner för effektivare utnyttjande av resurser. Ett komplett specialistcentrum är attraktivt för såväl patienter, personal och allmäntandläkare i närområdet som blivande specialister som ska välja utbildningsort. Förslaget innebär att Folktandvårdens specialisttandvård och sjukhusets käkkirurgiska verksamhet samlokaliseras vilket ger utökade möjlighet till samordning till nytta för patienten. Skaraborgs Sjukhus ska vara ett hållbart sjukhus med god hälso- och sjukvård. För att utföra uppdraget och nå samtliga mål ur såväl patientens, medarbetarens och Västra Götalandsregionens perspektiv krävs åtgärder på både kort och lång sikt. En grundläggande förutsättning för uppdraget är tillgången på ändamålsenliga lokaler. Ett ytterligare viktigt motiv för att förändra befintliga lokaler är att kunna evakuera i tillräcklig omfattning för att säkerställa fastighetens planerade upprustning och PCB-sanering till I dagsläget finns inga evakueringsmöjligheter inom fastigheten, utan förändringar får ske stegvis med stor påverkan på den dagliga verksamheten. I kombination med att vissa delar av sjukhusets modernisering kräver mer yta, där vårdavdelningar med flerpatientrum ersätts med 1-2-patientrum, och den medicinsktekniska utvecklingen ställs andra krav på lokalens utformning. Sida 6 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

39 I samverkan mellan Folktandvården och Skaraborgs sjukhus tillsammans med Västfastigheter skapas genom den föreslagna nybyggnation fördelar som: Frigörande av lokaler för ett komplett specialisttandvårdscentrum, vilket ger förutsättningar för vård på lika villkor samt en lättillgänglig och jämställd vård. Samlokalisering av specialisttandvårdens verksamhet i sjukhuset skapar förutsättningar för en sömlös, integrerad och kunskapsbaserad vård med hög flexibilitet och med ett högt resursutnyttjande. Tillgång till evakueringsyta möjliggör färdigställande av myndighetskravet om PCB-sanering. Sanering kan inte genomföras i pågående verksamhet vilket i sin tur medför stora behov av evakueringsytor. Anpassning av lokaler för framtida vårdbehov. Tillgång till ändamålsenliga lokaler för möten och administrativ stödverksamhet, vilket bland annat skapar förutsättningar för ett standardiserat arbetssätt och god arbetsmiljö. Den föreslagna byggnationen bidrar på flera olika sätt till att utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att utveckla sammanhållna vårdprocesser, att erbjuda goda möten i vården och att vara en attraktiv arbetsgivare. Att på detta sätt lösa båda verksamheternas behov av nya lokaler, ser både Skaraborgs Sjukhus och Folktandvården som en möjlighet att tillsammans effektivt använda tillgängliga resurser så att det gynnar såväl patienter och medarbetare. Sedan projektet initierades har ett gemensamt arbete mellan Skaraborgs Sjukhus, Folktandvården och Västfastigheter genomförts. En gemensam förstudie var framtagen till september 2013, vilken fastställdes i respektive styrelse under hösten Regionstyrelsen fattade i december 2014 beslut om att prioritera projektet för senare slutligt ställningstagande i form av genomförandebeslut. Det gemensamma arbetet fram till augusti 2015 har präglats av en gemensam inriktning att nå ett gemensamt mål och därtill ett stort engagemang från verksamhet och ledning. Systemhandlingen beskriver en verksamhet och ett projekt för uppförande av ny byggnad i anslutning till Skaraborgs sjukhus. Den totala nybyggnadsytan är m² BTA i tre våningar ovan mark samt m² BTA teknikutrymme/grund i plan 0. Beräknad investeringsutgift är 230 Mkr (kostnadsläge augusti 2015), ny hyra uppgår till totalt 10,3 Mkr (kostnadsläge 2015). Fördelning av hyra och finansiering framgår i kapitel 9 Investeringsutgifter och hyreseffekter samt i kapitel 10 Ekonomi. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 7

40 3 VERKSAMHETEN Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska den vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. Detta ska ske genom att: Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet. Arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Utveckla sammanhållna vårdprocesser. Erbjuda goda möten i vården. Vara en attraktiv arbetsgivare. Utveckla och ta aktivt del av ny kunskap. 3.1 FOLKTANDVÅRDEN Folktandvården ansvarar för de specialiteter inom specialisttandvården som anges nedan. De käkkirurgiska verksamheten som också är placerad på plan 3 och i delar integrerad med Folktandvårdens verksamhet, är organiserad inom Skaraborgs sjukhus och berörs nedan under avsnitt 3.2. Utgångspunkter för specialisttandvårdens uppdrag är regionfullmäktiges, regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. Specialisttandvårdens uppdrag omfattar: 1) Klinisk specialisttandvård Vård av remisspatienter. Det största uppdraget är att bedriva klinisk specialisttandvård efter remiss. Specialisttandvården tar årligen emot drygt remisser från hela regionen. Cirka 16 % av remisserna kommer från övrig hälso- och sjukvård. Vård av sällanförekommande tillstånd och högspecialiserad vård. 2) Undervisning och kunskapsöverföring Utbildning av blivande specialister. Samverkan med Institutionen för Odontologi vid utbildning av tandläkare och tandhygienister. Kunskapsöverföring till allmäntandvård. Konsultationer samt deltagande i ronder och terapimöten med behandlare från hälso- och sjukvården. 3) Kvalitetsutvärdering och forskning Sida 8 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

41 4) Övriga uppdrag, exempelvis Samverkan inom regionens hälso- och sjukvård samt med berörda myndigheter för förebyggande av sjukdom och för förbättrad munhälsa och allmän hälsa. Samverkan med specialistföreningar och patientföreningar. För att kunna fullfölja uppdraget är specialisttandvården organiserad i specialistcentrum, där ett av fem centrum finns vid Skaraborgs sjukhus Skövde. Vid specialistcentrat i Skövde bedrivs specialisttandvård inom specialiteterna bettfysiologi, endodonti, käkkirurgi, pedodonti, parodontologi och oral protetik. Förutom dessa specialiteter bedrivs även sjukhustandvård. Vid specialisttandvården på Skaraborgs sjukhus omhändertas årligen cirka remisser och cirka patientbesök. Specialisttandvården är en viktig del av tandvården i Västra Götaland och har en stödjande funktion till Folktandvårdens och privattandvårdens allmäntandvård samt övrig hälso- och sjukvård. Ett komplett specialisttandvårdscentrum som ger vård på lika villkor är attraktivt för såväl allmäntandläkare som blivande specialister som ska välja utbildningsort inför sin specialistutbildning. Genom ett specialisttandvårdscentrum ges förutsättningar för att erbjuda en lättillgänglig vård som ges på jämlika och jämställda villkor för remitterade patienter. Förutsättningar kan därmed skapas för vård på lika villkor samt utveckling av vårdverksamhet för befolkningen i det geografiska närområdet. Specialistcentrat erbjuder ett brett utbud av behandlingsalternativ i närmiljö, vilket ökar servicenivån och många gånger förkortar vårdtiden. Ett komplett specialistcentrum möjliggör ett multidisciplinärt omhändertagande av patienten vid såväl terapiplanering som behandling. Att alla specialiteter finns representerade på centrat kan vara avgörande för vilken vård patienten väljer. Den föreslagna byggnationen ger förutsättningar för att kunna fullfölja specialisttandvårdens uppdrag som anges ovan samt uppfylla de regionövergripande målen. Mål som innebär att utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att utveckla sammanhållna vårdprocesser, att erbjuda goda möten i vården och att vara en Illustration del av fasad SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 9

42 attraktiv arbetsgivare. Den föreslagna byggnationen bidrar på flera olika sätt till att ambitioner och målsättningar kan infrias vad gäller kompetensförsörjning, arbetsmiljö och miljöpolitiskt program. Förslaget är utvecklat enligt ett koncepttänkande som medger flexibilitet i användning av behandlingslokaler och administrativa utrymmen. Detta för att underlätta framtida organisationsoch verksamhetsutveckling för de olika specialiteterna inom tandvården. Lokalutformningen ger därmed förutsättningar för att klara den kostnadsökning investeringen innebär. Folktandvården har under flera år påtalat behovet av att kunna samla specialisttandvården till gemensamma och ändamålsenliga lokaler på Skaraborgs sjukhus. Ambitionen från Folktandvården är en gemensam enhet för att kunna utveckla och effektivisera verksamheten samt ta vara på samordningseffekter ur ett verksamhets- och ekonomiskt perspektiv, allt till nytta för patienten. Utgångspunkten är att samla samtliga specialiteter (exklusive tandreglering) till gemensamma lokaler tillsammans med den käkkirurgiska verksamheten. Specialisttandvården vid Skaraborgs sjukhus gjorde 2013 en analys av nuvarande verksamhet samt en bedömning av verksamheten fram till Verksamhetens omfattning 2020 bedöms öka till ca remisser och ca patientbesök, en ökning främst hänförd till sjukhustandvård med hänsyn till befolkningens vårdbehov och volymförändring. I analysen omhändertogs även framtida lokalbehov i form av behandlingsrum och övriga ytor. Hänsyn tas till genomförande av pågående produktions- och kapacitetsplanering som kraftfullt förbättrar rumsutnyttjandet och därtill ett högt samutnyttjande av tjänsterum och administrativa ytor. Sida 10 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

43 3.2 SKARABORGS SJUKHUS Skaraborgs Sjukhus Skövde byggdes mellan åren 1968 och 1976 och har en byggnadsstruktur som består av en avlång huskropp i åtta våningar med vårdavdelningar kombinerat med två låghusdelar som inrymmer mottagningar, behandlingsrum och operationsavdelning. För att kunna erbjuda en god vård enligt Västra Götlandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård och för att bli ett hållbart sjukhus behövs samverkan emellan olika verksamheter. Sjukhusets uppdrag att tillgodose befintliga och framtida behov hos patienter, säkra arbetsprocesser, tillse medarbetarnas arbetsmiljö och klara ekonomin ställs mot krav där byggnadernas utformning och tillgång är avgörande. Ett koncept har tagits fram av Västfastigheter för att identifiera tänkbara scenarier för utbyggnad och framtida utveckling till ett hållbart sjukhus. Av konceptet framgår att ny- och ombyggnationer behövs för att tillgodose kommande behov och verksamhetsmål. Möjligheten att utveckla byggnader och infrastruktur vid sjukhuset i Skövde är stor och ett kontinuerligt arbete pågår kring verksamhetsutveckling och identifiering av långsiktigt hållbara lösning. Käkkirurgi Den byggnad som planeras inrymma specialisttandvård och sjukhusadministration ligger i linje och inkluderas med intentionerna med denna framtidsvision. (utdrag från Skaraborgs sjukhus Skövde fysisk utvecklingsplan framtidsvision 2013) I uppdraget för Skaraborgs sjukhus ingår käkkirurgisk verksamhet och odontologisk röntgen. Den käkkirurgiska verksamheten samlokaliseras med övrig specialisttandvård för att samutnyttja tandvårdens lokalbehov och effektivisera patientflödena. Ett specialisttandvårdscentrum i en byggnad på Skaraborgs sjukhus skulle uppmuntra samverkan mellan olika verksamheter. Detta bidrar till hållbarhet, kunskapsspridning emellan verksamheter, attraktiv arbetsmiljö med kompetensutveckling i enlighet med regionens visioner och utvecklingsstrategier. Arbete över organisationsgränserna underlättar även för patienten i mötet med vården. Administrativ stödverksamhet Ett omfattande arbete som syftar till att skapa en totalbild av framtida behov är under utveckling (Skaraborgs sjukhus Skövde fysisk utvecklingsplan framtidsvision 2013). En kritisk faktor som redan identifierats är bristen på evakueringslokaler. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 11

