K O N C E P T. Godkänt dokument - Aleksander Wolodarski. Stadsbyggnadskontoret Stockholm Dnr

Transkript

1 N O R R A S T A T I O N D E N TÄ TA S T A D E N S AT T R A K T I O N S K R A F T G E S T A L T N I N G S - OC H KV A L I T E T S P R O G R A M U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G OK T O B E R 2009 DP K O N C E P T

2 Tullhusparet vid Norrtull

3 I N N E H Å L L Medverkande 4 Sammanfattning 7 Norra Stationsområdet igår 9 Norra Stationsområdet idag 10 Norra Stationsområdet imorgon 12 Stadsbyggnadsprinciper 15 Stadens mönster 15 Stadens gränser 16 Topografin, parklandskapet och stadsfrontens linjer 16 Riksintressen 16 Stadsplanegestaltning 18 Det offentliga rummet 18 Norrtullsparken 20 Hälsingeparken 22 Norrtull 23 Torsplan och Solnavägen 24 Norra Stationsgatan 26 Den nya bebyggelsen - Stadskvarteret 29 Urbanitet och täthet 30 Solstudier 32 Markanvändning 34 Kommunalservice & fritid 36 Förskolor 36 Skolor 36 Idrott 36 Äldreboende 36 Kultur 36 Trafikstruktur 39 Gångstråk och cykelstråk 39 Kollektivtrafik 39 Biltrafik 39 Angöring och parkering 39 Utryckningsvägar och omledningsvägar 39 Miljö 40 Parker & torg - markbehandling 42 Ljusplanering 46 Färgsättning 48 Arkitektonisk samordning 52 Första utbyggnadsetappen Kvarteren längs Norra Stationsgatan Kvarter 1 55 Kvarter 2 61 Kvarter 3 67 Kvarter 4 73 Kvarter 5 79 Kvarter 6 85

4 F Ö R O R D Stockholm stad och Solna stad har gemensamt upprättat en fördjupning av städernas respektive översiktsplan för området Karolinska Norra Station. Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige i september 2008 och av Solnas kommunfullmäktige i augusti Den fördjupade översiktsplanen kommer under flera decennier framöver att vara vägledande för utbyggnaden av en gemensam stadsdel över kommungränsen. Inom respektive kommun har arbetet redan påbörjats med de första detaljplanerna i syfte att förverkliga den gemensamma visionen om en attraktiv och levande stadsmiljö i regionens hjärta med en blandning av boende, forskning, vård, verksamheter och kultur. I Solna har planeringen för det nya universitetssjukhuset kommit långt och den första detaljplanen är klar. Parallellt pågår utvecklingen av Karolinska institutets område och för Karolinska östra sjukhusområdet har samordning aktualiserats med Norra Stationsprojektet. Den aktuella detaljplanen för Norra Station är en viktig del i förverkligandet av den gemensamma visionen. I detta skede är uppgiften att starta en stadsbyggnadsprocess som möjliggör nödvändiga satsningar på infrastruktur. Med en överdäckning av Norra länken och Värtabanan, sammanlänkning av Vetenskapsstaden, gränsöverskridande ledningssamordning och miljösatsningar läggs grunden för en långsiktig regional satsning. Boende, forskning och verksamheter kommer att komplettera varandra i gränslandet mellan den historiska innerstaden och Karolinska. Aleksander Wolodarski Projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelningen aleksander.wolodarski@sbk.stockholm.se I det föreliggande materialet presenteras den fysiska strukturen för i stort sett hela Norra Stationsområdet mellan Karlberg och Wenner - Gren Center. Den medföljande aktuella detaljplanen omfattar emellertid det avsnitt av projektet som sträcker sig mellan Norrbackagatan i väster och Sankt Eriksgatan i öster. I nord - sydlig riktning är detaljplane området begränsat av Norra Stationsgatan i söder och kommungränsen i norr. Följande dokument ingår i utställningshandlingarna för Norra Stationsområdet : Norra Stationsområdet den täta stadensattraktionskraft, Gestaltnings - och kvalitetsprogram Detaljplaneförslag , del av Vasastaden 1 : 16 mm, med tillhörande bestämmelser, beskrivning och genomförandebeskrivning tr a fik - pm Miljökonsekvensbeskrivning medsammanfattning av riskanalys Emelie Eriksson Bitr. projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelning emelie.eriksson@sbk.stockholm.se

5 »Det skall råda regelbundenhet och nyckfullhet, överensstämmelse och motsättning, med här och var överraskningar som skänka bilden omväxling; en sträng planmässighet i enskildheterna, och i det hela ett intryck av livfullt virrvarr, brus och böljande byggnadsmassor.» Marc-Antoine Laugier,

