Kv 3 Enzymet SBC /Vera SBC /Vera Veidekke /Brunnberg & Forshed

Transkript

1 Kv 3 Enzymet SBC /Vera Kvarter SBC /Vera Veidekke /Brunnberg & Forshed Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (visualisering) Perspektiv från Norrtullsparken 48 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (ritning), skala 1: 500 Fasad mot Norrtullsparken, skala 1:250 Fasad mot Norrtullsparken, skala 1:500

2 Kv 3 Enzymet Veidekke /Brunnberg & Forshed Fasad mot Norra Stationsgatan (visualisering) Fasad mot Norra Stationsgatan (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsgatan (ritning), skala 1:

3 Kv 3 Enzymet SBC /Vera fönster balkong entré Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt balkong, skala 1: Elevation fönster, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50

4 Kv 3 Enzymet Veidekke /Brunnberg & Forshed fönster balkong entré Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt balkong, skala 1: 50 Elevation fönster, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 51

5 52

6 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs N 6 N 5 N 4 hagastaden k v 4 kromosom en N 3 N N

7 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och Anna Steckséns gata, skala 1: 500 kv 4 kromosomen kvarteret 54 Kvarteret är beläget mellan Norra Stationsparken i norr och Norra Stationsgatan i söder. I kvarteret finns närbutiker och lokaler för verksamheter eller daghem, de senare med kontakt till gården genom entresolplan. Mot Norra Stationsparken och mot Norra Stationsgatan höjer sig tornbyggnader. Gården görs synlig för förbipasserande och tillgänglig för de boende, den följer topografins naturliga sluttning från Norra Stationsparken ner mot Norra Stationsgatan. Nivåskillnaden tas upp med trappor och ramper, ett spännande trappsystem mellan tornen i söder kopplar gården ned mot gatan. Garage och boendekomplement finns under gårdarna. gården Kvarterets gård utformas med en stark, egen karaktär att vistas på eller att se på och njuta av från lägenheterna. Dess fasader vinklas i förhållande till varandra för att reflektera ljuset och förhindra insyn samtidigt som ett spännande gårdsrum skapas. Gårdsformen påminner om ett kalkbrott med skarpt skurna brottytor,» slag», i ljusa, varma färger. De översta våningarna är indragna för att släppa ner ljus. Balkongerna i mellanvåningarna är nätta med genombrutna balkongfronter. Gårdsrummet förstärks genom en sammanhållen utformning av markbehandlingen. Närmast bostäderna finns privata ytor för uteplatser. Reflekterande, ljusa material som ljus granit, ljust grus alternativt ljus betong, väljs för både gångytor och vistelseytor. Träd och annat växtmaterial är noga utvalt med tanke på lyster och hållbarhet. kvartersdel einar mattsson fasaduttryck och material Byggnadernas fasader och uttryck hålls enkel, funktionell och vackert repetitiv med enkla byggelement och distinkt och genomarbetad detaljering. Det konstruktiva greppet ger arkitekturens uttryck. I tornens hörn bildar balkongerna vertikala glasade band och däremellan ligger fasadväven med täta fält och fönster i en enkel och traditionell fasadutformning. Fasadmaterialet är räfflad betong alternativt puts i ljusa, varma och reflekterande färger. Lågdelarna utefter gränderna har en avvikande fasadutformning med våningshöga, täta fält, som placeras omlott med plats för vertikala fönsteröppningar. Fönsterbröstningar läggs bakom färgad yta som uppfattas som hela fönsterspalter. Fasaden har en varmt ljus och reflekterande yta likt travertin i betong alternativt puts. Sockelvåningen är uppbruten med glasade ytor i två våningar för butikerna mot Norra Stationsgatan och följer med i samma nivå utefter gränderna och mot parken. Bostadsentréerna utformas väl synliga med höga glasade entrépartier.tornen har olika höjder och avslutningar för att ge ett intressant spel och lekfullhet i det stora stadsbyggnadsgreppet. kvartersdel ikanobostaden ab fasaduttryck och material Tornhusens fasader mot gator och Norra Stationssparken präglas av en reliefverkan som påminner om grovhuggen sten i varma toner. Materialet ger en känsla av robusthet och enkelhet, ljuset spelar på ett intressant och levande sätt i det tydliga fasadmönstret. Fönstren är indragna från fasadlivet, i hörnen finns inglasade loggior. Vartannat fönster är innefattat i en fyllning av blankt, reflekterande material vilket bildar ett mönster av stora öppningar som tar ner skalan. De lägre delarnas fasader i gatorna ner mot Norra Stationsgatan har ett ljust och slätt uttryck som kontrasterar mot tornhusens robusta karaktär. Både tornhusen och de lägre husen mot gränderna har tvåvåningsmotiv i sina bottenvåningar, höga öppningar med glaspartier. Entréerna mot gatorna är generösa, indragna och tydliga med generös höjd och genomblickar mot den ljusa gården. I tornhusens avslutning uppåt är delar av volymen utskurna, karvade ur» stenblocket». På detta sätt bildas takterrasser för lägenheter och för gemensamma lokaler högst upp. Taken med sina långa utblickar görs därigenom tillgängliga för de boende. Tornhusen mot parkrummet har olika höjd och en något varierad bearbetning av sin avslutning uppåt, de är besläktade utan att vara helt lika. Perspektiv från Norra Stationsparkens östvästliga axel

