Partnerskapssatsning i Fyrbodal

Transkript

1 Projektnamn Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Dokumentnamn Behovsanalys Färgelanda Sida 1 (9) Version 1.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och mål Syfte Mål Resultat Problemanalys Målgruppsdefinition Bilagor Persona Problemträd Rotorsaksdiagram Ökad skolfrånvaro Ingen tro på sitt föräldraskap... 9

2 Projektnamn Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Dokumentnamn Behovsanalys Färgelanda Sida 2 (9) Version Bakgrund och mål 1.1 Syfte Syftet med förstudien är att få fram ett resultat som kan användas till underlaget för att starta en eller flera gemensamma satsningar för Fyrbodal både på kort och lång sikt. 1.2 Mål Målet är att innan 6 april 2018 ha sammanställt underlaget för problem- och målgruppsanalysen. 2 Resultat 2.1 Problemanalys För att samla in kvalitativa data gjordes i workshop med Helena Kronberg (Sektorchef Barn och utbildning), Maud Eliasson (Speciallärare, Valboskolan F-6), Monica Ohlsson (Samordnare, Öppna förskolan och Familjecentralen), Johanna Bjelkne (Kurator yngre åren, Samtliga skolor i Färgelanda), Camilla Pehrsson (Socialsekreterare, Familjebehandlingen och IFO). Workshopens facilitator var projektledaren Sara-Maria Herrman och tillsammans tog gjorde det en problemanalys, intressentanalys och en målgruppsanalys. Problemanalysen gjordes med hjälp av metoden Problemträd som redovisas i bilaga 6.1 Problemträd. Gruppen valde sedan att göra en djupare analys av effekten för den ökande skolfrånvaron med ett rotorsaksdiagram som redovisas i bilaga 6.2 Rotorsaksdiagram. Här finns även en koppling till de intressenter som arbetar med problemområdena. Resultatet från problemanalysen delas upp i 4 nyckelområden om vad vi identifierat där. Nyckelområden är Familj, Skola, Stödfunktioner och Närmiljö. Deltagarna i workshopgruppen kommer refereras till som gruppen i nedanstående text Skola I nuläget finns det en stor resursbrist inom skolsektorn. Det är svårt att rekrytera och hitta kompetent personal. Bristen på för- och grundskolelärare leder till att det är stora grupper av barn/elever vilket i sin tur leder till en orolig miljö. Gruppen upplever även att det finns brister i ledarskapet för skolan i hela styrkedjan. De menar att de mål som politiken har ska genomsyra det strategiska och operativa arbetet så alla jobbar mot samma mål. Politikens och verksamhetens mål måste bli tydligare och ge bättre ramar och struktur. Det är även viktigt att man talar samma språk i alla nivåerna för att öka förståelsen. Ett stort problem är den ökande skolfrånvaron. Skolfrånvaron har många orsaker (se Ökad skolfrånvaro) men gällande skolan ser gruppen att det finns flera åtgärdsområden t.ex. att den fysiska arbetsmiljön är undermålig, man måste bli bättre på att skapa mer kreativa miljöer för barnen/eleverna där de trivs, blir motiverade och vill vara. Vi måste jobba mer med att skolan ska kännas välkomnande, man ska känna sin saknad om man av någon anledning varit frånvarande.

3 Projektnamn Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Dokumentnamn Behovsanalys Färgelanda Sida 3 (9) Version 1.0 När det kommer till föräldrarnas del av den ökande skolfrånvaron tror gruppen att det saknas en förståelse för vad skolfrånvaron resulterar i. De föräldrar som blir kontaktade för att gemensamt försöka lösa problemet med skolfrånvaro för deras barn kan ibland ha stora svårigheter att samverka. Det kan t.ex. handla om att man inte kan ta sitt föräldraansvar och se till att barnet är på plats i skolan i rätt tid. Gruppen ser gärna att man kan hitta bättre metoder för undervisningen för att individanpassa den bättre. Behoven för dagens barn/elever är inte anpassade till nuläget, det finns fler barn/elever som har funktionsvariationer idag än när skolans nuvarande undervisningsmetoder fastställdes. Vi måste modernisera oss. Färgelanda är en av de kommuner i Fyrbodal som tagit emot många flyktingar i samband med flyktingvågen från Syrien. I skolan finns problem med att det uppstår konflikter mellan svenska elever och de elever som kommit till Sverige som flyktningar. Gruppen vill även poängtera att det oftast inte är problem att hitta studiemotivation hos de elever som kommit till Sverige som flyktningar, de har oftast med sig en kultur där goda studieresultat är viktigt för familjen Familj Gruppen upplever att många av föräldrarna saknar en tro på sitt föräldraskap vilket de ser har många underliggande orsaker. En orsak kan vara en låg självkänsla och ett starkt självförtroende som är en balans som kan göra att föräldrarna inte inser att de är i behov av stöd från de funktioner som finns i samhället. Föräldern är självisk och väljer att inte ta del av de insatser som finns då det kan anses som hotfullt då det är minsann inte fel på min uppfostringsmetod. Ett återkommande inslag från gruppen är att föräldrarna lägger ut ansvaret till en grundläggande uppfostran på skolan och de stödfunktioner som finns, nånannanism det är någon annans problem. En orsak till det tror gruppen är att föräldrarna inte har någon förståelse för sitt uppdrag som just förälder, man väljer istället av att vara en kompis till sitt barn. Det kan då bli problem men att sätta gränser vilket kan bidra till fler problem. Ett vanligt problem är att föräldrarna inte lyckas få sitt barn till skolan i tid, eller att de inte lyckas få sitt barn till skolan överhuvudtaget. Eftersom utbildningsnivån generellt är låg i kommunen så tror gruppen att det saknas förståelse vad samhällsinstitutionen är tänkt att göra och hur de kan stötta medborgarna. Det kan även bli problematiskt i kommunikationen mellan samhällsinstitutionen och invånarna då språkförståelsen är låg, inte bara för nyanlända utan generellt. Den egna uppväxten spelar självklart in i hur du väljer att uppfostra dina egna barn. Har föräldern ärvt en felaktig modell så överförs den till kommande generation. Det kan t.ex. handla om att man anser att utbildning inte leder till något om man har dålig erfarenhet av skolan och därför inte känner något ansvar för att ge barnet rätt förutsättning för att lyckas med sin utbildning. Det finns många ungdomsgraviditeter i kommunen och det tror gruppen kan handla om unga tjejer som har svårt att hitta en identitet och plats och väljer då identiteten mamma utan att riktigt förstå omfattningen av ansvaret som följer.

