Väg 84, genomfart Ljusdal

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Väg 84, genomfart Ljusdal Ljusdals kommun, Gävleborgs län Vägplan, Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 417, Gävle E-post: Telefon: TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Dokumenttitel: Väg 84, genomfart Ljusdal. Samrådsunderlag. Författare: Sweco Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2016/ Objektsnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Krister Johansson, Trafikverket Foto: Sweco, om inget annat anges. 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund Planläggningsprocessen Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Ändamål och projektmål Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning Angränsande planering AVGRÄNSNINGAR Geografisk avgränsning Prognosår Nollalternativ Avgränsning av miljöaspekter FÖRUTSÄTTNINGAR Trafik och användargrupper Lokalsamhälle Riksintressen Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Trafik 42 3

4 5.2. Landskap Miljö Geoteknik och hydrologi Ledningar och belysning Markanvändning och intrång på fastigheter Effekter under byggtiden FORTSATT ARBETE Planläggning Viktiga frågeställningar KÄLLOR 47 4

5 1. Sammanfattning Väg 84 går idag centralt genom tätorten Ljusdal. Den nya sträckningen av E4 mellan Hudiksvall och Söderhamn har medfört att trafiksituationen i Ljusdals centralort förändrats. Fjärrtrafik på väg till fjällen och tung trafik väljer idag i större utsträckning att åka via Hudiksvall och genom Ljusdal, vilket medför sämre framkomlighet och miljöproblem. Tung trafik och genomresande trafikanter väljer ofta redan idag att ta den kommunala kringleden via Kyrksjönäsvägen/Smedgatan istället för väg 84 genom centrum. Trafikverket har i en åtgärdsvalsstudie kommit fram till ett åtgärdspaket där väg 84 centralt genom Ljusdal och Kyrksjönäsvägen/Smedgatan byter väghållare, korsningarna vid anslutning till väg 84 åtgärdas både i väst och i öst, en planskild järnvägsbro anläggs över Smedgatan samt en ny gång- och cykelväg parallellt med Kyrksjönäsvägen (ca 1 km) ansluts till befintlig gång- och cykelväg längs Kyrksjönäsvägen. Trafikverket fattade beslut att gå vidare med en vägplan för dessa åtgärder Planläggningsprocessen har inletts genom att detta samrådsunderlag har tagits fram som ska ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan. Ändamålet med projektet är att Kyrksjönäsvägen och dess anslutningar till befintlig väg 84 ska utformas så att god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet uppnås för alla trafikslag och verksamheter. Åtgärderna ska anpassas till områdets miljöförutsättningar. Kyrksjönäsvägen/Smedgatan är ca 3 km lång och ligger längs ett bostadsområde, ett område med kolonilotter, ett område för idrott/hembygdsgård/folkets park samt ett industriområde. Läget vid älven och Kyrksjön har värdefulla kvaliteter avseende landskapsbilden och för dess rika natur- och kulturmiljöer med möjligheter till rekreation. De öppna vyerna över fält, vatten och tätorten är aspekter som ska beaktas framledes i projektet. Vid västra korsningen med befintlig väg 84 finns tre närliggande lämningar (bevakningsobjekt). En naturvärdesinventering på befintligt underlag har genomförts i projektet. I inventeringen har sex potentiella naturvärdesobjekt identifierats varav två är vattendrag (delvis med omgivande lövskog). Övriga är Kyrksjön med dess stränder samt ett par äldre tallar i skogsområdet intill sjöns södra strand. En fältundersökning kommer att utföras under försommaren Kyrksjön ingår i ett större område som är utpekat som riksintresse för skyddade vattendrag enligt miljöbalken 4 kap. (Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna). Kyrksjön och Ljusnan är även Natura 2000-habitat och omfattas av art-och habitatdirektivet. Området runt Kyrksjön är även utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap. Höga, där västra korsningen planeras, ligger inom ett vattenskyddsområde. Vägåtgärderna kommer inte att påverka riksintresset för skyddade vattendrag, utan det blir enbart temporära effekter vid åtgärder på befintliga rörbroar. Vattenskyddsområdets föreskrifter och Natura 2000-områdets bevarandeplan kan innebära begränsningar som måste beaktas i planeringen och dispens från föreskrifterna och art- och habitatdirektivet kan behövas. För Natura 2000-området gäller att Gynnsam bevarandestatus för arter och 5

6 habitat ska beaktas även för verksamheter som ligger utanför det i beslutet avgränsade området. Vägåtgärderna kommer sannolikt inte att åsamka någon direkt skada på områdets kulturmiljövärden. Indikationer finns på att den tunga trafiken redan idag till stor del väljer Kyrksjönäsvägen istället för befintlig genomfart genom Ljusdal. Samtliga bostäder längs sträckan kommer att ingå i kommande bullerberäkningar och åtgärder för att uppnå gällande riktvärden kommer att studeras. Vägåtgärderna kommer inte att påverka riksintresset för friluftsliv. Den nya gång- och cykelvägen kan däremot innebära positiva effekter, med ökad tillgänglighet till Kyrksjön samt friluftsområdena väster om Kyrksjönäsvägen, såsom Hembygdsgården och Älvvallens idrottsplats. Geotekniska åtgärder kommer sannolikt erfordras i läget för ny järnvägsbro. Grundvattnet i området kommer sänkas temporärt eller permanent beroende på val av konstruktion och utförande. Vägåtgärderna kommer att innebära intrång på fastigheter, främst längs Smedgatan när vägen ska sänkas för att korsa järnvägen under bron. Anslutande vägar kan behöva stängas eller byggas om för att utformningskraven ska kunna uppfyllas. Samråd med fastighetsägare och detaljerad projektering av utformningen kommer att ske i nästa skede i planeringsprocessen. Ett flertal detaljplaner kommer att påverkas. Samordning av detta kommer att ske med Ljusdals kommun. Projektet finansieras genom medel avsatta i länstransportplanen. 6

7 2. Beskrivning av projektet 2.1. Bakgrund Väg 84 går idag centralt genom tätorten Ljusdal. Den nya sträckningen av E4 mellan Hudiksvall och Söderhamn har medfört att trafiksituationen i Ljusdals centralort förändrats. Fjärrtrafik på väg till fjällen och tung trafik väljer idag i större utsträckning att åka via Hudiksvall och genom Ljusdal, vilket har medfört ökade trafikvolymer genom centrum. Några tydliga följdeffekter är låg framkomlighet och trafikbullerstörningar för boende. Figur 2.1. Orienteringskarta. 7