8 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsgatan, skala 1: 500 Fasad mot öster och Anna Whitlocks gata, skala 1: 500 Gårdsvy mot söder 55

9 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs Tvärsektion / vy mot norr, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot öster, skala 1: 500 a n n a w h i tlo c k s gata 56 Yta som visar förskola, ca 750 m² n o r r a s tat i o n s pa r k e n Gårdsplan, skala 1: 500 a n n a s tec k s é n s gata n o r r a s tat i o n s gata n

10 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs Tvärsektion / vy mot söder, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot väster, skala 1: 500 Gård, vy från balkong Gård, vy mot norr 57

11 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs Perspektiv från Norra Stationsgatan Anna Steckséns gata norrut 58 Perspektiv från Norra Stationsparkens östvästliga axel Anna Steckséns gata söderut Anna Whitlocks Gata norrut

12 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Ikano Bostad /Rosenbergs Tornplan, skala 1: 500 norra delen ikano bostad lägenheterna Lägenheterna är yteffektiva och flexibla. De har höga fönster vilket för ljuset långt in i bostaden. Mot gården får lägenheterna egna uteplatser i markplan, högre upp finns balkonger eller franska fönster med glas ned till golv. I tornhusen mot Norra Stationsparken finns uteplatser i form av inglasade loggior. Högst upp finns större lägenheter med egna terrasser och storartad utsikt. antal lgh: 94 st l jus bta: m² loa: 375 m² södra delen einar mattsson lägenheterna Moderna storstadsbor vill bo centralt på en koncentrerad boendeyta med» många rum på liten yta», flexibel användning, öppna samband mellankök och samvaro, hög teknisk utrustning och balkong eller franska balkonger i rätt väderstreck. Designen är viktig. God rumshöjd och höga fönster, som släpper in ljuset högt ger bättre ljusföring i lägenheten och skapar ökad rymlighet. antal lgh: 94 st l jus bta: m² loa: 660 m² Typplan, skala 1: 500 Typplägenheter, skala 1: 300 2:a 57 m² 4:a 88 m² Typplägenheter, skala 1: 300 3:a 81,5 m² 4:a 87,5 m² 59

13 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom Fasad mot Norra Stationsgatan (visualisering) 60 Fasad mot Norra Stationsgatan (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsgatan (ritning), skala 1: 500

14 Kv 4 Kromosomen Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (visualisering) Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (ritning), skala 1:

15 Kv 4 Kromosomen Einar Mattsson /Tengbom fönster balkong entré Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt balkong, skala 1: Elevation fönster, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50

16 Kv 4 Kromosomen Ikano Bostad /Rosenbergs balkong fönster entré Vertikalsnitt balkong, skala 1: 50 Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Elevation fönster, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 63

17 64

18 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs N 6 N 5 hagastaden k v 5 analysen N 4 N N N

