Nyinstutitionalismen 70-talet -

Transkript

1 Nyinstutitionalismen 70-talet - Teoretiska modeller som avser att beskriva: Hur organisationer och deras omgivning förhåller sig till varandra

2 Uppstod som en kritisk reaktion på, föreställningen om organisationer som självtillräckliga slutna system. Organisationer, hävdade man, är inte helt fria att agera utifrån enbart tekniska betingelser och effektivitetshänsyn.

3 Central utgångspunkt Organisationer ses som genomsyrade av föreställningar om omvärlden och uppstår som ett resultat av mänsklig interaktion (ömsesidig påverkan) på olika nivåer. De kan därmed betraktas som en social konstruktion.

4 Socialkonstruktivism Innebär ett perspektiv på samhället som konstruerat av människor i samspel med varandra, socialt konstruerade, dvs. att de är produkter av mellanmänsklig interaktion

5 Organisationer erhåller sin legitimitet genom sitt handlande, och genom att i sin formella struktur återspegla vanliga föreställningar om hur man skall gå till väga eller organisera verksamheter. (exempelvis verksamheter som riktar sig till människor med funktionshinder).

6 I denna anpassningsprocess kan det uppstå spänningar mellan förväntningar från den institutionella omgivningen och de krav som arbetsuppgiften ställer på organiseringen.

7 Slagskepp kontra flottiljer? Social ingenjörskonst kontra New Public Management (NPM)?

8 Social ingenjörskonst 60-talet-framåt centralstyrning detaljreglering optimistisk tilltro till rationella storskaliga projekt det starka samhället som problemlösare inom olika områden.

9 New Public Management (NPM) 80-talet-framåt Innehåller idéer lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. Förespråkar bl a konkurrensutsättning, privatisering, valfrihet, målstyrning och decentralisering,

10 Samverkan som exempel Utvecklingen mot kraven på en ökad samverkan skedde genom politiska drivkrafter och ambitioner om att te x minska klyftor mellan samhällsgrupper och minskade belastningar på välfärdssystemet.

11 Nyinstitutionalism kännetecknas av att man inte längre studerade enskilda organisationer, utan s.k organisatoriska fält, dvs. organisationer som i något avseende sysslar med samma saker

12 Organisatoriska fält Avser det område som där flera organisationer ägnar sig åt liknande verksamhet, ex utbildning eller arbetsrehabilitering Inom ett organisatoriskt fält finns alltid olika institutionella logiker, tex materiella, kulturella, organisatoriska. (illustrera)

13 Institutionella logiker Försäkringskassan: Skall ansvara för att samordna rehabiliteringsverksamheten. Målet är att den försäkrade skall återfå sin arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen: Skall ansvara för att den arbetssökande får ett arbete och att arbetsgivarna får arbetskraft.

14 Hälso- och sjukvården: Skall ansvara för den medicinska rehabiliteringen. Målet är att individen ska uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande och bästa möjliga funktionsförmåga. Socialtjänsten: Skall ansvara för den sociala rehabiliteringen. Målet är at ge den enskilde förbättrade möjligheter att leva ett självständigt liv Arbetgivare: Skall ansvara för anpassningar, andra arbetsuppgifter etc.

15 Rehabilitering bedrivs i olika former av alla de samverkande parterna. De olika yrkesgrupperna i ett samverkansprojekt har olika synsätt De olika myndigheterna som vanligtvis ingår i samverkan har delvis olika samhällsuppdrag, mål och prioriteringar. Skilda organisationsföreträdare skall alltså samarbeta utifrån skilda målsättningar, förväntningar önskemål och regelverk, det vill säga olika institutionella logiker.

16 Verksamhetsdomäner Verksamhetsdomän kan definieras som konkreta arbetsuppgifter som utförs inom ett verksamhetsområde. Inom detta verksamhetsområde kan olika aktörer göra skilda domänanspråk på att vara legitima förespråkare för just detta område. Om dessa inte kommer överens skapas domänkonflikter. Om man å andra sidan kommer överens om vem som skall göra vad uppstår domänkonsensus. (illustrera)

17 Bedömning av arbetsförmåga Försäkringskassan utgår från individens potentiella arbetsförmåga Arbetsförmedlingen tar hänsyn till villkoren på den lokala arbetsmarknaden Hälso och sjukvården utgår från sin medicinska logik från individens funktionsförmåga Arbetsgivaren ser till individens förmåga att prestera på sin arbetsplats osv. Socialtjänsten utgår från individens sociala situation och möjligheter att leva ett självständigt liv.

18 Varför samverkan? Klienten/Brukaren: Kan vara aktuell inom flera system Mer komplett information om klienten Samverkansprojekt hanterar ofta ett mindre antal ärenden Handläggarna kan arbeta mer intensivt utifrån en samlad kunskap Åtgärder kan skräddarsys.

19 Framgångsfaktorer Samverkansprojekt gynnas av: Gemensamma mål och lokaler. Samordnad administrativ och politisk ledning, Lagarbete. Klart definierade funktion och ansvarsgränser samt huvudmannaskap.

20 Mellan makt och hjälp (Skau) Max Webers klassiska definition av makt. Möjligheten att få igenom sin vilja i en social relation, också i händelse av motstånd, oavsett vad denna möjlighet beror på.