44 Det har medfört omfattande logistikproblem i samband med utvecklings- och ombyggnadsarbeten som genomförs löpande vid Skaraborgs Sjukhus Skövde. Problematiken är komplex på grund av den tidsplan som myndighetskravet på sanering av PCB innebär. Genom att flytta sjukhusets administrativa stöd till en byggnad avsedd för detta ändamål kan flera olika fördelar uppnås: Lokaler frigörs som ur ett verksamhets- och logistikflöde bättre passar för vård och lokalplanering ger möjlighet till bättre patientflöden och samband för verksamheten. Infrastruktur med tekniska och medicinska installationer kan användas mer effektivt vilket ökar möjlighet till att skapa förbättrade patientprocesser. Genom att frigöra yta får sjukhuset tillgång till den evakueringsyta som är avgörande för flexibilitet och effektivitet i samband med rotation och anpassning av framtida vårdbehov utifrån både förnyelse och anpassning av befintliga lokaler. Genom att skapa ändamålsenliga lokaler som möjliggör en enhetlig sammanhållen stödverksamhet skapas goda förutsättningar för att tillgodose standardiserat arbetssätt, kunskapsöverföring och god arbetsmiljö. Där kan ges ett mer professionellt och effektivt stöd till vårdverksamheten vilket i förlängningen syftar till att tillgodose patienternas behov. I anslutning till lokalerna för administrativ stödverksamhet planeras även mindre och större utbildnings- och möteslokaler med modern teknik som på ett resurseffektivt och hållbart sätt underlättar kompetens- och informationsöverföring. Lokalerna görs tillgängliga för såväl vård som stödpersonal och på sikt även patienter i framtidens sjukvård. Sida 12 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

45 4 TOMT Sjukhuset byggdes i stadens nordvästra utkant under en relativt kort tidsperiod, mellan år 1968 och 1976, som ett centralsjukhus för Skaraborgs län. Den ursprungliga byggnaden består av en avlång huskropp i åtta våningar som rymmer vårdavdelningar. Den höga byggnaden kompletteras av tvåvåningsdelar med mottagningar, behandlingsrum och operationsavdelningar. Arkitekturen är tidstypisk och har repetitivt uttryck. Planlösningen har en tydlig kommunikationsstruktur. Nybyggnaden planeras i sjukhusområdets nordöstra hörn. Tomten som byggnaden planeras på är plan och består i huvudsak av parkerings- och gräsytor. Marknivån ligger ett våningsplan lägre i förhållande till befintliga huvudentrén i mottagningsblocket. N Sjukhusområdet är omgivet av skogs- och ängsmark med goda möjligheter till framtida expansion. Flygfoto av sjukhusområdet idag med tomten för nybyggnaden markerad Flygfoto med visualisering av nybyggnaden N SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 13

46 5 BYGGNAD 5.1 ORIENTERING Den nya byggnaden planeras i tre våningsplan ovan mark (plan 1, 2 och 3) samt källare (plan 0). Den östra sidan vetter mot entréområdet med sina angöringsoch parkeringsytor samt huvudentré. På norra sidan av nybyggnaden planeras för ny personalentré i anslutning till närliggande väg. Befintlig vägdragning planeras om för att sänka farten på förbipasserande trafik och ge plats för parkeringsplatser. I söder ansluter husen till befintligt hus 19 med direkt koppling mot mottagningsblocket via Gula gatan till huvudentrén. Planlösningen är i stor omfattning generell för att kunna underlätta framtida organisations- och verksamhetsutveckling. entré personal Hus 12 Gula gatan Hus 19 HUVUD- ENTRÉ N Situationsplan N Sida 14 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

47 5.2 PLANUPPBYGGNAD OCH DISPOSITION Projektets två huvudverksamheter är specialisttandvården, vilken är placerad på plan 3 i nybyggnaden, samt administrativ stödverksamhet, vilken är placerat på plan 1 och 2. Det är samma plan i vilket huvuddelen av mottagningarna inom sjukhuset idag är lokaliserade. Från huvudentrén på plan 2 når patienter nybyggnaden via Gula gatan och hus 19. I anslutning till mottagningsblocket planeras hiss och trappa för patienter och personal. På plan 1 planeras en entré på byggnadens norra sida. Här finns internt trapphus med hiss avsedd för personal. Den valda formen utgår från en byggnad med dubbelkorridor i öst-västlig rikning närmast mottagningsblocket och smalare omgärdande huskroppar med enkelkorridorer som omsluter en gård. Det ger goda möjligheter att planera för mottagning med närhet och korta avstånd mellan funktioner närmast mottagningsblocket samt skapa ljusa och luftiga arbetsmiljöer i resten av byggnaden. HUS 12 Gula gatan till mottagningar PLAN 3 SPECIALISTTANDVÅRD från huvudentré PLAN 2 ADMINISTRATIV STÖDVERKSAMHET personalentré PLAN 1 ADMINISTRATIV STÖDVERKSAMHET PLAN 0 TEKNIK HUS 19 Disposition våningsplan SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 15

48 Plan 3 Utgångspunkten för specialistandvården har varit att skapa en gemensam verksamhet ett centrum. För patienten ska detta vara tydligt. Det första man möter är en gemensam receptionsdel och ett ljust gemensamt väntrum som har kontakt med gården. De olika specialiteternas behandlingsrum och stödfunktioner är grupperade närmast mottagninsgblocket där även inre väntrum ger möjlighet till mer avskild väntan. I byggnadens västra del ligger Käkkirurgin med 4 behandlingsrum och 3 operationssalar. I de östra byggnadsdelarna har Folktandvårdens olika specialister 17 behandlingsrum där möjlighet till ytterligare ett rum finns. Närmast entrén finns ett gemensamt större behandlingsrum med möjlighet att behandla patienter som är sängliggande. Behandlingsrummen är generellt utformade vilket ger en flexibilitet och möjlighet att förändra utifrån nya odontologiska behov och ändrade samband. N Ytor plan 3 FÖRKLARINGAR YTOR Expeditioner och mötesrum Personalrum och pausutrymmen Undersökningsrum och behandlingsrum Stödfunktioner Hissar och trapphus Teknik Väntrum och reception Sida 16 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

49 Plan 1 och 2 På plan 1 och 2 planeras för administrativ stödverksamhet. Lokalerna skall stödja ett flexibelt arbetssätt där det finns rum för både permanenta men också tillfälliga arbetsplatser. Möteslokaler, konferensrum och tysta enskilda rum för samtal är integrerat i planen. Idag finns även ett ökat behov av rum för olika funktioner, till exempel rum för enskilda samtal, kreativa rum och möteslokaler. Utveckling från det traditionella cellkontoret till flexibelt arbetssätt tas fram för att effektivare använda lokalerna. Flexibelt arbetssätt stödjer det arbete personalen ska utföra under dagen, vilket kan se annorlunda ut nästa dag. På vardera våningsplanet finns ett gemensamt lunch-/pausrum med plats för alla som arbetar på respektive våning. Detta rum kan lätt anpassas och användas för interna möten. N Ytor plan 2 FÖRKLARINGAR YTOR Expeditioner och mötesrum Personalrum och pausutrymmen Väntrum och reception Stödfunktioner Hissar och trapphus Teknik SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 17

50 Gård Innergården ska erbjuda personalen möjlighet att komma ut en stund, kanske äta sin lunch och när vädret tillåter ge möjlighet att hålla en utekonferens. De upphöjda planteringsbäddarna bildar gångar och rum som under dygnets mörka timmar belyses för att även då kunna uppleva utemiljön, om än inifrån huset. Inslag av spegelglas på den skuggigare delen av gården reflekterar ljuset och för tankarna till vatten. Slät betongsten är tillgängligt och lättskött, liksom planteringarna med omväxlande lågväxande marktäckare, perenner, friväxande buskage och häckar. Viktigt är att växtvalet gör att gården kan upplevas vacker även vintertid. sittbänkar matplats låg plantering - marktäckare låg plantering - marktäckare låg plantering - marktäckare hög plantering - buskar utekonferens hög plantering - buskar/berså låg plantering - marktäckare speglingar belysning ventilationsbyggnad hög plantering - buskar låg plantering - marktäckare N Illustration innergård Inspirationsbilder innergård Sida 18 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

51 5.3 FLEXIBILITET För att kunna ge förutsättningar för flexibilitet är det viktigt att byggnadens ram är så tillåtande som möjligt. Vårdens byggnader ska kunna användas under lång tid och därför måste mått och stomsystem ta hänsyn till detta. Nybyggnadens mått och bärande delar är delvis uppbyggda efter specialisttandvårdens funktionsmått och krav på storlek för behandlingsrum. Måtten styrs också av önskan om en stor andel egna expeditionsrum och om en flexibilitet mellan de olika måttkrav dessa rum har. Relationen mellan andelen behandlingsrum och expeditioner ska i viss utsträckning kunna förändras efter ökade eller minskade verksamhetsbehov. Tre expeditioner kan således slås ihop och bli två behandlingsrum. Möjligheten att förändra fönstersättning efter verksamhetsförändringar på längre sikt underlättas av att det endast görs ett hål i varje fasadelement i stommen. Innerväggar, utfackningsväggar och fönster kan flytta inom ramen för dessa hål. Hålen i betongelementen har gjorts med så stor bredd som varit konstruktivt möjligt utan att åsidosätta den grundläggande tanken om att minimera mängden betong av miljömässiga skäl. Den generella fönstersättningen och mått på fönster utgår från den bärande stommens mått samt en önskan om att optimera dagsljusinsläpp vid stor andel cellkontor med relativt djupa rumsmått. Samtliga fönster i arbetsrum och behandlingsrum är öppningsbara. betongelement håltagning Princip betongmodul, fasad Princip betongmodul, vertikalt snitt FÖRKLARINGAR bärande stomelement Princip betongmodul, horisontellt snitt icke-bärande delar SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 19

52 5.4 GESTALTNING Yttre gestaltning Den nya byggnadens volym är formad med utgångspunkt i sjukhusets befintliga grundstruktur. Byggnaden är anpassad efter den lägre delen av sjukhuskroppen och utgör en pendang till det nyuppförda BK (Barn- och Kvinnoprojektet) på områdets södra sida. Liksom BK har nybyggnaden en ljus fasad och ett återhållsamt uttryck. Nybyggnaden har behandlats som en sluten kropp där gård och öppningar är perforeringar, hål i volymen. Håltagningar och utkragningar balanserar varandra väl och den generella indelningen ger ett rent och harmoniskt uttryck. Fasadmaterial är valt med tanke på hållbarhet och möjlighet till framtida förändringar. Ljusa keramikplattor med varierande yta och glans ger liv åt volymen. Tanken är att fasaden skall upplevas varierande beroende på avstånd och vara intressant även på nära håll. Skiftningarna ger liv och spelar med ljuset. Som kontrast och komplement har omfattningar runt öppningar och fönster ett avvikande material i en varm ton i smygar och utkragningar. Illustration närbild fasad Fasad mot norr Sida 20 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

