h aga sta d e n d e n t ä ta sta d e n s at t r a k ti o n s k r a f t d e l 3 a

Transkript

1 h aga sta d e n d e n t ä ta sta d e n s at t r a k ti o n s k r a f t d e l 3 a g esta lt n i n gs - o c h k va l it ets pro g r a m f ö r n o r r a stati o n so m r å d et r i k t l i nj e r f ö r d e n a r k it e k to n i s k a g esta lt n i n g e n k v 1-6 d p Alla finns i mappen n:\plan\_adm\loggor och pilar InDesign pil plans MELLANBLÅ.pdf Programsamråd Plansamråd Utställning Antagande Laga kraft pil ej prog MELLANBLÅ.pdf Plansamråd Utställning Antagande Laga kraft pil plans MELLANBLÅ Enkelt.pdf Plansamråd Betänketid Antagande Laga kraft StErik_Färg.eps StErik_svartvit.eps

2 Tullhusparet vid Norrtull

3 i n n e h å l l Medverkande 6 f ö r s t a u t b y g g n a d s e t a p p e n: k v Balkongräcken 89 Sammanfattning 9 Kvarter 1 17 Fönster i fasad, balkongdörrar 89 i n t r o d u k t i o n 10 riktlinjer f ö r a r k i t e k t o n i s k 12 gestaltning & samordning Offentligt Privat 12 Kommersiella kvarter längs Solnavägen 12 Bostadskvarteret och gården 12 Arkitektoniskt tema 13 Fasaden 13 Entrén 13 Fönstret 13 Balkongen 13 Taklandskapet 13 Kvarter 2 27 Kvarter 3 39 Kvarter 4 51 Kvarter 5 63 Kvarter 6 75 riktlinjer f ö r y t t r e 89 f ä r g s ä t t n i n g Historisk bakgrund 89 Allmänna riktlinjer 89 Färgangivelser 89 Fasadytor 89 Sockelvåningar 89 Entrépartier, dörrar till 89 butiker och lokaler, skyltfönster Plåt på tak och skärmtak, stuprör 89

4 m e d v e r k a n d e p r o j e k t l e d n i n g Aleksander Wolodarski sbk, projektledare, stadsplanegestaltning & arkitektsamordning Emelie Eriksson sbk, bitr. projektledare, byggherresamordning f ö r s ta u t byg g n a d s e ta p p e n bau, kv 1 Peter Walker Christopher Berk Ulrika Lundgren Fredrik Sjölander tengbom, kv 2 & 4 Inger Thede Lena Simes Hanna Ruta Sunniva Viking vera arkitekter, kv 2, 3 & 6 Tobias Nissen Björn Wiklander Emma Andersson Mikael Holm Kerstin Thorbech brunnberg & forshed arkitektkontor ab, kv 3 & 6 Sören Eriksson Anna - Paula Andersson Alessandro M. Lucca Rikard Hedin rosenbergs arkitekter, kv 4 & 5 Alessandro Ripellino Henrik Nilzén Lova Lagercrantz nyréns arkitektkontor, kv 5 Johan Nyrén Elisabeth Lundberg Aron Nyrén ncc, kv 1 Olle Forsberg Catarina Selin einar matsson ab, kv 2 & 4 Torsten Josephsson Olof Ramberg Hillevie Jernberg sbc, kv 2, 3 & 6 Håkan Siggelin Ida Bengtsson Mats Österblom veidekke bostad, kv 3 Britta Blaxhult Kristian Eriksson Göran Axelsson ikano bostaden ab, kv 4 & 5 Mia Levedahl Bengt Öquist bouwfonds veidekke, kv 5 & 6 Mats Alvtegen Jens Nordin f ä r g s ä t t n i n g svedmyr färg- & fasadkonsult ab Åke Svedmyr visualisering illustrationer 3d - simu l er ing vera arkitekter Markus Wagner aaro designsystem Petter Aaro illustrationer arkitektur ateljé cladius Claudius Przedmojski modellör sbk Jörgen Edgar fotograf sbk Lennart Johansson karttekniker sbk Harriet Svensk Pia Westerlund Sanna Norrby Mia Lundholm grafisk formgivning vera arkitekter Viet Cuong Truong Karin Cyrén

