PLANAVDELNINGEN SID 1 (17) Handläggare: Aleksander Wolodarski

Transkript

1 PLANAVDELNINGEN SID 1 (17) Handläggare: Aleksander Wolodarski Tfn Emelie Eriksson Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden REDOVISNING AV PLANSAMRÅD OCH STÄLLNINGSTAGANDE INFÖR FORTSATT PLANARBETE FÖR NORRA STATION, VASASTADEN 1:16 I STADSDELEN VASASTADEN (2 500 LÄGENHETER INOM DETALJPLANEOMRÅDET, HANDEL OCH KONTOR) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och beslutar att utställning av detaljplan ska ske i enlighet med kontorets utlåtande. Susanne Lindh Stadsbyggnadsdirektör Torsten Malmberg Fredrik Legeby T.f. avd chef sektionschef Sammanfattning Ett förslag till detaljplan för Norra Stationsområdet har varit föremål för remiss och samråd under perioden 18 maj till och med 21 juni Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för en integration mellan Stockholm och Solna i en stadsdel över kommungränsen. Vasastadens gatunät kan förlängas norrut när vägoch järnvägsområdet intunnlas och överbyggs. Inom planområdet för den första detaljplanen kan ca nya bostäder tillkomma i stadsmässiga bostadskvarter intill ett långsträckt parkrum av esplanadkaraktär med förutsättningar för intensivt folkliv. Här planeras även ett centrum för forskning och utveckling inom lifescience, ett kommersiellt centrum, hotell, forskningscentrum samt utrymme för kollektivtrafik. Det högresta tornparet, Tors Torn, kommer att komplettera stadssilhuetten och bli Norra Stationsområdets nya signum. Planen är en central del i genomförandet av en gemensam vision för Stockholm, Solna, Landstinget, Karolinska Institutet och Akademiska Hus. Målet är att utveckla området som en del i en vetensskapsstad till en av regionens mest innovativa, nya stadsdelar med hög täthet och rikt stadsliv. Detaljplaneprocessen är samordnad med planeringen för NKS, Nya Karolinska Solna, samt med Vägverkets aktuella arbetsplan för intunnling av E4/E20, som kommer att gå under den nya bebyggelsen. Bilaga: Samrådsredogörelse , S-Dp Box 8314, Stockholm. Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Besöksadress Fleminggatan 4

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 2 (17) Efter samrådet har förslaget bearbetats för att tillgodose viktiga synpunkter. Trafikstrukturen har justerats inom området, ramper från E4/E20 har flyttats och Torsplan har gjorts bredare. Några kvarter har ändrats för att ge bättre förutsättningar för life-science verksamhet och för att anpassas till Solnas och landstingets planering samt skapa ett rymligare torg framför sjukhuset. Tors Torn har fått en ny profil som bättre överensstämmer med stadssilhuetten. Utlåtande BAKGRUND OCH SYFTE En gemensam fördjupning av översiktsplanerna för Stockholm och Solna, Karolinska Norra station, fördjupning av två översiktsplaner var utställd våren Planen visar hur Karolinska Norra Station kan inta en nyckelposition i regionen. Sammantaget fanns en positiv respons till förslaget. Länsstyrelsen instämde i att den fördjupade översiktsplanen kan ersätta program för kommande detaljplaner. Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige i september 2008 och av Solnas kommunfullmäktige i augusti Syftet med detaljplanen för Norra Stationsområdet är att sammanlänka Stockholms innerstad med Karolinska sjukhusområdet och Solna. Detta sker genom att de barriärskapande trafik- och spårområdena för E4/E20 och Värtabanan intunnlas och överbyggs. Det skapar förutsättningar för en integrerad stadsmiljö med cirka bostäder och drygt kvm bruttoarea för främst kontor, handel, hotell och life-science. En stadspark, den s.k. Norrtullsparken, anläggs som stadsdelens gemensamma vardagsrum med samband till de stora parker som omger området. Kollektivtrafiken förstärks och nya tydliga lokala vägnät för gående, cyklar och bilar tillskapas. Planförslag inför samrådet.