53 Fasad mot öster SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 21

54 Konceptskiss träffpunkt Exempel kulör- och materialval Inre gestaltning Målsättningen med gestaltningen är att skapa en lugn men också upplevelserik inre miljö för både patienter och personal i samtliga plan. Med utblickar i korridorer och öppningar mot den inre gården är det lätt att orientera sig och skapa ljusa lokaler. I de administrativa delarna av plan 1 och 2 är färgvalen diskreta i kombination med träslag och textiler i inre gestaltningen. Systemväggar med mycket glas bidrar till ljusa korridorer och ett luftigt uttryck. På plan 3, Specialisttandvården, ska mötet med vården vara välkomnande och positivt. Det gemensamma entrérummets och receptionsdelens utformning är viktiga områden. Här kan del av det stora väntrummet anpassas efter barn och en annan del tillåta mer lugn väntan. En väl synlig, öppen och ljus reception mot innergården ger god möjlighet till personlig kontakt och service. Längre in i verksamheten finns mindre platser för väntan närmare behandlingsrummen. En strävan är att den inre miljön ska utstråla helhet och upplevas samordnad. Inom Folktandvården finns också idag ett väl inarbetat koncept för material och kulörval. Även viss del av den fasta inredningen har specialanpassats och blivit mer miljöskapande, till exempel i behandlingsrum. Detta kommer bli ett övergripande koncept även för Käkkirugin. Sida 22 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

55 Konstnärlig utsmyckning Konsten tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Konsten påverkar sin betraktare både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. Konstens motivering kan sammanfattas enligt följande: Trapphusets fasad ger plats för konstnärlig utsmyckning Skapa en god och estetisk tilltalande miljö. Skapa en känsla av lugn och trygghet. Väcka nyfikenhet. Identitetsskapande för verksamheten. Regionens ansikte utåt - alla lokaler är representativa lokaler. 5.5 KONSTRUKTION Grundläggning Grundläggning av byggnadsstommen utförs med grundplattor under pelare respektive längsgående sulor under väggar på naturligt lagrad friktionsjord. Golv i plan 0 är platta på mark. Golvet utförs avskilt från underliggande grundkonstruktioner med isolerande och fuktskyddande lager av cellplast och plastfolie. Källarväggar är av platsgjuten betong och utförs motfyllda. Källarväggarna värmeisoleras och fukt skyddas med dränerande cellplastkulor med ett materialavskiljande lager membranisolering. Närmast utanpå det återfylls med befintliga massor. Stomme Överbyggnadens stomme utförs med ytterväggar av prefabricerade betongelement samt stålbalkar på betongfyllda stålpelare. Stor omsorg läggs vid montage för att åstadkomma en tät klimatskärm i fogar. Bjälklag utförs av förtillverkade förspända plattbärlag som kvarsittande form. Dessa samvekar med platsgjuten överbetong. Kompletterande avväxlingar utförs av stålbalkar på stålpelare. För att erhålla en hög flexibilitet utförs bjälklag med stora fria spännvidder. Bjälklagsbalkarna blir integrerade i bjälklagen för att på så sätt uppta minimalt utrymme på bjälklagens undersidor. Taket utgörs av ett isolerat betongbjälklag med ett tätskikt av takduk. Isolering utgörs av PIR samt kilformad cellplast för att åstadkomma erforderligt SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 23

56 Snitt genom stomme fall i lutning 1/40. Genomföringar i taket utförs på begränsat antal ställen, ben av stålrör och tätstosar för att minimera läckage och energiförluster. Eventuell luftkylare, solceller och andra tekniska installationer placeras på bärverk av stålbalkar mellan uppstickande ben av stålrör. Energi Stor vikt vid byggnadernas utformning läggs på energihushållning. Byggnadsstommens klimatskal utgörs därför av en stor andel värmeisolering samtidigt som stor omsorg också ägnas åt att åstadkomma en tät stomme/ byggnad. Till den totala energibalansen bidrar även den stommens värmetröghet med ett väsentligt tillskott. Täthet, infiltration Byggnadens luftläckage vid nybyggnad får inte överstiga 0,20 l/(s m²) omslutande area vid ±50 Pa tryckdifferens. Stor vikt läggs på utformning av elementskarvar och fogar. U-värden, byggnadsdelar inkl. köldbryggor Miljö Golv på mark U-värde 0-6 m 0,103 W/m²K >6 m 0,098 W/m²K Yttervägg, källare U-värde 0,104 W/m²K Yttervägg U-värde 0,085 W/m²K Yttertak U-värde exkl. fallkilar: 0,062 W/m²K inkl. fallkilar: 0,049 W/m²K I detta projekt, som i alla andra projekt spelar valen av ingående byggmaterial en stor roll. Dock riktas extra stort fokus på betong som byggmaterial. Från början sattes ett sparmål att projektet med BK-projektet som referens skulle minska mängden utsläpp av växthusgaser med 25% i projektet Nytt Centrum för Specialisttandvård. Rapporten Tandvårdshuset minskad miljöpåverkan från betong har framtagits i samarbete mellan ÅF och Integra där olika stomkonstruktioner och lösningar har jämförts med BK-projektet som referens. I dagsläget beräknas projektet åstadkomma en minskning med 16%. Se även stycke 5.6 Hållbarhet. Sida 24 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

57 5.6 HÅLLBARHET Hållbarhet Byggsektorn står idag för % av den globala energianvändningen och ungefär 20 % av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att klara de miljömål och utmaningar som finns krävs att hållbara val görs inom byggsektorn. Miljö Uppsatta miljömål för projektet kan sammanfattas enligt följande: Energianvändning - Västfastigheters mål om 60 kwh/m², år Miljöbyggnad - nivå Silver Innemiljö - Ljudklasser enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer - Termisk komfort enligt Vf315 Anvisning för termisk komfort - God luftkvalitet enligt Belok innemiljö Klimatpåverkan från betong minskas med 25 % Byggvaror och metoder - Byggvarubedömningen - Livscykelperspektiv skall tillämpas vid val av material och vara - Konstruktioner med minimal materialåtgång och restprodukter - Minimerad påverkan av inre och yttre miljö Miljöprogram För att säkerställa att Västfastigheters miljömål och krav uppfylls i projektet har ett projektspecifikt miljöprogram sammanställts med definierade mål och uppföljningsaktiviteter. Miljöbyggnad Projektet följer Miljöbyggnad och har som mål att uppnå nivå Silver. Slutsatsen efter projekteringen i systemhandlingsskedet är att nivå Silver bör kunna uppnås för byggnaden. Fördjupad bedömning samt eventuellt underlag för certifiering utförs i nästa skede. Minskade utsläpp av växthusgaser från betong En stor del av de utsläpp av växthusgaser som uppstår under uppförandet av en byggnad har sitt ursprung i betongproduktionen. För att minska utsläppen av växthusgaser från byggsektorn är det därför ett bra utgångsläge att undersöka möjliga åtgärder för minskade utsläpp från betongproduktionen. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 25

58 Vid projekteringen av nybygnaden har en studie gjorts där åtgärdsförslag tagits fram och utvärderats. De främsta förslagen gäller alternativa väggkonstruktioner där mängden betong och stål varierar och på så sätt även mängden utsläpp av växthusgaser. De alternativa konstruktionerna har studerats och jämförts med konstruktionen för BK-projektet. Resultatet visar att genom att välja en alternativ konstruktion kan mängden utsläpp av växthusgaser minskas. Den konstruktion som valts är det mest optimala alternativet då samtliga beaktade egenskaper vägts samman. Den valda konstruktionen har lett till minskade utsläpp motsvarande fyra års energianvändning för nybyggnaden. Områden att utveckla i nästa skede för att minska mängden utsläpp från nuvarande 16 % till eftersträvade 25 % är bland annat minskad cementandel, ändrat vct-tal med längre uttorkningstider samt ökad andel prefabricerad betong. Utsläpp av växthusgaser från betong och stål för utredda konstruktionsalternativ för Nytt Centrum för Specialisttandvård samt BK-konstruktionen Energi Bakgrund, måltal Västra Götalandsregionen har beslutat som prioriterat mål att energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska och att energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd ska halveras till år 2030 jämfört med Målet avser den specifika energianvändningen i kwh/m² och inkluderar verksamhetens energianvändning. Måltalet för nyproduktion är satt till 60 kwh/m², år, inklusive verksamhetsenergi som således gäller för nybyggnaden. Detta är ett mycket kraftfullt mål och innebär en betydligt högre målsättning än de kommande NNE-kraven, som ska gälla för offentlig sektor från och med år Sida 26 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

59 Energinivåer, kwh/m², år Måltalen avser den totala energianvändningen och innefattar till exempel: Klimathållning av byggnaden, värme/kyla Produktion av varmvatten Driftenergi, fastighetsenergi Belysning Verksamhetsenergi (datorer, vårdutrustning mm) Processkyla (datorrum, telerum mm) Prognos nybyggnaden De högt satta måltalen kräver att extraordinära åtgärder för att reducera energianvändningen vidtas. Detta innebär att mer än bara traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. För att möjliggöra en byggnad med så låga förbrukningsnivåer krävs: En klimatskärm med mycket hög prestanda avseende isolering och täthet. Fönster med mycket goda egenskaper avseende energi och sol. Optimal utformning och styrning av belysningsinstallation. Mycket energieffektiva installationssystem. Mycket hög grad av värmeåtervinning i klimatsystem. Optimering av verksamhetsenergi genom olika former av styrning (efter behov, tid etc). Energieffektiva apparater och vårdutrustning. Ett tufft energimål kräver engagemang från alla involverade. Verksamheten i en byggnad förbrukar en avsevärd del av den totala energin. För att nå uppsatta måltal för energi krävs att även verksamhetsenergin optimeras. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 27

60 En optimering av verksamhetsenergi får inte på något sätt äventyra verksamheten. Det handlar om att optimera drifttider efter verksamheten, reducera standbyeffekter på utrustning samt att utnyttja energieffektiv utrustning. Ett led i att få energieffektiv utrustning är att göra denna kravställning i samband med upphandling av utrustning. I diagrammet nedan visas aktuell energiprognos för nybyggnaden efter genomfört systemhandlingsskede (nuläge). Nytt Centrum för Specialisttandvård, energiprognos, kwh/m², år. Av diagrammet ovan framgår att måltalet för nybyggnaden sannolikt kommer att kunna uppnås. För att säkerställa att uppsatt måltal nås krävs dock ytterligare insatser i det fortsatta arbetet. Ytterligare åtgärder och aktiviteter Optimering av effektbehov i verksamhetsintensiva rum. Optimering av verksamhetens energianvändning. Optimering av fastighetens energianvändning. Lokalt producerad energi - kommer ej att utnyttjas i detta projekt. Energiförsörjning Nybyggnaden kommer att försörjas med värme och kyla från sjukhusets centrala produktionsanläggning för detta. Värmeproduktion sker normalt med biobränslen och sopförbränning, alternativt av värmepump. Kylproduktionen sker i första hand med spillvärmedrivna absorptionskylmaskiner, alternativt värmepump och i andra hand via kompressorkylaggregat. Brandskyddsbeskrivning Brandskyddet inom de berörda lokalerna är utformat efter nya byggregler (BBR 21) och Västfastigheters standard för att ge en trygg miljö för patienter och personal, liksom en hög tillgänglighet och robusthet för verksamheten. Brandspridning ska inte kunna ske vare sig mellan huskropparna eller mellan planen. För att begränsa skador och personrisker är både huskroppar och avdelningar indelade i flera brandceller. Om olyckan är framme aktiveras ett brand- och utrymningslarm. Vid behov kan patienter och personal alltid utrymmas till en annan brandcell i intilliggande lokaler, utan att trappor behöver Sida 28 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

