Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs

Transkript

1 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs N 5 hagastaden k varter 5 65

2 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och Paulungatan, skala 1: k v a r t e r 5 Kvarteret har ett centralt läge i mötespunkten mellan Norra Stationsparkens två axlar. I norr och söder höjer sig tornbyggnader. Kvarteret är indelat i tydliga trapphusblock, som har olika kulörsättning och fasaduttryck. Byggnadernas socklar är tvåvåningshöga och tydligt markerade. I sockelvåningen finns lokaler. k va r te r s d e l i k a n o b o s t a d De höga byggnaderna mot Norra Stationsparken byggs upp av ett ljust och enkelt ramverk av betong eller puts med reliefverkan. Om ramverket utförs av betong är fönstren indragna innanför fasadliv samt omgivna av fyllningar av glas eller annat blankt material i mörk kulör. Om fasaderna görs i puts utgörs ramverket av ljus, grov puts som kontrasterar mot indragna fönsteromfattningar av slät puts i mörkare kulör. Ramverket inrymmer även loggior som av bullerskäl är delvis inglasade. De två nedersta våningarna har ett högt motiv med smäckra glaspartier. Högst upp, mot Norra Stationsparken, karvas volymen ur innanför ramverket för att ge plats åt terrasser för lägenheter och åt gemensamma lokaler, där utsikten görs tillgänglig för alla boende i husen. De låga delarna mot Norra Stationsparkens nordsydliga axel och Paulungatan utförs i ljus puts. På varannan våning löper balkonger med räcken av metall längs hela fasaden, på varannan finns två något kortare balkonger. Balkongerna skapar, ovan den tvåvåningshöga sockelvåningen, en varierad rytm och ett intressant skuggspel på fasaderna. Bostadsentréerna mot gator och park i både höga och låga delar är indragna och tydliga; generösa, glasade och med dubbel höjd. k va r te r s d e l b o u w f o n d s v e i d e k k e De lägre trapphusblockens fasader karraktäriseras av den höga stenklädda sockelvåningen. Entréer är höga och indragna från fasadliv med entrépartier och vägg i ek. Fasaden ovan sockelvåningen har en enkel utformning med få element, det glasade burspråket ( balkongen ) och det tvåvåningshöga fönstret. Tvåvåningsmotivet ger en skalförskjutning och en större ordning åt fasaderna. Fasadmaterial är slätputs. Snickerier är aluminiumklädda lackerade träpartier med fyllningar i glas. Burspråkspartier görs i smäckra lackerade aluminiumprofiler och glas. För att tydliggöra tvåvåningsmotivet kläs balkongframkant i varannan våning med ljus betong eller fibercement. Torntrapphusblocken har samma uppbyggnad och material som de lägre trapphusblocken men med indragna loggior i stället för de glasade burspråken. Mot Norra Stationsgatan med sin mindre lutning kan entrépartier ligga i fasadliv, och de görs smäckra och lackerade i stål eller aluminium. Krönkrans över högdel liksom listverk och burspråkstak görs i ljus betong eller fibercement. g å r d s g e s t a l t n i n g Gården har en enkel och tydlig gestaltning. Den är något upphöjd i förhållande till Norra Stationssparken vilket skapar avskildhet samtidigt som den visuella kontakten behålls. Gårdens fasader är släta och ljusa och saknar balkonger. Lågdelens två översta våningars fasader mot gården lutar. I kombination med den upphöjda gården, de släta fasaderna och den större gårdsöppningen mot söder sörjer detta för största möjliga ljusinfall på gården. Gården har en gemensam yta i mitten och privata upphöjda uteplatser längs husens fasader bakom skyddande häckar. Mot Norra Stationsgatan i söder finns en tvåvåningshög nivåskillnad och en zon med vegetation vilken gör att gårdens grönska anas nedifrån gatan. Ifall en förskola förläggs till gårdsnivån, ges den en bredare uteplatszon med en avgränsad utsläppsyta. Gården ges ljusa material såsom, ljus granit och ljust grus. Den får blommande vårdträd, sittplatser och sparsam utrustning för de små barnens lek. Häckar kan vara i bok alternativt vintergröna för att ge önskad avskärmning året runt. Belysningen blir lågt placerad, företrädelsevis med pollare, kompletterat med belysning vid entréer och effektbelysning av träd. g å r d i k a n o b o s t a d Gårdsfasader på den låga huskroppen är ljusa och släta. Franska dörrar ger liv åt fasaden. Räcken utförs i metall. De höga huskropparnas fasader mot gården utformas som gatufasaderna med ett strikt ramverk som inrymmer fönster, fyllningar och loggior. g å r d b o u w f o n d s v e i d e k k e Gårdsfasader görs ljusa, enkla och släta med fönster i fasadliv för att få maximal ljusreflektion, inga utstickande balkonger görs mot gården och fasaden byggs upp med tvåvåningshögt fönstermotiv. Fasadmaterial är vit slät puts och snickerier görs som lackerade aluminiumklädda träpartier med glasfyllningar. Entrépartier görs lackerade i stål eller aluminium. Lutande takvåningar görs i ljus takplåt med fönster lackerade i kulör lika tak. Gavlar på högdelar mot gård görs putsade i samma kulör som gårdsfasaden.