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 3 (17) Bearbetat förslag som redovisar föreslagna riktlinjer för det fortsatta planarbetet.

4 SID 4 (17) PLANFÖRSLAGET Norra Stationsområdet i sin helhet bedöms rymma ca bostäder fullt utbyggt, vilket innebär cirka boende. Dessutom ryms här lokaler med sammanlagt arbetsplatser. Ljus bruttoarea för lokaler och hotell omfattar cirka kvm. Detaljplaneområdet omfattar ungefär bostäder för cirka boende och lokaler för cirka sysselsatta. Gestaltningen utgår ifrån att Vasastadens klassiska nord-sydliga riktning förlängs så att Norra Stationsområdet blir en integrerad del av staden. Gatustråken fortsätter norrut och förenas med bebyggelsen på Karolinska området. Norra Stationsgatan kommer att både förena Vasastaden med Norra Station och markera den ursprungliga fronten. Gatan omvandlas till en grön boulevard som löper i en svag båge från Sveaplan till Karlberg. Den nya bebyggelsen anläggs som två kvartersbälten som ska förena innerstaden med området kring Karolinska. Med Karolinskabergets höjdrygg skapas en sammanhängande stadsstruktur som klättrar upp på sydsluttningen. Områdets stadsdelscentrum har förlagts vid Torsplan, där också en framtida tunnelbana kan få sina stationsuppgångar. Med ett högt tornpar Tors Torn markeras Solnavägens möte med den historiska staden. Stockholms silhuett får därmed ett nytt karaktäristiskt landmärke. Stadsdelen knyts ihop av ett öppet parkrum av esplanadkaraktär, som är tänkt som stadsdelens främsta mötespunkt med caféer, butiker, lekplatser och utrymme för marknader, utställningar och andra tillfälliga arrangemang. Väster om Norrtull anläggs en högt belägen utsiktsterrass med utblickar både mot Haga och de gamla tullhusen. Via terrassen ansluter också gångvägarna till det högre belägna sjukhusområdet. På terrassen föreslås ett 70 meter högt torn som avslutning på bebyggelsen på Karolinskaberget och dess sluttningar. Föreslagen användning av kvartersmark är bostäder, kontor, hotell, konferens, forskning, undervisning, centrum och parkering under mark. Butiker och/eller publika lokaler ska finnas i bottenvåningarna i samtliga kvarter för att medverka till en levande stadsmiljö. Allmänna platser får underbyggas med garage, tillfart, tekniska anläggningar, handel, bilvård mm. Inom hela planområdet ska möjlighet finnas att bilda fastigheter i olika nivåer (3-dimensionell fastighetsbildning). Detta kan till exempel gälla lokaler för handel, garage, mm i botten- och källarvåningar. Till planförslaget har ett gestaltnings- och kvalitetsprogram Norra Stationsområdet den täta stadens attraktionskraft upprättats för att säkerställa förslagets intentioner och bebyggelsens kvaliteter. Norra Stationsområdet kommer att byggas ut under en längre tid och kvalitetsprogram ska upprättas för varje kvarter, allt eftersom området byggs ut. En gemensam miljökonsekvensbeskrivning med sammanfattande riskanalys för arbetsplan och detaljplan har upprättats enligt miljöbalkens föreskrifter.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 5 (17) Tors Torn bearbetade efter samråd. Sett från Solnavägen. Bearbetat förslag som redovisar föreslagna riktlinjer för det fortsatta planarbetet.

