Planeringsförutsättningar Hjo kommun 2011

Transkript

1 Planeringsförutsättningar Hjo kommun 2011 Version

2 INLEDNING VI OCH VÅR OMVÄRLD EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN DET KOMMUNALA SKATTEUNDERLAGET UTVECKLINGEN FÖR HJO BEFOLKNINGSPROGNOS EKONOMISKA RAMAR OCH MÅL SKATTER OCH STATSBIDRAG BUDGET RAMAR ANVISNINGAR FÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERINGEN ARBETSGIVARPOLITIK INTERNKONTROLL KOMMUNENS POLITIKOMRÅDEN DEMOKRATI KS FÖRVALTNING MILJÖ OCH BYGGLOVSHANDLÄGGNING BARN OCH UTBILDNING ARBETE OCH SOCIALTJÄNST VÅRD OCH OMSORG TILLVÄXT TEKNISK SERVICE VATTEN OCH AVLOPP... 47

3 Inledning I kommunens riktlinjer för budgetarbetet fastställer kommunfullmäktige de ekonomiska ramarna och de avgörande inriktningarna vid juni sammanträdet (PFÖ-dokumentet). Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att Hjo kommun ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser betonas i budgetprocessen vikten av att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen. Decentraliseringen är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är nödvändig så att fler dimensioner än kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål ska engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Processen ska ge utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande. Målarbetet i Hjo kommun sker enligt modellen FYREN. Fyren är uppbyggd kring vision, avgörande inriktningar samt mål. Visionen anger ett önskvärt tillstånd i framtiden. De avgörande inriktningarna är strategiska mål på 3-5 års sikt som ska vara vägledande för all verksamhet. Med utgångspunkt från visionen och de avgörande inriktningarna ska nämnderna forma mål för kommunens olika politikområden. Förvaltningen arbetar under hösten fram aktiviteter utifrån dessa mål. Arbetet sammanfattas i slutet av året i form av en budget och verksamhetsplan. Hjo kommuns vision Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Hjo kommuns avgörande inriktningar Hjo kommuns verksamhet utgår ifrån hjobornas behov och önskemål. Hjo kommuns verksamhet präglas av valfrihet för hjoborna. Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön. Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv. Hjo kommuns egenart och särprägel tas tillvara och vidareutvecklas. 2

4 1 Vi och vår omvärld Uppgifterna i avsnitt 1.1 och 1.2 är hämtat från Sveriges kommuner och landsting (SKL s) senaste prognoser under våren Ekonomisk utveckling i Sverige och omvärlden Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Det går dock olika fort i olika delar av världen. I Europa, som väger tungt för svensk export, är tillväxttalen även fortsättningsvis beskedliga. För svensk industri för det med sig att återhämtningen under det kommande året blir förhållandevis svag. Det får också till följd att det kommer att ta tid innan svensk industri är tillbaka på ruta GÅ. Det plötsliga och omfattande fallet i produktion och efterfrågan befarades till en början komma att ge betydande negativa återverkningar på den svenska arbetsmarknaden. Prognoser om en snar uppgång i arbetslösheten till procent var inte ovanliga. Men uppgången avstannade och sysselsättningen under det senaste halvåret har framstått som oväntat stabil. Flertalet prognosmakare tror nu att arbetslösheten toppar på mer beskedliga 9 10 procent. Det innebär att trots stora neddragningar i personalen har således inte företagen fullt ut anpassat antalet anställda till den mycket låga produktionsnivån. Det är liktydigt med att företagens resursutnyttjande har fallit mycket kraftigt. Inte minst i industrin är detta påtagligt där produktionen mellan 2007 och 2009 föll med 20 procent samtidigt som antalet arbetade timmar enbart minskade med 11 procent. I den privata tjänstesektorn har mönstret varit detsamma även om utvecklingen varit mindre dramatisk. År 2009 minskade produktionen med 3,5 procent, samtidigt som sysselsättningen minskade med 0,7 procent. Det normala är annars, såväl inom industrin som inom tjänstesektorn, att produktionen ökar i förhållande till sysselsättningen. Ett i nuläget ytterligt lågt resursutnyttjande kombinerat med en fortsatt relativt måttlig efterfrågetillväxt gör att det kommer att ta tid innan utvecklingen på arbetsmarknaden mera påtagligt vänder upp. Företagen har ingen anledning att utvidga personalen så länge övertalighet råder. SKLs bedömning är att arbetslösheten hänger kvar kring knappt 9,5 procent i år och nästa år samtidigt som antalet utförda arbetstimmar i svensk ekonomi kommer att vara lika många 2011 som Det är först 2012 som sysselsättningen mera påtagligt kommer att öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen efter 2011 utgår från att arbetsmarknaden stegvis tar sig mot balans. Det är liktydigt med en arbetslöshet på 6,5 procent jämfört med nuvarande 9,3 procent. För att få till stånd en sysselsättningsutveckling som för oss dit krävs en efterfråge- och produktionstillväxt som är fortsatt stark. Vi förutsätter att BNP växer med 3,5 till 4 procent efter Tabell 1. Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Bruttonationalprodukt (SKL) -4,7 2,5 3,2 3,8 3,9 Konsumentpriser (inflation)(skl) -0,3 1,0 1,6 2,6 2,8 Timlön, hela ekonomin (SKL) 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Öppen arbetslöshet (SKL) 8,4 9,3 9,4 8,6 7,8 Skatteunderlag 1,5 1,4 2,4 4,0 4,5 Arbetade timmar (SKL) Källa: SKL:s budgetförutsättningar cirkulär 10:24, Ekonomirapporten maj 2010, SKL. 3

