Hur bemöter vi föräldrar som är skeptiska till vaccin?

Transkript

1 BARNVACCINATIONER Östersund 24 okt 2018 Hur bemöter vi föräldrar som är skeptiska till vaccin?

2 Bakgrund Barnvaccinationer sparar globalt varje år miljoner liv och miljarder kronor Sjukdomarna blir ovanligare; erfarenheten minskar hos allmänhet och vårdpersonal Hotet från sjukdomarna bleknar och ersätts av oro för negativa effekter av vaccinerna

3 Nästan alla barn vaccineras Globalt blir de flesta barn i de flesta länder vaccinerade enligt nationella rekommendationer 2016 fick 86% av världens barn minst 1 dos mässlingsvaccin, i Europa och Nord/Syd-Amerika 94% (Casey et al, 2016) I Sverige får runt 97% av småbarnen de vacciner som rekommenderas - i ett frivilligt system!

4 Sverige: hög vaccinationstäckning 97,3% 96,7% BVC 2017 (barn födda 2014) Källa: FoHM

5 Vaccinationsprogram: Befolkningsperspektiv Regeringen beslutar Folkhälsomyndigheten ger underlag och utformar Landsting/Regioner upphandlar Barnhälsovården/Elevhälsan organiserar Enskilda BVC/skolor vaccinerar Smittskyddslag (2004:168)

6 Vaccinationsprogram: Individuellt perspektiv Första 5 åren: 8 stick mot 9 olika sjukdomar mån år Här händer mycket

7 Varför blir inte ALLA barn vaccinerade? Alla nås inte av erbjudandet Alla kan inte vaccineras (kontraindikationer) Några avstår medvetet av olika skäl Att aktivt neka till all vaccination är ovanligt I höginkomstländer typiskt 1-2% - osäkert om detta har ökat (Brewer et al, 2017) Hög anslutning utesluter inte oro och tveksamhet

8 Leask et al. BMC Pediatrics 2012;12:154 Leask. Improving communication about vaccination - "SARAH". Human factors, May 12, 2015

9 Vad kallas ifrågasättarna? Vaccinmotståndare, anti-vaxxers, foliehattar Vocal vaccine deniers VVDs (WHO) Tackar nej (vaccine rejectors or refusers ) Tveksamma: vaccine hesitancy Svåra att nå: hard-to-reach - underserved Parents who don t vaccinate Terminologin speglar vår hållning!

10 Skiftande orsaker Tveksamhet och oro varierar över tid, kultur, geografi, sociala nätverk - och olika vacciner (Ex: MPR i UK, Polio i Nigeria, hepb i Frankrike, HPV i Danmark ) Misstro mot vetenskap, myndigheter, experter ( faktaresistens ) Ökad tilltro till egen kunskap från alternativa källor (nätet!), magkänsla, mommy intuition

11 Hur svarar vi? (1) INFORMATION - närmast en reflex från det rationella samhället: fakta, statistik, riskbedömningar Det gick inte bra förr, utan vaccin Barnets immunsystem tål flera vacciner på en gång Mässlingsvaccin orsakar inte autism Barnvaccinerna innehåller inte kvicksilver etc.

12 Hur svarar vi? (2) Vädjar till SOLIDARITET - Vaccination av enskilda kan skydda ovaccinerade i omgivningen ( flockimmunitet ) Om nästan alla är immuna upphör smittspridningen Tröskeln varierar. För sjukdomar med hög smittsamhet krävs större andel immuna för att hindra spridning Ger indirekt skydd - via minskad expositionsrisk - inte ett individuellt skydd (immunitet)

13 Vad fungerar? Mycket publicerat om föräldrars och vårdpersonals attityder, kunskap, förtroende och tillit Många olika tips och råd om hur man kan kommunicera med tveksamma föräldrar Men, det finns relativt få studier som utvärderar vilka strategier som medför faktisk beteendeförändring vad ökar vaccinationsgraden?

14 Några exempel Chunking & checking Leask et al. BMC Pediatrics 2012;12:154 CASE Corroborate About me Science Explain/Advise - bekräfta, bemöt inte direkt - om mig; så här tänker jag - vetenskap, evidens - förklara, ge råd, ta ansvar Jacobson et al. Minn Med 2013;96(4):49 Shared decision-making Motiverande samtal ( motivational interviewing ; MI) Witteman. Pediatrics 2015;136(2):215-17

15 Var försiktig vid riskjämförelser större risk att träffas av blixten än att Att däremot jämföra risker som följer av ett beslut kan vara vägledande: mycket större risk för encefalit av sjukdomen mässling än av vaccination mot mässling Att hota med att man kan komma att ångra sig om man inte vaccinerar kan uppfattas som nedlåtande och oprofessionellt Mowbray et al. Vaccine 2016;34(28):

16 Svåröverskådlig litteratur Kunskap och forskning om attityder och hälsobeteende (vaccinationer) redovisas inom olika fält: medicin, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, politik, beteendevetenskap Vi tar ofta beslut med hjälp av mentala genvägar, ( heuristik ), ett begrepp som bl.a. används inom risklitteratur och beteendevetenskap (t ex omission bias inaktivitet mer tilltalande än handling)

17 Brewer et al. Psychol Sci Public Interest 2017;18(3): (426 ref!)

18 Metoder som tycks fungera Hälsovårdspersonal förutsätter och rekommenderar Rutinbesök Tillgänglighet: här och nu Vissa krav alternativt belöningar ( incentives ) Brewer et al. Psychol Sci Public Interest 2017;18(3):

19 Hur kan man som sjuksköterska/läkare förhålla sig till kritik eller skepsis mot vaccinationer? Kunnigt - men ren information är inte tillräcklig Lyssnande - mer än rättande och övertalande Välkomnande av frågor - stäm av Respektfullt - men inte undfallande Individuellt, personligt just det här barnets bästa Behåll kontakten

20 Nr 16, 2013 A Lindberg Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt Läkartidningen 2013;110(16):822-24

21 Nr 6, 2015 Tema-nummer: Etik och politik i epidemibekämpning A Lindberg Etiska aspekter på vaccination Socialmedicinsk tidskrift 2015;92(6):655-60