6 SID 6 (17) SAMRÅD Samråd om förslag till detaljplan för rubricerat område hölls under tiden 18 maj till och med 21 juni Vid ett informations- och samrådsmöte den 27 juni framfördes bland annat synpunkter på gestaltningen av tornen vid Torsplan, att exploateringsgraden är för hög, andra att kollektivtrafiken måste vara effektiv. Under samrådstiden inkom drygt 60 yttranden. Bland inkomna synpunkter råder stor enighet om det positiva i att områdets barriäreffekter byggs bort och det attraktiva i att kunna bo och verka här. Läget i anslutning till såväl innerstaden som dess stora omgivande parkområden är unikt. Samtidigt framförs kritik mot den höga exploateringen. Man hävdar behovet av större friytor, både på kvartersmark och i det offentliga rummet. Tors Torns roll i stadslandskapet samt dess konkreta gestaltning har ifrågasatts av flera remissinstanser och boende. Miljö- och riskfrågor är det stora diskussionsämnet när staden vill bygga ovanpå en av landets mest trafikintensiva vägsträckor. Länsstyrelsen anser att den planerade utvecklingen av området är av strategisk betydelse för hela Stockholmsregionen. Då det är välbeläget ger det möjlighet till en hög exploateringsgrad. Man anser vidare att intunnlingen av E4/E20 ska klara explosioner av explosiv last på upp till fyra ton. Farliga transporter som överskrider detta hänvisas till det befintliga omledningsvägnätet. Om utbyggnaden av tunnelbanan senareläggs måste tillräckliga utrymmen för annan kollektivtrafik finnas i såväl Stockholms som Solnas planer, påpekar Länsstyrelsen. De mellankommunala frågorna bör kunna lösas så att de nordvästra kvarteren ges en samordnad utformning. Efter genomförandet finns behov av kommungränsjustering. Länsstyrelsen efterlyser en analys av den visuella inverkan på nationalstadsparken från ett marknivåperspektiv, samt en redovisning av hur nationalstadsparken ska kunna tåla det ökade trycket från Norra Stationsområdet där boende och övriga kommer att nyttja nationalstadsparken som sitt närrekreationsområde. Länsstyrelsen konstaterar att de negativa konsekvenserna för kulturmiljön är hanterliga i relation till den stora exploatering och den påtagligt nya årsring i stadslandskapet som planen innebär. Länsstyrelsen påpekar också bland annat att buller från helikoptertrafiken måste hanteras med planbestämmelser. Olägenheter under byggskedet bör uppmärksammas särskilt då byggandet beräknas pågå under minst 10 år och störningar påverkar både befintliga miljöer och de första utbyggnadsetapperna. Denna fråga bör klarläggas, menar Länsstyrelsen. Detaljplanen bör dessutom utformas så att även en situation där en överdäckning av Norra Länken/Värtabanan av någon anledning inte sker, kan hanteras. Vägverket menar att planförslaget utgör ett komplicerat projekt med byggarbeten för tunnelbana, väg- och järnvägstunnlar, sjukhus, kontor och bostäder pågående under en längre period. Det ställs höga krav på genomförandefrågorna och mer utredningsarbete återstår. Tunnlarna ska klara explosioner av laster om fyra ton. S-kurvan på den föreslagna avfartsrampen har för låg standard och riskerar att försämra kapaciteten, anser man vidare. Vägverket har behov av åtkomst till väganordningar efter tunnlarnas genomförande. Av detaljplanen ska framgå att 3D-fastigheter kan bildas. Banverket påpekar att farligt gods av annan typ än den