8 Samtidigt finns planer på att flytta befintlig virkesterminal från sitt centrala läge på Östernäs (se figur 2.2) till en plats utanför centralorten. Vid en omlokalisering av virkesterminalen planerar kommunen att omvandla industriområdet på Östernäs till ett område med bland annat handel, kontor, park och eventuellt bostäder samt samtidigt stärka sambandet mellan tätortsdelarna på båda sidorna om järnvägen och mot Kyrksjön. I utkanten av tätorten finns en kommunal väg, Kyrksjönäsvägen, som kan nyttjas som en förbifart och avlasta de centrala delarna. Den är ca tre km lång och ligger längs ett bostadsområde, ett område med kolonilotter, ett område för idrott/hembygdsgård/folkets park samt ett industriområde. Vägen passerar järnvägen i en plankorsning innan den ansluts i en korsning med nuvarande väg 84. Tung trafik nyttjar redan idag denna väg som genomfartsled och för transporter till Östernäs. En åtgärdsvalsstudie har kommit fram till ett åtgärdspaket där väg 84 centralt genom Ljusdal och Kyrksjönäsvägen/Smedgatan byter väghållare, korsningarna vid anslutning till väg 84 åtgärdas, en planskild järnvägsbro för två spår anläggs över Smedgatan, en ny gångoch cykelväg parallellt med Kyrksjönäsvägen (ca 1 km) ansluts till befintlig gång- och cykelväg längs Kyrksjönäsvägen. Trafikverket fattade beslut att gå vidare med en vägplan för dessa åtgärder Projektet har inletts med att detta samrådsunderlag har tagits fram. Länsstyrelsen ska fatta ett beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan när synpunkter har inkommit på aktuellt samrådsunderlag. Många befintliga detaljplaner kommer att beröras av vägåtgärderna vilket innebär att vägplanen ska samordnas med kommunens planarbete. 8

9 Figur 2.2. Karta över projektets omfattning. Röd linje markerar vägsträckan som ingår i vägplanen. 9

10 2.2. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen klarläggs var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Trafikverket beskriver sedan projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder i vägplanens samrådshandling. Figur 2.3 visar hur planläggningsprocessen ser ut om projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Vägplanen planeras då enligt typfall 2 och en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket påbörja vägbyggnadsåtgärderna. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 2.3. Planläggningsprocessen enligt typfall Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Trafikverket genomförde en åtgärdsvalsstudie för projektet under början av 2016, Åtgärdsvalsstudie genomfart Ljusdal, slutrapport För att lösa identifierade problem, brister och behov togs förslag till åtgärder fram med stöd i fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen Analys enligt fyrstegsprincipen utförs enligt Vägverkets publikation 2002:72 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen. Det är en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: 10

11 Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3: Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar Sammanfattning av åtgärdsvalsstudien Arbetet med åtgärdsvalsstudien bedrevs i form av workshops med deltagande intressenter i området. En mängd åtgärder föreslogs. Utifrån de föreslagna åtgärderna formades fyra initiala åtgärdspaket med utgångspunkt i olika geografiska delsträckor. Åtgärdspaket ett ingick även i de övriga tre paketen. Åtgärdspaket 1: åtgärder längs befintlig väg 84 från korsning med Kyrksjönäsvägen till korsning med Smedgatan. Åtgärdspaket 2: samtliga åtgärder i åtgärdspaket 1 samt ny bro över Ljusnan. Åtgärdspaket 3: samtliga åtgärder i åtgärdspaket 1 samt åtgärder längs befintlig väg 84 mot Hudiksvall och väg 83/84 mellan Höga-Stavsätter. Åtgärdspaket 4: samtliga åtgärder i åtgärdspaket 1, 2 och 3. Efter en sammanvägning av alla bedömningar valde arbetsgruppen att gå vidare med åtgärdspaket 3, dvs. det paket som innehåller samtliga åtgärder från åtgärdspaket 1 samt åtgärder på infartsområdena från Stavsätter och längs infarten från Hudiksvall. Vissa förändringar gjordes av det valda åtgärdspaketets ingående åtgärder. Paketet innehåller åtgärder inom samtliga steg i fyrstegsprincipen. Åtgärder som ingår: Redan beslutade åtgärder i länstransportplanen: Cirkulationsplatser i korsningarna med väg 84 (västra och östra korsningen i aktuellt samrådsunderlag) samt planskildhet med järnvägen vid Smedgatan. Därtill mindre åtgärder i väntan på att de beslutade åtgärderna ska genomföras. Generella åtgärder. Utredningar och planering till exempel stadsmiljöprogram, klarläggande av ansvar för drift och underhåll, påverkansåtgärder, hastighetsöversyn samt översyn av övergångsställen, parkeringar och busshållplatser. Korsningsåtgärder. Cirkulationsplatser, översyn anslutande lokalgator, extra körfält. 11

12 Skyltning, vägvisning och optimering. Styrning av trafik, skyltning av målpunkter och ortsinformation samt optimering av trafiksignaler och bomfällningsanläggning. Gång- och cykelåtgärder. Förbättrade förbindelser längs och tvärs nuvarande väg 84 och Kyrksjönäsvägen samt järnvägen. Buller- och vibrationsdämpande åtgärder mot väg och järnvägstrafik. Gestaltningsåtgärder. Förstärkt belysning, attraktionshöjande åtgärder för stationsområdet, förhöjd utsmyckning. I ställningstagande anges att Trafikverket ställer sig bakom de åtgärder och förslag på inriktningar som rekommenderas i genomförd ÅVS för genomfart Ljusdal (publikation 2015:257). Ett första steg är att starta planläggningsprocessen för åtgärder i västra och östra korsningen, ny planskild korsning med järnvägen samt omläggning av väg 84 till Kyrksjönäsvägen. Inga ställningstagande finns i nuläget för virkesterminalen och dess lokalisering. Frågor om virkesterminalen hanteras utanför pågående projekt för genomfart Ljusdal. Figur 2.4. Järnvägen i anslutning till Östernäs industriområde. 12

13 2.4. Ändamål och projektmål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa Ändamål Kyrksjönäsvägen och dess anslutningar till befintlig väg 84 ska utformas så att god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet uppnås för alla trafikslag och verksamheter. Åtgärderna ska anpassas till områdets miljöförutsättningar Projektmål Följande projektmål har preciserats för projektet: Tillgängligheten och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter till målpunkter ska inte försämras. Tillgängligheten för verksamheter på Östernäs ska inte försämras. Tillgängligheten och miljön för bostads- och fritidsområden ska inte försämras. Utsläpp av vägdagvatten till Kyrksjön ska minimeras. Det naturligt fluktuerande vattenståndet mellan Ljusnan och Kyrksjön ska bibehållas (Natura 2000). Järnvägsbron ska utformas öppen och attraktiv. Trafikverkets intention är att ha en helhetssyn på väg- och järnvägsanläggningarna för att uppnå en effektiv drift, ett underhållsvänligt samt kostnadseffektivt väg- och järnvägssystem. Alla förändringar, ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs ur ett livscykelperspektiv med målsättningen att minimera livscykelkostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändningen och utsläpp av koldioxid ur ett livscykelperspektiv. 13

