LIKABEHANDLINGSPLAN VITSIPPANS FÖRSKOLA

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN VITSIPPANS FÖRSKOLA KARLSTADS KOMMUN

2 Ansvarig samt giltighetstid: Jenni Gunnberg, förskolechef POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 Januari 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING VERKSAMHETSFORMER ANSVARIG FÖR PLANEN PLANENS GILTIGHET PLANENS UPPLÄGG DELAKTIGHET FÖRANKRING AV PLANEN UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN FRÄMJANDE INSATSER EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA SOM DELTAR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA FÖR POJKAR OCH FLICKOR EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA EN FÖRSKOLA FÖR FUNKTIONSVARIATIONER EN FÖRSKOLA FÖR ALLA ÅLDRAR KARTLÄGGNING OCH ANALYS KARTLÄGGNINGSMETODER OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN RESULTAT OCH ANALYS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER JÄMSTÄLLDHET MED RÄTTEN ATT VARA MIG SJÄLV RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION POLICY ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING RUTIN FÖR DOKUMENTATION BILAGOR DEFINITIONER Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

4 4 STYRDOKUMENT REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Inledning 1.1 Verksamhetsformer Denna plan gäller på Vitsippans förskola. 1.2 Ansvarig för planen Jenni Gunnberg, förskolechef ansvarar för planen. 1.3 Planens giltighet Planens upplägg Den här planen gäller hela förskolan Vitsippan och har övergripande mål som alla avdelningar arbetar mot. Utöver denna plan arbetar varje avdelning systematiskt och kontinuerligt med egna mål och åtgärder på den egna avdelningen. Avdelningarnas olika arbete diskuteras på puttid (pedagogisk utvecklingstid) varannan vecka eller vid behov och dokumenteras i avdelningarnas OneNote. 1.5 Delaktighet Barnen är delaktiga: Observationer Trygghetsvandringar Intervjuer och samtal till kring trivsel, trygghet och lek. Vårdnadshavare är delaktiga: Vi lägger stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och föräldrar känner sig trygga, välkomna. Under inskolning uppmuntrar vi vårdnadshavare att ställa frågor samt inbjuder till dialog om förskolan. Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning. Vi har förväntanssamtal med alla vårdnadshavare i början av läsåret för att fånga upp förväntningar, synpunkter, önskemål och ev. oro. Vi pratar om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. Vi informerar om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen behandling vid inskolning, förväntanssamtal, föräldramöten och på utvecklingssamtal. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

5 Januari 2014 Personal är delaktiga: Alm, APT och studiedagar ges tid för att diskutera likabehandlingsplanen tillsammans på enheten. En grupp med representanter från varje avdelning är ytterst ansvariga för att se till att alla medarbetare är insatta och delaktiga. 1.6 Förankring av planen Planen finns på OneNote att läsa, reflektera, analysera kring på puttid (pedagogisk utvecklingstid) varje vecka. Reflektion kring planens innehåll tas upp på samtliga APT. Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i likabehandlingsplanen. Alla nyanställda, samt vikarier uppmanas att läsa vår likabehandlingsplan för att få en inblick i hur vi arbetar och vilka regler och lagar som gäller vid kränkning och diskriminering. Planen finns tillgänglig i pappersform och digitalt. Planen finns tillgänglig på Karlstad.se och på sajten för vårdnadshavare. Vid forum för samråd så som föräldramöten, föräldrasmedja och utvecklingssamtal finns planen med som en diskussionspunkt. 2. Utvärdering 2.1 Utvärdering av fjolårets plan Planen följs upp på puttid, regelbundet under året. Planen utvärderades i januari, juni och september på dagar då verksamheten har reducerat öppethållande för planering och utvärdering. Vid uppföljning och utvärdering analyserar pedagogerna på avdelningarna den här planen samt sina egna mål och åtgärder. 2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan Samtliga pedagoger på Vitsippans förskola är delaktiga i utvärderingen. 2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Förra årets mål var följande: 1. Lärandemiljöerna på förskolan är tillgänglig, rolig, trygg och lärorik för alla barn oavsett kön. 2. Skapa en tillgänglig förskola för alla barn. Att verksamheten anpassas utifrån barnens olika förutsättningar och som ger alla barn det pedagogiska stöd de behöver. 3. Skapa en trygg och säker miljö där vi är skickliga på att hantera och motverka konflikter. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