7 SID 7 (17) riskanalysen tar upp, måste transporteras på väg. Storstockholms Lokaltrafik framför utbyggnaden av tunnelbanan sannolikt kommer att senareläggas och planen därför måste medge att området ska kunna kollektivtrafikförsörjas med såväl buss, spårväg som tunnelbana. Solna stad anser att torget vid entrén till det nya sjukhuset behöver utökas för att möjliggöra trafikering med buss- och spårtrafik samt att kopplingarna mellan östra Karolinska och Vasastaden bör studeras ytterligare. Vidare att gång- och cykelförbindelserna från Karolinska till KTH, Universitetet och Nationalstadsparken behöver förbättras och att området vid Norrtull är en viktig gemensam fråga. Stockholms läns landsting framför genom Locum och NKS styrelse att Karolinska plan behöver utrymme även inom Stockholms stad för att bli det viktiga stadsrum som avses. Att byggrätt för ett gemensamt garage under torget måste finnas och att den gemensamma stadsfronten bör diskuteras. Ambulanstrafiken behöver bättre framkomlighet och helikoptertrafikens konsekvenser måste redovisas bättre. Ingen påverkan på helikopterns flygvägar sker på grund av de höga byggnader som föreslås. Vidare att hänsyn måste tas till att sjukhuset har vibrations- och dammkänslig utrustning. Landstinget tar också upp samordningsfrågor vad gäller genomförande liksom hur de nya detaljplanerna behöver samordnas på ömse sidor kommungränsen. Exploateringsnämnden påpekar att om det inte blir någon tunnelbana under överskådlig tid behövs en trafikanalys. Nämnden lämnar synpunkter på gatuutformning och att buller under genomförandetiden samt konstruktionskrav för tunnlar och ovanliggande bebyggelse måste studeras vidare. Vidare att de fyra norra kvarteren bör tillåtas en mer generell utformning och bestämmelsen att alla bostadskvarter ska ha butiker eller publika lokaler i bottenvåningen bör lättas upp. Trafik- och renhållningsnämnden påpekar att en annan kollektivtrafiklösning än tunnelbana innebär förändrade planeringsförutsättningar. Konsekvenser av ökad yttrafik på befintligt gatunät och för strategiska platser i närområdet bör studeras. De lämnar detaljsynpunkter på gatuutformning, menar att parkeringstalen är rimliga och att kommersiella lokaler i bottenvåningarna ställer höga krav på angöringsmöjligheter. Både Trafik- och renhållningsnämnden och Handikapprådet framför synpunkter på tillgänglighet för funktionshindrade och sophantering. Miljöförvaltningen framför synpunkter på byggnaders energieffektivitet samt planbestämmelser om skydd mot buller till bostäder. Vidare att konsekvenser under byggtiden bör preciseras och tydliggöras samt att MKB bör förtydliga hur risker hanteras i planen och vem som ansvarar för uppföljning och genomförande av eventuella ytterligare åtgärder. Rådet till skydd för Stockholms skönhet avstyrker planförslaget med respekt för den livsmiljö som ska bli de boendes i det nya området. De anser att timglasparken är för smal och bostadsgårdarna för trånga. Kulturförvaltningen tillstyrker att området bebyggs enligt planförslaget, med hög och tät bebyggelse. Man beklagar dock att Klockhuset och magasinslängorna inte kan bevaras. Förvaltningen menar att tornen vid Torsplan kommer att dominera olyckligt över

8 SID 8 (17) Röda Bergsområdets småskalighet samt att den höga byggnaden vid Norrtullsterrassen bör studeras i förhållande till Wenner-Gren Center. Stockholm Vatten AB framför att det finns kollisionspunkter med järnväg och vägtunnlar som inte hunnits studeras, då remisstiden varit kort. Man lämnar också förslag på förtydliganden av planbestämmelser och påpekar att bebyggelsen på Torsplan kommer i konflikt med ledningar. Fortum distribution AB anser att då området gränsar till Solna där Vattenfall har koncession är det viktigt att hänsyn tas till de olika elnätens försörjningsområden och framför behov av elnätstationer. Storstockholms brandförsvar anser att riskanalysen behöver utvecklas på vissa punkter och att krav bör ställas avseende brand- och risk. Angränsande fastighetsägare (Hiby AB med Livbolaget, Atrium Ljungberg AB, Stadsholmen AB och Statens Fastighetsverk) ställer sig positiva till förslaget men är oroade över den långa genomförandetiden och de olägenheter detta kan medföra. Norrmalms stadsdelsnämnd framför behov avseende förskola, äldreboende och gruppbostäder. Byggherrarna i den första utbyggnadsetappen påpekar att för att skapa goda utemiljöer för både förskolebarn och boende på de små gårdarna, är det angeläget att förskolorna i bostadshusen inte överstiger tre avdelningar per gård. Man framför även synpunkter på föreslagna detaljplanebestämmelser. Hyresgästföreningen Norrmalm menar att en betydande del av bostäderna bör upplåtas med hyresrätt. St Matteus församling menar att det är positivt att det tillkommer bostäder och arbetsplatser. Församlingen anser att Klockhuset och godsmagasinen bör bevaras, att de två 100 m höga tornen bör tas bort ur förslaget och att bebyggelsen bör glesas ut. Namninsamlingar i Rödabergsområdet har undertecknats av sammanlagt 14 personer och två BRF-styrelser motsätter sig Tors Torns placering vid Torsplan och menar att tornens höjd och utkragande form kolliderar med Röda bergens småskaliga bebyggelse och medvetna utformning och efterlyser vind- och skuggstudier för tornen. Ytterligare sju boende i närområdet har inkommit med egna yttranden med samma innebörd. Flera boende i närområdet tar i sina yttranden upp att området blir för hårt exploaterat, för monotont utformat och att man bör eftersträva en mänskligare miljö. Några framför synpunkter på de allmänna kommunikationerna och andra tycker också att en simhall, som betjänar även Vasastaden, bör prioriteras i Norrtullsparken. Kommittén för Gustavianska parken ställer sig avvisande till tornet vid Norrtull och anser att Värtabanan bör läggas ner. Förbundet för Ekoparken menar att parkmarken i området måste utökas och bindas samman med omgivande parker. Trafiken behöver en annan lösning och kollektivtrafiken måste prioriteras tydligare. Tätheten och den storskaliga utbyggnaden kommer att skapa en ny miljonprogramsslum, befarar man och anser att intunnlingen måste vara klar innan inflyttning kan ske. Man menar också att Stockholms silhuett varken behöver Tors