61 Arbetsritning brandskydd användas. Därifrån kan man fortsätta vården, eller ta sig vidare till nästa byggnad alternativt ut via trapphus. Hela plan 3 skyddas av ett automatiskt släcksystem, vilket ska begränsa och i de flesta fall även släcka en brand. Risken för vattenskador hålls nere genom att det automatiska släcksystemet utgörs av dimsprinkler, vilket erhålls genom att befintlig anläggning byggs ut. Detta system använder väsentligt mindre vattenmängder än en konventionell sprinkler. Personalen kan därmed snabbt få ut akut hotade patienter ur rummet och sedan antingen släcka branden eller stänga dörren till rummet och påbörja utrymning medan sprinklersystemet aktiveras. Plan 0, 1 och 2 utförs utan automatiskt släcksystem, då dessa delar inte har inneliggande patienter. Hela byggnaden förses med automatiskt brand- och utrymningslarm med fullskydd enligt SBF 110:6. Anläggningen utförs med adresserbart system. Utlöst brandlarm indikeras lokalt inom varje avdelning. Indikering ska ske akustiskt, visuellt samt via informationstablåer och som summalarm i patientsignalanläggningen inom respektive avdelning. Systemet ska även sammankopplas med andra system, bland annat styranläggning och dörrautomatik. Larm överförs till räddningstjänsten. 5.7 VVS-TEKNISKA SYSTEM Nybyggnaden kommer att få sin huvudförsörjning av media från de inom sjukhusområdet befintliga försörjningssystemen. Värme- och kylsystem för klimathållning av byggnaden skall baseras på vattenburen energitransport samt frikyla i uteluften. Systemen är designade så att stor flexibilitet och generalitet erhålls vid framtida lokala ombyggnader utan att principiella förändringar i system behöver genomföras Utrymmen Tekniska utrymmen för medicinska gaser, värme, kyla, vatten, ventilation samt media från behandlingsrum i tandvården placeras i källarplan. Säkerhet Nybyggnaden kommer att förses med tappvarmvatten från beredningssystem som skall förhindra uppkomst och spridning av legionella. Varmvattnet värms upp till 70 C innan det blandas till lägre temperatur och distribueras ut. Det skall även anordnas möjlighet att cirkulera varmvatten med 70 C i hela varmvattensystemet för att avdöda legionella. Byggnaden kommer delvis att sprinklas. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 29

62 Energieffektivitet För att uppfylla de uppsatta energimålen kommer stort fokus att läggas vid installationssystemens energieffektivitet. Detta innebär bland annat: Värmeåtervinning mellan från- och tilluft i samtliga luftbehandlingsaggregat huvudsakligen med roterande värmeväxlare. Optimal samdimensionering av fläktar och pumpar respektive distributionssystem. Eleffektiva fläkt- och pumpdrifter, i huvudsak varvtalsstyrda. Behovsanpassade luft- och vätskeflöden. Låga tryckfall i kanal- och rörsystem. Så långt möjligt självbalanserande system dimensionerade efter sluttrycksmetod. Komplement till fjärrvärme för tappvarmvattenberedning, t ex värmeåtervinning från returvatten i kylsystemet. All energiförbrukning i byggnaderna ska mätas. Komfortsystem, klimathållning Termisk komfort, inomhusklimat Västfastigheters regionövergripande riktlinje Termisk komfort anger rekommenderade rumstemperaturintervall sommar respektive vinter för olika typer av utrymmen och lokaler. Dessa riktlinjer kommer tillämpas och däri redovisade värden kommer gälla som dimensionerande förutsättningar för Nytt Centrum för Specialisttandvård. Samtliga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt kommer att förses med erforderliga klimatinstallationer för att innehålla temperaturer enligt Termisk komfort. I sådana utrymmen där vi har periodisk belastning från verksamheten i kombination med stora fönsterareor kommer värmesystemet för dessa att placeras på egen shuntgrupp för att inte värmesystemet för hela byggnaden ska få förlängda drifttider och därmed förhöjd energianvändning. Uppvärmning Uppvärmning kommer huvudsakligen att ske via konventionella vattenburna system med radiatorer eller konvektorer i varje rum där värmebehov föreligger. Sida 30 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

63 Kylning All tilluft till respektive plan kommer att kylas. Detta innebär att alla utrymmen där personer stadigvarande vistas erhåller viss baskyla. Lokaler med stor och intermittent personbelastning där personbelastningen är det dominerande värmetillskottet förses med kyla via ventilationsluften, i dessa fall utföres ventilationen behovsstyrd. Lokaler där kylbehovet påtagligt överskrider vad som täcks av det kylda hygienluftflödet t ex rum med stora internlaster i form av värmeavgivande utrustning eller rum där verksamheten ställer särskilda krav på kylning förses även med rumskylare för vattenburen kyla, till exempel kylbafflar. Exempel på sådana rum är behandlingsrum, sköljrum, sterilrum samt vissa el-/datarum. Fläktrum med ventilationsaggregat Luftbehandling I byggnaderna kommer det att finnas tre OP-salar för käkkirurgi med egna luftbehandlingsaggregat samt HEPA-filterad tilluft. Tilluften tillförs via takdon så kallad omblandande system, frånluft evakueras vid golv respektive vid tak. OPsalarna kommer att övertrycksventileras. Dagvatten Utvändiga stuprör skall finnas för anslutning till sjukhusets befintliga nät. Spillvatten Spillvatten ansluts till sjukhusets befintliga nät. Spillvatten från plan 0 skall anslutas till pumpgropar och pumpas upp till självfallsledningar. Spillvatten från behandlingsrum i tandvården skall passera amalgamavskiljare före anslutning till sjukhusets befintliga nät. Någon övrig utrustning eller rening av avloppsvatten krävs inte. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 31

64 5.8 MEDICINSKA GASER Inom sjukhusområdet finns en central distributionsnät för medicinska gaser så som oxygen, lustgas, andningsluft och instrumentluft som ansluts till den nya byggnaden. Utöver detta finns ett reservgassystem med motsvarande gaser. Eventuell teknisk luft erhålls via återsugningsskydd. Gasdistributionen sker på våningsplan via ordinarie försörjningssystem samt system för reservgas till verksamhetens tryckövervakare/tryckvakt. Där efter vidare distribution till förbrukningsställena via nödavstängningslådor och serviceledningar till gasuttag och apparater För el-, tele-, säkerhets- och transportsystem ingår kanalisation, kraft, belysning, allmänna telesystem och säkerhetssystem. 5.9 EL-, TELE- OCH TRANSPORTSYSTEM Tillgänglighet För att skapa en tillgänglig byggnad för patienter och personal så anpassas systemen för detta. Exempelvis så förses hissar med talat stannplansmeddelande och receptioner utrustas med talat meddelande på kösignalsystem. Kraftsystem För att skapa en flexibel och robust kraftförsörjning förses fastigheten med redundanta system, detta uppnås genom att byggnaden även kan försörjas via reservkraftsystem. För att säkerställa sjukvårdsdriften installeras ett redundant UPS-system för att säkerställa avbrottsfri kraftförsörjning till kritiska funktioner och verksamhet. Kraftförsörjning sker planvis via fastighetscentraler och avdelningscentraler som är placerade inom respektive försörjningszon för att vid eventuella störningar endast påverka respektive yta. För att kunna följa upp energimålen och i framtiden ha ett verktyg för att påverka energiförbrukningen installeras energimätning av elenergin för respektive kraftslag och försörjningsyta. Belysningssystem Belysningen på sjukhuset ska hjälpa till att skapa en tilltalande miljö för såväl patienter, anhöriga som personal. Med tilltalande menas att belysningen ska vara vacker att se på, den ska underlätta orienterbarheten och den ska bidra till att Sida 32 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

65 miljön känns trygg och välkomnande. Viktigt är att skapa en god och varierad vistelsemiljö för patienten samt vara väl avvägd för att även uppnå en bra funktion ur vårdperspektiv. Belysningsarmaturer med energieffektiva ljuskällor skall väljas och ett belysningsstyrningssystem med hög teknisk nivå och flexibilitet installeras för att skapa en energieffektiv belysningsanläggning. All belysning är styrd på något sätt, via närvaro, efter dagsljus eller på tidkanal. Ingen belysning ska stå på i onödan. Enkelt uttryckt ska det finnas rätt ljus på rätt plats vid rätt tid. Kommunikationssystem För kommunikation inom byggnaden och med omvärlden byggs ett strukturerat nät upp för datakommunikation. Detta nät är gemensamt för data och telefoni, kommunikation sker med omvärlden via redundanta fibermatningar till respektive våningsplans data-/telerum. Spridningsnät för data och telefoni försörjs planvis via två stycken data-/telerum. Säkerhetssystem Med robust säkerhetssystem menas att det inte får komma till avbrott som leder till att verksamheten inte kan uppnå sina mål, det vill säga ge vård åt patienter. Ett automatiskt brand- och utrymningslarm installeras. Passerkontrollanläggning med kortläsare utförs för alla passager genom skalskyddet, in till avdelningar och andra utvalda rum. Byggnaden förses med ett komplett inbrottslarmsystem och överfallslarm installeras vid receptioner. Kallelsesignalsystem installeras inom avdelningar med patientverksamhet. Transportssystem För transporter inom huset installeras två hissar. En hiss är avsedda för sängtransporter mellan plan 0 och plan 3, samt en tillgänglighetsanpassad personhiss mellan plan 0 och plan 3. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 33

66 6 UTRUSTNING 6.1 FOLKTANDVÅRDEN Inom Folktandvården finns en rambeskrivning som beskriver de områden inom kliniken där det finns ett konceptuellt upplägg inom respektive område. Ett behandlingsrum har således ett likartat utseende vid samtliga ny- och ombyggnationer, var de än sker i regionen. Ett likartat synsätt finns inom val av golvfabrikat, färgsättning och sterilutrymmen. Konceptsynen ger en rationell hantering vid varje ny- ombyggnation och säkerställer en bestyckning som är funktionell och väl beprövad. Det innebär även en flexibilitet vid förändringar då verksamheten, med få undantag, inte är knuten till ett specifikt behandlingsrum För Specialisttandvården på plan 3 finns ett gemensamt synsätt på konceptet för behandlingsrum mellan Folktandvårdens och Käkkirurgins verksamhet. Det innebär sammanlagt 25 behandlingsrum, varav tre operationsrum med en i huvudsak likartad utformning och bestyckning. En huvudsaklig del av utrustning till projektet är reinvesteringar av nu befintlig utrustning. För närvarande pågår inventering av befintlig utrustning, inför beslut om nyinköp eller inte. En översiktlig kalkyl för Folktandvårdens behov kan sammanfattas i: Bestyckning behandlingsrum Bestyckning sterilutrymme Övrig utrustning 7,2 Mkr 1,0 Mkr 2,3 Mkr Summa 10,5 Mkr Konceptskiss undersökningsrum Sida 34 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