6 Medverkande 4 PROJEK TLEDNING Aleksander Wolodarski sbk, projektledare, stadsplanegestaltning & arkitektsamordning Emelie Eriksson sbk, bitr. projektledare, byggherresamordning --- S TA D S P L A N E R I N G sbk Bygglov Jerker Axén Marianne Kjellander Planavdelningen Andreas Björklund, praktikant explk Genomförandesamordning Gunilla Wesström Fastighetsutveckling Sofie Klingvall Trafikplanering Pierre Savard Markplanering Vello Parts Miljösamordning Ingmarie Ahlberg --- Stadsbildsstudier, solstudier, förprojektering, exploateringsberäkningar vera arkitekter ab Tobias Nissen Björn Wiklander Markplanering andersson jönsson landskapsarkiteker ab Anders Jönsson Anders Nordberg Trafikplanering grontmij ab Nils - Göran Nilsson Lars Nilsson, tyréns ab Ann Storkitt Byggteknik pleiner entreprenadprojekt ab Karl - Erik Pleiner konsultgruppen röda tråden ab Sune Lagerström wsp Ulf Sandelius tyréns Ebrahim Zamani Trafikplanering, garage Per Löfvendahl Färgsättning svedmyr färg- & fasadkonsult ab Åke Svedmyr Belysning trafikkontoret Henrik Gidlund ljusgestaltning Helena Björnberg --- F Ö R S TA UTBYG G N A DSETA PPE N bau, kv 1 Peter Walker Christopher Berk Ulrika Lundgren Fredrik Sjölander tengbom, kv 2 & 4 Inger Thede Lena Simes Hanna Ruta Sunniva Viking vera arkitekter, kv 2, 3 & 6 Tobias Nissen Björn Wiklander Emma Andersson Mikael Holm Kerstin Thorbech brunnberg & forshed arkitektkontor ab, kv 3 & 6 Sören Eriksson Anna - Paula Andersson Alessandro M. Lucca Rikard Hedin rosenbergs arkitekter, kv 4 & 5 Alessandro Ripellino Henrik Nilzén Lova Lagercrantz nyréns arkitektkontor, kv 5 Johan Nyrén Elisabeth Lundberg Aron Nyrén ncc, kv 1 Olle Forsberg Catarina Selin einar matsson ab, kv 2 & 4 Torsten Josephsson Olof Ramberg Hillevie Jernberg sbc, kv 2, 3 & 6 Håkan Siggelin Ida Bengtsson veidekke bostad, kv 3 Britta Blaxhult Kristian Eriksson Göran Axelsson ikano bostaden ab, kv 4 & 5 Mia Levedahl Bengt Öquist bouwfonds veidekke, kv 5 & 6 Mats Alvtegen --- VISUALISERING Illustrationer och 3d - simu lering vera arkitekter Markus Wagner Illustrationer arkitektur ateljé cladius Claudius Przedmojski Modellör sbk Jörgen Edgar Fotograf sbk Lennart Johansson Karttekniker sbk Harriet Svensk Pia Westerlund Sanna Norrby Mia Lundholm Grafisk formgivning vera arkitekter Karin Cyrén Viet Cuong Truong

7

8 6

9 Sammanfattning Stockholms silhuett sett från Fjällgatan på Söder med det nya landmärket Tors Torn S A M M A N F A T T N I N G Genom överdäckning av motorväg och järnväg Genom området anläggs ett nytt parkstråk omvandlas ett ödsligt och bullrigt industrilandskap till en levande och attraktiv stadsdel. mellan Hagaparken och Vasastadens och Vetenskapsstadens nya länk Karlberg. Stockholm och Solna förenas och integreras med det nya universitetssjukhuset på Karolinska. Fram växer en spännande och miljövänlig stadsdel med en blandning av boende, life - science, vård, verksamheter och kultur. En tät stadsstruktur skapas. Kvarteren adderas till en samman hängande stadsmiljö, där det offentliga rummet har en påtaglig storstadskänsla och urban atmosfär. Norrtull omdanas till huvudstadens värdiga entré - plats, med tullhusparet från talet i fokus. Stockholms silhuett berikas med ett nytt landmärke Tors Torn ett 145 meter högt tornpar vid Torsplan. En ny tunnelbanegren förbereds från Odenplan till den nya stadsdelen, med uppgångar på båda sidor om kommungränsen. Möjligheter finns i framtiden att med spårbunden trafik binda samman Norra Stationsområdet med Universitetet / kth och bostäder i Värtahamnen lägenheter samt hotell och ca arbetsplatser för bl a life-science, kommersiellt centrum med butiker, restauranger och caféer, uppförs inom Stockholm. År 2025 väntas den nya stadsdelen stå helt färdig. 7