4 Projektnamn Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Dokumentnamn Behovsanalys Färgelanda Sida 4 (9) Version Stödfunktioner Gruppen ser att det saknas en omfattande föräldrautbildning. Det finns i dagsläget endast den som görs i samarbete med Barnmorskemottagningen men det borde finnas fler kurser för föräldrar. De ser även en problematik med att kommunikationen mellan primärvård, specialistvård och kommunal verksamhet många gånger kan vara bristfällig. Generellt finns det för lite tidiga insatser till riskgrupper där de sker ett samarbete mellan t.ex. barnavårdscentralen, barnmorskemottagningen och familjecentralen Närmiljö Gruppen upplever att det finns en vi och dom -känsla hos många boende i kommunen vilket bidrar till ett rasistiskt klimat. Det finns även problem med språk- och kulturella barriärer. Utbildningsnivån är generellt väldigt låg i kommunen vilket bl.a. leder till att de föräldrar förmedlar till sina barn inte överensstämmer med verkligheten och framtiden som t.ex. yrkesval. Många i kommunen är ensamstående föräldrar vilket kan vara en bidragande faktor till det låga engagemang som både vårdverksamheter och skolan upplever när det kommer till att delta i aktiviteter där barnet inte kan vara med. 2.2 Målgruppsdefinition Gruppen identifierade tillsammans 6 stycken persona. Varje persona har ett definierat namn, ålder, familjeförhållanden och riskfaktorer. Alla persona hittas i bilaga 3.1 Persona. Gruppen fick sedan diskutera vad de skulle vilja se för insatser som kan hjälpa målgruppen. Gruppen ser att det finns ett stort generellt behov av en samordningsfunktion för barnet, föräldrarna och skola som även omfattar vårdinsatser. Samordningen hade underlättat för att få en väg in för de berörda parterna och då blir även den ledande funktionen neutral, vilket blir mindre hotfullt. Vi har även en målgrupp med hemmasittare och där skulle det verkligen behövas en samordnad insats från t.ex. BUP, skola och socialtjänst som tar tag i problemet, gärna så tidigt som möjligt. Det ska tydligt framgå vilket ansvar varje berörd part har. Det hade varit en stor fördel om det skapades ett team för att arbeta med skofrånvaron som jobbar både jobbar reaktivt med varje individuellt barn men som även stöttar skola och arbetar proaktivt för att minska skolfrånvaron. Även föräldrarnas kompetens behöver stärkas i flera kanaler. Det finns föräldraforum och andra nätverk i kommunen men problemet är att föräldrarna inte kommer. Vi behöver jobba mer på att marknadsföra och sälja in varför det är så viktigt att delta. Föräldrarna behöver få veta var de kan få hjälp med vad, en tydlig samhällsinformation och även hur viktigt det är med utbildning och att deras barn går ut grundskolan och gymnasiet med fullständiga betyg. 3 Bilagor

5 3.1 Persona Kalle Klas Katja Muhammad Ålder: 6 år Flera halvsyskon Bor med båda föräldrar Riskfaktorer Familjen har stora problem med övriga syskon Har hög sjukfrånvaro Kommer ofta försent Föräldrarna känner sig i underläge Ålder: 30 år Sambo är ofta sjukskriven längre perioder Separerad med två barn från tidigare förhållande och ett barn med nuvarande sambo Risktecken Har egna regler som anammas av hela familjen Har pågående konflikter med tidigare partner om deras barn Har mycket bekymmer med äldsta barnen Åder: 3 år Bor med båda föräldrar Risktecken Koncentrationssvårigheter Dålig impulskontroll Utåtagerande Ålder: 10 år n Bor med mamma och pappa som är nyanlända Har många syskon Risktecken Hänger inte med i skolan trots insatser Misstänkt trauma Osäker framtid (stanna i Sverige och/eller kommun) Missförstår ofta p.g.a. bristande språkkunskaper Bor i ort med hög främlingsfientlighet Bristande impulskontroll

6 Markus Ålder: 8 år Bor med mamma och pappa Pappan jobbar borta på veckorna Har två äldre syskon Riskfaktorer Utåtagerande Hamnar ofta i konflikt med kamrater Dålig impulskontroll Ökande skolfrånvaro Kommer ofta försent Stina Ålder: 25 år Sambo med man som jobbar borta under veckorna Har tre barn Engagerade far- och morföräldrar Risktecken Arbetslös Har barnen som sysselsättning Attityden nånannanism Uppvisar brister i föräldraansvaret Undviker konflikt med sina barn

7 3.2 Problemträd

8 3.3 Rotorsaksdiagram Ökad skolfrånvaro

9 3.3.2 Ingen tro på sitt föräldraskap