9 SID 9 (17) Torn eller höghuset vid Norrtullsterrassen och anser att ett alternativ med glesare bebyggelse och mer parkmark bör tas fram. Samfundet S:t Erik tycker att det är positivt att den planerade bebyggelsen givits en egen identitet och ett arkitektoniskt uttryck som skiljer sig från intilliggande stenstad. Tornet vid Norrtullsterrassen är problematiskt, anser man. Birka Vasa stadsmiljögrupp anser att det är bra att området bebyggs och att E4:an överdäckas men är kritisk till exploateringsnivån, tornen samt till den svaga förbindelsen med Haga och Karlberg. Två arkitekturdebattörer menar var för sig att förslaget visar allvarliga brister i skala och förståelse för den växande staden där monumentalisering av enskilda företeelser är onödigt. Kombinationen ensidig stadsplan och anonyma hus är förödande, menar man och Norra Stations gestaltning borde utgå från Stockholms egen särprägel och dess rika urbana kultur. Några privatpersoner menar att det är lovvärt att innerstaden utvidgas norrut och anser att det är mycket viktigt att tunnelbanan dras till området. För att skapa underlag kan exploateringen höjas genom att bygga dubbelt så höga hus som planerat. YIMBY Yes In My Back Yard anser att ambitionerna med Norra Stationsområdet är mycket glädjande och förslaget har förbättrats då hushöjderna och de arkitektoniska uttrycken är mer varierade. De anser att Tors Torn gärna får bli ännu högre och ljussättas. Man önskar att Norrtullsplatsen utformas till en mer stadsmässig miljö med trafiken under markytan. Det är allvarligt att mängden bostäder minskat, men bra att kontorsytor tillkommit, anser man och lämnar ett eget planförslag.

10 SID 10 (17) STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE Förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet Som flera remissinstanser påpekar är exploateringsnivån hög. Kontoret är dock övertygat om att exploateringsnivån i sig inte behöver innebära en undermålig boendekvalitet. Det är viktigt att i det fortsatta arbetet söka lösningar som skapar en balans mellan utnyttjandegraden och den tillgängliga fria markytan. Utifrån den aktuella kvartersstrukturen borde det finnas möjligheter att finna arkitektoniska lösningar som säkerställer de smala gårdarnas intimitet och en ombonad atmosfär. I sammanhanget bör påpekas att Stadsbyggnadskontoret och Norrmalms stadsdelsförvaltning delar de aktuella byggherrarnas uppfattning om att det inte ryms fyra förskoleavdelningar per kvarter. I den fortsatta projekteringen minskas detta till tre per kvarter. Gårdarna ges en intim och ombonad atmosfär. Gård i kvarter 4. I samrådsförslaget löper biltrafiken längs parken i öst-västlig riktning. Denna trafikstruktur ger emellertid stora trafikmängder som genererar höga bullervärden inne på bostadsgårdarna. De stora trafikmängderna innebär också att gårdarna avskärmas från parken. Enligt kontorets mening bör därför planförslaget förändras så att en mer balanserad trafikstruktur skapas. Gatorna kring parken behöver avlastas genom en nord-sydlig förbindelse som kan ta trafik mot sjukhuset. Därmed skapas förutsättningar för en lugnare trafikmiljö och bättre förutsättningar för uteserveringar och attraktiva lokaler i bottenvåningarna kring parken.

