LIKABEHANDLINGSPLAN ZAKRISDALS FÖRSKOLA

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN ZAKRISDALS FÖRSKOLA KARLSTADS KOMMUN

2 Ansvarig samt giltighetstid: Jenni Gunnberg, förskolechef POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 Januari 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING VERKSAMHETSFORMER ANSVARIG FÖR PLANEN PLANENS GILTIGHET PLANENS UPPLÄGG DELAKTIGHET FÖRANKRING AV PLANEN UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN FRÄMJANDE INSATSER VÄLFUNGERANDE, VÄLMÅENDE VÄRLDSMEDBORGARE KARTLÄGGNING OCH ANALYS KARTLÄGGNINGSMETODER OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN RESULTAT OCH ANALYS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER [EN FÖRSKOLA FÖR VAR OCH EN] RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION POLICY ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING RUTIN FÖR DOKUMENTATION BILAGOR DEFINITIONER STYRDOKUMENT REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

4 4 1 Inledning 1.1 Verksamhetsformer Denna plan gäller på Zakrisdals förskola. 1.2 Ansvarig för planen Jenni Gunnberg, förskolechef ansvarar för planen. 1.3 Planens giltighet Planens upplägg Den här planen gäller hela förskolan Zakrisdal och har övergripande mål som alla avdelningar arbetar mot. Utöver denna plan arbetar varje avdelning systematiskt och kontinuerligt med egna mål och åtgärder på den egna avdelningen. Avdelningarnas olika arbete diskuteras på puttid (pedagogisk utvecklingstid) varannan vecka eller vid behov och dokumenteras i avdelningarnas OneNote. 1.5 Delaktighet Barnen är delaktiga: Observationer Trygghetsvandringar Intervjuer och samtal till kring trivsel, trygghet och lek. Vårdnadshavare är delaktiga: Vi lägger stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och föräldrar känner sig trygga, välkomna. Under inskolning uppmuntrar vi vårdnadshavare att ställa frågor samt inbjuder till dialog om förskolan. Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning. Vi har förväntanssamtal med alla vårdnadshavare i början av läsåret för att fånga upp förväntningar, synpunkter, önskemål och ev. oro. Vi pratar om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. Vi informerar om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen behandling vid inskolning, förväntanssamtal, föräldramöten och på utvecklingssamtal. Personal är delaktiga: Alm, APT och studiedagar ges tid för att diskutera likabehandlingsplanen tillsammans på enheten. En grupp med representanter från varje avdelning är ytterst ansvariga för att se till att alla medarbetare är insatta och delaktiga. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

5 Januari Förankring av planen Planen finns på OneNote att läsa, reflektera, analysera kring på puttid (pedagogisk utvecklingstid) varje vecka. Reflektion kring planens innehåll tas upp på samtliga APT. Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i likabehandlingsplanen. Alla nyanställda, samt vikarier uppmanas att läsa vår likabehandlingsplan för att få en inblick i hur vi arbetar och vilka regler och lagar som gäller vid kränkning och diskriminering. Planen finns tillgänglig i pappersform och digitalt. Planen finns tillgänglig på Karlstad.se och på sajten för vårdnadshavare. Vid forum för samråd så som föräldramöten, föräldrasmedja och utvecklingssamtal finns planen med som en diskussionspunkt. 2 Utvärdering 2.1 Utvärdering av fjolårets plan Planen följs upp på puttid, regelbundet under året. Planen utvärderades i januari, juni och september på dagar då verksamheten har reducerat öppethållande för planering och utvärdering. Vid uppföljning och utvärdering analyserar pedagogerna på avdelningarna den här planen samt sina egna mål och åtgärder. 2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan Samtliga pedagoger på Zakrisdals förskola är delaktiga i utvärderingen. 2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Vi upplever att utomhusmiljön har blivit säkrare och lugnare nu när vi tagit bort cyklarna. Sen vi tog bort cyklarna har det varit en tryggare miljö. Vi har tagit fram dem vid enstaka tillfällen och direkt märker vi en hetsigare stämning, mer tävling, konfliker, stress hos barnen och mindre med lek. De stod mest och väntade på sin tur och vågade inte ge sig hän i leken. Så att ta bort cyklarna har varit positivt då det gett mer lugn, mindre stress och konflikter. Cyklarna är inga mötesplatser för barn till skillnad mot kompisgungan te x som faktiskt åtminstone rymmer flera barn åt gången. Cyklar inbjuder mera till konkurrens och makt. Vi upplever utomhusmiljön mer anpassad för alla barn. Vi har även tagit ut material så att vi kan ha samma verksamhet utomhus som inomhus. Vi har valt att vara utomhus mycket då det är en mer könsneutral miljö och dess miljö och material är mer okodat, finns fler mötesplatser, större utrymme, bättre ljudnivå, ingen behöver överrösta någon annan, mindre konkurrens om ljudutrymmet. Vårt prioriterade utvecklingsområde dans har gett oss möjligheter att jobba med lika för alla oavsett kön och vi upplever att det utjämnat vissa stereotypa antaganden hos barnen, de är mer öppna och toleranta. Området har lockat lika mycket pojkar och flickor även om Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