3 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsgatan, skala 1: 500 Fasad mot öster och Norra Stationsparkens nordsydliga axel, skala 1: 500 Perspektiv från Norra Stationsparken Lågt torn Gården lågdel Högt torn Norra Stationsparkens nordsydliga axel perspektiv söderut Åke Perspektiv från Norra Stationsgatan 67

4 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Tvärsektion / vy mot norr, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot öster, skala 1: n o r r a s t a t i o n s p a r k e n ö s t v ä s t l i g a x e l Yta som visar förskola mot gränd och gård Gårdsplan, skala 1: 500 n o r r a s t a t i o n s p a r k e n n o r d s y d l i g a x e l p a u l u n g a t a n Yta som visar förskola, nedsänkt i gården n o r r a s t a t i o n s g a t a n Lågt torn Gården lågdel Gård, vy mot norr Högt torn Åke

5 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Tvärsektion / vy mot söder, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot väster, skala 1: 500 Gård, vy mot söder från gården Lågt torn Gård, vy mot söder Gården lågdel Högt torn Åke 69

6 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs 70 Norra Stationsparkens nordsydliga axel perspektiv från Norra Stationsgatan Perspektiv från Paulungatan söderut

7 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs n o r r a d e l e n / i k a n o b o s t a d a n t a l l g h : 78 s t l j u s b t a: 8834,6 m² b o a : 6557 m² l o a : 708,3 m² Lägenheterna görs yteffektiva, flexibla och med öppet samband mellan kök och vardagsrum. Lägenheterna längst ned ges tillgång till uteplats, övriga har balkong eller loggia. Generös rumshöjd och höga fönster ger bostäderna ett bra ljusinfall. Större lägenheter ligger högst upp. Typlägenheter, skala 1: 300 Tornplan, skala 1: r o k 59 m² 4 r o k 90 m² s ö d r a d e l e n / b o u w f o n d s v e i d e k k e a n t a l l g h : 84 s t l j u s b t a: 9700 m² b o a : 7000 m² l o a : 1100 m² Typlägenheter, skala 1: r o k 88 m² 2 r o k 53 m² 3 r o k 88 m² Lägenheterna är ljusa och illustrerade med kök och vardagsrum som ett öppet stort rum. Alla lägenheter har stor balkong eller loggia som är delvis eller helt inglasad. Lägenheter i gårsdplanet har dessutom uteplats. Typplan, skala 1:

8 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Fasad mot Norra Stationsgatan (visualisering) 72 Fasad mot Norra Stationsgatan (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsgatan (ritning), skala 1: 500 Åke Lågt torn Gården lågdel Högt torn

9 Kvarter 5 Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (visualisering) Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (ritning), skala 1:

10 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns entré /burspråk ( balkong ) f ö n s t e r burspråk /balkong Plan burspråk / balkong, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: Plan entré, skala 1: 50 Elevation entré / balkong (burspråk), skala 1: 50 Snitt entré / burspråk (balkong), skala 1: 50

11 Kvarter 5 Ikano Bostad /Rosenbergs b a l k o n g f ö n s t e r e n t r é Vertikalsnitt balkong, skala 1: 50 Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Elevation fönster, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 75

12 76

13 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed N 6 hagastaden k varter 6 77