14 Målsättningen för den färdiga anläggningen är att underhåll och felavhjälpning kan utföras på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Målsättningen vid investering ska vara att den sker på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Enkla och standardiserade lösningar när de uppfyller efterfrågad funktion. Trafiklösning under byggtiden är ett viktigt mål. Trafiken skall kunna passera Norra Stambanan under byggtiden Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning I följande kapitel beskrivs befintlig väg 84 som idag sträcker sig genom de centrala delarna av Ljusdal och Kyrksjönäsvägen/Smedgatan. Tanken är att befintlig väg 84 och Kyrksjönäsvägen/Smedgatan ska byta väghållare. Detta innebär att befintlig väg 84 genom Ljusdal ska tas över av kommunen och Kyrksjönäsvägen ska bli statlig vilket medför att den blir nya genomfarten i Ljusdal. Båda vägarna betraktas som befintlig väg, men åtgärder i vägplanen gäller enbart Kyrksjönäsvägen/Smedgatan. Eventuella åtgärder på befintlig väg 84 hanteras inom befintligt vägområde/detaljplan och består främst av underhållsåtgärder Befintlig väg 84 genom Ljusdal Beskrivning av den befintliga väg 84 startar vid den västra korsningen med Kyrksjönäsvägen och går i nordöstlig riktning. Se karta i figur 2.2. Mellan västra korsningen med Kyrksjönäsvägen och korsning med väg 83 (Ramsjövägen) finns ett fåtal anslutande vägar men inga markerade passager över vägen för oskyddade trafikanter. Längs vägen finns trottoar samt gång- och cykelbana. Vägrummet är öppet med grönytor och vattenområden. Korsningen väg 84/väg 83 är en trevägskorsning. Från väg 83 är det väjningsplikt. Från alla håll i korsningen finns det mittrefuger med en öppning för oskyddade trafikanter, i den östliga riktningen finns det även markerat övergångsställe vid refugen. På sträckan mellan korsning väg 84/väg 83 (Ramsjövägen) fram till korsningen med Smedgatan (östra korsningen) finns gång- och cykelbana samt ett flertal utfarter från anslutande gator och fastigheter. Mitt på sträckan finns två cirkulationsplatser. Cirkulationsplatserna har fyra ben. Markerade övergångsställen finns för oskyddade trafikanter för passage av befintlig väg 84. Öster om den första cirkulationsplatsen passerar både befintlig väg 84 och gång- och cykelbanan under järnvägen i en öppen skärning (se figur 2.5). Lokala målpunkter finns i anslutning till väg 84, Gamla stan, Östernäs samt sjukhus. Hastigheten på sträckan genom Ljusdals centrum är 40 km/timme. Befintlig väg 84 kommer inventeras med avseende på behov av eventuella underhållsåtgärder. 14

15 Figur 2.5. Befintlig järnvägsbro över nuvarande väg 84 genom Ljusdal. Figur 2.6. Kyrksjönäsvägen med friliggande gång-och cykelväg och bostadsområdet vid Grovan. 15

16 Kyrksjönäsvägen/Smedgatan Kyrksjönäsvägen är en kommunal väg som redan idag fungerar som en kringled runt Ljusdals tätort. Kyrksjönäsvägen övergår i Smedgatan vid korsningen med Sjulhamregatan. Längs sträckan leder vägen trafik in mot bostadsområdet vid Grovan, industriområdet Östernäs, idrottsanläggningen Älvvallen, hembygdsgården, brukshundsklubb för att nämna några målpunkter (se kartan i figur 2.2). Längs större delen av sträckan (med början i väster) finns på södra sidan av vägen åkermark, bostadsområdet vid Grovan och en rad målpunkter för fritids-, frilufts- och sportändamål. Vägrummet utgörs omväxlande av stora öppna gräsytor och skogspartier. En gång- och cykelväg går på norra sidan. Den sista fjärdedelen av sträckan närmast östra korsningen (väg 84/Smedgatan) utgörs av ett industriområde. Vägen passerar tvärs järnvägen i en plankorsning med bommar. Vägen har en varierad bredd mellan cirka meter. Vägen har rustats i omgångar, senast under år Delar av överbyggnaden har bytts ut och avvattningen har förbättrats genom att diken har rensats. Den skyltade hastigheten på vägen är 60 km/timme. Vägen har god standard när det gäller geometrin i plan och i profil. I den östra delen av projektet vid industriområdet är några kurvor för tvära för att uppfylla krav för hastigheten 60 km/timme. Vid idrottsplatsen finns en kortare sträcka med 40 km/timme. Figur 2.7. Befintlig korsning väg 84/Kyrksjönäsvägen vid Höga (västra korsningen). 16

17 Figur 2.8. Befintlig korsning väg 84/Smedgatan vid östra infarten till Ljusdal Korsningar och anslutningar I väster ansluter Kyrksjönäsvägen till befintlig väg 84, den västra korsningen. Den anslutande trafiken från Kyrksjönäsvägen har väjningsplikt ut på befintlig väg 84 (figur 2.7). Den östra korsningen är en fyrvägskorsning som regleras med trafiksignaler. Här finns markerade gång- och cykelpassager både tvärs Smedgatan och befintlig väg 84 (figur 2.8). Korsning med Hybovägen är en trevägskorsning nära den östra korsningen. Hybovägen är statlig väg med vägnummer 704 (figur 2.9). Förutom dessa korsningar ansluter de kommunala gatorna Björkhamrevägen och Sjulshamregatan. Enskilda anslutningar finns till bostadsområdet vid Grovan, hembygdsgården, ett koloniområde, idrottsområdet Älvvallen samt någon privat fastighet och andra verksamheter. 17

18 Figur 2.9. Befintlig korsning Smedgatan/Hybovägen (väg 704) Gång- och cykelvägnät Vid den västra korsningen finns inga passager för oskyddade trafikanter. Längs befintlig väg 84 söder om korsningen finns en yta för oskyddade trafikanter på vägens båda sidor. Ytan är smal och enbart avgränsad med en heldragen linje mellan körfält och beläggningskant (se figur 2.7). Norr om korsningen börjar en kantstensförhöjd gångbana på befintlig väg 84 västra sida. På den östra sidan om befintlig väg 84 och norr om Kyrksjönäsvägen finns en längsgående gång- och cykelväg. Längs sträckan finns längsgående gång och cykelväg mellan västra korsningen och Björkhamrevägen (figur 2.10). På sträckan Björkhamrevägen och fram till korsning med järnvägen saknas detta. Norr om järnvägen och fram till den östra korsningen finns trottoarer på vägens båda sidor. Vid Hybovägen finns det en markerad passage för oskyddade trafikanter. Vid den östra korsningen finns markerade övergångsställen i alla riktningar. Trottoarer finns förutom längs Smedgatan både norrut och västerut. 18

19 Figur Befintlig gång- och cykelväg längs Kyrksjönäsvägen Olycksstatistik I figur 2.11 har inrapporterade olyckor inom aktuellt område markerats. Figur Inrapporterade olyckor på befintlig väg 84 samt Kyrksjönäsvägen/Smedgatan (STRADA). 19