67 6.2 SKARABORGS SJUKHUS Käkkirurgi Käkkirurgin på plan 3 kommer att utnyttja och återanvända utrustning i så stor utsträckning som möjligt. Det mesta av teknisk utrustning finansieras inom ramen för återinvesteringar. Viss nyanskaffning beroende på lokaler och nya arbetsrutiner kräver dock investeringar. Administrativ stödverksamhet Varje våningsplan kommer att utrustas med konferensrum i olika storlekar. Minst ett större för personer kommer att finnas på något av våningsplan 1 eller 2. Ett antal mindre för 5-8 och 8-12 personer finns fördelade på våningsplanen. Konferensrum och mötesrum ska vara enkelt bokningsbara i regionsövergripande bokningssystem. Modern teknik med möjlighet för såväl interna som externa distansmöten. Utrustning för administrativ stödverksamhet kommer att använda befintliga möbler i så stor utsträckning som möjligt men även behöva nyanskaffa. IT, såsom trådbundna som trådlösa system samt publikt nät kommer att finnas på alla våningsplan. IT Projektkostnader (Resurser/förvaltning) kr Käkkirurgi Utrustning kr Övrigt Flyttkostnader kr Administration Utrustning 30/ kr Övrigt Flyttkostnader kr Total projektkostnad kr SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 35

68 7 TIDER Utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt Västra Götalandsregionens investeringsmodell för nybyggnation samt de tider som respektive moment inkluderar från beslut till verksamhet i drift ges följande tidsplan: 2013 september Nominering 2014 december Beslut kvartal 2 Systemhandling klar 2015 kvartal 4 Beslut 2 (genomförandebeslut) 2016 kvartal 2 Upphandling entreprenad 2018 kvartal 3 Inflyttning Det är en omfattande och komplex tidsplan som är känslig för eventuella fördröjningar. Små förseningar kan äventyra de verksamhetsmässiga tidsplaner som föreligger. dec 2015: Regionalt investeringsbeslut sep 2016: Byggstart sep 2018: Inflyttning dec aug 2015 Systemprojektering sep aug 2016 sep sep 2018 sep 2015: Detta dokument fastställs jan 2016: Bygglovsansökan april 2016: Entreprenörer upphandlade Sida 36 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

69 8 GENOMFÖRANDE Byggnationen kommer att ske i en etapp med ett färdigställande och ibruktagande samtidigt. Inflyttningen av verksamheterna i plan 1, 2 och 3 kommer dock att ske planerat med några veckors förskjutning så att driftsättning av den nya byggnaden blir väl fungerande. Inför byggstarten kommer Västfastigheter att tillsammans med representanter från sjukhuset och byggentreprenören planera ihop byggnaden av ny förbindelsegång med den befintliga hus 19. Detta så att en bra vård och en bra arbetsmiljö för den befintliga verksamheten i hus 19 kan säkerställas. Angränsande avdelningar ska också kunna informeras om byggnationen, eventuella störningar etc i god tid innan aktuellt arbetsmoment. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 37

70 9 INVESTERINGSUTGIFTER OCH HYRESEFFEKTER För projektet finns en genomarbetad systemhandling som syftar till att säkerställa kvaliteten i beslutsunderlaget med avseende på utformning av byggnader och dess tekniska system, energiförbrukning samt investeringskalkyl (kostnadsläge augusti 2015). Investeringsbelopp nybyggnad Investeringsbelopp utrustning Konstinvestering Evakueringskostnader 230 Mkr 30 Mkr 2,3 Mkr 1,0 Mkr Ny hyra för nybyggnationen uppgår till totalt 10,3 Mkr/år och fördelar sig enligt följande: Verksamhet Hyra/år Hyra/m² Folktandvårdens specialisttandvård 2,5 Mkr/år kr/m² Skaraborgs sjukhus Käkkirurgi 1,4 Mkr/år kr/m² Skaraborgs sjukhus administrativ stödverksamhet 6,4 Mkr/år kr/m² Betalningsplan för projektets genomförande fördelar sig enligt följande: Mkr 60 Mkr 110 Mkr 55 mkr Sida 38 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

71 10 EKONOMI 10.1 FOLKTANDVÅRDEN Specialisttandvården i Skövde omsätter cirka 40 Mkr. Verksamhetens ekonomiska resultat har under de senaste 3-4 åren visat ett årligt överskott om cirka 1 Mkr. Av den totala kostnadsmassan 2014 svarar hyreskostnaderna för 4 % (1,4 Mkr). Vid en etablering av verksamheten i nya lokaler uppstår en unik möjlighet att skapa ytor som i sin helhet är anpassade för att verksamheten kan bedrivas rationellt och effektivt. Samutnyttjande mellan specialiteter av både behandlingsrum och övriga ytor kombinerat med en väl genomförd produktions- och kapacitetsplanering och utökade öppettider gör att utnyttjandet av behandlingsrum i de nya lokalerna ska öka från dagens cirka 50 % till 70 % (mätt på h/år). Detta påverkar volymen externa intäkter positivt. Då verksamheten på ett tydligt sätt integreras, både den av Folktandvården drivna verksamheten samt i delar med käkkirurgin inom Skaraborgs sjukhus Skövde, skapas möjligheter till samutnyttjande som direkt påverkar personalkostnaderna inom assisterande och administrativa funktioner. Utifrån nuvarande ekonomi i verksamheten, ökad produktion och därtill ökade externa intäkter samt möjligheter till samordningsvinster enligt ovan finns en stark kalkyl som stödjer genomförandet av förslaget SKARABORGS SJUKHUS Skaraborgs Sjukhus kommer att få en koncentrerad administrativ stödverksamhet som nyttjar sin lokalyta mer effektivt och anpassat för funktion. Beläggningsgraden för arbetsplatser kommer att effektiviseras och samordningsvinster dras då även tandvårdsverksamheten kommer att nyttja möteslokaler på planen. För att nå de mål angående PCB-sanering på Skaraborgs Sjukhus Skövde behöver man även lokaler för evakuering vilket kommer att genereras i och med den nya administrativa stödverksamhetens yta. SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 39

72 11 FAKTA 11.1 AREA Den totala nybyggnadsytan är m² BTA i tre våningar ovan mark samt m² BTA teknikutrymme/grund i plan 0. BTA står för bruttoarea som inkluderar all yta inklusive yta för ytterväggar VÅNINGSHÖJDER Våningshöjd, från golv till golv, är beroende på våningshöjden i befintliga hus 12 och 19. Höjden på vårdplanen är 4 m och på plan 1 är den 4,40 m PROJEKTORGANISATION Sida 40 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA

73 12 FRAMTAGNA HANDLINGAR Beskrivningar och ritningar A - enligt handlingsförteckning: arkitekt inkl mark K - enligt handlingsförteckning: konstruktör V - enligt handlingsförteckning: luft och rör inkl sprinkler, kyla och styr E - enligt handlingsförteckning: el, tele, data, larm och övervakning Hiss - enligt beskrivning Hållbarhet - enligt handlingsförteckning: hållbarhet, miljö, energi Sop- och tvättstört - enligt beskrivning Brand enligt beskrivning Övriga handlingar Lokalprogram Rumsfunktionsprogram Geoteknisk undersökning Sammanfattning systemhandling 13 BILDKÄLLOR sid 6 sid 8 sid 7, 10, 35, 37 fotograf Göran Assner fotograf Sergio Joselovsky fotograf Fredrik Juthage övriga bilder Pyramiden arkitekter eller licensfria bilder från Internet SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD SYSTEMHANDLINGSRAPPORT FÖRHANDSKOPIA Sida 41

74 Sammanträdestider med Tandvårdsstyrelsen februari 30 mars 27 april maj internat 22 juni 28 september 26 oktober 30 november 21 december Postadress: Folktandvården Göteborg Besöksadress: Kämpegatgan 3 Göteborg Telefon: Webbplats: folktandvarden.se/vgregion E-post: folktandvarden@vgregion.se

75 Diarienummer FTV Anmälningsärenden FTV Uppsikt över nämnder och styrelser 176 RS FTV TU Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser RS FTV Planeringsdirektiv för 2016, RS FTV Planeringsdirektiv för 2016, 175 RS FTV Budget 2016, RS FTV Samarbetsavtal mellan FTV och Universeum FTV Representationspolicy följebrev FTV Representationspolicy beslut RS FTV Representationspolicy protokoll RF FTV Riktlinjer representation RS FTV Rutin för gåvor till medarbetare och förtroendevalda RS FTV Rutin för representation RS FTV Sammanträdestider för RF 2016, RS FTV Ändrad sammanträdestid RF 2016, RS FTV Rätt till kostnadsfri vård avseende barn till EU-migranter, HS FTV Riktlinjer för internationellt engagemang för medarbetare i VGR, RS FTV Beslut internationell riktlinje för medarbetare i VGR FTV Gå på kurs Postadress: Folktandvården Göteborg Besöksadress: Kämpegatgan 3 Göteborg Telefon: Webbplats: folktandvarden.se/vgregion E-post: folktandvarden@vgregion.se

76 ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (2)

77

78 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/Avdelning Verksamhetsuppföljning Handläggare: Peter Tellberg Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande 1. Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter ska under mandatperioden genomföras i enlighet med det förslag som redovisas i tjänsteutlåtandet. 2. Delårsrapporter ska föreläggas regionstyrelsen och regionfullmäktige efter 31 mars, 30 juni och 30 september från och med Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande 1. Den rapportering som följer av regionfullmäktiges beslut om styrande dokument, ska i huvudsak ske i delårsrapporterna och i årsredovisningen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen svarade den 25 mars 2014 på en revisionsrapport om hur styrelsen utövat sin uppsiktsplikt. Beslutet innehöll ett uppdrag till regiondirektören att genomföra olika aktiviteter som avsåg regionkansliet och som syftade till att stärka regionstyrelsens förmåga att utöva uppsikt. Uppsiktsplikten praktiseras genom en rad olika insatser och rutiner där en utvecklad rapportering, presidiemöten och särskilda riktade insatser särskilt kan nämnas. Rapporteringen ska ge en allsidig belysning av verksamhetens situation utifrån fastställda kriterier. Koncernkontoret redovisar nu förslag till kompletteringar av formerna för hur regionstyrelsens uppsiktsplikt ska bedrivas. Fördjupad beskrivning av ärendet Lagkrav och styrdokument I kommunallagen anges att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