6 6 Resultat av insatser: Samtliga pedagoger beskriver en större kunskap och medvetenhet om genus, funktionsnedsättningar och konflikthantering. Fler metoder används för att skapa en trygg förskola för alla och pedagogerna är mer medvetna om sitt bemötande och miljöns betydelse. Analys: Gemensam fortbildning där alla pedagoger har fått möjlighet att läsa, gå på föreläsningar och utbildningar tillsammans ger ett bra resultat. Alla har fått samma kunskapsbas att utgå från och det blir lättare att bolla idéer i vardagen. Lättare att få förståelse för varandra och för barnen och även våga prova nya sätt att möta och bemöta barnen, vårdnadshavarna och varandra. Mer kunskap har också gjort att pedagogerna vågar utmana varandra och påminna varandra när vi gör något som vi kanske göra på ett annat, bättre sätt. Följande ska lyftas med till årets Likabehandlingsplan: Vi behöver fortsätta fokusera på genusfrågorna i ett ännu större jämställdhetsperspektiv. Vi kommer också att behöva fortsätta fördjupa och förkovra oss inom specialpedagogiken för att bli ännu bättre på att anpassa verksamheten efter alla barns behov. 2.4 Utvärdering av årets plan Årets plan utvärderas i januari och juni och september. På planeringsdagar och utvärderingsdagar går samtliga avdelningar igenom tillbud, klagomål, kränkningar som varit. De diskuterar och analyserar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser för att ta lärdom framåt. 2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Förskolechef Jenni Gunnberg i samarbete med bitr. skolledare Pernilla Wennström. 3. Främjande insatser 3.1 En trygg Förskola för alla som deltar Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen. Vi tar tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra oliktänkande. Vi har roligt och lär tillsammans på Vitsippan! Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna som barn. Vi bryr oss om och finns här för varandra, för barnen och även deras familjer. Under inskolning ger vi barnen den tid de behöver för att bli trygga och skapa en god anknytning till oss. Vi är måna om att alla pedagoger lär känna alla barn på förskolan. Vi tror på de kompetenta barnen och ser dem som våra medmänniskor - Allt barn gör har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är för stötta och hjälpa dem. Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar med barnen vad en bra kompis är. Vi pedagoger är med i leken och vägleder och lotsar. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

7 Januari 2014 Vi arbetar med positiv förstärkning där vi lägger vikt vid barnen får göra istället för vad de inte får göra. Vi lägger fokus på det som fungerar bra. Vi anser att det är viktigt att barnen lär sig om integritet från tidig ålder. Vi samtalar med barnen om rätten till sin egen kropp och sina egna tillhörigheter. När nya kollegor eller vikarier börjar hos oss är vi noga med att barn inte utsätts för situationer som kan upplevas otrygga eller kränkande. Det kan vara att byta blöja, följa med på toaletten, vilan eller vara ensamma med barnen. För att skapa en harmonisk atmosfär delar vi in barnen i mindre grupper där det ges rika möjligheter att i undervisningen se, höra och bekräfta alla barn. En mindre grupp ger bättre lekro, utvecklande och kunskapande. Vi vill vårda vår sammanhållning och Vikänsla i huset, och behöver arbeta aktivt med detta. Att träffas utanför huset och skratta tillsammans stärker sammanhållningen. 3.2 En Likvärdig Förskola för pojkar och flickor Vi har under året haft fokus på frågor om genus. Vi tilltalar alla barn och varandra vid våra namn vilket möjliggör ett bemötande som är oberoende av kön. Vi arbetar för att erbjuda tillåtande miljöer, både inne och ute, där könskodat material blandas. Våra upplever att våra miljöer är planerade, genomtänkta och föränderliga så att det finns något som lockar och tilltalar alla. Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. Med de äldre barnen delar vi vid tillfällen in i lekgrupper för att skapa nya lekkonstellationer och utmana barnen att prova nya lekar och nytt material. När vi lånar böcker på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om både pojkar, flickor, genus, könsmönster, HBTQ och etnicitet. Vi bemöter alla familjer på ett professionellt sätt och lägger inga värderingar eller tyckanden kring familjekonstellationer. I vår verksamhet möter vi barnen i deras frågeställningar om olika sexuell läggning och hetronormativitet. Vi förmedlar på ett positivt sätt att det finns andra familjekonstellationer än den klassiska heterosexuella kärnfamiljen. 3.3 En mångkulturell Förskola Vi agerar i enlighet med barnens rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Vi vill att alla ska känna sig välkomna på Vitsippan och vi behöver därför bli än bättre på att ta tillvara på barnens olika språk och kulturer genom att synliggöra dessa i vår verksamhet. Som en del av vårt arbete med interkulturellt förhållningssätt har vi en kontakt med Malagiri preeschool i Nepal. Vi vill att barnen ska få en förståelse för andra kulturer och se likheter och olikheter som kan berika våra respektive Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