20 Byggnadsverk Två befintliga rörbroar av stål finns på sträckan. En rörbro över Grovan (se figur 2.12) samt en rörbro över Kläppa kanal (se figur 2.13). Befintlig rörbro över Grovan Denna bro ägs idag av Ljusdals kommun och kommer att tas över av Trafikverket när Kyrksjönäsvägen byter väghållare. Bron inspekteras och dess bärighet beräknas inom ramen för detta projekt. Detta kommer att visa vilket skick bron är i och om åtgärder krävs för att säkerställa bärighet och livslängd. Figur Befintlig rörbro vid Grovan med in-/utlopp i Kyrksjön. Befintlig rörbro över Kläppa kanal. Definitionen av rörbro eller vägtrumma är oklart för detta byggnadsverk som idag ägs av Ljusdals kommun. Den kommer att övertas av Trafikverket när Kyrksjönäsvägen byter väghållare. Inmätningsritning och uppgifter om flöden saknas. Bron kommer att undersökas vidare i detta projekt. 20

21 Figur Befintlig rörbro över Kläppa kanal Järnvägen Järnvägen Norra stambanan passerar i en plankorsning på väg mellan Storvik och Bräcke. Österut till Hudiksvall går Dellenbanan, som idag endast används för turisttrafik. I plankorsningen med Smedgatan finns idag tre spår. Det tredje spåret är ett äldre avlastningsspår för gods som sträcker sig ca 60 m efter plankorsningen och leder till en idag obrukbar lastkaj. Spåret är i mycket dåligt skick och rivning är aktuellt i samband med ombyggnationen till planskild korsning. Eftersom det är slipers av trä på detta spår så är marken kring spåret troligtvis förorenad. År 2011 passerade godståg per dygn genom Ljusdal på Norra stambanan (Kapacitetsbrister i järnvägsnätet, 2015 och 2021, efter planerade åtgärder Bristanalys(Trafikverket 2011:138). Antalet persontåg per dygn var 29 stycken på stambanan söder om Ljusdal och 9 stycken norr om. Prognosen för 2015 var då att belastningen på denna del av Norra stambanan skulle minska något till följd av förbättringar på Ostkustbanan genom utbyggnad av antalet mötesspår norr om Gävle. 21

22 Figur Befintlig plankorsning med järnvägen vid Smedgatan Angränsande planering Översiktsplan för Ljusdals kommun (2010) I gällande översiktsplan för Ljusdals kommun omnämns Ljusdal som ett centrum för handel och service som en del av den s.k. Tätortstriangeln (Färila-Ljusdal-Järvsö). I övrigt redovisas områden för bostäder, rekreationsområden, tätortsområden, verksamheter och infrastruktur Fördjupad översiktsplan för Ljusdals tätort (pågår) Ljusdals kommun påbörjade under 2014 ett arbete med att fördjupa översiktsplanen för tätorten. Planen ska bland annat hantera bebyggelseutveckling, natur- och kulturmiljöer samt trafik och infrastruktur (till exempel ge kommunens syn på att väg 84 flyttas till Kyrksjönäsvägen). Planen kommer också mer i detalj titta närmare på utvecklingen av Ljusdals centrala delar (till exempel centrum och Östernäs) samt utreda nya bebyggelseområden i attraktiva boendemiljöer Utredningar virkesterminal ( ) År 2010 gjordes en utredning om lämplig ny lokalisering av järnvägsterminal för skogliga råvaror (i fortsättningen kallad virkesterminal) genomförde Trafikverket en förstudie för samma fråga. Fyra olika alternativ studerades (Böle, Ede, Tegeltjär och Bränta) varav alternativen Tegeltjär och Bränta bedömdes som mest lämpliga med hänsyn till framtida expansionsmöjligheter, närhet till järnväg och väg, godskundernas önskemål om lokalisering, varifrån råvarorna transporterades in till terminalen, total investeringskostnad, trafikbelastning i väg- och järnvägssystemet samt intressekonflikter, till exempel närhet till 22

23 bebyggelse och intrång i natur- och kulturmiljöer. År 2013 gjorde PLX Konsult AB, på uppdrag av Bilof, en utredning som syftar till att utgöra ett beslutsunderlag för bl.a. en effektiviserad logistik för skogsprodukter samt förutsättningar och lokalisering av en virkesterminal i Ljusdal. Utredningen förordar en lokalisering av virkesterminalen till Bränta på grund av att alternativet ger förutsättningar för stora lagringsytor för biobränsle samt ligger fördelaktigt geografiskt väster om Ljusdal då den stora volymen intransporter av råvara kommer från nordväst. På senaste tid har dock fokus riktats mot alternativet Böle. En utredning har gjorts där förslaget på virkesterminal ges en annan utformning än i tidigare utredning/förstudie, detta för att utrymmesmässigt få plats med anläggningen utan att behöva spränga i berg i någon större omfattning, vilket skulle minska exploateringskostnaderna. Om terminalverksamheten trots allt blir kvar i befintligt läge i centrala Ljusdal kommer högre krav att ställas på säkerhet kring området, till exempel instängsling. Lagring av virke kommer inte längre att kunna ske, utan området kommer endast att användas för omgående omlastning från lastbil till tåg, i form av en så kallad öppen terminal, där mer än en aktör kan verka. Ännu finns inget beslut om lokalisering av virkesterminalen. 23

24 3. Avgränsningar 3.1. Geografisk avgränsning Utredningsområde I aktuellt skede av planeringsprocessen har utredningsområdet för vägåtgärderna avgränsats till Kyrksjönäsvägen/Smedgatan samt anslutningspunkterna med befintlig väg 84 i öst och väst. Med befintlig väg/nollalternativ i vägplanen menas Kyrksjönäsvägen/Smedgatan. Väg 84 med nuvarande sträckning genom centrala Ljusdal benämns Befintlig väg 84, men används inte som nollalternativ (se även nedan). Korsningen befintlig väg 84/Kyrksjönäsvägen vid Höga benämns Västra korsningen och korsningen vid befintlig väg 84/Smedgatan benämns Östra korsningen. Övriga korsningar/anslutningar benämns enligt vägnamn/målpunkt. Åtgärder för omlokalisering av virkesterminalen i nytt läge ingår inte i projektet annat än i bedömning av trafikflöden till ett tänkt nytt läge av virkesterminalen. Den exakta lokaliseringen av virkesterminalen görs i andra separata utredningsprojekt. Ingen planering för ny bro över Ljusnan ingår i projektet Influensområde och vägområde Vägprojektet kan påverka ett område utanför vägområdet/utredningsområdet som kallas influensområde. Det kan vara utbredning av buller, avledning av vägdagvatten till ett vattendrag eller påverkan på trafikflöden på lokalt och regionalt trafiksystem. Ett vägområde är det område som vägen tar i anspråk för den tekniska funktionen samt för de skyddsåtgärder som krävs, ex. bullerskyddsåtgärder och stödkonstruktioner. När erforderliga åtgärder har vidtagits är det enbart vägområdet som fastställs i vägplanen. Området utanför vägplanens område planläggs i detaljplaner enligt Plan- och bygglagen (PBL) Prognosår Prognosår för nya vägar anges normalt till 20 år efter vägens öppningsår. Öppningsåret beräknas till år 2020 och det dimensionerande året sätts därför till Prognosår används bland annat för bedömning av trafikmängd så att vägens konstruktionsförutsättningar kan beräknas samt som ingångsvärden till bullerberäkningar Nollalternativ Bedömningar av vägåtgärdernas effekter och konsekvenser genomförs med utgångspunkt från vägens referensnivå utan åtgärder och med dagens och framtida trafikflöden. Det kallas nollalternativ och innebär att vägkonstruktionen enbart åtgärdas med normalt drift- och underhåll. Nollalternativ i detta projekt är Kyrksjönäsvägen/Smedgatan. 24