10 Norra Stationsområdet igår 8 << Carl Akrells karta 1805

11 Norra Stationsområdet igår N O R R A ST A T I O N S O M R Å D E T IG Å R För år sedan var dalgången mellan Brunnsviken och Karlbergssjön, över Norra Stationsområdet, vattenfylld och farbar. Som en rest av vattenleden fanns ända fram till talet Lilla Bomsjön, nära korsningen av nuvarande Karlbergsvägen - Norra Stationsgatan. Norra förstaden, dvs Norrmalm och Vasastaden införlivades med Stockholm genom Kungliga donationer i flera omgångar under ta let. Tullgränsen flyttades successivt norrut, först till Wallingatan och sedan till Odenplan, som blev en viktig knutpunkt i korsningen mellan Karlbergsvägen och Norrtullsgatan. Mot seklets slut utvidgades staden ytterligare norrut mot nuvarande Norrtull och 1733 befästes denna tullplats med ett tullhuspar. Tullplatsen blev en viktig stadsentré för resande från Uppsala. Dess stora symboliska betydelse underströks ursprungligen av en triumfbåge mellan tullhusen. Tullplatsen blev traktens centralpunkt och gav upphov till en rik flora av krogar. Adelsmän och förmögna borgare lockades att etablera sina gårdar i stadens utkant. Norrtullsgatan blev med tiden ett naturligt stråk för de många sorgetågen på väg mot Norra Begravningsplatsen, som anlades under talets första hälft. Fram till talets slut utgjorde Norrmalms norra delar fortfarande landsbygd drogs Värtabanan genom området och sedan dess har banvallen vid Norrtull skärmat av innerstaden från Hagaparken. På talet restes den första stationsbyggnaden vid det område som sedermera skulle utvecklas till norra innerstadens central för tågbundet gods. I takt med etablering av industrier och därtill hörande bostäder ökade också behovet av planläggning av norra Vasastaden. Den första planen upprättades 1866 av Albert Lindhagen. Den byggde vidare på den rutnätsprincip som varit allenarådande i Stockholm sedan talets början, men den introducerade också nya tankar om parker och grönska. Det var emellertid först under ta let s början som byggandet tog fart i Vasastadens norra delar fick större delen av området mellan Karlbergsvägen och Rörstrandsgatan sin stadsbebyggelse. På talet bebyggdes Rödabergsområdet och ett mindre industriområde började ta form invid nuvarande Vin - och spritcentralens tegelkvarter vid Norra Station.De tidigare planeringsidealen hade nu ändrats, och rutnäten ersattes av ett friare planmönster som skulle samverka med terrängen och skapa variation. Senare skulle industribebyggelse anläggas längs Norra Stationsgatan för att avskärma bostadsbebyggelsen på Röda bergsområdet. I början av talet aktualiserades frågan om en utflyttning av styckegodshanteringen invid Norra Bantorget. Tågtrafiken hade ökat kraftigt och det krävdes mera plats för nya spår intill centralstationen. Till följd av detta fattades beslut om att förlägga godshanteringen till Norra Stationsområdet och 1924 stod den nya styckegodscentralen färdig att tas i bruk Norra Station. Norrtulls tullhus byggda , bild från tal et Det så kallade Klockhuset byggt 1924 Lundgrens karta 1885 Brodin & Dahlmans karta 1908 Karta av Stockholms stadsingenjörskontor

12 Norra Stationsområdet idag N O R R A ST A T I O N S O M R Å D E T ID A G 10 Norra Stationsområdet löper genom en öppen dalgång från Wenner - Gren Center i öster till Karlbergsområdet i väster. Stadens front avgränsar området i söder med bebyggelse som främst tillkom under talets första hälft. Stenstadens definitiva gräns markeras av Norra Stationsgatans slutenhet, där stora sammanhängande kvarter med arbetsplatser separerar boende från järnvägen. Bebyggelsens industriella karaktär exponeras mot stationsområdets öppna väg - och järnvägslandskap. Norr därom reser sig Norrbackainstitutet på Karolinska berget och dominerar stadsbilden. Karolinskaområdet är topografiskt avskilt från den historiska staden. Norra Stationsområdet utgör än idag en av de större sammanhängande ytorna i Stockholms innerstad med kvarvarande industribebyggelse. Den låga tegelbebyggelsen ligger fritt i landskapet, där särskilt den tornförsedda expeditionen är framträdande, det så kallade» Klockhuset». I magasinsbyggnaderna pågår detaljhandel och bangården domineras av parkeringsplatser. Värtabanan som ännu är i drift skär genom området i öst - västlig riktning, parallellt med motorvägen som följer kommungränsen i öppet schakt. Sedan godshanteringen slutligt avvecklades under talet präglas området av temporära verksamheter. Under Norrtull pågår idag arbete med en förlängning av Norra länken österut i tunnel mot Roslagstull. Norrtullsplatsen med det gamla tullhusparet från talet präglas av trafikprovisorier. Historiskt sett har trafiken alltid passerat genom tullhusporten, vilket även gällde spårvagnslinjen till Haga och Sundbyberg ända in på talet. På talet hade trafiken ökat så kraftigt att det var nödvändigt att flytta hela trafikpaketet öster om tullhusparet. Vid Norrtullsgatans mynning anlades en rondell som här fördelade trafiken ända fram till talets början då hela trafikytan utvidgades och omvandlades till dagens motorvägslandskap. Tullhusen har alltsedan dess förlorat sin roll som symbolisk entré till den historiska staden. << Norra Stationsområdet sett mot väster Pågående arbete med Norra Länken vid Norrtull Före Infarten till Stockholm som låg mellan tullhusen vid Norrtull, flyttades efter 1940 österut Norra Stationsområdet sett mot öster >>