19 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och Anna Whitlocks Gata, skala 1: 500 kv 5 analysen 66 Kvarteret har ett centralt läge i mötespunkten mellan Norra Stationsparkens två axlar. I norr och söder höjer sig tornbyggnader. Kvarteret är indelat i tydliga trapphusblock, som har olika kulörsättning och fasaduttryck. Byggnadernas socklar är tvåvåningshöga och tydligt markerade. I sockelvåningen finns lokaler. kvartersdel ikano bostad De höga byggnaderna mot Norra Stationsparken byggs upp av ett ljust och enkelt ramverk av betong eller puts med reliefverkan. Om ramverket utförs av betong är fönstren indragna innanför fasadliv samt omgivna av fyllningar av glas eller annat blankt material i mörk kulör. Om fasaderna görs i puts utgörs ramverket av ljus, grov puts som kontrasterar mot indragna fönsteromfattningar av slät puts i mörkare kulör. Ramverket inrymmer även loggior som av bullerskäl är delvis inglasade. De två nedersta våningarna har ett högt motiv med smäckra glaspartier. Högst upp, mot Norra Stationsparken, karvas volymen ur innanför ramverket för att ge plats åt terrasser för lägenheter och åt gemensamma lokaler, där utsikten görs tillgänglig för alla boende i husen. De låga delarna mot Norra Stationsparkens nordsydliga axel och Anna Whitlocks Gata utförs i ljus puts. På varannan våning löper balkonger med räcken av metall längs hela fasaden, på varannan finns två något kortare balkonger. Balkongerna skapar, ovan den tvåvåningshöga sockelvåningen, en varierad rytm och ett intressant skuggspel på fasaderna. Bostadsentréerna mot gator och park i både höga och låga delar är indragna och tydliga; generösa, glasade och med dubbel höjd. kvartersdel bouwfonds veidekke De lägre trapphusblockens fasader karaktäriseras av den höga stenklädda sockelvåningen. Entréer är höga och indragna från fasadliv med entrépartier och vägg i ek. Fasaden ovan sockelvåningen har en enkel utformning med få element, det glasade burspråket ( balkongen ) och det tvåvåningshöga fönstret. Tvåvåningsmotivet ger en skalförskjutning och en större ordning åt fasaderna. Fasadmaterial är slätputs. Snickerier är aluminiumklädda lackerade träpartier med fyllningar i glas. Burspråkspartier görs i smäckra lackerade aluminiumprofiler och glas. För att tydliggöra tvåvåningsmotivet kläs balkongframkant i varannan våning med ljus betong eller fibercement. Torntrapphusblocken har samma uppbyggnad och material som de lägre trapphusblocken men med indragna loggior i stället för de glasade burspråken. Mot Norra Stationsgatan med sin mindre lutning kan entrépartier ligga i fasadliv, och de görs smäckra och lackerade i stål eller aluminium. Krönkrans över högdel liksom listverk och burspråkstak görs i ljus betong eller fibercement. gårdsgestaltning Lågt torn Gården har en enkel och tydlig gestaltning. Den är något upphöjd i förhållande till Norra Stationssparken vilket skapar avskildhet samtidigt som den visuella kontakten behålls. Gårdens fasader är släta och ljusa och saknar balkonger. Lågdelens två översta våningars fasader mot gården lutar. I kombination med den upphöjda gården, de släta fasaderna och den större gårdsöppningen mot söder sörjer detta för största möjliga ljusinfall på gården. Gården Gården har en gemensam yta i mitten och privata upphöjda uteplatser längs husens fasader bakom skyddande häckar. Mot Norra Stationsgatan i söder finns en tvåvåningshög nivåskillnad och en zon med vegetation vilken gör att gårdens grönska anas nedifrån gatan. Ifall en förskola förläggs till gårdsnivån, ges den en bredare uteplatszon med en avgränsad utsläppsyta. Gården ges ljusa material såsom, ljus granit och ljust grus. Den får blommande vårdträd, sittplatser och sparsam utrustning för de små barnens lek. Häckar kan vara i bok alternativt vintergröna för att ge önskad avskärmning året runt. Belysningen blir lågt placerad, företrädelsevis Åke med pollare, lågdel Högt torn kompletterat med belysning vid entréer och effektbelysning av träd. gård ikano bostad Gårdsfasader på den låga huskroppen är ljusa och släta. Franska dörrar ger liv åt fasaden. Räcken utförs i metall. De höga huskropparnas fasader mot gården utformas som gatufasaderna med ett strikt ramverk som inrymmer fönster, fyllningar och loggior. gård bouwfonds veidekke Gårdsfasader görs ljusa, enkla och släta med fönster i fasadliv för att få maximal ljusreflektion, inga utstickande balkonger görs mot gården och fasaden byggs upp med tvåvåningshögt fönstermotiv. Fasadmaterial är vit slät puts och snickerier görs som lackerade aluminiumklädda träpartier med glasfyllningar. Entrépartier görs lackerade i stål eller aluminium. Lutande takvåningar görs i ljus takplåt med fönster lackerade i kulör lika tak. Gavlar på högdelar mot gård görs putsade i samma kulör som gårdsfasaden.