25 3.4. Avgränsning av miljöaspekter Med utgångspunkt från projektets antagna omgivningspåverkan har följande miljöaspekter identifierats: Vattenmiljö Grumling, vattenverksamhet. Boendemiljö och hälsa Bulleremissioner, luftemissioner, intrång. Förorenade områden Industriområdet östra delen, eventuellt gamla deponin vid Höga. Figur 3.1. Strandområde vid Kyrksjön och gång- och cykelvägen. 25

26 4. Förutsättningar 4.1. Trafik och användargrupper Trafikflöden Kyrksjönäsvägen/Smedgatan Aktuella trafikmätningar under en vecka i januari 2017 har använts för att få fram en befintlig årsdygnstrafik (ÅDT) på Kyrksjönäsvägen/Smedgatan. Den är fordon/dygn varav 14 % är tung trafik. I samband med att genomfarten förändras kommer viss del av genomfartstrafiken genom Ljusdals centrum att flyttas över till Kyrksjönäsvägen. Slutsatser för att identifiera hur stor del av nuvarande trafik genom Ljusdal som utgör genomfartstrafik håller på att tas fram. Prognosen för år 2040 bedöms bli drygt 4000 fordon/dygn med 14% tung trafik. Omfattning av hur stor del av nuvarande genomfartstrafik som flyttas över till Kyrksjönäsvägen kommer att analyseras i nästa projekteringsskede, av den anledningen kan den bedömda trafikprognosen komma att justeras något. Befintlig väg 84 Trafikflödet (ÅDT) genom Ljusdal på väg 83 och 84 var år 2011 cirka fordon/dygn förutom på en del där det är fordon/dygn. Andelen tung trafik varierar mellan 10 och 12%. Prognosen för år 2040 kommer att beräknas/analyseras och anges i nästa skede. Järnvägen I Trafikverkets anläggningsspecifika krav (AKJ) på järnväg Ljusdal-Norra stambanan, bandel 217 Planskild korsning Smedgatan , anges att dimensioneringsförutsättningen är 23 persontåg/dygn och 35 godståg/dygn Vägutformning Kyrksjönäsvägen/Smedgatan ska utformas för 60 km/timme. Slänterna utformas med lutning 1:3. I övrigt gäller Trafikverkets krav på utformning av vägar och gator, VGU, Farligt gods Kyrksjönäsvägen/Smedgatan och vidare befintlig väg 84 mot Hudiksvall är rekommenderad för farligt gods. Nuvarande väg 84 genom de centrala delarna i Ljusdal är inte rekommenderad för farligt gods förutom den del som går gemensamt med väg 83 som avviker mot Ånge (Ramsjövägen). Totalt transporteras ton farligt gods på väg 84 för en månad, vilket tillhör den lägsta nivån i jämförelse med de större europavägarna som transporterar i storleksordningen ton (Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, september 2006) Oskyddade trafikanter och viktiga målpunkter En viktig målpunkt inom området är Älvvallens idrottsplats som ligger längs Kyrksjönäsvägen. Älvvallen har bland annat en komplett fotbollsanläggning, hall med fullstor och uppvärmd konstgräsplan, grusplaner och gräsplaner. Vidare finns 26

27 landhockeyplan, basebollplan samt en nyrenoverad friidrottsanläggning i området. Området trafikeras av oskyddade trafikanter men även av motorfordon. Oskyddade trafikanter använder befintlig gång- och cykelväg som ett stråk för rekreation runt sjön. Industriområdet i öster är en viktig målpunkt för sällanvaruhandel, inom området finns även hotell, matvarubutik och bensinstation. Området trafikeras av både varuleveranser och kunder Kollektivtrafik Kyrksjönäsvägen trafikeras inte av någon kollektivtrafik. Det finns inte några hållplatser längs sträckan. Närmaste hållplats ligger vid östra korsningen. Kollektivtrafik trafikerar i dag de centrala delarna av Ljusdal och resecentrum Jämställdhet Ett av Sveriges transportpolitiska delmål är ett jämställt transportsystem. Det innebär att kvinnor och mäns behov och värderingar tillmäts lika stor betydelse och beaktas i lika hög grad. Hur kvinnor och män rör sig i transportsystemet skiljer sig åt, bland annat gällande resvanor, färdmedelsval och tillgång till bil. Det finns även stor skillnad i attityder till resor och färdmedel. Kvinnor är generellt sett mer oroade över miljö- och trafiksäkerhetsfrågor och är i högre utsträckning beredd att göra uppoffringar av dessa skäl. Befintlig väg (Kyrksjönäsvägen) är relativt jämställd eftersom det finns separat gång- och cykelväg på delar av sträckan. Det saknas dock på delen mellan Björkhamrevägen förbi industriområdet fram till plankorsningen med järnvägen. Denna del ger även en känsla av otrygghet. Det finns heller inte några säkra passager längs sträckan Lokalsamhälle Befintlig bebyggelse och befolkning Sedan 1980-talet har invånarantalet i Ljusdals kommun stadigt minskat från cirka invånare till invånare år Under de två senaste åren har trenden dock vänt och invånarantalet har ökat något. Fram till år 2023 bedöms folkmängden minska med cirka 200 personer. Längs Kyrksjönäsvägen finns ett bostadsområde i västra delen (vid Grovan) med ett tiotal fastigheter och en friliggande fastighet vid Kyrksjön. I övrigt finns Koloniområde, Hembygdsgård, Folkets park, Idrottsplats i anslutning till Kyrksjönäsvägen. Ett fritidshus- /bostadsområde med ett tiotal fastigheter ligger längs Ljusnan. 27

28 Figur 4.1. Hembygdsgården på Kyrksjönäset i anslutning till projektet Turism och näringsliv År 2012 pendlade 915 personer in till Ljusdal för arbete och personer pendlade ut från kommunen. De arbetsplatser som år 2014 sysselsätter flest människor är, förutom de offentliga verksamheterna Ljusdals kommun och Gävleborgs läns landsting, Mekanotjänst Christer Fransson AB, Teleperformance Technical Help, Byggfakta/DOCU group samt DHL. I och kring Ljusdal finns även ett antal företag verksamma inom skogsindustrin eller med behov av intransporter av skogsråvara, däribland Sveaskog, Trätåg AB, Wallbergs åkeri, Fortum, Ljusdal Energi, Naturbränsle, Neova, Holmen skog, Mellanskog och Setra Group. I centrala Ljusdal, i anslutning till resecentrum, finns en virkesterminal som drivs av Trätåg AB. I anslutning till denna finns även en så kallad öppen lastplats. Terminalens lokalisering medför störningar i centrum och förstärker även den barriäreffekt som järnvägen utgör, särskilt då Ljusdals kommun vill att centrum ska växa i sydlig riktning över järnvägen. Området utgör en målpunkt för turister med folkparken, hembygdsgården, Älvvallens idrottsplats, travbana och golfbana Kommunala planer Översiktsplan Översiktsplanen utgör kommunens nuvarande bedömning av hur mark och vattenområden i stora drag kommer att användas och hur bebyggelsen utvecklas under de närmsta åren efter antagandet. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen för Ljusdals kommun gäller från (Laga kraft vunnen I planen anges följande angående infrastruktur: 28