13

14 Norra Stationsområdet imorgon Promenadstråkets möte med Norrtull >> Till höger syns den nya tornbygg naden på Norrtullsterrassen 12 NORR A STATI ONSOM R ÅDET I MORGON Det nya Norra Stationsområdet mellan Vasastaden och Karolinska kommer att spela en viktig roll i Stockholms regionala utveckling. Genom det nya området stärks den centrala stadskärnan, när den får växa ut över den traditionella innerstadens gränser och förenas med stadsbebyggelsen närmast utanför. Sammanlänkningen mellan Solna och Stockholm innebär att viktiga forskningsinstitutioner kommer att ingå i innerstadens urbana struktur och bidra till en dynamisk utveckling både regionalt och lokalt. Förändringarna kommer även att bidra till att integrationen i öst - västlig riktning kommer att förstärkas inom Vetenskapsstaden. Stockholms Universitet, kth och ki utgör del av Vetenskapsstaden med studenter och forskare. Stockholmsregionen har här en unik möjlighet att utveckla kunskaps - och forskningsmiljöer som både relaterar till staden med dess urbana kvaliteter och till nationalstadsparken med sina vetenskapliga traditioner samt natur - och kulturvärden. Intressanta forskningsfält öppnar sig i gränsområden mellan traditionella akademier. Norra Stationsområdet, Karolinska Institutet och det nya universitetssjukhuset kommer att integreras i innerstadens stadsstruktur. Boende, kultur och service samt forskning, undervisning, vård och företagande skapar en attraktiv, trygg och levande stadsmiljö under dygnets alla timmar. Vård, utbildning och forskning blir viktiga delar i den framtida kunskapsstaden som är väl integrerad i en levande stadsmiljö. I gränslandet mellan den historiska stadens intensitet och Hagaparkens gröna lugn, kommer Vasastaden att växa. Ytterligare en unik möjlighet i Stockholms utveckling kan förverkligas när Vasastaden växer norrut. Det nya Norra Stationsområdet, mellan Vasastaden och Haga

15

16 Stadsbyggnadsprinciper Vasastadens klassiska nord - sydliga riktning 14 Områdets kompositionsaxlar Röda bergsområdets oregelbundna kvartersmönster

17 Stadsbyggnadsprinciper STADSBYGGNADSPRINC IPER S T A D E N S M Ö N S T E R Norrtullsgatans raka gaturum Stockholms stadsplan från talet har givit malmarna bestämda riktningar. Vasastadens gator följer den vinkel som har utstakats av axeln Drottninggatan - Norrtullsgatan. Bebyggelsens höjd och täthet ökade successivt för att nå sin kulmen kring förra sekelskiftet. Stadens bebyggelsefront hade då nått fram till Karlbergsvägen och Vanadisvägen. Under talets början ändrades emellertid stadsplaneidealet, från det regelbundna rutnätet till ett mönster som kunde hanteras mer fritt. I Röda Bergsområdet, som byggdes strax därefter, är kvarteren oregelbundna, gårdarna obebyggda och bebyggelsen lägre. Etableringen av godsbangården på talet har påverkat mönstret längs Norra Stationsgatan. Stora kompakta kvar ter har skärmat av stationsområdet och stadsdelens huvudgator har riktats om diagonalt mot Norrtull och Torsplan. Således bryts Norrmalms konsekventa nord - sydliga gatusträckning, förutom i Hälsingegatan och Dalagatan som förlängs ända ner mot Norra Stationsområdet. Vasastadens klassiska nord - sydliga riktning tas nu än en gång som utgångspunkt när innerstaden expanderar norrut över Norra Stationsområdet och gator, gränder och parker dras över Värtabanans tunnelrör och Norra länken. Gatustråken fortsätter norrut och förenas med stadsmönstret på Karolinska området, ända bort mot det öppna landskapet. Genom en konsekvent förlängning av det klassiska stadsbyggnadsmönstret i nord - sydlig riktning blir Norra Stationsområdet en integrerad del av Vasastaden. Den nya stadsdelen kommer att växa fram längs fyra bärande axlar. I väster möter Torsgatan Solnavägen, i öster pekar Norr tullsgatan mot Norrtull och däremellan knyter Hälsingegatan och Dalagatan samman Vasastaden med Karolinska. Tre liljors krökta gaturum Vasastaden utvidgas över stationsområdet och förenas med Hagaparken 15