6 6 det skett på lite olika sätt. Både genom dansen och i de skapande lärprocesserna när barn oavsett kön har fått prova snickra, såga, spika, måla. Vi har genom vårt förhållningssätt och i samtal med barnen visat att alla kan göra samma saker, oavsett kön. Har det uppkommit samtalsämnen vid te x lunchbordet så har vi tagit fatt i det och fått barnen att reflektera vidare genom att vi fortsätter ställa frågor eller berätta något som får dem att kanske tänka annorlunda. Så sker undervisningen. Även genom planerade aktiviteter ledda av pedagoger te x att välja en bok, saga som har ett tydligt normbrytande perspektiv så har det skett undervisning kring genus och jämställdhet. Vi har gjort vår miljö tydligare genom fortbildning i tydliggörande pedagogik och vi arbetar aktivt med bilder som stöd och med tecken som stöd för att på så vis skapa en tydligare kommunikation och struktur för alla. 2.4 Utvärdering av årets plan Årets plan utvärderas i januari och juni och september. På planeringsdagar och utvärderingsdagar går samtliga avdelningar igenom tillbud, klagomål, kränkningar som varit. De diskuterar och analyserar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser för att ta lärdom framåt. 2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Förskolechef Jenni Gunnberg i samarbete med bitr. skolledare Miriam Cedervad. 3 Främjande insatser 3.1 Välfungerande, välmående världsmedborgare Alla barn ska bli sedda och få ett bra bemötande varje dag på förskolan av såväl barn som vuxna. Vi arbetar med jämställdhet genom att bemöta alla barn lika oavsett kön. Genom att uppmuntra barnen att hjälpa varandra, prata om och sätta ord på känslor stöttar vi barnen i att utvecklas till att vara en bra kompis och förstå vad det innebär. Samspel, ömsesidighet och turtagande är grunden för leken, men även för demokratiska värderingar. Vi pedagoger strävar efter att vara bra förebilder och lyfter fram och förstärker när barnen gör eller säger något positivt. Genom att vara lyhörda inför barnens funderingar och resonemang kring olika livsfrågor får vi inspiration och idéer, som vi tar vara på i vårt arbete med gestaltningar. Upplevelser genom gestaltningar skapar gemenskap mellan barn och vuxna och en bra atmosfär. Vi har ett förhållningssätt mot barnen och varandra enligt samspelsprogrammet ICDP/vägledande samspel i syfte att utveckla positivt samspel i barngrupperna och för att barnen ska känna trygghet. ICDP är ett hälsofrämjande program grundat på modern spädbarnsforskning och kommunikationskunskap samt barnkonventionen. För oss handlar det om att sätta ord på det som fungerar bra. Vi använder oss av ett lågaffektivt förhållningssätt vilket innebär att skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