5

6

7 Stockholms silhuett sett från Fjällgatan på Söder med det nya landmärket Tors Torn s a m m a n f a t t n i n g Genom överdäckning av motorväg och järnväg omvandlas ett ödsligt och bullrigt industrilandskap till en levande och attraktiv stadsdel. Stockholm och Solna förenas och integreras med det nya universitetssjukhu set på Karolinska. Fram växer en spännande och miljövänlig stadsdel med en blandning av boende, life-science, vård, verksamheter och kultur. En tät stadsstruktur skapas. Kvarteren ad deras till en sammanhängande stadsmiljö, där det offentliga rummet har en påtaglig storstadskänsla och urban atmosfär. Genom området anläggs en park Vasastadens och Vetenskapsstadens nya länk mellan Hagaparken och Karlberg. Norrtull omdanas till huvudstadens värdiga entréplats, med tullhusparet från 1700-talet och en ny 60 meter hög tornbyggnad på Norrtullsterrassen. Stockholms silhuett berikas med ett nytt landmärke Tors Torn ett tornpar vid Torsplan som skall symbolisera den nya stadsdelen. En ny tunnelbanegren förbereds från Odenplan till den nya stadsdelen, med uppgångar på båda sidor om kommun gränsen. Möjligheter finns i framtiden att med spårbunden trafik binda samman Norra Stationsområdet med Universitetet/KTH och bostäder i Värtahamnen lägenheter samt hotell och ca arbetsplatser för bl.a. life-science, kommersiellt centrum med butiker, restauranger och caféer, uppförs inom Stockholm. År 2025 väntas den nya stadsdelen stå helt färdig.