18 Stadsbyggnadsprinciper << Stenstadens karaktäristiska svängda front vid Roslagstull Stenstadens nya front vid Hagaparken >> 16 S T A D E N S G R Ä N S E R Under talets slut anlades runt Stockholms innerstad breda esplanader som skulle avsluta stenstadens täta kvarter. Esplanadsystemet har inte kunnat fullbordas kring Vasastaden på grund av stationsområdets etablering. Den aktuella utvidgningen av stenstaden ger emellertid en unik möjlighet att förverkliga denna stockholmska stadsplanevision. Valhallavägens trädallé kan förlängas västerut utmed den historiska tullgränsen vid Norrtull och föras vidare mot Karlbergs slottspark. Det nya områdets bärande motiv i öst - västlig riktning blir således Norrtullsallén ett grönt bälte som vidgas till ett långsträckt parkrum. En ny stadsfront kommer att markera stenstadens norra gräns, där de historiska tullhusen behåller sitt ursprungliga läge och erinrar om platsens historia. Stenstadens nuvarande stadsfront som idag löper längs Norra Stationsgatan kommer att tydliggöra den historiska stadsgränsen som både förenar Vasastaden med Norra Station och markerar den ursprungliga fronten. Gatan omvandlas till en grön boulevard som löper i en svag bågrörelse från Sveaplan till Karlberg. T O P O G R A F I N, PA R K L A N D S K A P E T O C H S T A D S F R O N T E N S L I N J E R Mötet mellan den nya stadsdelen och parklandskapet har stor betydelse för helhetsupplevelsen. Det bärande motivet för gestaltningen av den nya entrén är ambitionen att låta Hagaparkens böljande landskap nå den nya stadsfronten. Stenstadens karaktäristiskt svängda fronter vid Karlberg och Roslagstull har inspirerat till att pröva en ny stadsfront formad som en långsträckt S - kurva mellan Bellevue och Karlberg. Vid Norrtull dras frontlinjen söder om tullhusparet för att därefter göra en sväng upp mot banvallen. Parklandskapets och stadsfrontens svängda linjer samverkar och i den föreslagna kuperade terrängen skapas ett nytt stadslandskap. Gävlegatan utgör en höjdrygg för hela Norra Stationsområdet, varifrån topografin sluttar mot både öster och väster. Bortom Norrtull stiger åter terrängen till banvallens nivå för att öppna för utblickar över Brunnsviken. Bakom Wenner - Gren Center sjunker terrängen ånyo för att möta Hagaparkens befintliga entré. Hushöjderna understryker topografins rörelse, vilket innebär att den nya fronten vid Norrtull hålls låg för att sedan växa successivt mot Gävlegatans nivå. Undantagen görs för bebyggelsen på den så kallade Norrtullsterrassen där ett torn bryter igenom stadssilhuetten vid infarten till Stockholm samt vid Torsplan där ett tornpar markerar den historiska tullgränsen. RIKSINTRESSEN Stockholms innerstad och dess front är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset sträcker sig från Karlbergs slott och norrut mot kommungränsen, för att sedan förenas med riksintresset för Nationalstadsparken. Norra Stationsområdets nya stadsfront kommer att ligga något närmare Nationalstadsparken än idag och förändrar marginellt stadssilhuetten från både Hagaparken och Uppsalavägen. Detta har studerats ingående med hänsyn till hur landskapsbilden kan uppfattas från Nationalstadsparken. Den nya bebyggelsens höjd har således anpassats till stenstadens skala för att upplevelsen av stadssilhuetten på långt håll ska förbli väl förankrad i platsens historiska karaktär. På den s.k. bensinstationstomten vid Haga ansluter den nya bebyggelsens skala till Wenner - Gren Centers lägre bebyggelse. Härigenom förmedlas övergången successivt till den nya bebyggelsefronten längs Sveavägen och Norrtullsparken. Sett från norr sträcker sig den nya bebyggelsen från Wenner - Gren Center, förbi Norrtull, för att sedan försvinna bakom Karolinskaberget. Ett tornmotiv bryter av silhuettens horisontella linjer i väster och markerar Norrtullsportens högra flank. Platsen för tornet är medvetet vald, diskret placerad vid sidan av vägen och understödd av Karolinskabergets höjd. Nationalstadsparken regleras i miljöbalken 4 kap 7. Detta innebär att ny bebyggelse och nya anläggningar endast får komma till stånd och andra åtgärder bara vidtas om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur - och kulturvärden skadas. Ett mindre område vid Norrtull, den så kallade bensinstationstomten, utgör en del av Nationalstadsparken och ingår i planområdet. Området betraktas som redan ianspråktagen mark då platsen rymde bensinstation och parkeringsplats när Nationalstadsparken klassades som riksintresse. Detta område har dels redovisats i den fördjupade översiktsplanen för Karolinska Norra Station, dels i den fördjupande översiktsplanen för Stockholms del av Nationalstadsparken. Genom planområdets norra del löper Norra länken / e 4 / e 20 och Värtabanan som är av riksintresse för kommunikation. Dessa kommunikationsstråk har integrerats funktionellt och topografiskt i den nya stadsdelen.