7 Januari 2014 förväntningar. Hos oss innebär detta att vi tänker på vårt kroppsspråk, tonläge och utvecklar pedagogiska strategier för att kunna bemöta varje barn på bästa sätt. Vi har ett normkritiskt förhållningssätt och vi motverkar traditionella könsmönster och roller. Genom att exempelvis förmedla att familjer kan se ut på olika sätt, med hjälp av bilder, böcker och i samtal tillsammans med barnen. Vi försöker aktivt kartlägga barngrupperna, miljön och material för att upptäcka olika maktstrukturer. Utifrån dessa kartläggningar plockar vi bort eller tillsätter material, skapar lekgrupper, aktiviteter, eller möblerar om. Det här året har vi haft mycket diskussioner kring cyklarna på förskolan, och även lekmiljöerna då vi märkt att vissa barn har haft en viss tendens till att äga vissa rum eller vissa material. På detta sätt försöker vi skapa bättre förutsättningar för alla. Vi har implementerat LHU lärande för hållbar utveckling i vår verksamhet. LHU handlar mycket om en framtidsfråga, hur vill vi att världen ska se ut för kommande generationer. Det handlar om våra människor, vår planet och hur vi använder våra resurser och pengar, det vi gör idag påverkar vår framtid. Förskolan är en naturlig startpunkt för detta arbete eftersom både intressen, värderingar och kunskaper grundläggs under tidiga år. För att nästkommande generationer ska kunna göra aktiva och medvetna val för en hållbar framtid behöver vi jobba aktivt med att utveckla barnens handlingskompetenser. För att kunna, och vilja handla för förändring, behöver vi stärka och utveckla barnens förmåga att ta ställning och med ämnen som berör barnen i deras vardag då det skapar både engagemang och framtidstro. Genom att vi vistas mycket ute i naturen hjälper vi barnen att bygga sin relation till naturen och på så vis väcka känslor och ett engagemang att ta hand om vår miljö. Vi väcker diskussioner kring solidaritet, medmänsklighet och demokrati genom böcker, samtal, dilemman, i leken, filmer och framför allt genom att vi vuxna är goda förebilder. Vi har ett utbyte med Zakrisdals vårdboende, vårdboendet är ett boende för människor med demens. Vi ser detta som en del av vårt arbete i LHU. När barnen får möta de äldsta människorna i sin närmiljö skapas en förståelse för livet. Mötet kan stärka barnens förmåga att leva sig in i andra människors situation. Vi firar vår kulturs traditioner, men uppmärksammar också andra kulturers traditioner, matvanor och språk. Vi visar att det finns andra kulturer genom att vi lånar böcker och använder oss av exempelvis program på UR.se, för att lyfta ämnen som kulturell mångfald, olika språk, människor i olika livsmiljöer och hbtq (homosexuell, bisexuell, trans och queerpersoner). Samtliga pedagoger är ansvariga. Förskolechef och bitr. skolledare är yttersta ansvariga att se till att arbetet löper på i enlighet med likabehandlingsplanens främjande insatser. När nya kollegor eller vikarier börjar hos oss är vi noga med att barn inte utsätts för situationer som kan upplevas otrygga eller kränkande. Det kan vara att byta blöja, följa med på toaletten, vilan eller vara ensamma med barnen. Uppföljning och utvärdering Planen följs upp på alla avdelningar på avdelningens puttid. Utvärdering görs i januari, juni och september. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