11 SID 11 (17) Gård i kvarter 2. Med gårdsgator där biltrafik, gång- och cykeltrafik samsas kan Norrtullsparken nås tryggt från samtliga bostadsgårdar samtidigt som bullerstörningarna på gårdarna minskar avsevärt jämfört med tidigare. Alla bostadsentréer och kommersiella lokaler angörs längs de nord-sydliga gränderna. Härigenom uppnås en jämnare trafikbelastning inom hela området. Gång- och cykelförbindelserna såväl inom stadsdelen som med den omkringliggande staden förblir alltjämt goda. Längs parkens öst-västliga stråk planeras för kommersiella lokaler i bottenvåningarna så som affärer, kultur, caféer och restauranger med möjlighet till uteservering. Inom de enskilda kvarteren ökar dessutom boendekvaliteten genom att gårdarna ges en direkt koppling till parkrummet, vilket svarar mot den framförda kritiken av gårdarnas ringa mått. Det påtalade behovet av lekutrymmen kan tillfredsställas i Norrtullsparken som ska innehålla såväl rofyllda platser som säkra platser för lek, möten och samvaro. För att bemöta den framförda kritiken mot exploateringsnivån måste åtgärder vidtas som stärker sambanden med omgivande parker både mot Nationalstadsparken, Karlberg och mot den närbelägna sjukhusparken norr om kommungränsen. Kontoret föreslår att möjligheten att bygga en extra gångbro norr om den nya järnvägsbron säkerställs i detaljplanen, enligt Solnas önskemål. Detta kan ytterligare förstärka förbindelsen mellan Norra Stationsområdet, Karolinska, Bellevue och Haga. På bergssidan i nordost anläggs en utsiktsplats, Norrtullsterrassen med god tillgänglighet.

12 SID 12 (17) Samrådsförslagets struktur för biltrafik. Förslag till ny struktur för biltrafik.

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 13 (17) Norrtullsparken vidgar sig mot väster och öster. Parken blir områdets samlande stadsrum med goda förutsättningar för möten, lek och samvaro. Norrtullsparken sedd från Karolinskaplan. Forskningscentrum närmast till höger.

14 SID 14 (17) Tors Torn sedda från Torsgatan. De nya tornvolymerna byggs upp av smala lameller med olika höjd.

15 SID 15 (17) Stockholms silhuett från Södermalm. Tors Torns trappformade volymer samspelar med stadens kyrktorn. Tors Torn från Norra Stationsgatan.