5 1.2 Det kommunala skatteunderlaget Den senaste taxeringen visar att skatteunderlaget växte med över fem procent år Det var framför allt resultatet av stora löneökningar på en het arbetsmarknad i högkonjunkturens slutfas. Det efterföljande tvärstoppet för export och investeringar ledde under vintern till en omfattande sysselsättningsnedgång i framförallt industrin. Den svaga skatteunderlagstillväxten år 2009 beror huvudsakligen på denna kraftiga minskning av sysselsättningen, se tabell 2. Till följd av det svaga arbetsmarknadsläget blev dessutom löneökningstakten betydligt lägre än året innan. Detta motverkades endast till mindre del av ökande arbetslöshetsunderstöd. Det kan noteras att skillnaden mellan bedömningarna av skatteunderlagstillväxten år 2009 är anmärkningsvärt stor, se tabell 2. Regeringen räknar med en tidigare återhämtning på arbetsmarknaden än SKL gör. Detta är huvudförklaringen till att regeringens prognos visar ett skatteunderlag som är en procentenhet större 2011 än förbundets prognos. Dessutom förutser regeringen en fortsatt ökning av antalet arbetade timmar mot slutet av perioden, vilket innebär en högre sysselsättningsnivå än enligt SKLs bedömning år Även ESV räknar med en tidigare återhämtning på arbetsmarknaden än vad SKL gör, men landar på ungefär samma sysselsättningsnivå år Det betyder svagare sysselsättningsutveckling år Olikheter i synen på arbetsmarknaden förklarar en stor del av skillnaderna mellan de olika bedömarnas skatteunderlagsprognoser. Förbundets prognos visar en långsammare tillväxt av skatteunderlaget än de andra bedömarnas år Därefter växer det ungefär i samma takt som enligt regeringens bedömning, vilket innebär högre ökningstal än vad ESV förutser. Tabell 2. Skatteunderlagsprognoser VP10, apr ,0 1,9 3,3 4,1 4,4 13,7 ESV, mars ,0 1,7 2,9 3,2 4,1 11,9 SKL, feb ,4 1,7 1,9 3,8 4,6 12,0 SKL, april ,5 1,4 2,4 4,0 4,5 12,3 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 10:24 och Ekonomirapporten maj Slutavräkning 2009 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2 (ersätter 4:1), ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. SKLs prognos i december visade en ökning av skatteunderlaget med 1,2 procent för Med denna bedömning av skatteunderlaget blev rekommenderad uppbokning för 2009 minus kronor per invånare den SKL:s reviderade prognos enligt detta cirkulär visar en ökning av skatteunderlaget med 1,5 procent för Med denna högre uppräkning blir prognosen för avräkning 2009 minus kronor, vilket medför en korrigering på 107 kronor per invånare jämfört med bokslut Slutavräkning 2010 Regeringen fastställde i budgetpropositionen i höstas uppräkningsfaktorerna för 2009 och 2010 till 1,1 respektive 0,6 procent. SKL:s nuvarande bedömning är högre än regeringens höstprognos, vilken låg till grund för uppräkningsfaktorerna. Detta gör att SKLs prognos på slutavräkningen 2010 blir 431 kr per invånare den