14 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och Norra Stationsparkens nordsydliga axel, skala 1: 500 B A R N S 6 78 C A F É k v a r t e r 6 k va r te l s d e l s b c SBC:s byggnader upptar den norra delen av kvarteret. Bebyggelsen består av två byggnadskroppar med varsitt torn mot norr. Tornen är asymmetriskt komponerade: tornet som utgör kvarterets hörn i korsningen mellan Norra Stationsparkens axlar har gjorts bredare och högre än det östra tornet. Det högre tornet har en framträdande placering inom Norra Stationsområdet och syns från parkens västra delar. Byggnadens fasadutformning ansluter till en internationell stadsarkitektur i puts med regelbunden fönstersättning och markerad sockel. k va r te r s d e l b o u w f o n d s -v e i d e k k e A D L M B A R L A D M N O R R A Bouwfonds-Veidekke:s byggnader upptar kvarterets södra del. Husen har i likhet med övriga bostadskvarter två högre byggnadsvolymer mot Norra Stationsgatan. Dessa har olika volym och höjd för att bidra till variation längs gatan och fasaderna har ett övergripande och heltäckande skikt av loggior, som avslutas med ett tvåvåningsmotiv för etagelägenheterna längst upp. Pelare mer varierande placering ger byggnaden ett öppet uttryck mot söder. C A F É L O K A L N S & 6 B U T I K Norra Stationsgatan 123 Mot väster vänder sig kvarteret mot Norra Stationsparkens nordsydliga axel där byggnaden ligger öppen för eftermiddags- och kvällssol. På fasaden samspelar långa balkonger med en regelbunden, vertikal fönstersättning. I bottenvåningen ligger lokaler som kan delas in i större eller mindre enheter. Entréerna till bostäder från den nordsydliga axeln och från gränden sker genom portiker, medan mot Norra Stationsgatan samlas entréerna till båda bostadstornen i en gemensam generös öppning, indragen från fasaden. Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården. g å r d Gården är något upphöjd från parken. Fyra stora träd dominerar gården och ger en samlad miljö, samt bjuder på vackra vyer från lägenheterna. Syftet är att skapa ett» rum» med innerstadskaraktär, med möjligheter till sittgrupper, lek och informella möten. Gårdens centrala del är lite försänkt, och avgränsas med hjälp av låga murar och häckar, som samtidigt ger lite insynsskydd för uteplatserna. Entrén till trapphusen är välkomnande och nås, från gårdens lägre del, via trappsteg eller en låglutande ramp. Den lätt böjda formen av gårdens centrala del understryker gårdens form, som består av skevande huskroppar. Gårdens miljö formas av riklig grönska som står i en grusad yta. I gårdens mitt ligger en vattenspegel. Perspektiv från Norra Stationsparken Hälsingegatan söderut

15 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L C A F É N S & 6 B U T I K A D L M B A R L A D M N O R R A Norra Stationsgatan 123 A F F Ä R A C F : R L O K A L G A R A G E 11 F Ö R S K O L A Fasad mot Norra Stationsgatan, skala 1: 500 Fasad mot öster och Najadgatan, skala 1: 500 Perspektiv från Norra Stationsgatan Najadgatan norrut Vy från Norra Stationssparkens östvästliga axel L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É 79 C A F É A

16 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Tvärsektion / vy mot norr, skala 1: 500 Längdsektion / vy mot öster, skala 1: 500 Yta som visar förskola, ca 600 m² 80 Gatuplan /entré till förskola Gårdsplan Gårdsplan, 1: 500 Gård, vy mot norr ( uppifrån ) underlag gestaltningsprogram plan gård 1:500

17 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Tvärsektion / vy mot söder, skala 1: 50 0 Längdsektion / vy mot väster, skala 1: 500 Gård, vy mot norr Gård, vy mot söder 81

18 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Perspektiv från Najadgatan söderut 82 Perspektiv från Norra Stationsgatan Hälsingegatan norrut Perspektiv från Norra Stationsgatan

19 Kvarter 6 SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed n o r r a d e l e n /s b c b t a l j u s 9700 m² v a r a v l o k a l e r 300 m² b o a 6950 m² a n t a l l g h 83 s t s ö d r a d e l e n / b o u w f o n d s v e i d e k k e b t a l j u s 9500 m² v a r a v l o k a l e r 900 m² b o a 7000 m² a n t a l l g h 90 s t Typlägenheter, skala 1: 300 ( SBC ) Tornplan, skala 1: 500 Typlägenheter, skala 1: 300 ( Bouwfonds-Veidekke ) exempel 1 Exempel 1 4 RoK 94,3 m² 4:a 94,3 Lägenhet 4 RoK 97,6 m² exempel 2 Lägenhet 4 RoK 88,0 m² Normalplan, skala 1: 500 Exempel 2 3 RoK 82,8 m² 3:a 82,8 ev. exempel 3 2:a 54,5 Exempel 3 2 RoK 54,5 m² 83

20 Kvarter 6 SBC /Vera Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (visualisering) 84 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel (ritning), skala 1: 500

