N O R R A S T A T I O N D E L 2 Godkänt dokument - Aleksander Wolodarski. Stadsbyggnadskontoret Stockholm

Transkript

1 N O R R A S T A T I O N D E L 2 51

2 Parker, torg & gator - markbehandling PA R K E R, T O R G & G A T O R M ARKBEHAN DLING Avsnittet kompletteras senare 52 Place Dauphine, Paris Marsfältet, Paris Marsfältet, Paris

3 Parker, torg & gator - markbehandling Norrtullsparken Norrtull Norra Stationsgatan Hälsingeparken Torsplan och Solnavägen Nord - sydliga gator Kungsholmstorg ett klassiskt stadsrum i Stockholm 53

4 Parker, torg & gator - ljusplanering L JUSPL ANERING Avsnittet kompletteras senare 54

5 Parker, torg & gator - ljusplanering Nortullsparken västerut Den nya stadsfronten vid Norrtull Parkesplanade Solnavägen Norra Station, stolpar 55

6 56

7 N O R R A S T A T I O N D E L 3 57

8 Arkitektonisk samordning»...så kommer turen till de byggande. Det är deras ofrånkomliga skyldighet att tillse att husen ej stå och svära mot varandra, lika lite som dem får förfalla till fantasilös enformighet. De skola taga hänsyn till hvarandra, till stil, form och material, anpassa sig efter sina grannar. Idealet är att husen vid gatan skola vara som de olika medlemmarna i just den gatans stora husfamilj, utvecklade med individuell frihet, men dock sammanbundna af ett visst omisskännligt släkttycke...» Arkitekt Sven Wallander 1915, HSB:s grundare RIKTLINJER FÖ R AR K I T E K T O N I S K G E S T A L T N I N G OC H S A M O R D N I N G 58 Utbyggnaden av Norra Stationsområdet börjar under 2010 med de första kvarteren längs Norra Stationsgatan, mellan Solnavägen och Hälsingegatan. De fem första markanvisade bostadsföretagen redovisar lägenhetslösningar, gårdsmiljöer och fasadgestaltning för sina respektive kvarter. I dessa kvarter har även stadsplanestrukturen för hela området testats generellt utifrån flera synvinklar som belyser boendekvalitet, miljömässig potential och ekonomisk bärighet. Avsikten har även varit att försäkra sig om stadsstrukturens variationsförmåga under dess långa genomförandetid. Den föreliggande redovisningen visar att det inom ramen för en enhetlig kvartersstruktur, går att skapa individuella lösningar som bidar till nödvändig variation och som berikar helheten. Genom kvarteret löper diagonalt en galleria mellan Torsplan och Norrtullsparken. Det är angeläget att flera entréer görs även från Solnavägen och Gävlegatan. Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet tas fram i samarbete mellan staden, aktuella byggföretag och arkitektkonsulter vartefter genomförandet fortskrider. Det utgör en del av överenskommelsen mellan staden och byggföretagen i samband med exploatering. Därigenom samordnas den arkitektoniska uppbyggnaden av området kontinuerligt och programmet kommer att uttrycka en för staden och byggföretagen gemensam ambitionsnivå. Det kommer också att ge stöd och vägledning vid upprättande av arbetshandlingar och i samband med den långsiktiga förvaltningen av området. O F F E N T L I G T P R I V A T Norra Stationsområdet har gestaltats med en tydlig fysisk avgränsning av det offentliga rummet. Gränserna mellan det offentliga och privata har dragits i husfasaden, så som brukligt är i den täta staden, och det offentliga kan på så sätt lätt uttolkas av alla. För att berika upplevelsen av stadsrummet exponeras de privata gårdarna visuellt mot den offentliga parken, men med en tydlig markering av den privata sfären genom en grind eller entréport. Den tillämpade principen innebär alltså ett arkitektoniskt samspel mellan de båda sfärerna, utan att tydligheten i stadens offentlighet går förlorad. Stadsdelen är utformad som en ensemble där det offentliga rummet gestaltats till en arkitektonisk helhet, genom samverkan mellan byggnaderna och områdets markbehandling. En generell attityd till den privata sfärens avtryck i det offentliga rummet är att den individuella fasaden manifesteras på samma gång som den underordnas det offentliga rummet. Fasaden är i den meningen i lika hög grad en offentlig som en privat angelägenhet. Detta förhållningssätt har varit en självklar utgångspunkt genom hela projektet, då den bygger på en lång humanistisk stadsbyggnadstradition. KOM MERSIELL A K VA R T E R L Ä N G S S O L N A V Ä G E N Det allra första kvarteret, som ska inleda genomförandeprocessen, innehåller områdets nya stadsdelscentrum med galleria och kontor vid Torsplan. I detta pulserande läge möjliggörs även uppgångar N O R R T U L L S PA R K E N Michigan Avenue, Chicago G R Ä N D G Ä V L E G A T A N NORRA STATIONSGATAN Strandvägen för den nya tunnelbanan i korsningen mellan Solnavägen och Norra Stationsgatan. Längs Solnavägen formuleras den urbana koden som horisontella volymer. Avsikten är att förbereda och dramatisera upplevelsen av det högresta tornparet Tors Torn. Det horisontella karaktären mot Solnavägen kan uttryckas på många sätt i fasadgestaltningen. En möjlig väg är att ge stark relief i huskropparna genom förskjutningar i de horisontella husdelarna samt en fönstersättning som betonar riktningen mot fondbyggnaderna Tors Torn. B O S T A D S K V A R T E R E T O C H G Å R D E N Kvarterens privata sfär, gårdarna, avgränsas i regel av en lägre bebyggelse i nord-sydlig riktning. Gårdarna skall bjuda på trygg intimitet och skall vara bärare av traditionella trivselvärden för att skapa hemkänsla. Arkitektonisk samordning mellan fastigheterna kring gårdsrummen är en viktig förutsättning för att uppnå harmoni. Gårdsrummen är öppna mot både