8 Introduktion i n t r o d u k t i o n 10 Stockholm stad och Solna stad har gemensamt upprättat en fördjupning av städernas respektive översiktsplan för området Karolinska Norra Station. Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige i september 2008 och av Solnas kommunfullmäktige i augusti Den fördjupade översiktsplanen kommer under flera decennier framöver att vara vägledande för utbyggnaden av en gemensam stadsdel över kommungränsen. Inom respektive kommun har arbetet redan påbörjats med de första detaljplanerna i syfte att förverkliga den gemensamma visionen om en attraktiv och levande stadsmiljö i regionens hjärta med en blandning av boende, forskning, vård, verksamheter och kultur. I Solna har planeringen för det nya universitetssjukhuset kommit långt, den första detaljplanen är klar och arbetet har gått in i genomförandeskedet. Parallellt pågår utvecklingen av Karolinska institutets område och för Karolinska östra sjukhusområde har samordning aktualiserats med Norra Stationsprojektet. Den första detaljplanen för Norra Station är en viktig del i förverkligandet av den gemensamma visionen. I detta skede är uppgiften att starta en stadsbyggnadsprocess som möjliggör nödvändiga satsningar på infrastruktur. Med en överdäckning av Norra länken och Värtabanan, sammanlänkning av Vetenskapsstaden, gränsöverskridande stadsplanering och miljösatsningar läggs grunden för en långsiktig regional satsning. Boende, forskning och Aleksander Wolodarski Projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelningen aleksander.wolodarski@sbk.stockholm.se verksamheter kommer att komplettera varandra i gränslandet mellan den historiska innerstaden och Karolinska. I Gestaltnings- och kvalitetsprogrammets första och andra del presenteras den fysiska strukturen och gestaltningen av de offentliga rummen för i stort sett hela Hagastaden mellan Karlberg och Wenner-Gren Center. Den första detaljplanen omfattar emellertid endast det avsnitt av projektet som sträcker sig mellan Norrbackagatan i väster och Sankt Eriksgatan i öster. I nord-sydlig riktning är detaljplaneområdet begränsat av Norra Stationsgatan i söder och kommungränsen i norr. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet består av tre delar. Den första allmänna delen beskriver Hagastaden som helhet och redovisar projektets övergripande gestaltningsprinciper. Denna del fungerar som ett paraply för alla avsnitt, även för de delar som tillkommer senare i kommande detaljplaner. Hagastaden innebär att en helt ny årsring läggs till Vasastaden, och stadsdelen kommer att växa fram under lång tid. Detaljplanerna för hela planområdet avses därför vara flexibla och i huvudsak reglera markens användning och högsta tillåtna byggnadshöjd. Den exakta utformningen av allmänna platser och kvartersmark regleras slutgiltigt i det för detaljplanerna gemensamma Gestaltnings- och kvalitetsprogrammets andra och tredje delar. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet utgör en del av planhandlingarna och är genom bestämmelser för Allmänna platser respektive Emelie Eriksson Bitr. projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelning emelie.eriksson@sbk.stockholm.se Kvartersmark på detaljplanekartan styrande. Programmet avses utgöra ett underlag och vägledning vid genomförande och bygglovsprövning. Gestaltningsprogrammets andra del styr gestaltningen av parker, torg och gator genom en ingående beskrivning av markgestaltning och materialkvaliteten i alla offentliga rum. Den tredje delen av programmet innehåller detaljerade redovisningar av varje markanvisat kvarter och beskriver förverkligandet av den för området gemensamma stadsbyggnadsvisionen. Här definieras de enskilda kvarteren, bebyggelsen volym och gårdsrum, material, färg samt markbehandling. Eftersom genomförandetiden är mycket lång kommer Gestaltnings- och kvalitetsprogrammets tredje del att vara ett levande dokument, som kan utökas och kompletteras under hela processen allt eftersom projekteringsarbetet med Hagastaden fortskrider fram till bygglov. Programmets tredje del består av en gemensam inledning med gestaltningsprinciper för alla kvarter samt total fem avsnitt (del 3a 3e) med kvartersredovisningar som följer markanvisningarna i området. Del 3a innehåller kvarter 1-6, del 3b redovisar Tors Torn, del 3c presenterar kvarter 7-11, del 3d innehåller kvarter och del 3e redovisar kvarter Allt tillkommande material i del tre skall redovisas och godkännas av stadsbyggnadsnämnden, för att ingå i Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet inför bygglov och genomförande. f ö l j a n d e p l a n h a n d l i n g a r gäller f ö r d e n d e l a v h a g a s t a d e n s o m l i g g e r i s t o c k h o l m Hagastaden den täta stadens attraktionskraft, Gestaltnings - och kvalitetsprogram för Norra Stationsområdet. Detaljplan för Del av Vasastaden 1:16 mm (Norra Station) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm Dp Till detaljplanen hör bestämmelser samt plan- och genomförandebeskrivning. Trafik - pm Miljökonsekvensbeskrivning med sammanfattning av riskanalys.

9 Introduktion» Det skall råda regelbundenhet och nyckfullhet, överensstämmelse och motsättning, med här och var överraskningar som skänka bilden omväxling; en sträng planmässighet i enskildheterna, och i det hela ett intryck av livfullt virrvarr, brus och böljande byggnadsmassor.» Marc-Antoine Laugier,