21 Kvarter 6 Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed Fasad mot Norra Stationsgatan (visualisering) C A F É A D L M B A R L A D M Norra Stationsgatan 123 L O K A L N S & 6 B U T I K N O R R A Fasad mot Norra Stationsgatan (färglagd), skala 1: 250 Fasad mot Norra Stationsgatan (ritning), skala 1:

22 Kvarter 6 Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed f ö n s t e r b a l k o n g 86 Elevation fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation balkong, skala 1: 50 Vertikalsnitt balkong, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Plan balkong, skala 1: 50

23 Kvarter 6 Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed e n t r é Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50 87

24 Kvarter 6 SBC /Vera f ö n s t e r b a l k o n g e n t r é Vertikalsnitt fönster, skala 1: 50 Vertikalsnitt loggia, skala 1: Elevation fönster, skala 1: 50 Horisontalsnitt fönster, skala 1: 50 Elevation loggia, skala 1: 50 Plan loggia, skala 1: 50 Elevation entré, skala 1: 50 Snitt entré, skala 1: 50 Plan entré, skala 1: 50

25 89

26 Färgsättning hagastaden fasadfärger 90 För nybebyggelse illustreras riktlinjernas princip när det gäller färgpalett och fördelning av fasadfärger. För intilliggande bebyggelse visas befintliga fasadfärger. Av trycktekniska skäl kan avvikelser från de avsedda färgerna förekomma.