6 2 Utvecklingen för Hjo 2.1 Befolkningsprognos Diagram 1: Befolkningsutveckling Diagrammet ovan visar befolkningens utveckling i vår kommun sedan Lägst befolkning hade kommunen 1971 med invånare. Högsta befolkningssiffran är från år Då uppgick antalet till invånare. Mellan 2008 och 2009 har befolkningen ökat med 50 personer. Hjo kommun har ett mål om en årlig ökning på 50 personer. Tabell 3: Befolkningsprognos Åldersklasser år år år år år och äldre SUMMA Tabellen ovan beskriver befolkningens utveckling i vår kommun med några historiska nedslag, befolkningsutveckling och prognoser från 2010 och framåt. Prognosen visar en ökande befolkning, främst i åldersgruppen år. 5

7 Tabell 4: Befolkningsprognos Åldersklasser år år år år år år år år år år och äldre SUMMA Tabellen ovan visar en prognosberäkning fram till Sammantaget beräknas befolkningen öka från till stycken fram till Prognosen bygger på ett oförändrat födelsetal jämfört med Förändring fram till 2020 för ett urval av åldersklasser - Antalet barn i förskoleålder (1 5 år) förväntas öka med 58 barn fram till Antalet barn i grundskolan (6 15 år) förväntas öka med 10 st. - Antalet barn i gymnasiet (16 18 år) förväntas minska med 108 st. - Antalet personer i förvärvarbetande ålder (19 64 år) förväntas minska med 242 st. - Antalet yngre pensionärer (65 74 år) förväntas öka med 380 st. - Antalet äldre mellan år förväntas öka med 217 st. - Antalet äldre mellan år förväntas öka med 2 st - Antalet äldre mellan år förväntas minska med 33 st. - De allra äldsta (90 år eller äldre) förväntas öka med 24 st. Prognosen är förändrad jämfört med vad som redovisades i föregående års PFÖ, dels med utfall för 2009 men framförallt beroende på ett annat antagande om födelsetal. 6

8 2.2 Ekonomiska ramar och mål Finansiella mål Hjo kommuns finansiella mål har som tidigare beskrivits sin utgångspunkt i kommunallagens krav på en God ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen bland annat ska formulera finansiella mål så att medborgarnas skattemedel används på ett effektivt sätt. Verksamhetsplaneringen för ska utgå ifrån att: 1. Hjo kommun bedriver en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att: 1.1 Låneskulden har minskat. 1.2 Investeringarna finansieras med egna medel (självfinansiering). 1.3 Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen. 1.4 Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 %. 2 Skatteuttaget skall inte öka 2.1 Utdebiteringen är 22:00, kronor per skattekrona Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden. 3.1 Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav Preliminära ramar 2011 För 2009 redovisade kommunen ett överskott på 15,3 mkr. De löpande driftskostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto tog i anspråk 95,9 % av skatter och generella statsbidrag. I grunden ligger ett målmedvetet arbete i hela organisationen för att sänka kostnaderna, hamna rätt inom ramarna och anpassa kostymen till de utmaningar som de skatteintäktsprognoser som vi idag planerar utifrån medför. Besparingseffekten uppgick år 2009 till cirka 10 mkr varav ungefär 4 mkr med långsiktig bärkraft. Den nya organisationen sattes på prov och troligen kan en del av framgången tillskrivas den nya ordningen med en nämnd. Därutöver har ekonomiprocesserna i form av budgetplanering och budgetuppföljning trimmats in ytterligare under året tillsammans med en tydligare fokusering på det ekonomiska ansvaret ute i organisationen. Resultatet 2009 innehöll ett antal positiva engångshändelser såsom fastighetsförsäljning, återbetalning av AFA försäkringar, SKL:s återbetalning m.m. Budgeten för 2010 gynnas av tillfälligt statligt konjunkturstöd på cirka 11 mkr varav 8 mkr återtas av staten Hälften är utfördelat i verksamheten och hälften avsatt i en omställningsbudget. Verksamheternas budgetram 2011 uppgår till 396,8 mkr. Efter finansförvaltningen (-11,7 mkr) uppgår ramen till 385,1 mkr. Mindre justeringar kan uppstå under höstens budgetberedning. Skattesats och verksamhetsplanen för per politikområde beslutas av KS onsdagen den 13 oktober och av kommunfullmäktige måndagen den 29 november. 7