8 8 4 Kartläggning och analys 4.1 Kartläggningsmetoder Förskolechef har kartlagt genom, dokumentanalyser av avdelningarnas planeringsunderlag, KBU samt genom samtal med pedagogerna både enskilt och i grupp. Förskolechef har därtill analyserat tillbuden och ev kränkningsanmälningar på förskolan. Pedagogerna har förväntanssamtal med vårdnadshavarna då deras förväntningar på verksamheten och eventuell oro diskuteras. Pedagogerna använder ett kartläggningsmaterial inför arbetet med likabehandlingsplanen. De äldre barnen (3-5 år) gör en trygghetsvandring enskilt eller i liten grupp där pedagogerna pratar med barnen hur de upplever miljön och om barnen är rädda/oroliga för något. För de yngre barnen (1-3 år) fyller pedagogerna i en tabell där man observerar och skriver hur miljön fungerar för barnen och vilka känslor barnen visar. När detta är gjort sammanställer pedagogerna materialet och har till sin hjälp dokumentet kartläggning av pedagoger där det finns diskussionsfrågor om verksamheten utifrån likabehandling, lärmiljö, LHU, tillgänglighet och prioriterat utvecklingsområde. Förskolan har ett observationsunderlag där vi kartlägger hur vi pedagoger informerar om barnens görande, nyfikenhet och samspel utifrån kön. Under augusti och september kartlägger förskolechef och pedagogerna sin verksamhet inför framtagandet av den nya Likabehandlingsplan och prioriterat utvecklingsområde. Inför delutvärdering i januari och utvärdering i juni sker också en kartläggning enligt samma metod. 4.2 Områden som berörs av kartläggningen Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunder samt kränkande behandling. 4.3 Resultat och Analys Under hösten kommer modersmålslärarna i förskolan att fasas ut vilket har skapat en oro hos flertalet pedagoger och vårdnadshavare. Det behövs mer kunskap kring hur vi varje dag kan arbeta för att stötta alla barns språkutveckling och stärka deras identitet genom att belysa de olika religioner, kulturer och språk som är representerade i vår förskola. Kartläggningen visar därtill att vi blivit bättre på att bemöta alla barn oavsett funktionsnedsättning, men vi behöver fortsätta förkovra oss framförallt inom NPF för att bättre kunna organisera och planera verksamheten för att anpassa för alla barn utifrån ett relationellt perspektiv. Vi behöver fortsätta arbetet med LHU, för att lärandet för en hållbar utveckling ska genomsyra hela verksamheten. Bland annat har vi också sett att vi behöver stärka barnens relation till naturen och varandra. Vi behöver skapa kreativa sammanhang där barn och natur kan mötas i lek och samspel, empati och gemensam upptäckarglädje kan uppstå. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

9 Januari 2014 Detta kan i sin tur ge hopp och en framtidstro. Att ta hand om naturen, sin omvärld och varandra går hand i hand. Stärka de förmågor och handlingskompetenser som är värdefulla i ett demokratiskt sammanhang. 5 Förebyggande åtgärder 5.1 En förskola för var och en (Diskrimineringslagen, jämlikhet, FN;s barnkonvention, rätten till likabehandling och barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd) Vi behöver fortsätta vårt arbete med att kunna skapa en förskola för alla. Där alla barn får möjlighet att utvecklas till välfungerande, välmående världsmedborgare. Där alla barn får hitta sina verktyg som fungerar för just hen. Förskolan ska vara en trygg plats och där det är formen på förskolan som ska anpassas till barnen som går där och inte tvärtom. Vi behöver bli bättre på att synliggöra de olika kulturer och språk som finns på vår förskola. Mål 1 Barn som behöver extra eller annat stöd får det stöd de behöver Åtgärd Vi kommer fortsätta vår fortbildning kring specialpedagogik och tydliggörande pedagogik. Till exempel kommer årets fortbildning handla om tillgängliga lärmiljöer, npf, sociala berättelser genom spsm, föreläsningar, litteratur och kollegialt lärande. Vi kommer även stärka vårt språkutvecklande arbetssätt under året vilket gynnar många barn som av någon anledning behöver extra stöd i språket. Våra metoder och verktyg kring kartläggning kommer utvecklas samt vårt arbete med pedagogisk dokumentation. Att kartlägga och dokumentera för att sedan kunna mötas i samtal kring hur vi bäst bemöter varje individuellt barn är en förutsättning för att kunna skapa en förskola för var och en.vi kommer skapa förutsättningar för pedagoger att mötas i grupper på avdelningsmöten, alm, utvecklingsgrupp och planeringstid så att pedagogerna har möjlighet att organisera och planera verksamheten för alla barn. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga för att arbeta mot målen. Förskolechef Jenni Gunnberg är ytterst ansvarig och ska se till att det finns förutsättningar att arbeta mot målen. Uppföljning och utvärdering Åtgärderna följs upp regelbundet på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid (put) och utvärderas i januari, juni och september Mål 2 Se alla barn och att alla får komma till tals Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