10 Arkitektonisk samordning»...så kommer turen till de byggande. Det är deras ofrånkomliga skyldighet att tillse att husen ej stå och svära mot varandra, lika lite som dem får förfalla till fantasilös enformighet. De skola taga hänsyn till hvarandra, till stil, form och material, anpassa sig efter sina grannar. Idealet är att husen vid gatan skola vara som de olika medlemmarna i just den gatans stora husfamilj, utvecklade med individuell frihet, men dock sammanbundna af ett visst omisskännligt släkttycke...» Arkitekt Sven Wallander 1915, HSB:s grundare riktlinjer fö r ar k i t e k t o n i s k g e s t a l t n i n g oc h s a m o r d n i n g 12 Utbyggnaden av Hagastaden började under 2010 med de första kvarteren längs Norra Stationsgatan, mellan Solnavägen och Hälsingegatan. De fem första markanvisade bostadsföretagen redovisar lägenhetslösningar, gårdsmiljöer och fasadgestaltning för sina respektive kvarter. I dessa kvarter har även stadsplanestrukturen för hela området testats generellt utifrån flera synvinklar som belyser boendekvalitet, miljömässig potential och ekonomisk bärighet. Avsikten har även varit att försäkra sig om stadsstrukturens variationsförmåga under dess långa genomförandetid. Den föreliggande redovisningen visar att det inom ramen för en enhetlig kvartersstruktur, går att skapa individuella lösningar som bidar till nödvändig variation och som berikar helheten. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet tas fram i samarbete mellan staden, aktuella byggföretag och arkitektkonsulter vartefter genomförandet fortskrider. Det utgör en del av överenskommelsen mellan staden och byggföretagen i samband med exploatering. Därigenom samordnas den arkitektoniska uppbyggnaden av området kontinuerligt och programmet kommer att uttrycka en för staden och byggföretagen gemensam ambitionsnivå. Det kommer också att ge stöd och vägledning vid upprättande av arbetshandlingar och i samband med den långsiktiga förvaltningen av området. o f f e n t l i g t p r i v a t Hagastaden har gestaltats med en tydlig fysisk avgränsning av det offentliga rummet. Gränserna mellan det offentliga och privata har dragits i husfasaden, så som brukligt är i den täta staden, och det offentliga kan på så sätt lätt uttolkas av alla. För att berika upplevelsen av stadsrummet exponeras de privata gårdarna visuellt mot den offentliga parken, men med en tydlig markering av den privata sfären genom en grind eller entréport. Den tillämpade principen innebär alltså ett arkitektoniskt samspel mellan de båda sfärerna, utan att tydligheten i stadens offentlighet går förlorad. Stadsdelen är utformad som en ensemble där det offentliga rummet gestaltats till en arkitektonisk helhet, genom samverkan mellan byggnaderna och områdets markbehandling. En generell attityd till den privata sfärens avtryck i det offentliga rummet är att den individuella fasaden manifesteras på samma gång som den underordnas det offentliga rummet. Fasaden är i den meningen i lika hög grad en offentlig som en privat angelägenhet. Detta förhållningssätt har varit en självklar utgångspunkt genom hela projektet, då den bygger på en lång humanistisk stadsbyggnadstradition. ko m m e r s i e ll a k v a r t e r l ä n g s s o l n a v ä g e n Det allra första kvarteret, som ska inleda genomförandeprocessen, innehåller områdets nya stadsdelscentrum med galleria och kontor vid Torsplan. I detta pulserande läge möjliggörs även uppgångar för den nya tunnelbanan i korsningen mellan Solnavägen och Norra Stationsgatan. Genom kvarteret löper diagonalt en galleria mellan Torsplan och Norra Stationsparken. Det är n o r r a s t a t i o n s p a r k e n Michigan Avenue, Chicago s e f i r g a t a n g ä v l e g a t a n n o r r a s t a t i o n s g a t a n Strandvägen angeläget att flera entréer görs även från Solnavägen och Gävlegatan. Längs Solnavägen formuleras den urbana koden som horisontella volymer. Avsikten är att förbereda och dramatisera upplevelsen av det högresta tornparet Tors Torn. Det horisontella karaktären mot Solnavägen kan uttryckas på många sätt i fasadgestaltningen. En möjlig väg är att ge stark relief i huskropparna genom förskjutningar i de horisontella husdelarna samt en fönstersättning som betonar riktningen mot fondbyggnaderna Tors Torn. b o s t a d s k v a r t e r e t o c h g å r d e n Kvarterens privata sfär, gårdarna, avgränsas i regel av en lägre bebyggelse i nord-sydlig riktning. Gårdarna skall bjuda på trygg intimitet och skall vara bärare av traditionella trivselvärden för att skapa hemkänsla. Arkitektonisk samordning mellan fastigheterna kring gårdsrummen är en viktig förutsättning för att uppnå harmoni. Gårdsrummen är öppna mot både