79 Datum Diarienummer RS (4) Regionstyrelsen ska även ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i juridiska former som avses i kommunallagen 3 kap 16a-18 b (bolag och stiftelser) samt kommunalförbund som landstinget är medlem i. I regionstyrelsens reglemente redogörs i ett särskilt avsnitt för regionstyrelsens uppsikt över och övergripande samordning av Västra Götalandsregionens samlade verksamhet och vad som ingår i regionstyrelsens övergripande styrfunktion. Regionstyrelsens behov av uppsiktsaktiviteter varierar över tid både vad gäller inriktning och form. De aktiviteter som redovisas nedan är en plan för hur regionstyrelsens uppsiktsplikt ska utövas under mandatperioden. Planens fokus ligger på helårs- och delårsrapporterna samt på möten mellan företrädare för regionstyrelsen och olika verksamheter. Regionstyrelsen har beslutat om riktlinjer för intern kontroll. Riktlinjerna anger att den interna kontrollen, grundad på riskanalyser, ska ge rimlig säkerhet i bedömningen av om verksamheten fullgör de uppdrag den har och når sina mål inom ramen för de regler och riktlinjer som fullmäktige beslutat. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att skapa en organisation för den interna kontrollen i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen har också ansvaret för att förvissa sig om att nämndernas/styrelsernas interna kontroll är god. Förslag till utveckling av regionstyrelsens uppsiktsplikt 1. Delårsrapporter med årsprognos för koncernen är viktiga instrument för regionstyrelsens att utöva sin uppsiktsplikt. För att förbättra regionstyrelsens möjligheter att agera under verksamhetsåret ska delårsrapporter med delårsbokslut upprättas per den 31 mars, 30 juni och 30 september. Mars- och junirapporten inriktas mot nämndens verksamhetsmässiga och ekonomiska ställning. Rapportering av regionfullmäktiges mål och fokusområde sker i septemberrapporten och i årsredovisningen. Septemberrapporten sammanställs av koncernkontoret och lämnas med förslag direkt till regionstyrelsen utan behandling av respektive nämnd eller styrelse. Septemberrapporten kommer med beslutad budget och planeringsförutsättningar ge underlag för bedömning och beslut om regionens skattedebitering för kommande verksamhetsår. 2. I syfte att förbättra överblick och att samordna de administrativa rutinerna ska, den rapportering till regionstyrelsen som följer av regionfullmäktiges beslut om budget och om andra regiongemensamma styrande dokument (såsom måldokument, policyer och planer), ske i delårsrapporterna och i årsredovisningen. Regiondirektören beslutar om undantag från denna princip. I förslag som lämnas till regionfullmäktige inför beslut om styrande dokument ska denna ordning gälla. 3. Regionstyrelsens arbetsformer ska kontinuerligt utvecklas. Regionstyrelsens presidium ska i slutet av arbetsåret ta initiativ till ett möte för reflektion och värdering av vilken information som koncernkontoret ska tillhandahålla med anledning av styrelsens uppsiktsplikt. Vid detta tillfälle ska också innebörden av och

80 Datum Diarienummer RS (4) ansvaret för uppsiktsplikten lyftas fram. 4. Sammanträdesdagar för regionstyrelsen och regionfullmäktige ska läggas in med hänsyn till behandlingen av delårsrapporter och årsredovisningen. 5. Överläggningar mellan presidierna för regionstyrelsen och olika nämnder och styrelser är en viktig del av uppsiktsarbetet. Vid varje möte med regionstyrelsen ska presidiet lämna en rapport från de senaste genomförda överläggningarna. Dessa rapporter dokumenteras kortfattat i protokollet för att säkerställa transparens och för att ge möjlighet för ej närvarande ledamöter att hålla sig informerade. 6. Ägarutskottet presidium ska regelbundet träffa utförarstyrelser från hälso- och sjukvården och inom tillväxt och utvecklingsområdet. (Hälso- och sjukvårdsstyrelsens presidium träffar minst två gånger per år presidierna för hälso- och sjukvårdsnämnderna.) 7. Regionstyrelsen tillhandhåller från och med 15 april 2015 tjänstemannastöd till regionstyrelsen, nio nämnder, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kommittéer och beredningar. Därför ska regionstyrelsen årligen ha dialog med berörda för att utvärdera, dimensionera och ge inriktning för tjänstemannastödet. 8. Regionstyrelsen ska upprätta en plan för intern kontroll baserad på en riskanalys. Regionstyrelsens plan ska omfatta uppdraget som samordnande organ för regionens samtliga verksamheter, uppsiktsansvaret och ansvaret som nämnd för koncernkontoret. 9. Regionstyrelsens internrevisorer har uppdraget att följa upp att arbetet med intern kontroll utvecklas i enlighet med beslutade riktlinjer och rapportera en gång per år till regionstyrelsen. 10. Regionstyrelsens presidium ska med anledning av uppsiktsplikten ta initiativ till att regionstyrelsen ges fördjupad information om en viss verksamhet eller viss frågeställning. 11. En stående punkt på regionstyrelsens dagordning är regiondirektörens rapport. En kortfattad dokumentation görs i protokollet. 12. Controllingverksamheten ska fortsatt utvecklas. Från och med 2014 omfattas samtliga verksamheter. Bedömda risker och verksamhetens ställning avgör omfattningen och frekvensen. Resultatet från controllingverksamheten ska ge regionstyrelsen möjlighet till fördjupad information där så efterfrågas. En sammanfattande bedömning lämnas i delårsrapporterna för koncernen. Som en del av controllverksamheten ska regiondirektören genomföra förvaltningsdialoger med tjänstemannaledningen för de verksamheter som omfattas av förtätad rapportering/controlling. 13. Koncernkontoret ska månatligen producera Snabbfakta om max tio utvalda verksamheter. Snabbfakta innehåller övergripande information om verksamhetens

81 Datum Diarienummer RS (4) status, ekonomi, personal och en kort kommentar från förvaltningarna/bolagen. Ekonomidirektören beslutar, baserat på en risk- och väsentlighetsanalys, om vilka tio verksamheter som ska belysas genom publikationen Snabbfakta. Rapporterna ska utan andra beslut distribueras till samtliga ledamöter och ersättare av regionstyrelsen efter färdigställandet. 14. Koncernkontoret ska månatligen producera Månadsfakta som ger en ekonomisk och personalmässig bild utifrån ett koncernperspektiv och en verksamhetsmässig fördjupning inom hälso- och sjukvården. Rapporterna ska utan andra beslut distribueras till samtliga ledamöter och ersättare av regionstyrelsen efter färdigställandet. 15. Regionstyrelsen ska ges bättre möjlighet att ta del av kompletterande underlag genom länkar till den rapportering som förvaltningarna och bolagen gör till koncernkontoret. Genomförande av beslut Regiondirektören ges i uppdrag att genomföra de aktiviteter som föreslås. Arbetet kommer att bedrivas sammanhållet med kompetens från olika områden. Beredning Ärendet har beretts inom koncernkontoret och innehåller i huvudsak vad som framkommit i diskussioner i ägarutskottet och vad som regionstyrelsen svarade med anledning av den granskning som de förtroendevalda revisorerna genomförde av regionstyrelsens uppsiktsplikt (daterad 11 dec 2013). Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Regiondirektör för genomförande Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer för kännedom

82 1 (13) Planeringsdirektiv fastställda av regionstyrelsen Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Till samtliga nämnder, styrelser och bolag Planeringsdirektiv för Syfte - Inledning Syftet med detta planeringsdirektiv är att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange förtydligande förutsättningar och villkor för i första hand nämndernas och styrelsernas arbete med detaljbudgeten men också det gemensamma arbetet med överenskommelser och uppdrag. Upplägget i direktivet följer budgeten. 2. Budgeten som överordnat styrdokument Den av regionfullmäktige antagna budgeten är Västra Götalandsregionens (VGR) överordnade styrdokument. Utöver budgeten har regionfullmäktige antagit styrdokument som anger en mer detaljerad inriktning. Den långsiktiga inriktningen för Västra Götalands utveckling anges i visionen Det goda livet. De övergripande måldokumenten för VGRs verksamheter är VG2020 Framtidens hälso- och sjukvård Regionala trafikförsörjningsprogrammet Kulturstrategin Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och budget gäller den senast antagna budgeten. Regionfullmäktiges mål Regionfullmäktige anger i budget tre utmaningar och tre långsiktiga strategiska mål. Dessa mål är nedbrutna i 10 prioriterade mål för perioden 2016 till och med Nämnder och styrelser får utöver de 10 prioriterade målen lägga fast högst två prioriterad mål som är anpassade till den egna verksamheter. Syftet med detta är att begränsa antalet mål för att uppnå en bättre styrning. Detta kan innebära att nämnder och styrelser behöver revidera tidigare fattade beslut om mål. Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) ska samordna om nämnderna avser att komplettera regionfullmäktiges mål med egna prioriterade mål. Mål som fastställs av nämnder och styrelser får inte stå i strid med regionfullmäktiges mål. Uppföljning av prioriterade mål De prioriterade målen kommer att kopplas till kvantitativa och kvalitativa indikatorer som ska redovisas till berörda nämnder och styrelser i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Indikatorer för uppföljning på koncernnivå av prioriterade mål ska även redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

83 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Som underlag för att välja indikatorer för uppföljning ska en bruttolista med olika alternativa indikatorer tas fram. Denna lista överlämnas sedan till berörda nämnder och styrelser som fastställer indikatorer för den egna uppföljningen. Regionstyrelsen fastställer vilka indikatorer som ska redovisas till regionstyrelsen och till regionfullmäktige. Inriktningen för arbetet med att fastställa och följa upp indikatorer ska vara enkelhet och att indikatorerna ska vara relevanta och väl spegla de prioriterade målen. En begränsning av antalet indikatorer är önskvärd varför styrelser och nämnder behöver samarbeta när indikatorer fastställs. Regiondirektören får i uppdrag att senast 15 september 2015 lämna ett underlag gällande förslag till olika alternativa indikatorer för uppföljning av regionfullmäktiges mål samt förslag till hur regionstyrelsen för sin del ska följa upp och redovisa de prioriterade målen. Underlaget ska ses som en vägledning i nämnders och styrelsers arbete med indikatorer, men utgör ingen begränsning gällande vilka indikatorer nämnder och styrelser slutligen fastslår. Fokusområden 2016 Med utgångspunkt i prioriterade mål anges i budgeten ett antal områden som VGRs nämnder och styrelser särskilt ska arbeta med/bevaka under Dessa fokusområden gäller i tillämpliga delar VGRs samtliga verksamheter. Regionstyrelsen ska, utöver att för egen del arbeta i enlighet med fokusområdena, stödja styrelsers och nämnders arbete. Regiondirektören ska därför senast 15 september redovisa hur koncernkontoret kommer att organisera sitt arbete för att ge stöd för det lokala arbetet med fokusområdena. Samtliga nämnder och styrelser ska i detaljbudget särskilt belysa hur man under 2016 avser att arbeta med fokusområdena. I detta arbete ska nämnder och styrelser aktivt förhålla sig till samtliga fokusområden och värdera respektive fokusområdes relevans för den egna verksamheten. Uppdrag I budgeten ges inga riktade uppdrag till styrelser eller nämnder. Uppdrag kommer löpande att initieras i styrelser och nämnder utifrån regionfullmäktiges budget. 3. Framtidstro inom hälso- och sjukvården Överenskommelser Vårdöverenskommelserna för 2016 ska vara ettåriga. Det är dock viktigt att hanteringen av överenskommelsearbetet och utformningen av överenskommelserna görs på ett sådant sätt att arbetet inför år 2016 lägger en god grund inför kommande års överenskommelser och att arbetsinsatserna härigenom kan begränsas. I avvaktan på utvecklingen av en ny ersättningsmodell inom hälso- och sjukvården ska målrelaterad ersättning till sjukhus, beställd primärvård, folktandvård samt habilitering och hälsa inte användas i överenskommelserna för år Styrelser och nämnder ska senast den 31 oktober 2015 träffa överenskommelser med berörda styrelser, förvaltningar och alternativa utförare.