8 8 kulturer. Barnen på de båda förskolorna lär sig sånger från Nepal och Sverige och utbyter teckningar. Vi har vid olika tillfällen haft besök från Nepal. Vi arbetar aktivt med att få barnen att ta hand om naturen och dess liv. Att bli observant på vad som får naturen och djuren att må bra samt att värna om jordens resurser. Att medvetandegöra barnen om att resurserna inte är oändliga och att de ska räcka till alla jordens människor och djur. 3.4 En Förskola för funktionsvariationer Alla pedagoger på Vitsippan fortbildar sig inom Tydliggörande pedagogik för att skapa en tillgänglig miljö för alla barn. Fortbildningen inbegriper att vi fått kunskaper inom ICDP/vägledande samspel vilket handlar om att skapa goda relationer och utveckla lyhördhet och positivt samspel med barnen som en grund för trygghet och lärande. Vi har också utbildat oss inom AKK som betyder alternativ kompletterande kommunikation och använder bilder och tecken som stöd i den vardagliga verksamheten med barnen till stöd för kommunikation. En del av fortbildningen har varit riktad mot NPF (Neuropsykiatriska funktionsvariationer). 3.5 En Förskola för alla åldrar Vi anpassar grupperna, miljöerna, materialet och aktiviteterna utifrån ålder. Vi har två avdelningar med yngrebarn i grupperna och två avdelningar med äldrebarn. Barnen byter avdelning utifrån mognad, där några barn är redo att byta vid tvåårsålder och andra närmare fyra årsåldern. I de yngre grupperna har vi färre barn för att minimera antalet relationer. Vi arbetar aktivt med inskolning, anknytning och trygghet. Alla pedagoger oavsett ålder har lika mycket ansvar och tilltro. Vi tror på en förskola där alla är lika viktiga och bidrar med OLIKA. Nya kunskaper och forskning blandat med beprövad erfarenhet. Ansvarig Samtliga pedagoger är ansvariga. Förskolechef och bitr. skolledare är yttersta ansvariga att se till att arbetet löper på i enlighet med likabehandlingsplanens främjande insatser. Uppföljning och utvärdering Planen följs upp på alla avdelningar på avdelningens puttid. Utvärdering görs i januari, juni och september. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