11 Arkitektonisk samordning Kvarter Nejlikan ( Surbrunnsgatan ) norr och söder för att åstadkomma utblickar och låta ljuset nå ner till de trånga gårdsrummen. Gårdsfasaderna måste vara ljusa för att få den reflektionsförmåga som gårdsrummen kräver. Användandet av balkonger måste övervägas med stor försiktighet vad gäller dess storlek och gestaltningens detaljer för att inte ytterligare minska de trånga gårdarna. Detsamma gäller gestaltningen av marken, där endast ljusa naturstenshällar eller grus kan komma ifråga. Gråa betongplattor lämpar sig inte i denna miljö. Kvarterens fyra hörntorn reser sig markant över lågdelarna för att ingå i ett större sammanhang längs Norra Stationsparken och Norra Stationsgatan. Den arkitektoniska samordningsprincipen följer här en annan grundregel än den för de lägre delarna. Överraskande mångfald, fräck individualism, växlingar i höjd och form ska prägla tornraderna i öst-västlig riktning, som i öster möter Wenner-Gren Center och i väster förenar sig med Tors Torn. Denna arkitektoniska vågrörelse måste dock tyglas i stenstadens materialtema för att inte utmynna i kaos. Stora glas- och plåtfasader skall således undvikas i bostadskvarteren. ar k ite k to n isk t t e m a Stenstadens byggnader kan betraktas som variationer inom ett och samma arkitektoniska tema. Ett återkommande och enkelt språk har genom sekler tillåtits att varieras och förnyas successivt, grundat på stenstadens gestaltningsprinciper. Den arkitektoniska förnyelsen har skett inom den enskilda fastigheten med respekt för den allenarådande kvartersstrukturen. Det genomgående temat för den enskilda bostadsfastigheten på Stockholms malmar är en byggnadstyp som i sina grunddrag har stått över stilistiska epoker. Karaktäristiskt för denna byggnadstyp har varit en konsekvent tillämpning av den klassicistiska fasadkompositionen där resliga sockelvåningar, tydliga bostadsentréer och individualistiskt gestaltade fasader har rytmiserat och berikat gaturummet. Med sina ståtliga fasader Kungsholms strand har stenstadens urbana miljö fått sin omisskännliga kod som har format innerstaden genom sekler. Den enskilda fastighetens skala och estetiska anspråk har varierat. Individualism och kontinuitet har befruktat varandra, vilket har bidragit till en karaktäristisk kombination av både rytm, enhetlighet och variation. Denna egenskap präglar malmarnas urbana och sammanhållna miljö. Bostadskvarteren på Malmarna är underindelade i mindre fastigheter vilket ger arkitektonisk variation inom varje kvarter. Även i Hagastaden delas bostadskvarteren upp i mindre enheter. Lärdomen från det sena 1900-talets stadsbyggande är att de stora fastighetsindelningarna inom kvarteren inte får vara styrande för gestaltningen. Istället måste den arkitektoniska pluralismen utgå ifrån varje trapphusenhet för att skapa en händelserik gatumiljö där rytm, variation och individualisering kan utvecklas. En varierad höjdskala där småskaliga fasader blandas med resliga förstärker ytterligare områdets arkitektoniska vitalitet. f a s a d e n I Hagastaden eftersträvas gatufasader med en offentlig karaktär. Det innebär en enhetlig stram fasadkomposition som både utgår från en god bostadsfunktion och ett sammanhållet uttryck mot det offentliga rummet. Hagastadens generella gestaltningsprincip är att låta den enskilda trapphusenheten artikuleras inom ramen för huvudtemat. Detta sker antingen genom en förskjutning i höjdled eller en medveten rytmisering av fönsteröppningarna kring entréerna. Bottenvåningen och våningen en trappa upp ges ett särskilt uttryck i fasadschemat som markerar den offentliga karaktären. Fasaderna i området ska ges en stram komposition med reslighet och en homogent bearbetad yta. Den putsade väggen dominerar och fönstersättningen, som utmärks av en enhetlig rytm, ska utformas i samklang med innerstadens klassicistiska grundtema. Högresta franska fönster, placerade långt ut i fasadlivet, är en beprövad lösning för att åstadkomma en lugn ytverkan och maximera ljusintaget, men även andra kompositionsgrepp är möjliga. Med hänsyn till innerstadens karaktär ska den stora utanpåliggande balkongen konsekvent undvikas till fördel för inglasade loggior. Mot det offentliga rummet är variationen en viktig förutsättning. Den skall ske inom ramen för ett gemensamt arkitektoniskt tema. Det gäller både fasadens komposition och materialval. Ytskiktets förmåga att reflektera ljuset bör utnyttjas medvetet i synnerhet mot de trånga gårdsrummen. e ntr é n Entréporten är bärare av viktiga symbolvärden och bidrar till en ombonad atmosfär. En förhöjd port i fasaden framhäver entréerna i gaturummet och minskar upplevelsen av byggnadens höjdskala. Entréportarna ska genomgående vara indragna från huslivet. Dörrsnickerier ska vara av ek som ger en skön känsla att se och ta på samt är lätta att reparera. Snickerierna bör variera inom området för respektive trapphus. Trapphusets interiör kan med fördel exponeras mot det offentliga rummet med genomtänkt belysning samt kraftfulla och varma färgtoner. f ö n s t r e t Fönstrets utformning och placering ansluter till traditionen på Malmarna, vilket innebär att en stor enhetlighet bör eftersträvas inom en och samma trapphusenhet med så få fönstertyper som möjligt. Fönstrens dimensionering ska ges särskild uppmärksamhet med tanke på den ovanligt höga exploateringsgraden och för att säkerställa god belysning i bostäderna. Balansen mellan den slutna ytterväggen och fönsteröppningen är av stor betydelse för upplevelsen av det offentliga rummet. Fönstren placeras nära huslivet och snickerierna ska vara gracila för att uppnå maximal belysningseffekt. b a l k o n g e n Stora balkonger ska endast förekomma som inglasade verandor inom husvolymen. Utanpåliggande balkonger är små till formatet och placerade med hänsyn till fasadkompositionen. Balkongräcke samt betongplatta bör gestaltas med stor omsorg och variation. Balkongen ska inte dominera över husfasaden och dess betongplatta dimensioneras snarare som en kropp än som skiva. t a k l a n d s k a p e t Områdets taklandskap exponeras från de högre tornbyggnaderna, i synnerhet längs Norra Stationsparken och Norra Stationsgatan. Det är därför angeläget att takytorna behandlas varierat och med stor omsorg. De får heller inte deformeras av storskaliga genombrott. Mindre takgenomföringar för tekniska anläggningar samlas till gestaltade volymer som är medvetet placerade i taklandskapet. Områdets takbeläggningsmaterial väljs medvetet med tanke på utsikten från områdets tornbyggnader. Taklandskapet skall präglas av utomhusterrasser med möjlighet till den attraktiva utsikten och rekreation. Detta gäller såväl kvarterens lägre delar som torndelarna. 13

