dp Godkänt dokument - Maud Wiberg, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Transkript

1 hagastaden den täta stadens attraktionskraft del 1 gestaltnings - och kvalitetsprogram för norra stationsområdet riktlinjer för den arkitektoniska gestaltningen dp

2 Tullhusparet vid Norrtull

3 innehåll Medverkande 6 Torsplan och Solnavägen 30 Utryckningsvägar och omledningsvägar 45 Färgangivelser 53 Sammanfattning 9 Norra Stationsgatan 32 gatusek tioner 46 Fasadytor 53 introduk tion 10 den nya bebyggelsen stadsk varteret 34 mil jö 48 Sockelvåningar 53 norr a stationsomr ådet igår 15 norr a stationsomr ådet idag 16 hagastaden imorgon 18 stadsbyggnadsprinc iper 20 Stadens mönster 20 Stadens gränser 22 Topografin, parklandskapet 22 och stadsfrontens linjer Riksintressen 22 stadspl anegestaltning 24 Det offentliga rummet 24 Norra Stationsparken den östvästliga axeln 26 Norra Stationsparken den nordsydliga axeln 28 Norrtull 29 urbanitet och täthet 36 solstudier 38 mark användning 40 kommunalservice & fritid 42 Förskolor 42 Skolor 42 Idrott 42 Äldreboende 42 Kultur 42 tr afikstruk tur 44 Gångstråk och cykelstråk 44 Kollektivtrafik 44 Biltrafik 44 Angöring och parkering 45 rik tlinjer för arkitek tonisk 50 gestaltning & samordning Offentligt Privat 50 Kommersiella kvarter längs Solnavägen 50 Bostadskvarteret och gården 50 Arkitektoniskt tema 51 Fasaden 51 Entrén 51 Fönstret 51 Balkongen 51 Taklandskapet 51 rik tlinjer för y t tre 53 färgsät tning Historisk bakgrund 53 Allmänna riktlinjer 53 Balkongräcken 53 Fönster i fasad, balkongdörrar 53 Entrépartier, dörrar till 53 butiker och lokaler, skyltfönster Plåt på tak och skärmtak, stuprör 53

4 medverkande projektledning Aleksander Wolodarski sbk, projektledare, stadsplanegestaltning & arkitektsamordning Emelie Eriksson sbk, bitr. projektledare, byggherresamordning stadsbyggnad stadsbyggnadskontoret bygglov Jerker Axén Marianne Kjellander exploateringsstudier Andreas Björklund, praktikant exploateringskontoret genomförandesamordning Gunilla Wesström fastighetsutveckling Sofie Klingvall trafikplanering Pierre Savard markplanering Vello Parts miljösamordning Ingmarie Ahlberg stadsbildsstudier solstudier förprojektering exploateringsberäkningar vera arkitekter ab Tobias Nissen Björn Wiklander markplanering andersson jönsson landskapsarkiteker ab Anders Jönsson Anders Nordberg trafikplanering grontmij ab Nils - Göran Nilsson Lars Nilsson, tyréns ab Ann Storkitt trafikplanering ( garage ) Per Löfvendahl byggteknik pleiner entreprenadprojekt ab Karl - Erik Pleiner konsultgruppen röda tråden ab Sune Lagerström wsp Ulf Sandelius tyréns Ebrahim Zamani färgsättning svedmyr färg- & fasadkonsult ab Åke Svedmyr visualisering illustrationer 3d - simulering vera arkitekter Markus Wagner aaro designsystem Petter Aaro illustrationer arkitektur ateljé cladius Claudius Przedmojski modellör sbk Jörgen Edgar fotograf sbk Lennart Johansson karttekniker sbk Harriet Svensk Pia Westerlund Sanna Norrby Mia Lundholm grafisk formgivning vera arkitekter Viet Cuong Truong Karin Cyrén