9 Arkitektonisk samordning Kvarter Nejlikan ( Surbrunnsgatan ) norr och söder för att åstadkomma utblickar och låta ljuset nå ner till dem trånga gårdsrummen. Gårdsfasaderna måste vara ljusa för att få den reflektionsförmåga som gårdsrummen kräver Användandet av balkonger måste övervägas med stor försiktighet vad gäller dess storlek och gestaltningens detaljer för att inte ytterligare minska dem trånga gårdarna. Detsamma gäller gestaltningen av marken, där endast ljusa naturstenshällar eller grus kan komma ifråga. Gråa betongplattor lämpar sig inte i denna miljö. Kvarterens fyra hörntorn reser sig markant över lågdelarna för att ingå i ett större sammanhang längs Norrtullsparken och Norra Stationsgatan. Den arkitektoniska samordningsprincipen följer här en annan grundregel än den för de lägre delarna. Överraskande mångfald, fräck individualism, växlingar i höjd och form ska prägla tornraderna i öst-västlig riktning, som i öster möter Wenner-Gren Center och i väster förenar sig med Tors Torn. Denna arkitektoniska vågrörelse måste dock tyglas i stenstadens materialtema för att inte utmynna i kaos. Stora glas- och plåtfasader skall således undvikas i bostadskvarteren. ARKITEK TONISK T T E M A Stenstadens byggnader kan betraktas som variationer inom ett och samma arkitektoniska tema. Ett återkommande och enkelt språk har genom sekler tillåtits att varieras och förnyas successivt, grundat på stenstadens gestaltningsprinciper. Den arkitektoniska förnyelsen har skett inom den enskilda fastigheten med respekt för den allenarådande kvartersstrukturen. Det genomgående temat för den enskilda bostadsfastigheten på Stockholms malmar är en byggnadstyp som i sina grunddrag har stått över stilistiska epoker. Karaktäristiskt för denna byggnadstyp har varit en konsekvent tillämpning av den klassicistiska fasadkompositionen där resliga sockelvåningar, tydliga bostadsentréer och individualistiskt gestaltade fasader har rytmiserat och berikat gaturummet. Med sina ståtliga fasader Kungsholms strand har stenstadens urbana miljö fått sin omisskännliga kod som har format innerstaden genom sekler. Den enskilda fastighetens skala och estetiska anspråk har varierat. Individualism och kontinuitet har befruktat varandra, vilket har bidragit till en karaktäristisk kombination av både rytm, enhetlighet och variation. Denna egenskap präglar malmarnas urbana och sammanhållna miljö. Bostadskvarteren på Malmarna är underindelade i mindre fastigheter vilket ger arkitektonisk variation inom varje kvarter. Även på Norra Stationsområdet delas bostadskvarteren upp i mindre enheter. Lärdomen från det sena 1900-talets stadsbyggande är att de stora fastighetsindelningarna inom kvarteren inte får vara styrande för gestaltningen. Istället måste den arkitektoniska pluralismen utgå ifrån varje trapphusenhet för att skapa en händelserik gatumiljö där rytm, variation och individualisering kan utvecklas. En varierad höjdskala där småskaliga fasader blandas med resliga förstärker ytterligare områdets arkitektoniska vitalitet. FA S A D E N På Norra Station eftersträvas gatufasader med en offentlig karaktär. Det innebär en enhetlig stram fasadkomposition som både utgår från en god bostadsfunktion och ett sammanhållet uttryck mot det offentliga rummet. Norra Stationsområdets generella gestaltningsprincip är att låta den enskilda trapphusenheten