9 Januari Kartläggning och analys 4.1 Kartläggningsmetoder Under augusti och september kartlägger förskolechef och pedagogerna sin verksamhet inför framtagandet av den nya Likabehandlingsplan och prioriterat utvecklingsområde. Inför ädelutvärdering i januari och utvärdering i juni sker också en kartläggning enligt samma metod. Förskolechef har kartlagt genom, dokumentanalyser av avdelningarnas planeringsunderlag, KBU samt genom samtal med pedagogerna både enskilt och i grupp. Förskolechef har därtill analyserat tillbuden och ev. kränkningsanmälningar på förskolan. Pedagogerna har kartlagt sig själva genom att diskutera och läsa litteratur gällande genus. Samtliga pedagoger deltar i en fortbildningsinsats gällande barn med NPF och diskuterar och kartlägger sig själva, verksamheten, gruppen och organisationen. Pedagogerna har kartlagt barngruppen genom trygghetsvandringar och intervjuer bland de äldre barnen och observationer av de yngre enligt vårt gemensamma kartläggningsmaterial. Vårdnadshavare deltar i kartläggningen genom förväntanssamtal som erbjuds alla under september månad. 4.2 Områden som berörs av kartläggningen Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunder samt kränkande behandling. 4.3 Resultat och Analys [Beskriv hur resultatet av kartläggningen har analyserats och visa vilka slutsatser som dragits utifrån de analyserade resultaten. Beskriv särskilt hur barn och elever deltagit i analysen. Glöm inte att analysera era erfarenheter av tidigare barn och elevärenden] Förskolechef gör bedömningen att det är några i huset som brinner för genusfrågan och arbetar aktivt, medan det finns andra som inte upplever att den är lika aktuell. Personerna i genusgruppen upplever att det är svårt att nå ut med information till kollegorna och önskar fler gemensamma forum där dessa frågor kan diskuteras gemensamt. Vi behöver därför fortsätta arbeta med genusfrågorna så att alla känner att har kunskap kring hur vi på förskolan kan arbeta aktivt och medvetet för att alla barn får lika mycket plats, förväntningar och bemötande oavsett kön. Under hösten kommer modersmålslärarna i förskolan att fasas ut vilket har skapat en oro hos flertalet pedagoger och vårdnadshavare. Det behövs mer kunskap kring hur vi varje dag kan arbeta för att stötta alla barns språkutveckling och stärka deras identitet genom att belysa de olika religioner, kulturer och språk som är representerade i vår förskola. Kartläggningen visar därtill att vi blivit bättre på att bemöta alla barn oavsett funktionsnedsättning, men vi behöver fortsätta förkovra oss framförallt inom NPF för att Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

10 10 bättre kunna organisera och planera verksamheten för att anpassa för alla barn utifrån ett relationellt perspektiv. 5. Förebyggande åtgärder 5.1 Jämställdhet med Rätten att vara mig själv Vi behöver fortsätta arbeta med genusfrågor för att bli än mer medvetna om hur vi bemöter barnen, skapar miljöer och aktiviteter som lockar alla barn att leka, och där alla barn är synliga och kan påverka verksamheten oavsett kön. Vi behöver fortsätta kartlägga och se till att både pojkar och flickor får lika mycket plats i miljön, leken och i undervisningen. Vi behöver nu också bredda vårt jämställdhetsarbete och sätta fokus på etnicitet, religion och språk- ett interkulturellt förhållningssätt. I detta arbete behöver vi belysa de barn med annat modersmål och dem en större plats i gruppen och i miljön. Vi behöver ta tillvara på deras kultur och språk och göra det synligt för alla varje dag. Vi ser också att vi behöver bli bättre på att möta de barn som är i behov av särskilt stöd. Processen att ta hjälp av specialpedagog, barnhälsoteam är lång och vi behöver få mer egen kunskap för att kunna stötta barnen här och nu. I ett relationellt förhållningssätt behöver vi se över organisation, miljö, bemötande, aktiviteter, metoder för att anpassa. Temat för året blir att arbeta mer aktivt med jämställdhet. Där alla barn är lika mycket värda och ska få ta plats på vår förskola. Pojkar, flickor, barn med annat modersmål, barn i behov av stöd, tysta barn ja ALLA barn.. Alla barnen ska få rika möjligheter att kunna kommunicera och göra sig förstådda, bli lyssnade på och kunna påverka sin dag på förskolan. Vi upplever att vi gör detta redan idag, men vi vill spetsa våra kunskaper och bli ännu bättre. Mål 1 Skapa en miljö där mjuka och hårda värden är lika mycket värda och där vi bemöter barn utifrån individer, inte generaliserar utifrån pojkar och flickor. Åtgärd Tilltalar barnen och oss själva med namn, Vi säger inte tjejer, fröken, grabbar när vi tilltalar eller pratar om varandra. Utmana normen bilder på man/kvinna i olika yrken och kan ha samtal med barnen Låna böcker där pojkar/tjejer bryter normen och olika familjekonstellationer Bilder på olika familjekonstellationer Figurer bland konstruktionsmaterial. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