20 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsgatan, skala 1: 500 Fasad mot öster och Norra Stationsparkens nordsydliga axel, skala 1: 500 Åke Lågt torn Gården lågdel Högt torn Lågt torn Gården lågdel Högt torn Perspektiv från Norra Stationsparken Norra Stationsparkens nordsydliga axel perspektiv söderut Åke Perspektiv från Norra Stationsgatan 67

21 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Tvärsektion / vy mot norr, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot öster, skala 1: 500 f rskoleschema.dgn :34:53 f rskoleschema.dgn :34:53 68 n o r r a s tat i o n s pa r k e n öst vä s tli g a x e l Yta som visar förskola mot gränd och gård Gårdsplan, skala 1: 500 n o r r a s tat i o n s pa r k e n n o r dsy d l i g a x e l a n n a w h i tlo c k s gata Yta som visar förskola, nedsänkt i gården n o r r a s tat i o n s gata n Lågt torn Gården lågdel Högt torn Åke Gård, vy mot norr

22 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Tvärsektion / vy mot söder, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot väster, skala 1: 500 Lågt torn Gården lågdel Högt torn Gård, vy mot söder från gården Åke Lågt torn Gården lågdel Högt torn Gård, vy mot söder Åke 69

23 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs 70 Norra Stationsparkens nordsydliga axel perspektiv från Norra Stationsgatan Perspektiv från Anna Whitlocks Gata söderut

24 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs norr a delen / ik ano bostad antal lgh: 78 st l jus bta: 8834,6 m² boa: 6557 m² loa: 708,3 m² Typlägenheter, skala 1: 300 Tornplan, skala 1: r o k 59 m² 4 r o k 90 m² Lägenheterna görs yteffektiva, flexibla och med öppet samband mellan kök och vardagsrum. Lägenheterna längst ned ges tillgång till uteplats, övriga har balkong eller loggia. Generös rumshöjd och höga fönster ger bostäderna ett bra ljusinfall. Större lägenheter ligger högst upp. södr a delen / bouwfonds veidekke antal lgh: 84 st l jus bta: 9700 m² boa: 7000 m² loa: 1100 m² Typlägenheter, skala 1: r o k 88 m² 2 r o k 53 m² 3 r o k 88 m² Lägenheterna är ljusa och illustrerade med kök och vardagsrum som ett öppet stort rum. Alla lägenheter har stor balkong eller loggia som är delvis eller helt inglasad. Lägenheter i gårsdplanet har dessutom uteplats. Typplan, skala 1:

25 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns Fasad mot Norra Stationsgatan (visualisering) 72 Fasad mot Norra Stationsgatan (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsgatan (ritning), skala 1: 500 Åke Lågt torn Gården lågdel Högt torn

26 Kv 5 Analysen Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (visualisering) Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (ritning), skala 1:

27 Kv 5 Analysen Bouwfonds Veidekke /Nyréns entré /burspråk ( balkong ) fönster burspråk /balkong Plan burspråk / balkong, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: Plan entré, skala 1: 50 Elevation entré / balkong (burspråk), skala 1: 50 Snitt entré / burspråk (balkong), skala 1: 50

28 Kv 5 Analysen Ikano Bostad /Rosenbergs balkong fönster entré Vertikalsnitt balkong, skala 1: 50 Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Elevation fönster, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 75

29 76

30 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed N 6 hagastaden k v 6 proteinet N 5 N N N