19 17

20 Stadsplanegestaltning Parkoas i Paris, Buttes - Chaumont STADSPL ANEGESTALTNING 18 Parkoas i Paris, Buttes - Chaumont D E T O F F E N T L I G A R U M M E T Att fullfölja innerstadens humanistiska stadsbyggnadstradition, där det offentliga rummets betydelse ges högsta prioritet, är en bärande utgångspunkt. Utifrån stadsdelens topografiska förutsättningar och historia planeras en ny omfattande stadsstruktur. All bebyggelse gestaltas utifrån en gemensam urban kod som säkerställer samspelet i hela området. Utvidgning av stenstaden över Norra Stationsområdet förutsätter att innerstadens offentliga rum på ett naturligt sätt kan ingå i den nya stadsdelen. Det gäller såväl Vasastadens klassiska gatusträckningar som park - och torgrum. Entréplatserna som även fortsättningsvis kommer att annonsera huvudstadens gräns mot norr ges en tydlig rumslig utformning som anknyter till platsens historia. En spännande kombination av rörelse och vila kommer att prägla dessa viktiga urbana scener. I den moderna staden måste bilen integreras och ges utrymme, men det bör göras så att fotgängarna respekteras och det offentliga rummets tydliga form upprätthålls. Den täta stadens struktur ger levande park - och gatustråk. Med närhet till skola och grönområden kan barnen själva röra sig i stadsdelen. Utformningen av gaturummet ska därför stärka tryggheten, men inte på bekostnad av tillgänglighet och öppenhet. Säkra gator och torg måste också bjuda på en intressant upplevelse. Gatu - och parkstrukturen ansluter till Vasastadens rutnät. Alla gator och stråk är genomgående och öppna för allmänheten men gestaltats individuellt utifrån dess specifika läge och topografi. Flera gatutyper före kommer, krökta, raka, öppna för utblickar eller avslutade med fondmotiv. En sammanhållen och omväxlande stadsbild uppnås genom byggnadernas rytmiserande fasader med tydliga och högresta entréer. Den informella karaktären gör stadsrummen trivsamma och de enskilda gatornas unika uttryck skapar hemkänsla. Parker och innergårdar är viktiga delar i den täta urbana stadsdelen och samverkar i mötet mellan det intimt privata och det storslagna offentliga. Området kommer att vara rikt försörjt med parker. Den nästan en halv kilometer långa Norrtullsparken och Hälsingeparken säkerställer de boendes behov av det öppna rummet i omedelbar närhet till bostaden. Strax norr om området ligger dessutom sjukhusparken på Karolinska, med sin lummiga grönska. I både öster och väster omgärdas stadsdelen av stora sammanhängande grönområden, Karlberg och Haga, dit kommunikationerna kommer att förbättras. Den nya mötesplatsen vid Gävlegatan, med utsikt över Norrtullsparken >>