artikuleras inom ramen för huvudtemat. Detta sker antingen genom en förskjutning i höjdled eller en medveten rytmisering av fönsteröppningarna kring entréerna. Bottenvåningen och våningen en trappa upp ges ett särskilt uttryck i fasadschemat som markerar den offentliga karaktären. Fasaderna i området ska ges en stram komposition med reslighet och en homogent bearbetad yta. Den putsade väggen dominerar och fönstersättningen, som utmärks av en enhetlig rytm, ska utformas i samklang med innerstadens klassicistiska grundtema. Högresta franska fönster, placerade långt ut i fasadlivet, är en beprövad lösning för att åstadkomma en lugn ytverkan och maximera ljusintaget, men även andra kompositionsgrepp är möjliga. Med hänsyn till innerstadens karaktär ska den stora utanpåliggande balkongen konsekvent undvikas till fördel för inglasade loggior. Mot det offentliga rummet är variationen en viktig förutsättning. Den skall ske inom ramen för ett gemensamt arkitektoniskt tema. Det gäller både fasadens komposition och materialval. Ytskiktets förmåga att reflektera ljuset bör utnyttjas medvetet i synnerhet mot de trånga gårdsrummen. ENTRÉN Entréporten är bärare av viktiga symbolvärden och bidrar till en ombonad atmosfär. En förhöjd port i fasaden framhäver entréerna i gaturummet och minskar upplevelsen av byggnadens höjdskala. Entréportarna ska genomgående vara indragna från huslivet. Dörrsnickerier ska vara av ek som ger en skön känsla att se och ta på samt är lätta att reparera. Snickerierna bör variera inom området för respektive trapphus. Trapphusets interiör kan med fördel exponeras mot det offentliga rummet med genomtänkt belysning samt kraftfulla och varma färgtoner. F Ö N S T R E T Fönstrets utformning och placering ansluter till traditionen på Malmarna, vilket innebär att en stor enhetlighet bör eftersträvas inom en och samma trapphusenhet med så få fönstertyper som möjligt. Fönstrens dimensionering ska ges särskild uppmärksamhet med tanke på den ovanligt höga exploateringsgraden och för att säkerställa god belysning i bostäderna. Balansen mellan den slutna ytterväggen och fönsteröppningen är av stor betydelse för upplevelsen av det offentliga rummet. Fönstren placeras nära huslivet och snickerierna ska vara gracila för att uppnå maximal belysningseffekt. B A L K O N G E N Stora balkonger ska endast förekomma som inglasade verandor inom husvolymen. Utanpåliggande balkonger är små till formatet och placerade med hänsyn till fasadkompositionen. Balkongräcke samt betongplatta bör gestaltas med stor omsorg och variation. Balkongen ska inte dominera över husfasaden och dess betongplatta dimensioneras snarare som en kropp än som skiva. TA K L A N D S K A P E T Områdets taklandskap exponeras från de högre tornbyggnaderna, i synnerhet längs Norrtullsparken och Norra Stationsgatan. Det är därför angeläget att takytorna behandlas varierat och med stor omsorg. De får heller inte deformeras av storskaliga genombrott. Mindre takgenomföringar för tekniska anläggningar samlas till gestaltade volymer som är medvetet placerade i taklandskapet. Områdets takbeläggningsmaterial väljs medvetet med tanke på utsikten från områdets tornbyggnader. Taklandskapet skall präglas av utomhusterrasser med möjlighet till den attraktiva utsikten och rekreation. Detta gäller såväl kvarterens lägre delar som torndelarna. 59