9 2.3 Skatter och statsbidrag Beräkning av ekonomiskt utrymme Ekonomiska förutsättningar I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: 1. Antalet invånare uppgår till hela planperioden. 2. Åldersstrukturen är oförändrad. 3. Utdebiteringen är oförändrad, 22:00, hela planperioden. 4. Skatteunderlaget i riket ökar i enlighet med kommunförbundets prognos. 5. Bidraget till den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. 6. Bidrag och avgifter inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL s prognoser. Det ger följande prognos av finansieringens olika delposter. Tabell 5: Skatteintäkter m.m Skatteintäkter mm (tkr) Budget 2010 Prognos 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Prognos 2013 Skatteintäkter 319,4 326,5 320,9 331,5 342,7 Inkomstutjämningsbidrag 70,2 69,8 71,3 73,2 76,9 Kostnadsutjämningsbidrag -11,6-12,0-12,5-12,6-12,6 Regleringsavg/-bidrag 2,2 2,3 1,5-1,0-3,2 Avgift LSS-utjämning -0,8-0,6-1,4-1,4-1,4 Fastighetsavgift 14,5 15,0 15,0 15,0 15,0 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Finansiella kostnader -2,0-2,0-1,8-2,0-2,0 Summa 392,0 399,1 393,1 402,8 415,6 Årlig ökn. mot föreg.år bu: + 1,1 + 9,7 + 12,7 Årlig ökn. mot bu10: + 7,1 + 1,1 + 10,8 + 23,5 Årlig föränd.mot prog10: - 6,0 + 3,7 + 16,4 Not: 8,6 mkr av det tillfälliga konjunkturstödet i budget 2010 försvinner Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKLs prognos (cirk 10:24) över skatteunderlagets utveckling. Mellan budget 2010 och 2011 är ökningstakten i princip 0 %. Att jämföra 2011 med prognos 2010 blir ointressant utifrån ett längre perspektiv, eftersom det i 2010 års skatteintäkter ingår ett ettårigt tillfälligt konjunkturstöd om 8,6 mkr som försvinner Året därefter, d.v.s. mellan 2011 och 2012 är ökningstakten 2,5 %. Slutligen mellan 2012 och 2013 är förändringen 3,15 %. Viktigt att notera att den totala nivån 2011 om 393,1 mkr endast överstiger 2010 års budget med + 1,1 mkr. En förändring på 0,1 procentenhet av skatteunderlagets ökning i landet innebär förändrade intäkter på 0,4 mkr för Hjo kommun. Om skatteunderlagets utveckling i Hjo förändras med motsvarande så förändras inte intäkterna i någon större omfattning. Det beror på att systemet med inkomstutjämning utjämnar de olika kommunernas skillnader i skattekraft. En fingervisning är att om befolkningen förändras med 10 personer påverkar detta skatter och bidrag med ca 400 tkr i förändrade intäkter. 8