21 19

22 Stadsplanegestaltning N O R R TU LL S PA R K E N 20 Norrtullsparken utgör en huvudlänk i den gröna krans som omsluter stenstaden. Parken har formen av ett timglas, i dess midja uppstår det viktiga mötet med Hälsingeparken. Parkens sluttande topografi mot Hagaparken och Norrtull i öster är dess främsta visuella kvalitet. Gestaltningen skall utgå från den rumsliga kontinuiteten som binder samman kontakterna med Hagaparken. Dess rum präglas av den dubbla funktionen som både kommunikationsrum för gång - och cykeltrafik i östvästlig riktning samt uppehållsrum för boende och verksamma i området. Parken är en mötesplats med möjligheter till rekreation, serveringar och barnlek. Rummet karaktäriseras av lummig inramning med inslag av vattenspeglar, bersåer och planteringar. Ambitionen är att behandla stadsdelens gröna rum som Hagaparkens utlöpare. Genom en kontinuerlig lutning mot Norrtull och Hagas öppna landskap i öster skapas en visuell kontakt som minskar distansen och förenar de olika gröna rummen. Parkrummets arkitektoniska fokus i väster utgörs av en fondbyggnad. Här från områdets högsta punkt finns det förutsättningar att överblicka hela parkrummet mot öster. En trivsam mötesplats mellan den nya gallerian vid Torsplan och det nya sjukhuset i Solna för både boende och arbetande. Norrtullsparken västerut Sektion B - B (se plan sid 29)

23 Stadsplanegestaltning Norrtullsparken österut Sektion C - C (se plan sid 29) 21

24 Stadsplanegestaltning H Ä L S I N G E PA R K E N I Hälsingegatans förlängning vidgas gaturummet till ett klassiskt grönt torgrum, den så kallade Hälsingeparken. Parkens främsta tillgång är dess generösa mått, sydvända sluttning och i dess mitt det betydelsefulla mötet med Norrtullsparken. Härigenom får parken den viktiga rollen att strukturera och hålla samman området som helhet samt utgöra en central mötesplats i stadsdelen. Det vackra Apotekshuset på Norra Stationsgatan blir dess södra fond och en länk till Vasastaden. En viss genomfartstrafik i nordsydlig riktning samt bussförbindelser upp mot östra Karolinska skapar förutsättning för etablering av detaljhandel. 22 Hälsingeparken norrut med Karolinska sjukhusparken i fonden

25 Stadsplanegestaltning N O R R T U L L Norrtull gestaltas som en del i ett parklandskap och bildar en skålliknande form med lågpunkten i mitten under järnvägsbron. Den nya platsen gestaltas utifrån den historiska axeln mot tullhusparet som återigen träder fram i stadsbilden. Här möter även stenstadens front Hagaparkens grönska. Sambanden med Hagaparken förstärks av Norrtullsparkens sluttning och parkens närhet framhävs i Norrtulls karaktär, där trafiken dämpas medvetet i gestaltningen av det gröna lummiga rummet. Norrtullsplatsens arkitektoniska fokus riktas mot tullhusen, vilka ramas in av det cirkulära rummet. Det är av stor betydelse att trafikbelysningen inte förtar den parkmässiga karaktären. Norrtullsporten är tänkt som en stjärnplats där Uppsalavägen möter Sankt Eriksgatan och Sveavägen. Centralt över platsen passerar Värtabanan på en ny bro, som med sina tätt placerade pelare för tankarna till en klassisk akvedukt. Strax söder därom anläggs en gång - och cykelbro som förbinder Norra Stationsområdet med Bellvue och Haga. Väster om Norrtullsporten anläggs en högt belägen utsiktsplats, den så kallade Norrtullsterrassen, med utblickar både mot Haga och mot tullhusparet. Här vid Norrtulls entré till Stockholm föreslås det 60 meter höga tornet. Tillsammans med Wenner - Gren Center gestaltas en stadssilhuett som förstärker den nya entrén till huvudstaden. Den befintliga banvallens barriäreffekter öster om Norrtull minskas avsevärt när den så kallade bensinstationstomten lyfts upp. Därigenom skapas ytterligare en möjlighet till utblickar norrut. Norrtullsplatsen omgärdas av terrasser som tar upp terrängens nivåskillnader och kan erbjuda trivsamma sittplatser. Den nya stadsfronten vid Norrtull 23

26 Stadsplanegestaltning TO R S PL A N O C H S O L N A V Ä G E N 24 Den nya Solnavägen söderut med Tors Torn i fonden Solnavägen möter idag den historiska stenstaden vid Torsplan. Utbyggnaden av Norra Stationsområdet innebär att stadsfronten förflyttas norrut mot kommungränsen och den nya Karolinskaplan. Härifrån nås porten till Karolinska Institutet och här ska det nya Universitetssjukhuset byggas norr om kommungränsen. Solnavägens karaktär förändras från en landsväg till en trädplanterad stadsgata som förbinder Stockholms innerstad med Solna centrum. Vid stadens gamla frontlinje på Torsplan skapas Norra Stationsområdets kommersiella centrum. Den historiska stadsgränsen längs Norra Stationsgatan ges en kraftfull markering då stenstaden utvidgas över Norra Stationsområdet. Solnavägens fond markeras med det 145 meter höga tornparet. Här möts sex gaturum och hit förläggs den södra uppgången från den nya tunnelbanestationen. Den nya gallerian leder gångtrafikströmmar diagonalt norrut genom kvarteret till Norrtullsparken och vidare till det nya sjukhuset på Karolinska.