29 En ny sträckning av väg 84 planeras. Vägen dras öster om Ljusdals tätort i Smedgatans förlängning. Där vägen och stambanan möts kommer det att byggas en planskild korsning. Väg 84 kommer sedan att fortsätta via en ny bro över Ljusnan och förbindas med väg 83 strax öster om Storhaga. Planeringsinriktningen gäller fortfarande för väg 84, men en bro är inte aktuell inom den närmaste framtiden. Kommunen jobbar förnärvarande med en fördjupad översiktsplan för Ljusdal. Detaljplaner Ett flertal befintliga detaljplaner kommer att beröras av vägåtgärderna. Det är främst för breddning av Kyrksjönäsvägen samt för profiljusteringen i anslutning till den planskilda korsningen med järnvägen. Många anslutningar kommer att byggas om och få nya lägen. Beroende på utformning av korsningarna i väst och öst kommer detaljplanerna i anslutning till dessa att påverkas. Följande detaljplaner/stadsplaner berörs: Nr 136, del av Höga 7:1 m.m. i Ljusdal, , genomförandetid gick ut 2008 Nr 170, del av Höga 7.1 m.fl. (Älvvallens idrottsområde), , genomförandetid gick ut december Nr 98, ändring av stadsplan, Sjulhamre industriområde, 1985, genomförandetiden har gått ut. Nr 67, ändrad och utvidgad stadsplan i Ljusdal, kv. Tranan m.fl. Antagen , genomförandetiden har gått ut. Nr 27, ändrad och utvidgad stadsplan för del av Sjulhamre, laga kraftvunnen 1960, genomförandetiden har gått ut. Nr 77, stadsplan för Kläppa industriområde, Laga kraftvunnen 1980, genomförandetiden har gått ut. Nr 163, cirkulationsplats väg 84, östra infarten till Ljusdal, Laga kraftvunnen Genomförandetiden går ut juni Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser används inom begränsade områden utan detaljplan för att reglera mark- och vattenanvändningen och bebyggelsemiljöns egenskaper. Områdesbestämmelser antas för att säkerställa syften i översiktsplanen eller för att tillgodose riksintressen. Det finns inga områdesbestämmelser inom aktuellt utredningsområde. Övrig kommunal planering Under många år har det förts en diskussion om var en större och mer ändamålsenlig ny virkesterminal kan anläggas som även fler aktörer har möjlighet att nyttja. Ett flertal platser har diskuterats och i dagsläget ligger fokus i diskussionen på en plats sydost om Ljusdal, i Böle. Just nu pågår ett utredningsarbete för omlokalisering av virkesterminalen och ett planeringsarbete för utvecklingen och stadsomvandlingen av Östernäsområdet. Stadsomvandlingen av Östernäs inryms i kommunens pågående arbete med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för tätorten. 29

30 4.3. Riksintressen Väg 84 och järnvägen är riksintressen för kommunikation. Kyrksjön ingår i ett större område som är utpekat som riksintresse för skyddade vattendrag enligt miljöbalken 4 kap. (Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna). Kyrksjön är ett Natura 2000-område och omfattas av art- och habitatdirektivet. Området runt Kyrksjön är även utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap. Dock är detta under omarbetning och framtida utbredning av riksintresset är oklart Miljö och hälsa Landskapet Det övergripande landskapet präglas av älven Ljusnan och dess lopp i dalgången, de många sjöarna och de skogsklädda bergsomgivningarna. Älven kantas av öppna jordbruksmarker och skogsformationer. Tätorten Ljusdal ligger i anslutning till älven. Mellan älven och samhället ligger Kyrksjön som står i direkt kontakt med Ljusnan genom en slingrande åförbindelse, Grovan. Figur 4.2. Öppet landskap vid Älvvallens idrottsplats. 30

31 Sträckan väst till öst Den aktuella sträckan, Kyrksjönäsvägen, löper i huvudsak över vad som kallas Kyrksjönäset, en flack landremsa mellan Ljusnans norra strand och Kyrksjön. Landskapet karaktäriseras av öppna åkermarker omväxlande med mindre partier av skog. Detta skapar ett spel av öppet kontra slutet där träddungar ramar in de öppna fälten. Det kringliggande landskapet är i princip helt platt. Ljusnan kan inte skönjas från vägen, däremot glimtar Kyrksjön fram emellanåt mellan träden. Ett mindre villaområde kantar vägens västra del. Området utgör Ljusdalsbornas främsta närrekreationsområde med folkparken, hembygdsgården, Älvvallens idrottsplats och brukshundklubbens markområde. Runt Kyrksjön löper en välfrekventerad promenadväg som följer aktuell vägsträcka med en skiljeremsa av varierande bredd. Denna gröna gräsremsa är delvis beväxt med träd i en fri placering, bl. a ett tiotal karaktärsfulla tallar i den västra delen. Andra delar innehåller en blandning av asp, tall, gran och björk. Trots att träden upplevs vara rester av naturliga uppslag är karaktären park då de står i klippt gräsyta. Gång- och cykelvägen är belyst av stolpbelysning av parkkaraktär. Kyrksjöns östra strand är glest bevuxen av buskar och träd. Den del av vägsträckan som ligger längst österut, cirka en fjärdedel av sträckan, omges av ett industriområde. Västra korsningen Platsen är öppen och omgärdas av fält- och gräsytor. Vägen ligger på bank vilket ger bra utblick ut mot Kyrksjön, uppvuxna björkar i strandkanten till trots. En större gårdsbildning av äldre karaktär, Höga gård, med mangårdsbyggnad flankerad av flygelbyggnader ligger i nära anslutning till korsningen. Figur 4.3. Västra korsningen och gång- och cykelväg som viker av runt Kyrksjön. I bakgrunden skymtar Höga gård. 31