12 14

13 h a g a s t a d e n d e l 3 a 15

14 Kvarter 1 6 f ö r s ta u t b y g g n a d s e ta p p e n:

15 Kvarter 1 NCC /BAU N 1 hagastaden k varter 1 torspl an 17

16 Kvarter 1 NCC /BAU Fasad mot Norra stationsgatan, skala 1:500 Fasad mot Gävlegatan, skala 1: Vy mot Kv 1 från Norra Stationsparken ENTRÉ KONTOR Entréer från gatan PARK +1 k v a r t e r 1 t o r s p l a n Hagastadens stadsdelscentrum inryms i ett kontors- och handelshus som i framtiden får sin pendang på västra sidan Solnavägen. Huset bidrar till att förstärka gestaltningen av passagen till och från den historiska stenstaden genom sin horisontalitet i kontrast till Tors Torn. Byggnaden består av handel och service i tre plan samt sex kontorsvåningar. Entréerna till både kontor och handel har placerats för maximal exponering mot förbipasserande fordon, fotgängare och kollektivresenärer vilket ger både goda förutsättningar för skyltning och en välkänd adress. Entréer direkt från gatan till individuella butiker i samband med våningshöga skyltfönster som medger insyn och släpper in dagsljus bidrar till den levande gatumiljö som förknippas med innerstaden. Uteserveringar längs trottoarerna kommer att förläggas i gatuplanet runt kvarteret. Karaktären på handels- och restaurangutbudet tillsammans med husets placering nära offentliga platser och kollektivtrafik kommer att göra det till en mötesplats för Hagastadsbor.