27 Stadsplanegestaltning Tors Torn sett från Torsgatan Solnavägen möter Torsplan 25

28 Stadsplanegestaltning N O R R A S T A T I O N S G A T A N Norra Stationsgatan har med sin genomfartstrafik och sina tunnelbaneuppgångar vid Torsplan goda förutsättningar att vara områdets främsta kommersiella stråk. Gestaltningen understryker kransgatans boulevardkaraktär med trädplanteringar som erinrar om stadens gamla stadsfront. Stadsrummets norra sida gestaltas som en flack båge som förenar ett helt stadsparti mellan Sveaplan och Karlbergsvägen. Dess främsta uppgift är att länka samman Vasa - stadens historia med det nya området. Norra Stationsgatans karaktär kommer att präglas av det nya tornparet, vars skala och arkitektur förändrar gatans nuvarande industriella prägel. 26 Den historiska tullgränsen markeras med det nya tornparet Tors Torn vid Torsplan

29 Stadsplanegestaltning Norra Stationsgatan omvandlas till en grön boulevard 27

30

31 Den nya bebyggelsen Stadskvarteret D E N NYA BE BYG G E L S E N S T A D S K V A R T E R E T N B E A F A B Stationsområdet ligger idag i en dalsänka mellan Norra Stationsgatan och Karolinskaberget. Ny bebyggelse förutsätter att topografin omvandlas i sin helhet mellan Solnavägen och Norrtull. Genom en överdäckning av motor - och järnväg bildas en sluttning som vänder sig mot söder. Den nya bebyggelsen anläggs som två kvartersbälten som ska förena innerstaden med Karolinska. Bebyggelsen kommer att inordnas i stadssilhuetten och få stöd i den resliga stadsfronten i Norra Stationsgatan. Med Karolinskabergets höjdrygg i norr skapas en sammanhängande stadsstruktur som klättrar upp på sydsluttningen. Bebyggelsen på Norra Stationsområdet utgår från stenstadens enkla addering av kvartersblock. I Vasastaden förekommer två kvartersmodeller dels det stora tals kvarteret med ett mått om cirka meter och med gårdsbebyggelse, dels den småskaliga varianten från ta let s början där gårdarna är obebyggda som exempelvis i Atlasområdet och Röda bergsområdet. På Norra Stationsområdet vidareutvecklas Vasastadens kvarterstypologi utifrån det småskaliga kvartersblocket. Kvarteren adderas konsekvent mellan Solnavägen och Norrtull, på ömse sidor om Norrtullsparken. Dess långsidor hålls låga med sex - sju våningar mot gatan och fyra - fem våningar mot de upphöjda och underbyggda gårdarna. Kortsidorna får däremot en resligare profil med i genomsnitt 12 våningar mot den breda Norra Stationsgatan och Norrtullsparkens grönska. Gården hålls alltid visuellt öppen mot söder och mot parkens grönska, men med en tydlig fysisk avgränsning mellan den privata och offentliga sfären. Kvarterens högresta gavelmotiv följer rytmiskt terrängen och bygger upp det arkitektoniska temat för områdets två största offentliga rum. Förslaget innebär att en tät stadsstruktur växer fram. Exploateringen är högre än vad som tidigare prövats i Stockholm. Dels är det nödvändigt med hänsyn till kostnaderna för den omfattande överdäckningen av väg - och järnvägsområde. Dels är det en fördel för möjligheterna till en levande stadsmiljö med bra serviceutbud. En förutsättning är emellertid att området utformas med variation och hög kvalitet, både vad gäller bebyggelse och de offentliga stadsrummen mellan byggnaderna. En annan förutsättning är att området får en stark koppling till parkerna vid Karlberg och Haga. Mot Norrtull sjunker bostadsbebyggelsens höjd efter terrängen för att möta Hagaparken. Kvarterstypologin är här skräddarsydd för de smala tomterna mellan Norra Stationsgatan och Norrtull för att klara gällande bullerkrav. På den så kallade bensinstationstomten sjunker bebyggelsen ytterligare så att skalan överensstämmer med Wenner - Gren Centers lägre bebyggelse. Här på gränsen mellan staden och Hagaparken kan områdets skola förläggas. Sektion D - D Sektion A - A C D E Sektion B - B, C - C redovisas på sid Sektion F - F Sektion E - E F D C 29