10 10 (FN;s Barnkonvention, rätten till likabehandling och barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd) Åtgärd Det är viktigt att se alla barn och att alla har möjlighet att komma till tals, oavsett hur utvecklat ditt språk är eller vilket språk eller uttryck du använder. Därför är det viktigt att vi arbetar och organiserar så att alla barn får möjlighet att komma till tals te x genom att skapa mindre grupper och konstellationer för barnen att vara i under stunder på dagen. Vi ska också arbeta med att arbeta verklighetsnära och i meningsfulla sammanhang då det underlättar en gemensam förståelse som man kan utgå ifrån. Te x genom att odla med barnen, baka eller uppleva naturen runt omkring oss på riktigt och inte bara leka och låtsas att vi odlar, bakar eller går på äventyr etc. Vi kommer fortsätta med att utveckla och implementera användandet av AKK i våra verksamheter. Vi måste bli bättre på att synliggöra de olika kulturer och språk som finns på vår förskola men även uppmärksamma hur det ser ut utanför vår förskola då den är ganska homogen vad gäller språk och kulturer. Vi ska uppmärksamma och tala om hur man säger ord på andra språk, hur man firar högtider, helgdagar. Vi ska utveckla vårt språkutvecklande arbete med hjälp av Lässlyftet för att få mer kunskap och inspiration. Vi ska ta mera hjälp av digitala verktyg och läromedel, Qr-koder och appar och framför allt lyfta böckernas och läsningens betydelse för barns språkutveckling. Att bjuda in modersmålslärare för att få tips på hur vi kan arbeta i vardagen är något vi ska tänka på och även ta hjälp av vårdnadshavarnas unika kunskap. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga för att arbeta mot målen. Förskolechef Jenni Gunnberg är ytterst ansvarig och ska se till att det finns förutsättningar att arbeta mot målen. Uppföljning och utvärdering Åtgärderna följs upp regelbundet på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid (put) och utvärderas i januari, juni och september Mål 3 Barn som världsmedborgare med demokratiska värderingar och handlingskompetens (FN;s Barnkonvention, rätten till likabehandling och barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd) FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

11 Januari 2014 Åtgärder: Vi ska hjälpa barnen att bygga sin relation till naturen och omvärlden genom att skapa kreativa sammanhang och aktiviteter där de kan mötas. Ge barnen mycket tid till fri lek och eget utforskande under trygga former med nyfikna vuxna som stöttepelare. Vi vuxna ska stötta och vägleda vid konflikter och lyfta fram att en kan ha olika tolkning av det som skett och att det är viktigt att lyssna på varandra. Väcka barnens intresse för natur och miljö och hur vi på ett enkelt sätt kan ta hand om den och må bra i den. Arbeta med hur man fattar gemensamma beslut och hur man hittar lösningar genom att de får delta efter förmåga i sådana processer te x när något ska beslutas. Att ställa barnen inför olika dilemman utvecklar handlingskompetens. 6 Rutiner för utredning och dokumentation 6.1 Policy Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och utreds enligt rutin. Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och vårdnadshavare ska känna trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

12 Ansvar för anmälningsplikt Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. 10 Kränkningar barn barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF Kränkningar förskolepersonal barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

13 Januari Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Ansvarspersonal Information till vårdnadshavare/föräldrar om att de kan göra en anmälan till BEO och DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

14 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av andra barn/elever Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Den vuxne som ser/får veta FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

15 Januari Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av personal Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Åtgärder Ansvar Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Den som uppmärksammar 6.6 Rutin för uppföljning och utvärdering Förskolechef ansvarar för arbetet med uppföljning och utvärdering genom samtal med alla inblandade parter. Vid behov kan andra aktörer bli involverade så som fackliga företrädare, skolområdeschef, skoljurist, specialpedagog, barnhälsoteam. Förskolechef är sammanskallaande om inget annat framgår i ärendet. 6.7 Rutin för dokumentation Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUF:s rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

16 16 7 Bilagor Definitioner Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s handledning alternativt webbsida. Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

17 Januari 2014 Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se.

18 18 Styrdokument Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

19 Januari 2014 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan handledning. FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.