10 Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift. Inkomstutjämningsbidraget ökar mellan 2010 och 2011 med 1,1 mkr (+1,56 %) jämfört budget. För åren 2011 och 2012 samt 2012 till 2013 ökar utjämningen med 2,7 % respektive 5 % vartdera året. Kostnadsutjämningen I kostnadsutjämningen fastställs en så kallad standardkostnad för olika verksamheter, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Standardkostnaden är enkelt uttryckt, den kostnad kommunen bör ha med hänsyn till demografisk (befolkningsmässig) och geografisk struktur. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Tabell 6: Kostnadsutjämning (Mkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prog Prog Prog Prog Kostnadsutj. - 7,7-9,8-9,5-15,0-12,7-12,0-12,6-12,6-12,6 Eftersom utfallet för den enskilda kommunen är beroende av hur utvecklingen i riket, är det svårt att göra detaljerade prognoser för den enskilda kommunen. Här antas i enlighet med SKLs prognoser -12,6 mkr under hela planperioden, vilket är högre än Fastighetsavgift Från och med 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Det första året 2008 fick alla kommuner samma belopp, räknat i kronor per invånare baserat på invånarantalet per den 1 november Beloppet år 2008 var helt neutralt för såväl staten som för varje enskild kommun. Samtidigt minskades det generella statsbidraget med samma belopp. Fr.o.m anlitar SKL Statistiska centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats att öka med 0,5 mkr till 15,0 mkr under planperioden. Regleringsbidrag/-avgift Staten har behov av att kunna påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme och statsfinanserna. Även förändringar i ansvaret mellan kommunsektorn och staten måste kunna regleras på något sätt. Därför finns en regleringspost i inkomstutjämningssystemet. Det fungerar på så sätt att staten årligen tillför ekonomiska resurser för kommunalekonomisk utjämning. Om det anslaget är högre än vad inkomstutjämningen kostar, så erhåller kommunerna ett regleringsbidrag. Är anslaget lägre så får kommunerna betala en regleringsavgift. Enligt prognosen beräknas kommunerna få ett regleringsbidrag under budgetåret Under 2012 och 2013 vänder det till en avgift. Att avgift uppstår dessa år beror på att regeringen inte höjer anslagen i den kommunalekonomiska utjämningen, i samma takt som kostnaden ökar för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen. För Hjos del beräknas bidraget 2011 till 1,5 mkr. Åren därefter innebär prognosen att Hjo får betala en avgift om 1,0 mkr samt 3,2 mkr. 9

11 Diagram 2: Regleringsbidrag/-avgift, utf , progn Lss-utjämning Under 2009 fick Hjo betala 3,3 mkr i Lss-utjämning. För år 2010 beräknas motsvarande avgift till 0,6 mkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma utfallet åren framöver. SKL:s prognos de kommande åren innebär en årlig avgift om 1,4 mkr. Diagram 3: Lss-utj.bidrag/-avgift, utf , progn

12 Sammanfattning av det ekonomiska utrymmet I nedan tabell härleds det ekonomiska utrymmet för år 2011 utifrån det budgeterade utrymmet Som tabellen visar blir det ekonomiska utrymmet något högre mellan 2010 års budgetram och 2011 års budgetram. Tabell 7: Härledning av budgetram 2011 Budget 2010 Budget ,2 Finansförvaltning (Intern ränta 2010) + 11,7 Verksamheternas budgetram ,9 Skatteintäkter + 1,5 Inkomstutjämningsbidrag + 1,1 Avgift kostnadsutjämningen - 0,9 Regleringsbidrag - 0,7 Bidrag Lss-utjämningen - 0,6 Fastighetsavgift + 0,5 Delsumma skatter och statsbidrag: 396,8 Finansnetto 0,0 Verksamheternas budgetram ,8 Finansförvaltning (Intern ränta 2011) -11,7 Budget ,1 3. Budget ramar Det skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2011 baseras på en skattesats om 22:00 kr per hundralapp. Utdebiteringen till Hjo kommuns invånare innebär en något högre ram än föregående år. Kommunens inkomst för 2011 innebär ett fortsatt krav på effektivitet i hela kommunens verksamhet, enligt de belopp som redovisas i tabell 9. Verksamhetens ram uppgår till 396,8 mkr 2011 (Se tabellerna 7, 8, 9). Kommunbidrag per politikområde framgår nedan: Tabell 8: Budgetramar fördelat på politikområde (tkr). Politikområde Budget 2010 Förändring Budget 2011 Demokrati Omställningsbudget KS förvaltning Miljö och bygglov Barn och utbildning Arbete och socialtjänst Vård och omsorg Tillväxt Teknisk service Effektivitetskrav övergr Verksamheternas budgetram ,8 Finansförvaltning -11,7 0-11,7 Budget ,9 385,1 11