31 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och Norra Stationsparkens nordsydliga axel, skala 1: 500 kv 6 proteinet kvartelsdel sbc B A R N S 6 78 C A F É SBC:s byggnader upptar den norra delen av kvarteret. Bebyggelsen består av två byggnadskroppar med varsitt torn mot norr. Tornen är asymmetriskt komponerade: tornet som utgör kvarterets hörn i korsningen mellan Norra Stationsparkens axlar har gjorts bredare och högre än det östra tornet. Det högre tornet har en framträdande placering inom Norra Stationsområdet och syns från parkens västra delar. Byggnadens fasadutformning ansluter till en internationell stadsarkitektur i puts med regelbunden fönstersättning och markerad sockel. kvartersdel bouwfonds-veidekke Bouwfonds-Veidekke:s byggnader upptar kvarterets södra del. Husen har i likhet med övriga bostadskvarter två högre byggnadsvolymer mot Norra Stationsgatan. Dessa har olika volym och höjd för att bidra till variation längs gatan och fasaderna har ett övergripande och heltäckande skikt av loggior, C A F É L O K A L N S & 6 B U T I K Norra Stationsgatan som avslutas med ett tvåvåningsmotiv 123 för etagelägenheterna längst upp. Pelare mer varierande placering ger byggnaden ett öppet uttryck mot söder. Mot väster vänder sig kvarteret mot Norra Stationsparkens nordsydliga axel där byggnaden ligger öppen för eftermiddags- och kvällssol. På fasaden samspelar långa balkonger med en regelbunden, A D L M B A R L A D M N O R R A vertikal fönstersättning. I bottenvåningen ligger lokaler som kan delas in i större eller mindre enheter. Entréerna till bostäder från den nordsydliga axeln och från gränden sker genom portiker, medan mot Norra Stationsgatan samlas entréerna till båda bostadstornen i en gemensam generös öppning, indragen från fasaden. Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården. gård Gården är något upphöjd från parken. Fyra stora träd dominerar gården och ger en samlad miljö, samt bjuder på vackra vyer från lägenheterna. Syftet är att skapa ett» rum» med innerstadskaraktär, med möjligheter till sittgrupper, lek och informella möten. Gårdens centrala del är lite försänkt, och avgränsas med hjälp av låga murar och häckar, som samtidigt ger lite insynsskydd för uteplatserna. Entrén till trapphusen är välkomnande och nås, från gårdens lägre del, via trappsteg eller en låglutande ramp. Den lätt böjda formen av gårdens centrala del understryker gårdens form, som består av skevande huskroppar. Gårdens miljö formas av riklig grönska som står i en grusad yta. I gårdens mitt ligger en vattenspegel. Perspektiv från Norra Stationsparken Hälsingegatan söderut

32 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L C A F É N S & 6 B U T I K A D L M B A R L A D M N O R R A Norra Stationsgatan 123 A F F Ä R A C F : R L O K A L G A R A G E 11 F Ö R S K O L A Fasad mot Norra Stationsgatan, skala 1: 500 Fasad mot öster och Lise Meitners Gata, skala 1: 500 Perspektiv från Norra Stationsgatan Lise Meitners Gata norrut L O K A L B U T I K Vy från Norra Stationssparkens östvästliga axel 9 L O K A L B A R N S 6 C A F É 79 C A F É A

33 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Tvärsektion / vy mot norr, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot öster, skala 1: 500 Yta som visar förskola, ca 600 m² 80 Gatuplan /entré till förskola gatuplan / entré till förskola YTA SOM VISAR FÖRSKOLA, cirka 600 m2 gårdsplan Gårdsplan Gårdsplan, 1: 500 Gård, vy mot norr ( uppifrån ) underlag gestaltningsprogram plan gård 1:500

34 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Tvärsektion / vy mot söder, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot väster, skala 1: 500 Gård, vy mot norr Gård, vy mot söder 81

35 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Perspektiv från Lise Meitners Gata söderut 82 Perspektiv från Norra Stationsgatan Hälsingegatan norrut Perspektiv från Norra Stationsgatan

36 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed norr a delen /sbc bta l jus 9700 m² var av lok aler 300 m² boa 6950 m² antal lgh 83 st södr a delen / bouwfonds veidekke bta l jus 9500 m² var av lok aler 900 m² boa 7000 m² antal lgh 90 st Typlägenheter, skala 1: 300 ( SBC ) Tornplan, skala 1: 500 Typlägenheter, skala 1: 300 ( Bouwfonds-Veidekke ) exempel 1 Exempel 1 4 RoK 94,3 m² 4:a 94,3 Lägenhet 4 RoK 97,6 m² exempel 2 Lägenhet 4 RoK 88,0 m² Normalplan, skala 1: 500 Exempel 2 3 RoK 82,8 m² 3:a 82,8 ev. exempel 3 2:a 54,5 Exempel 3 2 RoK 54,5 m² 83