5

6

7 Stockholms silhuett sett från Fjällgatan på Söder med det nya landmärket Tors Torn sammanfattning Genom överdäckning av motorväg och järnväg omvandlas ett ödsligt och bullrigt industrilandskap till en levande och attraktiv stadsdel. Stockholm och Solna förenas och integreras med det nya universitetssjukhu set på Karolinska. Fram växer en spännande och miljövänlig stadsdel med en blandning av boende, life-science, vård, verksamheter och kultur. En tät stadsstruktur skapas. Kvarteren ad deras till en sammanhängande stadsmiljö, där det offentliga rummet har en påtaglig storstadskänsla och urban atmosfär. Genom området anläggs en park Vasastadens och Vetenskapsstadens nya länk mellan Hagaparken och Karlberg. Norrtull omdanas till huvudstadens värdiga entréplats, med tullhusparet från 1700-talet och en ny 60 meter hög tornbyggnad på Bellmansterrassen. Stockholms silhuett berikas med ett nytt landmärke Tors Torn ett tornpar vid Torsplan som skall symbolisera den nya stadsdelen. En ny tunnelbanegren förbereds från Odenplan till den nya stadsdelen, med uppgångar på båda sidor om kommun gränsen. Möjligheter finns i framtiden att med spårbunden trafik binda samman Norra Stationsområdet med Universitetet/KTH och bostäder i Värtahamnen lägenheter samt hotell och ca arbetsplatser för bl.a. life-science, kommer siellt centrum med butiker, restauranger och caféer, uppförs inom Stockholm. År 2025 väntas den nya stadsdelen stå helt färdig.

8 Introduktion introduktion 10 Stockholm stad och Solna stad har gemensamt upprättat en fördjupning av städernas respektive översiktsplan för området Karolinska Norra Station. Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige i september 2008 och av Solnas kommunfullmäktige i augusti Den fördjupade översiktsplanen kommer under flera decennier framöver att vara vägledande för utbyggnaden av en gemensam stadsdel över kommungränsen. Inom respektive kommun har arbetet redan påbörjats med de första detaljplanerna i syfte att förverkliga den gemensamma visionen om en attraktiv och levande stadsmiljö i regionens hjärta med en blandning av boende, forskning, vård, verksamheter och kultur. I Solna har planeringen för det nya universitetssjukhuset kommit långt, den första detaljplanen är klar och arbetet har gått in i genomförandeskedet. Parallellt pågår utvecklingen av Karolinska institutets område och för Karolinska östra sjukhusområde har samordning aktualiserats med Norra Stationsprojektet. Den första detaljplanen för Norra Station är en viktig del i förverkligandet av den gemensamma visionen. I detta skede är uppgiften att starta en stadsbyggnadsprocess som möjliggör nödvändiga satsningar på infrastruktur. Med en överdäckning av Norra länken och Värtabanan, sammanlänkning av Vetenskapsstaden, gränsöverskridande stadsplanering och miljösatsningar läggs grunden för en långsiktig regional satsning. Boende, Aleksander Wolodarski Projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelningen aleksander.wolodarski@sbk.stockholm.se forskning och verksamheter kommer att komplettera varandra i gränslandet mellan den historiska innerstaden och Karolinska. I Gestaltnings- och kvalitetsprogrammets första och andra del presenteras den fysiska strukturen och gestaltningen av de offentliga rummen för i stort sett hela Hagastaden mellan Karlberg och Wenner-Gren Center. Den första detaljplanen omfattar emellertid endast det avsnitt av projektet som sträcker sig mellan Norrbackagatan i väster och Sankt Eriksgatan i öster. I nord-sydlig riktning är detaljplaneområdet begränsat av Norra Stationsgatan i söder och kommungränsen i norr. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet består av tre delar. Den första allmänna delen beskriver Hagastaden som helhet och redovisar projektets övergripande gestaltningsprinciper. Denna del fungerar som ett paraply för alla avsnitt, även för de delar som tillkommer senare i kommande detaljplaner. Hagastaden innebär att en helt ny årsring läggs till Vasastaden, och stadsdelen kommer att växa fram under lång tid. Detaljplanerna för hela planområdet avses därför vara flexibla och i huvudsak reglera markens användning och högsta tillåtna byggnadshöjd. Den exakta utformningen av allmänna platser och kvartersmark regleras slutgiltigt i det för detaljplanerna gemensamma Gestaltnings- och kvalitetsprogrammets andra och tredje delar. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet utgör en del av planhandlingarna och är genom bestämmelser för Allmänna platser respektive Emelie Eriksson Bitr. projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelning emelie.eriksson@sbk.stockholm.se Kvartersmark på detaljplanekartan styrande. Programmet avses utgöra ett underlag och vägledning vid genomförande och bygglovsprövning. Gestaltningsprogrammets andra del styr gestaltningen av parker, torg och gator genom en ingående beskrivning av markgestaltning och materialkvaliteten i alla offentliga rum. Den tredje delen av programmet innehåller detaljerade redovisningar av varje markanvisat kvarter och beskriver förverkligandet av den för området gemensamma stadsbyggnadsvisionen. Här definieras de enskilda kvarteren, bebyggelsens volym och gårdsrum, material, färg samt markbehandling. Eftersom genomförandetiden är mycket lång kommer Gestaltnings- och kvalitetsprogrammets tredje del att vara ett levande dokument, som kan utökas och kompletteras under hela processen allt eftersom projekteringsarbetet med Hagastaden fortskrider fram till bygglov. Programmets tredje del består av en gemensam inledning med gestaltningsprinciper för alla kvarter samt total fem avsnitt (del 3a 3e) med kvartersredovisningar som följer markanvisningarna i området. Del 3a innehåller kvarter 1 6, del 3b redovisar Tors Torn, del 3c presenterar kvarter 7 11, del 3d innehåller kvarter och del 3e redovisar kvarter Allt tillkommande material i del tre skall redovisas och godkännas av stadsbyggnadsnämnden, för att ingå i Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet inför bygglov och genomförande. följande planhandlingar gäller för den del av hagastaden som ligger i stockholm Hagastaden den täta stadens attraktionskraft Del 1 3, Gestaltnings - och kvalitetsprogram för Norra Stationsområdet, dp Detaljplan för Del av Vasastaden 1:16 mm (Norra Station) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm dp Till detaljplanen hör bestämmelser samt plan- och genomförandebeskrivning. Trafik - pm Miljökonsekvensbeskrivning med sammanfattning av riskanalys.