13 Härledning Politikområde Tabell 9: Härledning budgetramar 2011 fördelat på politikområde (tkr) Budget 2010 Prognos Personal kostnad 2,3 % Övrigt kostnad 1,6 % Struktur Kaptjänst Intäkts förändring Politiska beslut Rättelser Krav effektivitet Demokrati Omställningsbudget KS förvaltning Miljö och bygglov Barn och utbildn Arbete o socialtj Vård och omsorg Tillväxt Teknisk service Effektivitetskrav Summa Finansförvaltning Summa Tabell 10: Investeringar Beslutad investeringsram för år 2011 uppgår till 23,4 Mkr exklusive avgiftsfinanseriade verksamheter (1,1 mkr). I nedan tabell visas den prognos som samhällsutvecklingsenheten lämnat avseende nettoombudgetering mellan 2010 och Övergripande benämning Budget 2010 Budget Beslut 2010 inkl ombudg varav Netto ombudg. från 2009 Förslag beslut 2011 inkl prognos ombudg varav prognos netto ombudg. från 2010 Förslag beslut 2012 exkl prognos ombudg Förslag beslut 2013 exkl prognos ombudg Förslag beslut 2014 exkl prognos ombudg Tekniska övergripande Fastigheter övergripande Skol- och barnomsorgsfastigheter Kultur- och fritidsfastigheter Stadsparksfastigheterna Kommunstyrelsens fastigheter Omvårdnadsverksamhetens fastigheter Energibesparande åtgärder Gator mm Exploateringsområden Torget Hamnen Oförutsedda händelser, satsningar m.m Inventarier Summa skattefinansierad vht: S:a avgiftsfinansierad vht: Investeringsbudgeten kommer att färdigställas i höstens budgetarbete. Budget

14 Tabell 11. Specificering av vissa statsbidrag åren Statsbidrag Läs mer i cirkulär Tillfälligt konjunkturstöd, VÅP 2009 I bil 1? Nej 09:23 Kr/inv 525 Tillskott kommunalutj. VÅP 2009 I bil 1? Ja Ja 09:23 Kr/inv Tillfälligt konjunkturstöd BP 2010 I bil 1? Nej 09:55 Kr/inv 450 Tillskott kommunalutj. BP 2010 I bil 1? Ja 09:55 Kr/inv 301 Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Kr/inv Äldreomsorg anhörigstöd I bil 1? Nej Nej Nej Nej 09:55 Kr/inv * Utvidgad fastighetsavgift I bil 1? Nej Nej Nej 09:55 Kr/inv Undervisning asylsökande barn I bil 1? Ja 09:55 Kr/inv 5 Rektorsutbildning I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Kr/inv HPV-Vaccin I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Kr/inv Ändring skuldsaneringslagen I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Kr/inv 0,5 0,5 0,5 Reglering u-skott LSS (tillf.inf.bidrag) I bil 1? Ja Kr/inv -1,6 Nya skollagen I bil 1? Ja Ja 09:55 Kr/inv 3 6 Effektiviseringar nya gymnasieskolan I bil 1? Ja 09:55 Kr/inv -72 Förlängning nat.jmf.projekt (till ansl.1:3) I bil 1? Ja 09:55 Kr/inv -2 Komp förhöjt grundavdrag I bil 1? Ja Ja Ja 08:66 Kr/inv Barnomsorgspeng I bil 1? Ja Ja Ja 08:66 Kr/inv Allmän förskola 3-åringar I bil 1? Ja Ja 08:66 Kr/inv Höjt förbehållslopp SoL I bil 1? Ja Ja Ja 08:66 Kr/inv