17 Kvarter 1 NCC /BAU Huset har en tydlig sockel med vertikal pilasterverkan över handelsvåningarna på vilken det vilar en starkt horisontellt gestaltad kontorskropp. Fasadmaterialen är gedigna med omsorgsfull detaljutformning. Ett generöst skärmtak utformat som ett band runt stora delar av huset skyddar gående. Butiker skyltas individuellt på skyltband integrerade med skyltfönstren. Kontorskroppen ovanpå sockeln är uppbyggd med svepande bröstnings- och fönsterband som löper runt byggnaden och förstärker dess horisontalitet. Utskjutande profiler under fönsterbandet bidrar till husets horisontala riktning och förstärker känslan av massa. På bröstningarna arrangeras ljusskyltning till butiker och kontorshyresgäster, utplacerade för att ge en grafisk verkan över hela fasaderna. Vy mot Kv 1, Hagastaden 19

18 Kvarter 1 NCC /BAU 20 Parkering under Gävlegatan Öst-västlig sektion genom ljusgården och kontorsentrén, skala 1:500 Solnavägen Kontor Handel Parkering Kommersiell Kontor Parkering Nord-sydlig sektion genom ljusgårdarna, skala 1:500 Norra Stationsgatan

19 Kvarter 1 NCC /BAU k v 1 t o r s p l a n y t o r p a r k e r i n g b t a m² k o m m e r s i e l l b t a m² k o n t o r b t a m² t o t a l b t a m² Nord-sydlig sektion s o l n a v ä g e n n o r r a s t a t i o n s g a t a n p Öst-västlig sektion Situationsplan, skala 1:2500 Typplan kontor, skala 1:500 Vy mot Kv 1 från Norra Stationsgatan 21

20 Kvarter 1 NCC /BAU 22 Fasad mot Solnavägen, skala 1: missimi missimi HI-FI DELI

21 Kvarter 1 NCC /BAU Fasadutsnitt mot Solnavägen och kontorsentrén Markhöjd varierar Vertikalsnitt 23

22 Kvarter 1 NCC /BAU 24 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1:250

23 Kvarter 1 NCC /BAU Horisontellt snitt kontor plan 6-10 Horisontellt snitt kontor plan 6-10 Fasadutsnitt mot Norra Stationsparkens östvästliga axel och gallerians övre entré Horisontellt snitt kontor plan 5 med skärmtak Horisontellt snitt kontor plan 5 med skärmtak Horisontellt snitt kommersiell plan 3-4 med butiksentré Horisontellt snitt kommersiellt plan 3-4 med butiksentré Skärmtak Skärmtak 25

24 Kvarter 1 NCC /BAU Horisontellt snitt kontor plan 6-10 konnektionslinje Horisontellt snitt kontor plan 6-10 Skärmtak Skärmtak Skärmtak Horisontellt snitt kontor plan 5 Horisontellt snitt kontor plan 5 med skärmtak med skärmtak 26 Horisontellt snitt kontor plan 5 med skärmtak Horisontellt snitt kommersiellt plan 3-4 med butiksentré Skala 1:50 Horisontellt snitt kommersiell plan 3-4 med butiksentré Horisontellt snitt kommersiell plan 3-4 med butiksentré Vertikalt snitt Skala 1:50 Fasadutsnitt Skala 1:50

25 Kvarter 1 NCC /BAU Horisontellt snitt kontor plan 6-10 Horisontellt snitt kontor plan 6-10 konnektionslinje Vertikalt snitt plan 6-10 Skala 1:50 Skärmtak Fasadutsnitt Skala 1:50 27

26 28