27 Färgsättning riktlinjer fö r yt t r e fä r g s ä t t n i n g hagastaden palett för fasadfärger historisk b a k g r u n d Ända sedan 1700-talet har husfasaderna i Stockholms» ste n sta d» huvudsakligen haft olika dämpade gula, beiga och bruna färger, färger åstadkomna av billiga och hållbara jordpigment som ockror, umbror och terror. Med tidens stilideal har sedan fasadernas ljushet och mättnad varierat. Under 1800-talets första hälft med nyklassisistiska ideal var de flesta putsfasaderna mycket ljusa, medan de mot slutet av 1800-talet blev modernt med mörkare, stenefterliknande färger. Under 1900-talets första decennium då arkitekturen var influerad av Jugendstilen blev fasaderna återigen ljusa, medan de typiska fasaderna från och 20-talen hade mörka tegelfasader respektive mättade jordfärger. På 30-talet slog den ljusa funktionalismen igenom, men fasaderna i Stockholm blev aldrig så renodlat vita, som förebilderna på kontinenten, utan den gula traditionen fanns till stor del kvar. På 40-talet återkom en mörkare och mustigare färgskala medan fasaderna på 50- och 60-talet blev ljusare och mer neutrala. Trots dessa variationer i fasadernas ljushet och mättnad så har färgerna hela tiden varit präglade av den dämpade skala, som kan åstadkommas med billiga och hållbara jord- och mineralpigment. Resultatet av dessa variationer i fasadfärger har blivit de för Stockholm karaktäristiska» årsringar» som är avläsbara i stadsbilden mellan områden och byggnader från olika epoker. a l l m ä n n a riktlinjer Den nya bebyggelsen i Hagastaden blir Stockolms innerstads nya front mot norr. I den yttre färgsättningen ska man känna igen den typiska färgskala som är karaktäristisk för stora delar av Stockholms putsfasader, samtidigt som färgerna ska särskilja sig från kontorsbyggnaderna söder om och institutionsbyggnaderna norr om området. Den utvändiga färgsättningen ska underordna sig kvarterens kraftfulla arkitektur. Fasadytorna ska ges ljusa färger i varma toner, som skiljer sig från de huvudsakligen mörka fasaderna på de befintliga kontorshusen utefter Norra Stationsgatan och de tegelröda institutionsbyggnaderna i Solna. Förebild ska vara färgskalan hos Vasastadens ljusa jugendfasader eller den svenska funktionalismen som t ex nedre Gärdet och Norr Mälarstrand. Starkt kulörta fasadfärger och stora kontraster mellan angränsande huskroppar ska undvikas. f ä r g a n g i v e l s e r Rekommenderade färgområden anges med hjälp av ncs-beteckningar, t ex 1505-y30r, där det första sifferparet ( 15 ) anger färgens visuella svarthet i en skala mellan 0 och 100. Följande sifferpar anger färgens styrka ( kulörthet ) i en skala mellan 0 och 100, medan bokstavs- /sifferkombinationen efter bindestrecket ( y30r ) anger färgens ton d v s. förhållandet mellan de två kulörta egenskaperna y( gulhet ) och r ( rödhet ) i en skala från ( 0 betyder att färgen enbart har gulhet vilket anges med bara y och 100 betyder att färgen enbart har rödhet vilket anges med bara r ). Beteckningen 1505-y30r betyder således en ljust varmgrå /gråbeige färg med en rödaktigt gul ton. f a s a d y t o r Färgskala Fasaderna, som har ett ytskikt av puts eller bearbetad genomfärgad betong, ska ha ljusa färger från ljust grå i toner mellan y och y50r, varmgrå, beige, ljust ockragula och ljusbruna färger i toner mellan y20r och y30r. För vissa delar av Norra Stationsområdet kompletteras denna färgskala med ett begränsat antal grågröna färger med en ton mellan 90y och y. För andra områden kompletteras med varmare /mer rödaktiga färger mellan y40r och y60r. Fasadfärgerna bör huvudsakligen ligga mellan 06 och 30 i svarthet och 02 och 20 i kulörthet. Rödaktiga färger kan vara något mörkare och kulörtare för att inte uppfattas som rosa. Fördelning av fasadfärger I de långa smala bostadskvarteren ska tornbyggnaderna mot parken och Norra Stationsgatan ha olika färger inom samma kvarter. De fyra trapphusenheterna mot gränderna ges olika färger. De lägre delarna mot gårdarna ges de ljusaste färger, som kan vara lika för hela gården. I kvarteren som gränsar mot Norra Stationsgatan kompletteras den dominerande varmgrå /beige /ockragula färgskalan med grågröna färger. I bostadskvarteren norr om parken kompletteras i stället den dominerande skalan med mer rödaktiga toner. Institutionsbyggnaderna närmast nya Karolinska samt byggnaderna på Norrtullsterrassen ( närmast gamla Karolinska ) ges fasadfärger ur den lite mörkare och rödare delen av områdets palett, gärna med inslag av tegelfasader eller tegelröda putsfasader. I de små bostadskvarteren mellan S:t Eriksgatan och Wennergrens Center ges fasaderna de ljusaste färgerna ur den varmgrå /beige /ockragula färgskalan. I övrigt är avsikten att fasadfärgerna inom den begränsade paletten ska väljas så att det uppstår en» spontan» variation, som är typisk för Stockholms innerstad. För att uppnå detta krävs en samordning mellan byggherrar /arkitekter inom samma kvarter och mellan intilliggande kvarter, så att väl avvägda färgskillnader mellan byggnaderna åstadkommes. s o c k e lv å n i n g a r Som mot Norra Stationsgatan och parken ofta är i två plan ska särskiljas från övrig fasad med avvikande färger och /eller material ( t ex natursten ). b a l k o n g r ä c k e n Räcken i plåt, betong eller annat ogenomsiktligt material ska ges en färger snarlik fasaden eller fönstersnickerierna. Pinnräcken ska vara svarta, mörkgrå eller eventuellt i fönsterfärg. Räcken i glas eller plexiglas ska vara ofärgade eller endast diskret tonade. f ö n s t e r i f a s a d, b a l k o n g d ö r r a r Ges färger som är mörkare än fasaderna. Klassiska färger som grått, grågrönt och brunt bör användas. Starka accentfärger ska undvikas. e ntr é pa r t i e r, d ö r r a r ti ll b u t i k e r o c h l o k a l e r, s k y l t f ö n s t e r Dessa partier i byggnadernas bottenvåning ges en högre materialkvalitet än övriga fönster och dörrar, t ex ek, teak, rostfritt stål eller koppar. p l å t på t a k o c h s k ä r m t a k, s t u p r ö r Ges neutrala färger som svart, mörkgrått eller» zinkg råt t». Koppar kan också vara ett alternativ. Taklandskapet som blir högst påtagligt för alla som bor i de höga husen får gärna variera mellan dessa färger inom och mellan kvarteren. Ett urval lämpliga fasadfärger inom det färgområde, som anges i riktlinjerna. Av trycktekniska skäl kan avvikelser förekomma mellan färgerna på dessa prover och de NCS-prover som beteckningarna anger. 91

28 Färgsättning 92 Hagastaden etapp 1 fasaduppställning mot söder och Norra Stationsgatan, som illustrerar riktlinjernas färgpalett och principen för fördelning av fasadfärger. Av trycktekniska skäl kan avvikelser från de avsedda färgerna förekomma.

29 Färgsättning Hagastaden etapp 1 fasaduppställning mot norr och Norra stationsparkens östvästliga axel, som illustrerar riktlinjernas färgpalett och principen för fördelning av fasadfärger. Av trycktekniska skäl kan avvikelser från de avsedda färgerna förekomma. 93

30

31 Infartsvägen vid Norrtull gick tidigare mellan tullhusen

32