32 Östra korsningen Korsningen utgör entrén till tätorten Ljusdal österifrån. Infarten kantas av utspridd villabebyggelse och industriområden. Korsningen som plats är rumsligt svag med splittrad och stor variation av kringliggande byggnader i fråga om material och skala. Bland annat kantas korsningen av två bensinstationer med tillhörande hårdgjorda asfaltsytor, skyltar och flaggstänger vilket bidrar till rörigheten. Vegetationen är sparsmakad med omkringliggande gräsytor med några större solitära björkar samt en rad bollpilar vid hotellet. Refugerna är fyllda med asfalt som ramas in av kantstöd av betong varav några stöd är i granit. Belysningen består av äldre koffertarmatur på stolpar med lång arm. Det sammantagna intrycket av korsningen är en identitetslös plats med många objekt och uttryck i den fysiska miljön som skapar en osammanhängande och splittrad yta. Figur 4.4. Rörig miljö på sträckan genom industriområdet och vid passagen med järnvägen (Smedgatan). Järnvägspassagen Industriområde med större öppna ytor som omgärdar Smedgatan med anslutande kringliggande låga byggnader. En allmänt ruffig miljö med ytor för omlastning av timmer, låga byggnader, inhägnader av plåt och uppväxt sly. Platsen innehåller inga direkta kvaliteter att skydda eller att ta tillvara på ur ett landskapsperspektiv. Landmärken Det platta, delvis öppna, landskapet ger vyer där olika landmärken framträder, antingen i fonden eller i direkt närhet till vägen. Ljusdals kyrka med tillhörande klockstapel, kraftvärmeverkets skorsten och silo, Höga gård samt inomhushallen vid idrottsplatsen. 32

33 Övriga objekt Vid folkparken utgår rester av en björkallé med en axel som löper genom parken och vidare nordost över Kyrksjönäsvägen upp mot Kyrksjöns södra strand. Vattendraget Grovan med den befintliga rörbron upplevs inte tydligt från vägen, framförallt då delen söder om vägen är igenvuxen av i huvudsak sly medan in/utloppet norr om vägen ansluter direkt till Kyrksjön. Figur 4.5 Björkallé vid Kyrksjön. Värden Läget vid älven och Kyrksjön har värdefulla kvaliteter avseende landskapsbilden och för dess rika natur- och kulturmiljöer med möjligheter till rekreation. De öppna vyerna över fält, vatten och tätorten är aspekter som ska beaktas framledes. Objektspecifika värden: Björkallén vid Folkets park har ett kulturhistoriskt och visuellt värde. Vegetationen i skiljeremsan mellan väg och gång- och cykelväg i allmänhet och tallar och pilar i synnerhet är värdefulla ur ett vägmiljöperspektiv. Bollpilarna vid korsningen Hybovägen verkar vara i god kondition och utgör ett värdefullt grönt inslag i den hårdgjorda miljön. 33

34 Naturmiljö Naturmiljön längs sträckan består till största delen av åkermark omväxlande med mindre skogspartier. Den del av sträckan som ligger längst österut omges av ett industriområde. Jordarterna utgörs från väster av grövre sediment bestående av postglacial sand mellan Kyrksjön och Ljusnan fram till sjöns östra ände. Norr om sjöns östra ände är den naturliga jorden lera. Berggrunden består av svårvittrade graniter (metamorf granitoid) kring sjön. I ett område sydväst om Kyrksjön, inklusive en del av Ljusnans strand strax söder om sjön, utgörs berggrunden av mer basrika mineral (andesit, basalt). Dessa mineral kan ha transporterats in i det aktuella området och finnas i sedimentjordarna vilket kan ge förutsättningar för en rik och krävande flora. En naturvärdesinventering på förstudienivå har genomförts. Detta innebär att den aktuella sträckans naturvärden har studerats utan fältbesök och endast utifrån tillgänglig dokumentation som underlag. För att med säkerhet bedöma objektens naturvärdesklasser krävs fältinventering. En fältinventering kommer att genomföras under försommaren Vid förstudien har sex potentiella naturvärdesobjekt identifierats varav två är vattendrag (delvis med omgivande lövskog). Övriga är Kyrksjön med dess stränder samt ett par äldre tallar i skogsområdet intill sjöns södra strand. Se figur Grovan: Vattendrag/åförbindelse mellan Ljusnan och Kyrksjön. Grovan rinner förbi två bebyggda områden och ett område med jordbruksmark. Den omges av en bård av lövträd och buskar. Under 1990-talet revs en vattenståndsreglerande damm i Grovan, vilket har medfört en sänkning av vattenståndet i Kyrksjön. Preliminär bedömning: Visst naturvärde. 2. Bäck i Kyrksjöns östra ände (Kläppa kanal): Bäck mellan Kyrksjön och Ljusnan, som rinner genom områden med buskvegetation närmast sjön, förbi ett industriområde och längre österut genom blandskog och en golfbana. Preliminär bedömning: Visst naturvärde. 3. Kyrksjön: Sjö intill Ljusdal med förbindelse till Ljusnan. Sjön är ett Natura område, men också ett riksintresse för friluftsliv samt för skyddade vattendrag. Strandzonen kring Kyrksjön består av lerjordar som tillsammans med det naturligt fluktuerande vattenståndet ger möjlighet till förekomst av en s.k. ävjebroddsvegetation. Då det är viktigt att konkurrerande vegetation hålls borta från stränderna kan det enligt bevarandeplanen för området bli aktuellt att återuppta beteshävd på stränderna. Preliminär bedömning: Högt naturvärde. 4. Äldre tall: Äldre tall i område av yngre triviallövskog vid Kyrksjöns sydöstra strand. Preliminär bedömning: Visst naturvärde. 5. Äldre tallar: Flera äldre tallar flankerar Gång- och cykelvägen som löper tätt intill Kyrsksjönäsvägen. Tallarna finns från Grovan och österut ca 370 meter längs vägen. Preliminär bedömning: Visst naturvärde. 34

35 6. Äldre tallar: Två äldre tallar mellan Kyrksjön och en hustomt i närhet till Grovan. Preliminär bedömning: Visst naturvärde Figur 4.6. Värden för naturmiljö och vattenmiljö Vattenmiljö Kyrksjön står i direkt förbindelse med Ljusnan och sjöns vattenstånd följer älvens variationer. Vattenförbindelsen via Grovan utgörs av en rörbro under Kyrksjönäsvägen. I östra delen av Kyrksjön ligger Kläppa kanal, som via blandskog och golfbana leder till Ljusnan. Aktuellt område tillhör Bottenhavets vattendistrikt och har huvudavrinningsområdet Ljusnan. Höga, där västra korsningen planeras, ligger inom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet hör till grundvattenmagasinet Ljusdal-Borr (sand- och grusförekomst, akviferstyp). Se figur 4.6. Kyrksjön ingår i ett större område som är utpekat som riksintresse för skyddade vattendrag enligt miljöbalken 4 kap. (Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna). Kyrksjön och Ljusnan är även Natura 2000-habitat och omfattas av art-och habitatdirektivet. I den bevarandeplan som finns uppförd för Kyrksjöns Natura 2000-område anges det övergripande bevarandesyftet för området vara att bevara en livsmiljö för ävjepilört. Arten är beroende av naturliga säsongsvisa förändringar i vattenståndet. Riksintresset och Natura 2000-habitatet finns utpekat i figur