84 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Förstärkningen till sjukhusen Till budget 2015 tillfördes sjukhusen en förstärkning på 750 mnkr för att lösa de strukturella ekonomiska problemen. 550 mnkr av dessa fördelades efter sjukhusens obalanser i enlighet med bilaga mnkr avser tillgänglighetssatsningar och fördelas under 2016 till sjukhusen efter avrop och faktiskt utförd prestation. Basuppdraget Regionfullmäktige gav i delårsrapport mars 2015 HSN och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) i uppdrag att omprioritera i respektive budget 2015 i syfte att frigöra resurser för att bidra till att säkerställa finansieringen av sjukhusens basuppdrag. Det är av största vikt att det uppdrag nämnder och styrelser har idag säkerställs finansieringsmässigt innan nya satsningar införs. Regionfullmäktiges uppdrag ska därför beaktas även i 2016 års budgetarbete, men samtidigt värderas i förhållande till de politiska prioriteringar och fokus som finns i regionfullmäktiges budget för I regionstyrelsens regionbidrag ingår sedan tidigare medel för obesitas och koloskopier. Dessa föreslås överföras till HSN och fördelas och hanteras på samma sätt som övriga tillgänglighetssatsningar enligt ovan. Riktade bidrag till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Psykiatrisatsningen HSS tillfördes 50 mnkr ramhöjande 2015 och ytterligare 75 mnkr tillförs 2016 i syfte att finansiera arbetet inom ramen för den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Den nya psykiatriberedningen bereder satsningen som beslutas av HSS. Akutvård HSS tillfördes 100 mnkr ramhöjande Ytterligare 50 mnkr tillförs Efter diskussion med förvaltningarna föreslås 2015 års pengar fördelas utifrån förvaltningarnas volymer när det gäller akuta besök. Det är dock idag inte enkelt att identifiera all akutverksamhet på ett korrekt och regionalt likvärdigt sätt. Därför har det påbörjats ett arbete för att bygga en egen databas för uppföljning av akutverksamhet/akutflöden som kommer innebära en större tillförlitlighet och likvärdighet i data redan från slutet av hösten Även för 2016 planeras medlen att fördelas utifrån volymer för året innan men då baseras nyckeln på den nya databasen för akutverksamhet/akutflöden. Därför kan förvaltningarna utgå från att fördelningen av medel för 2016 kommer att ske på liknande sätt som för I HSS uppdrag ingår att träffa överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset för uppdrag som universitetssjukhus. Anslaget inkluderas från 2016 i HSS regionbidrag. HSS ska senast den 31 oktober 2015 fatta beslut om psykiatrisatsningen, akutvård och överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Detta för att så tidigt som möjligt klarlägga förutsättningarna för 2016.

85 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) HSS tillförs 73 mnkr för att fullfölja fattade beslut, bland annat för: dietister i primärvården, 20 mnkr avtal med kommunerna om IVPA (I Väntan På Ambulans), 5 mnkr Skandionkliniken, 8 mnkr VGPv, 31 mnkr och utgör befolkningsjusteringen och ingår i ramen för VGPv Patientsäkerhetsarbete, 9 mnkr (ingår i regionstyrelsens ram) Förstärkning till hälso- och sjukvårdsnämnderna Ytterligare ramtillskott om 200 mnkr tillförs HSN. Inom regionbidraget ska HSN lösa eventuellt ökade kostnader för vårdval Rehab återställs regionbidraget till HSN med ytterligare 2,5 mnkr för att täcka Tandvårdstyrelsens sparbeting för IT-konsulter. Dessa reglerades inte i budgeten Medlen ska tillfalla Tandvårdstyrelsen. Resursfördelningsmodellen Till 2016 har inga förändringar gjorts avseende resursfördelningsmodell. Medlen är fördelade enligt den fördelningsnyckel som användes i 2015 års fördelning. Den tidigare planerade treårsanpassningens år två, har inte genomförts. Finansiering av BoiC Regionstyrelsen återkommer med villkor och finansiering för Bild- och interventionscentrum, BoiC när beslut tagits i frågan. Framtidens vårdinformationsmiljö Framtidens vårdinformationsmiljö är det enskilt största utvecklingsarbetet i VGR under de kommande åren. Västra Götalandsregionen har tillsammans med Region Skåne och Stockholms läns landsting bildat programmet 3R Framtidens vårdinformationsmiljö, vilket finansieras gemensamt av de tre medlemmarna med antal invånare som fördelningsnyckel. För 2016 har VGR tillfört 80 mnkr för projektet. Den detaljerade plan- och kostnadsberäkning som håller på att tas fram inom ramen för 3R-samarbetet är dock inte klar när detta skrivs. Det kommer att innebära ett omfattande förändringsarbete för VGR att förbereda för framtidens vårdinformationsmiljö. Arbetet förutsätter ett aktivt deltagande från sjukvårdens alla styrelser och nämnder. Upphandling av IT-stöd startar under 2016 med påbörjan av implementering under Goda förutsättningar för verksamheterna Ny städriktlinje Regionstyrelsen beslutade om regional riktlinje för städning av Västra Götalandsregionens vårdlokaler. I dag varierar utförande och kvalitén på städningen mellan förvaltningarna. Detta innebär att även kostnadsökningarna för att städa enligt den nya riktlinjen varierar. På grund av detta behöver de berörda förvaltningarna årligen beräkna tillkommande kostnadsökningar avseende den nya städriktlinjen. All städning ska finansieras inom den egna förvaltningens befintliga ekonomiska utrymme. Den nya riktlinjen ska vara genomförd inom tre år med start under 2015.

86 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Ny styrmodell för servicesamspelet i regionen. En ny styrmodell för servicesamspelet i regionen har införts från och med 1 januari Bland annat innebär detta att en ny, gemensam prislista med tillhörande tjänstkatalog har införts och att avkastningskravet för servicenämnden tas bort. Under 2015 har förvaltningar fakturerats del av regionservice tidigare avkastningskrav om 100 mnkr. Till följd av att avkastningskravet slopas helt 2016 kommer regionbidraget för beställarnämnderna i stället sänkas. Ny prislista och tjänstekatalog för 2016 bereds i Kundrådet för intern service efter sommaren och fastställs av regiondirektören senast den 30 september Som en del i den nya styrmodellen har servicenämnden rätt att fakturera regionstyrelsen 22 mnkr för övergångskostnader. Inköpsverksamheten är överflyttad till koncernkontoret from 1 april 2015 och det kommer göras en justering av regionbidraget mellan servicenämnden och Regionstyrelsen i detaljbudgeten inför IS/IT Till 2016 tillförs 200 mnkr till IS/IT. 80 mnkr är avsedda för Framtidens vårdinformationsmiljö och 120 avser finansiering av de röda tjänsterna, vilka hittills haft vissa ofinansierade delar. För att få en balans mellan kostnader och intäkter avseende de röda tjänsterna, kommer priserna för dessa att till 2016 höjas med 2 procent enligt uppräkning i budgetförslaget Ytterligare 1 procent (ca 8 mnkr) per år i tre år. Höjningen finansieras av nämnder och styrelser och beräknas hämtas hem av effektiviseringar till följd av utveckling av befintliga IT-system. 58 mnkr, en engångshöjning för mnkr fördelas ut till nämnder och styrelser som en kompensation för höjningen (se bilaga 2), vilket därmed blir ett nollsummespel för förvaltningarna. Resterande 62 mnkr avser utvecklingskostnader och tillförs regionstyrelsen. 5. En attraktivare arbetsgivare Friskvårdsbidraget En enhetlig nivå införs för friskvårdsbidrag i alla förvaltningar och bolag. En gemensam lägstanivå är satt till 1200 kr per år och anställd och ska vara implementerat senast 1 januari Genomförandet sker successivt, nivån 800 kr per år och anställd ska vara genomförd senast 1 januari Målsättningen är att ytterligare höja lägstanivån till kr per år och anställd Finansiering av förslaget sker inom respektive förvaltnings/bolags budgetutrymme och ska beaktas i budgetarbetet. Satsning på jämställda löner I budgeten har 50 mnkr per år under perioden avsatts till jämställda löner, för att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen inom framförallt hälso- och sjukvården. Medlen är ramhöjande och överförs i budgeten från personalutskottet till HSN enligt resursfördelningsmodellen. Fördelningen av medel till utförarna ska ske baserat på måluppfyllelse och utgångsläge i lönestrukturen inom berörda förvaltningar samt utifrån antal specialistutbildade sjuksköterskor. Respektive utförare ska nyttja de avsatta medlen

87 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) till yrkeskategorin specialistutbildade sjuksköterskor. Fördelningen redovisas i bilaga 3. Uppföljning av de sammanlagt avsatta medlen görs i samband med delårsuppföljning. Förstärkt yrkesintroduktion för sjuksköterskor Satsningen på yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor fortsätter. Ersättning till de förvaltningar som omfattas av satsningen kommer att fördelas ut på samma sätt som för Fördelning av budgetmedel för 2016 beräknas utifrån antalet tillsvidare anställda sjuksköterskor per förvaltning. Budgetmedel tillförs under våren 2016 enligt beräknad fördelning till de förvaltningar som uppger behov. Betald specialistutbildning för sjuksköterskor Satsningen på betald utbildning till specialistsjuksköterskor fortsätter under 2016 som planerat. Hösten 2015 fattar personalutskottet beslut om vilka specialistinriktningar som kommer att prioriteras inför Ersättningen till de förvaltningar som har sjuksköterskor som omfattas av satsningen kommer att betalas ut på samma sätt som för Undersköterskornas kompetensutveckling Satsningen på undersköterskornas kompetensutveckling fortsätter Personalutskottet tillförs 5 mnkr för 2016 och ytterligare 5 mnkr för 2017 för betald utbildning för undersköterskor. Medlen kommer att fördelas till förvaltningarna genom ett ansökningsförfarande. Löneöversyn För att ha konkurrenskraftiga löner i VGR behöver skillnaderna i medellön till andra landsting minska. Uppräkningsfaktorn på två procent och frigjorda medel genom effektiviseringar utgör riktmärket för kommande löneöversyn. Lönepolitiska riktlinjer och anvisningar för förvaltningarnas löneöversyner kommer att utarbetas under hösten. Utrymmet för löneöversyn ska tillfalla löneökningar och inte utnyttjas för att öka antalet anställda eller för att förändra personalsammansättningen. AT läkartjänster Personalutskottet tillförs 11 mnkr för fler AT-läkartjänster. AT-platserna kommer att fördelas på berörda sjukhus efter beslut i personalutskottet i höst. 6. En budget i balans Statsbidrag Den 15 april presenterade regeringen 2015 års vårändringsbudget. Några av statsbidragen påverkas under Beloppen som anges nedan är storleken på den nationella satsningen. På vilket sätt bidragen kommer att betalas ut eller hur de ska redovisas är ännu inte känt. Det generella statsbidraget ökar med 382 mnkr för 2016 och 451 mnkr för 2017, som kompensation för nedsättning av sociala avgifterna för unga slopas. VGR utgör ca 17 procent av Sveriges befolkning, varför man här kan räkna med motsvarande andel av bidraget. Kvinnosjukvården förstärks med 400 mnkr årligen för perioden Satsningen rör barnmorskor, en förbättrad förlossningsvård och