11 Januari 2014 Ge andra möjligheter till omsorgslek, inte bara genom dockor utan genom t.ex. hund och hundkorg. Var med i leken och utmana. Ha på dig "Genusglasögonen". Observera oss själva och ständig arbeta med ett könsneutralt arbetssätt där vi inte sätter stämplar på barnen utifrån kön. Vi måste bli bättre på att delge våra kollegor vårt arbete i genusgruppen. Vid ett framtida Apt vore det önskvärt att vi lyfter och diskuterar olika frågeställningar som är kopplade till genus. Mål 2 Alla språk och kulturer som finns på förskolan ska uppmärksammas Alla språk, alla dagar Åtgärd Synliggöra de språk och kulturer som finns på förskolan Ta hjälp av digitala verktyg så som QR-koder, appar och läromedel Arbeta med språkutvecklande arbetssätt genom läslyftet för att få mer kunskap Bjuda in modersmålslärare för att få tips på hur vi kan arbeta i vardagen Åka på studiebesök på förskolor som kommit längre i detta arbete Mål 3 Barn i behov av stöd ses som en tillgång i gruppen Åtgärd Vi kommer fortsätta arbeta med att utbilda oss i specialpedagogik för att bättre kunna möta barn i behov av stöd. Vi kommer under hösten göra NPF utbildningen genom SPSM, få ta del av föreläsningar kring utmanande utåtagerande barn, samt få mer kunskap om bilder som stöd och sociala berättelser genom klaraborg spe. Vi fortsätter använda tecken som stöd i den dagliga kommunikationen med alla barn. Mål 4 Rätten till mig Själv och min Kropp Åtgärd Arbeta aktivt med att belysa positiva handlingar. Inte säga Inte. Träna på att göra egna val genom enkla vallekar/övningar. Våga säga nej Arbeta med rädda barnens material Stopp min kropp och Brottsoffermyndighetens material Liten och trygg. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

12 12 Boken Att bryta mönster: relationer, normer och barns rätt finns på förskolan att läsa. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga för att arbeta mot målen. Förskolechef Jenni Gunnberg är ytterst ansvarig och ska se till att det finns förutsättningar att arbeta mot målen. Uppföljning och utvärdering Åtgärderna följs upp regelbundet på avdelningarnas puttid och utvärderas i januari, juni och september Rutiner för utredning och dokumentation 6.1 Policy Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och utreds enligt rutin. Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och vårdnadshavare ska känna trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

13 Januari Ansvar för anmälningsplikt Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. 10 Kränkningar barn barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF Kränkningar förskolepersonal barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

14 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Ansvarspersonal Information till vårdnadshavare/föräldrar om att de kan göra en anmälan till BEO och DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

15 Januari Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av andra barn/elever Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Den vuxne som ser/får veta Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se.

16 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av personal Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Åtgärder Ansvar Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Den som uppmärksammar 6.6 Rutin för uppföljning och utvärdering Förskolechef ansvarar för arbetet med uppföljning och utvärdering genom samtal med alla inblandade parter. Vid behov kan andra aktörer bli involverade så som fackliga företrädare, skolområdeschef, skoljurist, specialpedagog, barnhälsoteam. Förskolechef är sammanskallaande om inget annat framgår i ärendet. 6.7 Rutin för dokumentation Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUF:s rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

17 Januari Bilagor Definitioner Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s handledning alternativt webbsida. Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

18 18 Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

19 Januari 2014 Styrdokument Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

20 20 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan handledning. FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.