36 Kyrksjöns ekologiska status klassas som måttlig. Miljöproblem som pekas ut är övergödning och syrefattiga förhållanden, samt förändrade habitat genom fysisk påverkan. Samma ekologiska status har Grovan och Kläppa kanal. Det är viktigt att flödet mellan Kyrksjön och Ljusnan bibehålls för att dess ekologiska status ska kunna förbättras Kulturmiljö Området för den aktuella sträckan ligger inte inom något riks- eller regionalt intresse för kulturmiljövård. Närliggande riksintressen finns dock söder om analysområdet vid Storhaga (söderut, på andra sidan Ljusnan), men även i väster vid Heden och ett område runt Bramsäng. En kulturarvsanalys har genomförts. De kultur- och fornlämningar som finns inom området består av två minnesmärken (Ljusdal 52:1 och 72:1), fyra fyndplatser (Ljusdal 282:1, 286:1, 287:1 och 364:1), två högar (Ljusdal 283:1-2), en hembygdsgård (Ljusdal 89:1), två husgrunder från historisk tid (Ljusdal 200:1 och Ljusdal 348:1), en gårdstomt (Ljusdal 355:1) och en så kallad naturbildning med tradition (Ljusdal 288:1), se figur 4.7. Figur 4.7. Kultur- och fornlämningar inom området. Baserat på de kartstudier som gjorts, och närheten till både Ljusnan och Kyrksjön, ser området ut att kunna hysa ytterligare lämningar. I huvudsak gäller detta den planerade korsningen i västra delen av området Boendemiljö Längs Kyrksjönäsvägen ligger ett tiotal bostadsbyggnader som berörs av ljudet från vägtrafiken. Översiktliga beräkningar har gjorts för den befintliga situationen. 36

37 Kommande bullerberäkning i vägplanens samrådshandling kommer att grunda sig på de nya trafikmätningar som utförts under första delen av 2017 samt trafikanalys för framtida trafikfördelning då dagens kommunala väg byggs om till statlig riksväg. I anslutningspunkterna till befintlig väg kommer hänsyn även att tas till trafik på dagens väg 84 samt spårtrafiken på Norra Stambanan Luft Inga aktuella luftmätningar finns, men i och med att den nya sträckningen av E4:an mellan Hudiksvall och Söderhamn stod klar har trafikvolymerna på väg 84 genom Ljusdal ökat. Boende och verksamheter i centrum upplever idag vissa störningar, i form av buller och luftföroreningar Förorenade områden En inventering av potentiellt förorenad mark i närhet eller direkt anslutning till sträckan, har genomförts. Inventeringen resulterade i att 15 potentiellt förorenade områden identifierades. Dessa områden har bedömts som intressanta ut föroreningssynpunkt och några av dem kommer att påverkas vid kommande schaktningsarbeten. Inget av dessa områden är riskklassade enligt MIFO och det finns ingen kännedom om tidigare genomförda miljötekniska markundersökningar. Där västra korsningen planeras har en gammal deponi, Höga tippen, identifierats. Övriga områden är koncentrerade runt industriområdet i den östra delen av sträckan. Samtliga områden presenteras i tabell 1 och i figur 4.8. Tabell 1. Potentiellt förorenade områden. Nr Objekt ID 1 Ljusdals skrot och partiaffär Kärhs Trävaru OKQ8 Ljusdal Shellmacken Ljusdal KVH Service Ljusdal PREEM Dahlbergs Servicestation Högatippen Möbelsnickeri, Kläppa industriområde Bilgalleriet Nyströms Lackering i Ljusdal Bilprovningen Petterssons Smide Hälsingeoljors bränsledepå - 14 Bilbolaget Lastvagnar - 15 Hällberg & Son/Hälsingeoljor - 37

38 Figur 4.8. Identifierade objekt med eventuellt förorenad mark Friluftsliv och rekreation Området ligger inom riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken Kap 3:6, området Ljusnans dalgång, se figur 4.9. Detta riksintresse är dock under omarbetning, vilket kommer att innebära en förändrad utbredning i framtiden. Kyrksjön ligger centralt i Ljusdal och erbjuder möjlighet till rekreation och ett aktivt friluftsliv, med motionsslinga runt sjön, badplats och en park för diverse aktiviteter. Utefter motionsslingan finns rastplatser samt en grillplats vid vattnet på den södra sidan av sjön. Vattendraget Grovan, som förbinder Kyrksjön med Ljusnan, erbjuder en fin miljö för kanotturer. I närhet till Kyrksjönäsvägen, mot Ljusnans älvkant, ligger Ljusdals Hembygds- och Fornminnesförening, Ljusdals Folkpark samt Älvvallens idrottsplats. Österut, vid anslutande väg Björkhamrevägen, ligger Ljusdals Brukshundsklubb. 38

39 Figur 4.9. Riksintresse för friluftsliv Hushållning med mark- och vattenområden Efter sträckan utmed Kyrksjönäset, det flacka området mellan Ljusnan och Kyrksjön, förekommer öppna åkermarker omväxlande med mindre skogsdungar. Jordbruk bedrivs således medan skogsbruk inte är förekommande inom området. Den planerade västra korsningen ligger inom ett vattenskyddsområde tillhörande grundvattenmagasinet Ljusdal-Borr, se figur 4.6. Uttagspunkten för vattentäkten ligger på andra sidan Ljusnan, väster om utredningsområdet Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förhållanden Områdets geotekniska förhållanden varierar längs med den aktuella sträckan. Nedan givna beskrivning har utgått från Sveriges Geologiska undersöknings (SGU) översiktliga jordartskarta samt äldre geotekniska undersökningar. Från befintliga korsningen väg 84/Kyrksjönäsvägen i västra delen av området fram till Kläppa kanal kan jorden förväntas bestå av löst lagrat älvsediment i form av sand och grus. Från Kläppa kanal och norrut mot befintlig järnväg förväntas lera till okänt djup påträffas innan moränmark tar vid längre norrut mot östra korsningen med Smedgatan/väg 84. Eventuellt kan svallkappor med grövre material förekomma ovan sedimentjordarna. Området runt den blivande järnvägsporten är till vissa delar utfyllt. 39

40 I östra delen vid korsningen väg 84/Smedgatan ligger grundvattnet cirka 2,5 m under mark. I övrigt finns inga grundvattennivåer avlästa i området. Nivån i Kyrksjön kan förväntas följa nivån i Ljusnan. Ingen geoteknisk undersökning är genomförd i detta skede. Äldre geotekniska undersökningar finns vid den östra korsningen väg 84/Smedgatan samt för villaområdet i sydvästra delen av sträckan (Grovan). Figur Jordartskarta Hydrologi och avvattning På större delen av Kyrksjönäsvägen sker avledning av vägdagvattnet till öppna diken där det avdunstar och överskott infiltrerar i marken. Vid Smedgatan finns ett kommunalt dagvattennät som leder vägdagvatten via brunnar till uppsamlingsledning inom Östernäs industriområde. Avvattningsåtgärder på Kyrksjönäsvägen planeras att utformas genom öppna diken likt dagens system. Vägdagvattnet förutsätts infiltreras i anslutning till vägområdet. Inga reningsdammar bedöms vara nödvändiga i dagsläget. Inga direkta utsläpp av vägdagvatten kommer att ske till Kyrksjön. Hantering av vägdagvatten och grundvatten för sänkningen av vägen i anslutning till järnvägsbron kommer att planeras och beskrivas i vägplanens samrådshandling. Dagvattenledningar kommer att skäras av och pumpning blir troligen aktuellt för att få undan vatten i broläget. 40