88 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) andra insatser för att förstärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Alla barn och unga i åldern 8-19 år får bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0-7 år. 120 mnkr avsätts från Klimatinvesteringar i kommuner och landsting anslås nationellt med 600 mnkr från Satsningar på ungdomar i jobb stegras från år 2015 och uppgår till 3,5 mdkr år Personer under 18 år ska få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånen kostnadsfritt från år Förslag om ny hantering av statsbidrag För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansiering för den verksamhet VGR bedriver, håller ett förslag till ändrad hantering av statsbidragen på att utarbetas. Om regionstyrelsen fattar beslut om den nya modellen kommer detta att påverka arbetet med detaljbudgeten Uppräkningsfaktor för långsiktig planering Vid uppräkning av regionbidraget har en enhetlig uppräkningsfaktor för alla verksamheter på 2,0 procent använts. Denna uppräkningsfaktor ska användas i det fortsatta budgetarbetet och i arbetet med överenskommelser. Verkliga kostnadsökningar kan variera mellan olika verksamheter och olika kostnadsslag. Uppräkningsfaktorn ska täcka samtliga kostnadsökningar. Med faktorn kompenseras nämnder och styrelser bland annat för kommande löneöversyn. Koncernkontoret Med anledning av inrättandet av ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen som ger stöd till flera nämnder/styrelser/kommittéer kommer en ekonomisk reglering att göras mellan regionstyrelsen och berörda nämnder. Formerna för detta kommer att fastställas under hösten. Överflyttning av inköp från regionservice till koncernkontoret medför en justering av regionbidraget. Justeringen kommer att göras i samband med detaljbudgeten Investeringar Investeringsplan och ramar för planperioden Med syfte att säkerställa en mer långsiktig planeringshorisont som fångar in VGRs ställningstaganden och planer har en femårig investeringsplan för perioden utvecklats. Denna övergripande rullande femårsplan har under våren 2015 presenterats i budgetunderlaget och kompletterande budgetunderlag. För att främja långsiktigheten i investeringsplaneringen efterfrågas av verksamheterna rapportering av planerade investeringsnivåer för hela planperioden och inte bara budgetåret. Ramarna kommer att fastställas och beslutas för hela planperioden under hösten, senast i samband med detaljbudgeten. Koncernkontoret kommer genom regelbunden controlling och uppföljning följa utvecklingen av verksamheternas investeringar för att fortsätta utveckla den behovsorienterade ansatsen till allokering av investeringsmedel. I den beslutade budgeten höjs den totala investeringsramen för planperioden från tidigare 3,6 mdkr/år till 4,4 mdkr/år. Höjningen reflekterar det framtida ökande investeringsbehovet främst

89 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) inom fastigheter och utrustning hos akutsjukhusen samt för fordon och infrastruktur inom kollektivtrafiken. Investeringsplanen tar fasta på de förändringar kring investeringsplanering som implementerades i samband med budget Planen innefattar omfördelning från lokala till centrala ramar för fastighetsinvesteringar och utrustningsinvesteringar. Det tidigare konceptet med sparade ramar nu är utagerat och istället baserat planen på ett behovsperspektiv. Det finns anledning att återigen betona vikten av att alla förvaltningar följer den process och uppfyller de kriterier som gäller för strategiska utrustningsinvesteringar. Detta för att säkerställa eliminering av de återstående tendenser till lokalt fattade investeringsbeslut av strategisk karaktär som saknar regionalt stöd. Uppdrag om Botaniska trädgården Styrelsen för Göteborgs Botaniska trädgård har aktualiserat behovet av omfattande investeringar i växthus. För att kunna ta ställning till investeringsfrågan behöver VGR, utifrån ett ägarperspektiv, klargöra synen på Botaniska trädgårdens långsiktiga utveckling. Miljönämnden får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med underlag för ett sådant ställningstagande. Nya varvet Nya varvet är en ny konferensverksamhet med möjlighet till längre vistelse med övernattning och är tänkt att ersätta en stor del av den verksamhet som idag hyrs in på hotell och konferensanläggningar. Verksamheten ska vid full drift vara självfinansierad. Fram till dess att den nått tillräcklig omfattning krävs ett täckningsbidrag. Kostnader som ska täckas är dels projektkostnader i samband med start av verksamheten och under resterande del av 2016 skillnaden mellan intäkter och kostnader. Puckelkostnaderna för 2016 är beräknade till 8 mnkr och finansieras av regionstyrelsen. Upprustning av Nya varvet kan komma att innebära investeringar avseende utrustning. 8. Tekniska justeringar En sammanställning över samtliga tekniska justeringar finns i bilaga 4. IS IT Flytt av 58 mnkr av RS regionbidrag till nämnder och styrelser avseende IS IT, röda tjänster. Skandionkliniken Flytt av 20 mnkr från HSS till RS avseende Skandionkliniken. Jämställdhetssatsningar Flytt av 50 mnkr från PU till HSN. Hanteras som övriga medel för jämställdhetssatsningar som sedan 2015 års budget förts över till HSN. ST-tandläkare Flytt av 3,5 mnkr (ST-tandläkare) från PU till HSN. Hanteras som övriga medel för STtandläkare som förts över till HSN. Tandhygienister Flytt av 6 mnkr från PU till HSN (tandhygienister). Förs över till HSN och tillförs Tandvårdstyrelsen.

90 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Justering för ny styrmodell regionservice Flytt av 4,7 mnkr från HSS till HSN avseende ny styrmodell för regionservice. Medlen avser justering för VGPv. Glasögonbidrag barn 8-16 år Flytt av 6,025 mnkr från HSS till HSN avseende glasögonbidrag barn 8-16 år. 1,025 mnkr av dessa ska riktas till habilitering och hälsa kopplat till kostnader för att administrera glasögonbidragen. Kökortningssatsningar Flytt av 46,3 mnkr för Obesitas och 14,6 mnkr för kolloskopers från RS till HSN. Fördelas till sjukhusen efter avrop och faktisk utförd prestation, i enlighet med tidigare tillgänglighetssatsningar. 9. Tids- och aktivitetsplan 31 oktober Serviceöverenskommelser och vårdöverenskommelser klara 31 oktober HSS fastställer fördelning av psykiatri och akutvårdspengar 31 oktober HSS och SU ÖK om högspecialiserad vård mm 30 november Senaste datum för nämnder och styrelser att till regionstyrelsen inkomma med detaljbudget för 2016 samt flerårsplan för nämnder och styrelser MBL 12 januari Regionstyrelse för beslut om detaljbudget

91 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Bilaga 1 Förstärkningen till sjukhusen Extra resurser Sahlgrenska universitetssjukhuset 90 NU- sjukvården 155 Kungälvs sjukhus 40 Södra Älvsborgs sjukhus 155 Alingsås lasarett 25 Skaraborgs sjukhus 75 Frölunda specialistsjukhus Hälsa & Habilitering 10 Tillgänglighetssatsningar Tillgänglighetssatsningar, efter avrop från sjukhusen 200 Summa

92 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) IS IT - förstärkning till nämnder och styrelser Bilaga 2 Ramförändring budget 2016 Att utfördela Nämnd/styrelse motpart Procentfördelning Fördelning 58 mnkr Beställande nämnd 501 Västtrafik 0,009% Regionfullmäktige 0, Operan 0,036% Regionstyrelsen 5, Film i Väst 0,028% varav Personalutskottet 0, SICAB 0,006% Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 9, Symfonikerna 0,001% 482 Folkhälsokommittén 0, Regionteater Väst 0,001% 321 Kommittén för rättighetsfrågor 0, Primärvården VGPV 8,614% Revisorskollegiet 0, Primärvården PNV 3,101% Patientnämnd 0, Folktandvården 6,769% Arkivnämnd 0, Moderförvaltningen 0,161% Fastighetsnämnd 0, Regionstyrelsen 9,778% Servicenämnd 3, Revisorskollegiet 0,009% Hälsan & stressmedicin 0, Patientnämnden 0,053% HSN Norra 0, Regionsfullmäktige 0,038% HSN Södra 0, VGR IT 0,166% HSN Östra 0, Koncernbanken 0,134% HSN Västra 0, Hälso och sjukvårdsstyrelsen 7,459% HSN Gbg 0, HSN Norra 0,449% Delsumma 37, HSN Västra 0,523% Regionutvecklingsnämnd 0, HSN Göteborg 0,875% Kulturnämnd 0, HSN Södra 0,362% Miljönämnd 0, HSN Östra 0,471% Kollektivtrafiknämnden 0, Miljönämnd 0,029% Koncernbanken 0, Kulturnämnd 0,031% Moderförvaltningen 0, Regionutvecklingsnämnd 0,118% Summa 58, Naturbruksstyrelsen 0,231% Folkhälsokommitten 0,031% Sahlgrenska Universitetssjukh 24,959% NU-sjukvården 8,045% Södra Älvsborgs sjukhus 6,708% SKAS 7,282% Kungälvs sjukhus 2,158% Frölunda Specialistsjukhus 0,321% Alingsås Lasarett 0,837% Angereds närsjukhus 0,112% Kollektivtrafiknämnden 0,000% Regionservice 6,335% Hälsan och Stressmedicin 0,351% Habilitering & Hälsa 1,649% Rättighetskommitten 0,058% Botaniska trädgården 0,033% Västfastigheter 1,075% Västarvet 0,314% FHSK 0,107% Kultur i Väst 0,165% Agnesbergs fhsk 0,010% Summa 100,000% mnkr

93 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Bilaga 3 Fördelning till berörda sjukvårdsförvaltningar till specialistutbildade sjuksköterskor Källa: UDP PA Årsarbetarkub Fördelningsnyckel 2016 Specialistutbildade sjuksköterskor (nettoårsarb feb 2015) Andel Fördelning (tkr) Sahlgrenska Universitetssjukhuset ,00% NU-sjukvården ,80% Södra Älvsborgs Sjukhus ,60% Skaraborg Sjukhus ,00% Kungälvs Sjukhus 174 5,00% Alingsås lasarett 61 1,70% 872 Summa ,00%

94 Planeringsdirektiv för 2016, fastställda av RS (13) Bilaga 4 Tekniska justeringar Regionbirag 2016 IS IT, röda tjänster Ny styrmodell, RnS, just Skandionkliniken Jämställdhetssatsningar STtandläkare Tandhygienister Glasögonbidrag Kökortningssatsningar Justerat regionbidrag 2016 Regionfullmäktige 77,154 0,022 77,176 Regionstyrelsen 1 958,137-52,233 20,000-50,000-3,500-6,000-60, ,447 varav Personalutskottet 328,416 0,000-50,000-3,500-6, ,916 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 8 422,057 9,322-20,000-4,710-6, ,644 Folkhälsokommittén 44,053 0,018 44,071 Kommittén för rättighetsfrågor 41,116 0,034 41,149 Revisorskollegiet 23,856 0,005 23,862 Patientnämnd 18,306 0,031 18,337 Arkivnämnd 31,184 0,000 31,184 Fastighetsnämnd 226,308 0, ,932 Servicenämnd 123,727 3, ,402 Hälsan & stressmedicin 18,307 0,204 18,511 HSN Norra 5 015,353 6,581 8,780 0,615 1,054 0,820 1,058 10, ,964 HSN Södra 3 866,127 5,073 6,768 0,474 0,812 0,645 0,816 8, ,966 HSN Östra 4 840,330 6,352 8,474 0,593 1,017 0,961 1,021 10, ,078 HSN Västra 5 795,717 7,605 10,146 0,710 1,218 0,772 1,223 12, ,761 HSN Gbg 9 043,897 11,868 15,832 1,108 1,900 1,512 1,908 19, ,327 Delsumma ,425 37,480 50,000 3,500 6,000 4,710 6,025 60, ,097 Regionutvecklingsnämnd 756,133 0, ,335 Kulturnämnd 1 090,324 0, ,729 Miljönämnd 89,248 0,036 89,284 Kollektivtrafiknämnden 4 200,000 0, ,006 Koncernbanken -477,727 0, ,649 Moderförvaltningen 2 213,355 0, ,448 Summa regionbidrag ,963 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0, ,963

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112