15 Läsa-skriva-räkna-satsning i skolan I bil 1? Nej Nej Nej 07:44 Kr/inv Skapande skola-satsning I bil 1? Nej Nej Nej 07:44 Kr/inv 6 6 Satsning psykiatri I bil 1? Nej Nej Nej 08:66 Kr/inv Nationella ämnesprov I bil 1? Ja Ja Ja 08:66 Kr/inv Yrkesvux (utbildningsdelen) I bil 1? Nej Nej Nej 08:66 Kr/inv Förskolelyftet I bil 1? Nej Nej Nej 08:66 Kr/inv Stöd till särskilda boenden för äldre I bil 1? Nej Nej Nej 06:69 Ersättning för frivillig maxtaxa inom Barnomsorgen (inkl. kvalitetssäkr.) Kr/inv I bil 1? Nej Nej Nej 03:77 Kr/inv Not: Vissa beräkningar ovan är omräknade för att åskådliggöra statsbidraget per invånare. Beloppet per invånare kan därför vara något avvikande mot det belopp som fastställs av staten. * Enligt BP för 2010 ska anhörigstödet ingå i det generella statsbidraget från och med Men trots skrivningar finns det inte med i statsbidragsramen för 2011 och framåt. Anhörigstödet ingår därför inte vare sig i bilaga 1 eller modellen Skatter och statsbidrag. 3.1 Anvisningar för verksamhets- och budgetplaneringen Beräkningsförutsättningar I tilldelning av 2011 års ramar har följande beräkningsförutsättningar beaktats: Budget 2010 kolumn 1 (Tabell 9) Planeringen har utgått ifrån budget Prognos 2010 kolumn 2 (Tabell 9) Kolumnen visar budgetuppföljning nr 2 jan-april 2010 d.v.s. stabiliteten i politikområdets budget Kolumnen ingår inte i beräkningen av budget Personalkostnader kolumn 3 (Tabell 9) Alla politikområden får en uppräkning av personalkostnaderna motsvarande 2,3 % (1,7% helår). De flesta avtal revideras under Viss justering gjord för läraravtalet och kommunal. Personalomkostnaderna (PO-pålägget) budgeteras med 43,3 % för alla grupper. PO-pålägget aktiveras även på baskonto 5152 intjänad semester. Arvoden för politiker utgår i utskotts- och nämndsarbete och har räknats upp med samma procentsats som övriga grupper i kommunen. Lönerevisionen hanteras inom ramen för kommunens ordinarie löneprocess. Mellanskillnaden mellan ovan tilldelning och det kommande årets nya avtalade lönenivåer blir ett tillskott eller ett effektivitetsuppdrag. Tilldelningen i denna kolumn får inte förknippas med en tanke om att man exakt blivit kompenserad för lönerevisionen. 14

16 Övriga kostnader kolumn 4 (Tabell 9) Prisuppräkning kompenseras under 2010 med 1,6 %. Nedan verksamheter: Intern priser: Köpande verksamhet kompenseras gentemot säljaren med ovan nivåer för personal och övriga kostnader. Förändringar i efterfrågan av interna tjänster hanteras inte i kommunstyrelsens fördelningspolitik, men ingår i PFÖ-arbetet. Kapitaltjänstkostnaden består av avskrivningar och intern ränta. Internräntan är oförändrad på 5 % under planperioden. Strukturförändringar kolumn 5 (Tabell 9) Strukturförändringar avser tre typer av förändringar som kan medföra ändrad kostnads- eller intäktssida inom politikområdet. De tre typerna är: 1. Regelförändringar, nya regler som påverkar politikområdet ekonomiskt. 2. Efterfrågeförändringar såsom fler/färre elever i grundskolan. 3. Omvärldspåverkan, såsom exempelvis lågkonjunkturens inverkan på försörjningsstöd i vår verksamhet. Kapitaltjänstkostnader kolumn 6 (Tabell 9) Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojektet som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet. Ange varje effekt var för sig samt summera nettoeffekten. Kostnaden består av avskrivningar (SKL-riktlinjer) och intern ränta (5 %). Intäktsförändringar kolumn 7 (Tabell 9) I kolumnen redovisas det underlag som politikområdena lämnat in 15