37 Kv 6 Proteinet SBC /Vera Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (visualisering) 84 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (ritning), skala 1: 500

38 Kv 6 Proteinet Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Fasad mot Norra Stationsgatan (visualisering) C A F É A D L M B A R L A D M Norra Stationsgatan 123 L O K A L N S & 6 B U T I K N O R R A Fasad mot Norra Stationsgatan (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsgatan (ritning), skala 1:

39 Kv 6 Proteinet Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed fönster balkong Elevation fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Vertikalsnitt balkong, skala 1: Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50

40 Kv 6 Proteinet Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed entré Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 87

41 Kv 6 Proteinet SBC /Vera fönster balkong entré Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt loggia, skala 1: Elevation fönster, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation loggia, skala 1: 50 Plan loggia, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50

42 89

43 Färgsättning hagastaden fasadfärger För nybebyggelse illustreras riktlinjernas princip när det gäller färgpalett och fördelning av fasadfärger. För intilliggande bebyggelse visas befintliga fasadfärger. Av trycktekniska skäl kan avvikelser från de avsedda färgerna förekomma. 90

44 Färgsättning riktlinjer för yttre färgsättning hagastaden palett för fasadfärger historisk bakgrund Ända sedan 1700-talet har husfasaderna i Stockholms» stenstad» huvudsakligen haft olika dämpade gula, beiga och bruna färger, färger åstadkomna av billiga och hållbara jordpigment som ockror, umbror och terror. Med tidens stilideal har sedan fasadernas ljushet och mättnad varierat. Under 1800-talets första hälft med nyklassisistiska ideal var de flesta putsfasaderna mycket ljusa, medan de mot slutet av 1800-talet blev modernt med mörkare, stenefterliknande färger. Under 1900-talets första decennium då arkitekturen var influerad av Jugendstilen blev fasaderna återigen ljusa, medan de typiska fasaderna från och 20-talen hade mörka tegelfasader respektive mättade jordfärger. På 30-talet slog den ljusa funktionalismen igenom, men fasaderna i Stockholm blev aldrig så renodlat vita, som förebilderna på kontinenten, utan den gula traditionen fanns till stor del kvar. På 40-talet återkom en mörkare och mustigare färgskala medan fasaderna på 50- och 60-talet blev ljusare och mer neutrala. Trots dessa variationer i fasadernas ljushet och mättnad så har färgerna hela tiden varit präglade av den dämpade skala, som kan åstadkommas med billiga och hållbara jord- och mineralpigment. Resultatet av dessa variationer i fasadfärger har blivit de för Stockholm karaktäristiska» årsringar» som är avläsbara i stadsbilden mellan områden och byggnader från olika epoker. allmänna riktlinjer Den nya bebyggelsen blir Stockolms innerstads nya front mot norr. I den yttre färgsättningen ska man känna igen den typiska färgskala som är karaktäristisk för stora delar av Stockholms putsfasader, samtidigt som färgerna ska särskilja sig från kontorsbyggnaderna söder om och institutionsbyggnaderna norr om området. Den utvändiga färgsättningen ska underordna sig kvarterens kraftfulla arkitektur. Fasadytorna ska ges ljusa färger i varma toner, som skiljer sig från de huvudsakligen mörka fasaderna på de befintliga kontorshusen utefter Norra Stationsgatan och de tegelröda institutionsbyggnaderna i Solna. Förebild ska vara färgskalan hos Vasastadens ljusa jugendfasader eller den svenska funktionalismen som t ex nedre Gärdet och Norr Mälarstrand. Starkt kulörta fasadfärger och stora kontraster mellan angränsande huskroppar ska undvikas. färgangivelser Rekommenderade färgområden anges med hjälp av ncs-beteckningar, t ex 1505-y30r, där det första sifferparet ( 15 ) anger färgens visuella svarthet i en skala mellan 0 och 100. Följande sifferpar anger färgens styrka ( kulörthet ) i en skala mellan 0 och 100, medan bokstavs- /sifferkombinationen