9 Introduktion» Det skall råda regelbundenhet och nyckfullhet, överensstämmelse och motsättning, med här och var överraskningar som skänka bilden omväxling; en sträng planmässighet i enskildheterna, och i det hela ett intryck av livfullt virrvarr, brus och böljande byggnadsmassor.» Marc Antoine Laugier,

10

11 hagastaden del 1 13

12 Norra Stationsområdet igår 14 << Utsnitt ur Carl Akrells karta 1805

13 Norra Stationsområdet igår Lundgrens karta 1885 n o r r a stati o n so m r å d et i g å r För 1000 år sedan var dalgången mellan Brunnsviken och Karlbergssjön, över Norra Stationsområdet, vattenfylld och farbar. Som en rest av vattenleden fanns ända fram till 1870-talet Lilla Bomsjön, nära korsningen av nuvarande Karlbergsvägen-Norra Stationsgatan. Norra förstaden, dvs Norrmalm och Vasastaden införlivades med Stockholm genom Kungliga donationer i flera omgångar under 1600-talet. Tullgränsen flyttades successivt norrut, först till Wallingatan och sedan till Odenplan, som blev en viktig knutpunkt i korsningen mellan Karlbergsvägen och Norrtullsgatan. Mot seklets slut utvidgades staden ytterligare norrut mot nuvarande Norrtull och 1733 befästes denna tullplats med ett tullhuspar. Tullplatsen blev en viktig stadsentré för resande från Uppsala. Dess stora symboliska betydelse underströks ursprungligen av en triumfbåge mellan tullhusen. Tullplatsen blev traktens centralpunkt och gav upphov till en rik flora av krogar. Adelsmän och förmögna borgare lockades att etablera sina gårdar i stadens utkant. Norrtullsgatan blev med tiden ett naturligt stråk för de många sorgetågen på väg mot Norra Begravningsplatsen, som anlades under 1800-talets första hälft. Fram till 1800-talets slut utgjorde Norrmalms norra delar fortfarande landsbygd drogs Värtabanan genom området och sedan dess har banvallen vid Norrtull skärmat av innerstaden från Hagaparken. På 1880-talet restes den första stationsbyggnaden vid det område som sedermera skulle utvecklas till norra innerstadens central för tågbundet gods. I takt med etablering av industrier och där tillhörande bostäder ökade också behovet av planläggning av norra Vasastaden. Den första planen upprättades 1866 av Albert Lindhagen. Den byggde vidare på den rutnätsprincip som varit allenarådande i Stockholm sedan 1600-talets början, men den introducerade också nya tankar om parker och grönska. Det var emellertid först under 1900-talets början som byggandet tog fart i Vasastadens norra delar fick större delen av området mellan Karlbergsvägen och Rörstrandsgatan sin stadsbebyggelse. På 1920-talet bebyggdes Rödabergsområdet och ett mindre industriområde började ta form invid nuvarande Vin- och spritcentralens tegelkvarter vid Norra Station. De tidigare planeringsidealen hade nu ändrats, och rutnäten ersattes av ett friare planmönster som skulle samverka med terrängen och skapa variation. Senare skulle industribebyggelse anläggas längs Norra Stationsgatan för att avskärma bostadsbebyggelsen på Röda bergsområdet. I början av 1920-talet aktualiserades frågan om en utflyttning av styckegodshanteringen invid Norra Bantorget. Tågtrafiken hade ökat kraftigt och det krävdes mera plats för nya spår intill centralstationen. Till följd av detta fattades beslut om att förlägga godshanteringen till Norra Stationsområdet och 1924 stod den nya styckegodscentralen färdig att tas i bruk Norra Station. Norrtulls tullhus byggda , bild från talet Brodin & Dahlmans karta 1908 Det så kallade Klockhuset byggt 1924 Karta av Stockholms stadsingenjörskontor

14 Norra Stationsområdet idag n o r r a stati o n so m r å d et i dag Norra Stationsområdet löper genom en öppen dalgång från Wenner - Gren Center i öster till Karlbergsområdet i väster. Stadens front avgränsar området i söder med bebyggelse som främst tillkom under talets första hälft. Stenstadens definitiva gräns markeras av Norra Stationsgatans slutenhet, där stora sammanhängande kvarter med arbetsplatser separerar boende från järnvägen. Bebyggelsens industriella karaktär exponeras mot stationsområdets öppna väg - och järnvägslandskap. Norr därom reser sig Norrbackainstitutet på Karolinska berget och dominerar stadsbilden. Karolinskaområdet är topografiskt avskilt från den historiska staden. Norra Stationsområdet utgör än idag en av de större sammanhängande ytorna i Stockholms innerstad med kvarvarande industribebyggelse. Den låga tegelbebyggelsen ligger fritt i landskapet, där särskilt den tornförsedda expeditionen är framträdande, det så kallade» Klockhuset». I magasinsbyggnaderna pågår detaljhandel och bangården domineras av parkeringsplatser. Värtabanan som ännu är i drift skär genom området i öst - västlig riktning, parallellt med motorvägen som följer kommungränsen i öppet schakt. Sedan godshanteringen slutligt avvecklades under talet präglas området av temporära verksamheter. Under Norrtull pågår idag arbete med en förlängning av Norra länken österut i tunnel mot Roslagstull. Norrtullsplatsen med det gamla tullhusparet från talet präglas av trafikprovisorier. Historiskt sett har trafiken alltid passerat genom tullhusporten, vilket även gällde spårvagnslinjen till Haga och Sundbyberg ända in på talet. På talet hade trafiken ökat så kraftigt att det var nödvändigt att flytta hela trafikpaketet öster om tullhusparet. Vid Norrtullsgatans mynning anlades en rondell som här fördelade trafiken ända fram till talets början då hela trafikytan utvidgades och omvandlades till dagens motorvägslandskap. Tullhusen har alltsedan dess förlorat sin roll som symbolisk entré till den historiska staden. Infarten till Stockholm som låg mellan tullhusen vid Norrtull, flyttades efter 1940 österut Före Norra Stationsområdet mot väster 16

15 Norra Stationsområdet idag Norra Stationsområdet mot öster 17