21 Max Weber igen: Att bruka makt är lika ofta bra som dåligt

22 Att förstå sin egen roll Ingen är en ren hjälpare. Att förstå sin egen roll är en viktig del av professionaliteten. Därför viktigt att kontinuerligt utveckla ett medvetet o kritiskt förhållningssätt till yrkesrollen Att vara en professionell hjälpare är att ha makt. Att inte inse eller vilja kännas vid maktaspekten innebär hinder i yrkesutövningen eftersom rollens inbyggda dualism (makt/kontroll och hjälp) Två nivåer Samhällsperspektiv - yrkesrollen som en del av ett socialt system Individperspektiv - yrkesrollen i förhållande till yrkesutövaren som individ, egna behov, önskningar, värden o normer.

23 Att vara professionell - Vad är det? Att ta ansvar för sitt eget varande Att vara professionell ställs ofta i motsats till att vara subjektiv, personlig eller privat. Att se sig själv som instrumentet I vårdande yrken är det utövaren själv som är instrumentet du har inget annat redskap än dig själv. Att balansera intellekt och känsla Människan som odelat helhet huvud och mage - känsla och förnuft. Att förmedla en vision Att som behandlare kunna förmedla en vision eller hopp är en av de främsta förmågorna för att kunna åstadkomma förändring. Att vara etiskt medveten Allt arbete med människor är ett värdeval och kommer oundvikligen till uttryck i våra handlingar.

24 ÄKTA HJÄLPSAMHET-var ödmjuk och tjäna - härska ej Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när han tror att han kan hjälpa andra. För att hjälpa någon person måste jag visserligen förstå mer än vad hon/han gör, men först och främst förstå det hon/han förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa. Søren Aabye Kierkegaard

25 Frågor kring makt och hjälp Hur ingripande skall samhället vara var går gränsen för den enskildes självbestämmande När skall man hjälpa någon mot dennes vilja, ta ifrån någon bestämmanderätten? Är det hjälp eller skada att hindra någon från att ta sitt liv om han/hon så önskar? Är det rätt att tvångsvårda någon mot dennes vilja?

26 Att bli klient - en livshistorisk förändring Från subjekt till ett objekt Risken att passiviseras Avprivatisering Från person till fall Från normalitet till avvikelse Från vardagsspråk till fackspråk

27 Från vardagsspråk och fackspråk Några exempel: En mammas släpphänthet mot sina barn översätts till avsaknad av gränssättning Den olydiga ungen blir ett barn med beteendestörning Barn som får driva vind för våg är på socialarbetarspråk utsatta för bristande omsorg En klients misstänksamhet mot samhällets inblandning i sitt privatliv blir till bristande samarbetsvilja En önskan att själv lösa sina psykiska problem blir till behandlingsmotstånd

28 Hjälp som rus I vissa fall kan de professionella hjälparna lida av ett hjälparsyndrom och använder sin hjälpargärning som ett berusningsmedel. Det utmärkande här är motsättningen mellan den själuppoffrande hjälparfasaden o den dolda baksidan av bortträngda konflikter och behov. Kan också handla om ställföreträdande upplevelser att få insyn i andra människors liv, vara betydelsefull, vara den man anförtror sig åt.

29 Hjälpapparaten har en dubbel funktion Offentlig kontroll och maktapparat i förhållande till befolkningen. Samhällets hjälpinstans för människor som befinner sig i fysisk, psykisk eller social nödsituation. Använd egen livserfarenhet Kliv ner från piedestalen

30 Kränkningar (Skau) Att kränka en annan människa innebär att förödmjuka henne, att få henne att känna sig mindre värd Det betyder att få en annan människas självbild att börja krackelera genom att tillfoga den betydande hack och skåror, Ibland också fysisk skada. Att bli kränkt är att uppleva en särskild form av psykisk smärta (förödmjukelse, nedvärdering, förlöjligande)

31 Alla kränkande handlingar sker inom ramen för en social relation, en kränkning är en form av kommunikation. Kontexten, eller sammanhanget är avgörande för vilken innebörd en handling kommer att ha för de berörda, för om den kommer att uppfattas som en kränkning.

32 Handlingsuniversum (Edward de Bono) Alla har vi vårt eget subjektiva handlingsuniversum och det kan variera från person till person. Det som är normalt i ett handlingsuniversum kan vara onormalt och obegripligt i ett annat.

33 Vem kan definiera en kränkning Den som utför en kränkande handling Den som utsatts för kränkningar Den utanförstående observatören

34 Olika typer av kränkningar Psykiska kränkningar Fysiska kränkningar Aktiva Passiva

35 Härskartekniker (Berit Ås) Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbelbestraffning Påförande av skuld och skam

36 Förhållningssätt som hinder i kampen mot kränkningar. Rätten att vara otillräcklig Realism Bagatellisering Konflikträdsla

37 Hur motverka att hjälpare kränker? Kränkningar föder nya kränkningar. Både klienter och hjälpare blir kränkta, men det ojämlika maktförhållandet gör klienten/brukaren till den mest sårbara parten. Alla är potentiella kränkare hos oss alla finns fröet till ett människoförakt som kan göra oss till kränkare i givna situationer. Synliggörande är en förutsättning för förändring. Viktigt att motarbeta att det utvecklas en kränkarkultur. Det betyder att bekämpa en uppsättning värdegrunder, normer, attityder och beteendemönster som utgör en gemensam grogrund för uppkomsten av kränkande handlingar mot klienter.