efter bindestrecket ( y30r ) anger färgens ton d v s. förhållandet mellan de två kulörta egenskaperna y( gulhet ) och r ( rödhet ) i en skala från 1 99 ( 0 betyder att färgen enbart har gulhet vilket anges med bara y och 100 betyder att färgen enbart har rödhet vilket anges med bara r ). Beteckningen 1505-y30r betyder således en ljust varmgrå /gråbeige färg med en rödaktigt gul ton. fasadytor Färgskala Fasaderna, som har ett ytskikt av puts eller bearbetad genomfärgad betong, ska ha ljusa färger från ljust grå i toner mellan y och y50r, varmgrå, beige, ljust ockragula och ljusbruna färger i toner mellan y20r och y30r. För vissa delar av Norra Stationsområdet kompletteras denna färgskala med ett begränsat antal grågröna färger med en ton mellan 90y och y. För andra områden kompletteras med varmare /mer rödaktiga färger mellan y40r och y60r. Fasadfärgerna bör huvudsakligen ligga mellan 06 och 30 i svarthet och 02 och 20 i kulörthet. Rödaktiga färger kan vara något mörkare och kulörtare för att inte uppfattas som rosa. Fördelning av fasadfärger I de långa smala bostadskvarteren ska tornbyggnaderna mot parken och Norra Stationsgatan ha olika färger inom samma kvarter. De fyra trapphusenheterna mot gränderna ges olika färger. I kvarteren som gränsar mot Norra Stationsgatan kompletteras den dominerande varmgrå /beige / ockragula färgskalan med grågröna färger. I bostadskvarteren norr om parken kompletteras i stället den dominerande skalan med mer rödaktiga toner. Institutionsbyggnaderna närmast nya Karolinska samt byggnaderna på Bellmansterrassen ( närmast gamla Karolinska ) ges fasadfärger ur den lite mörkare och rödare delen av områdets palett, gärna med inslag av tegelfasader eller tegelröda putsfasader. I de små bostadskvarteren mellan S:t Eriksgatan och Wennergrens Center ges fasaderna de ljusaste färgerna ur den varmgrå /beige /ockragula färgskalan. I övrigt är avsikten att fasadfärgerna inom den begränsade paletten ska väljas så att det uppstår en» spontan» variation, som är typisk för Stockholms innerstad. För att uppnå detta krävs en samordning mellan byggherrar /arkitekter inom samma kvarter och mellan intilliggande kvarter, så att väl avvägda färgskillnader mellan byggnaderna åstadkommes. sockelvåningar Som mot Norra Stationsgatan och parken ofta är i två plan ska särskiljas från övrig fasad med avvikande färger och /eller material ( t ex natursten ). balkongräcken Räcken i plåt, betong eller annat ogenomsiktligt material ska ges en färger snarlik fasaden eller fönstersnickerierna. Pinnräcken ska vara svarta, mörkgrå eller eventuellt i fönsterfärg. Räcken i glas eller plexiglas ska vara ofärgade eller endast diskret tonade. fönster i fasad, balkongdörrar Ges färger som är mörkare än fasaderna. Klassiska färger som grått, grågrönt och brunt bör användas. Starka accentfärger ska undvikas. entrépartier, dörrar till butiker och lokaler, skyltfönster Dessa partier i byggnadernas bottenvåning ges en högre materialkvalitet än övriga fönster och dörrar, t ex ek, teak, rostfritt stål eller koppar. plåt på tak och skärmtak, stuprör Ges neutrala färger som svart, mörkgrått eller» zinkgrått». Koppar kan också vara ett alternativ. Taklandskapet som blir högst påtagligt för alla som bor i de höga husen får gärna variera mellan dessa färger inom och mellan kvarteren. Ett urval lämpliga fasadfärger inom det färgområde, som anges i riktlinjerna. Av trycktekniska skäl kan avvikelser förekomma mellan färgerna på dessa prover och de NCS-prover som beteckningarna anger. 91

45 Färgsättning 92 Hagastaden på Norra Stationsområdet fasaduppställning mot söder, som illustrerar riktlinjernas färgpalett och principen för fördelning av fasadfärger. Av trycktekniska skäl kan avvikelser från de avsedda färgerna förekomma.

46 Färgsättning Hagastaden på Norra Stationsområdet fasaduppställning mot norr, som illustrerar riktlinjernas färgpalett och principen för fördelning av fasadfärger. Av trycktekniska skäl kan avvikelser från de avsedda färgerna förekomma. 93

47

48 Infartsvägen vid Norrtull gick tidigare mellan tullhusen

49