16 SID 16 (17) I kommande planarbete och projektering måste alternativa lösningar studeras för att säkerställa tillgängligheten från Norrtullsparken norrut. Detta kan ske med till exempel hiss till Norrtullsterrassen för att överbrygga nivåskillnaderna som är upp till sex meter. Kvarteren längs Norra Stationsgatan kan angöras med bil utefter de nordsydliga gränderna som leder mot parken. Samtliga bostadsentréer mot dessa gränder ska göras indragna och plana för att förbättra tillgängligheten. För att ytterligare förstärka grönstrukturen har en idéskiss om en förlängning av Hälsingeparken upp till Sjukhusparken i Solna tagits fram. Den överensstämmer inte med gällande detaljplan i Solna. Ambitionen är att illustrera möjligheterna till ytterligare förbättrad integration mellan städerna. Hälsingeparken skulle kunna bilda en grön länk mellan den uppvuxna Sjukhusparken och Norrtullsparken. Eftersom genomförandet av en ny tunnelbanestation kan dröja måste Karolinska plan i väster ges en ny roll för att bättre fungera som knutpunkt för kollektivtrafiken. Karolinska plan utvidgas i samklang med Solnas önskemål och längs sidorna bereds tillräcklig plats för att möjliggöra trafikering med buss- och eventuell spårtrafik. Torget blir områdets nav som förbinder den nya gallerian i Stockholm, Nya Karolinska Solna, Karolinska Institutet och forskningskvarteren längs kommungränsen. Utvidgningen av torget ger emellertid ändå inte plats för uppställning av bussar och spårvagnar och torget kan därför inte bli ändhållplats i trafiksystemet. För att förbättra trafikföring och säkerhet bör påfartsrampen från E4/E20 mot Karolinska omarbetas för att bl.a. tillgodose Vägverkets synpunkter så att en rak anslutning mot Solnavägen erhålls. För att ytterligare förstärka sambanden mellan stadsdelens riktningar gestaltas torget som en förlängning av Norrtullsparken. På torget placeras en cirkulär byggnad, det så kallade forskningscentrum, som blir Norra Stationsområdets visuella fokus och parkens fondmotiv. Det är angeläget att byggnaden ges en öppen karaktär och ett program nära besläktat med områdets life-science profil, kombinerat med ett mera vardagligt kulturellt innehåll. Den kan rymma ett mindre bibliotek, samlings- och utställningslokaler, handel, caféer med mera, kombinerat med forskning och kontor på de övre planen. Stadsbyggnadskontoret anser det motiverat att komplettera Vasastadens låga kvarterssilhuett med ett tornmotiv. Visionerna för detta har funnits i planeringen av Röda bergsområdet från 1910-talet och framåt, men aldrig verkställts. När Norra Stationsområdet nu ska byggas kan landmärken förverkligas vid Torsplan, längs den historiska tullgränsen. Kritiken mot den tidigare gestaltningen har gått hand i hand med svårigheterna att ordna funktionella gatuplan i de smala bottenvåningarna. Stadsbyggnadskontoret föreslår därför en ny gestaltning för tornparet. Ett gracilt orgelmotiv föreslås resa sig över kvartersstaden som en ny symbol för Norra Stationsområdet, innehållande hotell och life-science.

17 SID 17 (17) Generösa gångbanor av natursten längs Norrtullsparken ger goda förutsättningar för uteserveringar och ett rikt stadsliv. Bilden visar parkens smalaste avsnitt, i dess möte med Hälsingeparken. Sammanfattningsvis anser Stadsbyggnadskontoret att utbyggnaden av den nya stadsdelen Norra Station följer översiktsplanens strategi för en hållbar och klimatanpassad stadsutveckling. Att utnyttja det välbelägna området för en mångsidig stadsbebyggelse kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. Tätheten inom stadsdelen är motiverad genom dess centrala läge och närheten till stora grönområden vid Brunnsviken och Karlberg. I kombination med den planerade utbyggnaden av nya Karolinska Solna och Karolinska Institutets fortsatta utveckling har området förutsättningar att bli mycket attraktivt både för boende och verksamma inom t.ex. life-science. Genom överdäckning av trafikleder och järnväg minskar miljöstörningar väsentligt även för befintliga bostäder och verksamheter i närområdet. Stadsbyggnadskontoret bedömer att detta kan bli en av regionens mest innovativa nya stadsdelar med hög täthet och rikt stadsliv. TIDPLAN Tidplanen är kritisk eftersom överdäckningen måste påbörjas i rätt skede i förhållande till Norra länkens utbyggnad, medan väg- och järnvägstrafiken flyttas till temporärt läge inom planområdet. Utställning av detaljplanen planeras därför till oktober-november och godkännande i stadsbyggnadsnämnden i december Antagande i fullmäktige kan ske efter årsskiftet. SLUT