Ekonomiska planeringsförutsättningar

Transkript

1 Ekonomiska planeringsförutsättningar Budget 2010, plan Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden Oförändrad skattesats 21:20 kr/skkr under hela planeringsperioden. År Skattesats 21:20 21:20 21:20 21:20 Invånarantalet i kommunen är beräknade enligt upprättad befolkningsprognos. Positiva effekter på befolkningsutvecklingen om Vara Horse Arena genomförs är inte medräknade i underlaget. År Invånarantal Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med med Sveriges Kommuner och Landstings prognos. År Skatteunderlag 0,8 % 0,4 % 2,5 % 3,4 % 4,1 % De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträffande löne- och prisökningar. Om större förändringar sker kommer möjligheter att ges till en anpassning av ramanslaget. Personalkostnader Löneutveckling Följande antaganden om löneutvecklingen har legat till grund för budget 2010, plan År Löneutveckling 2,6 % 2,3 % 2,3 % 2,5 % Löneökningen för år budgeteras centralt på finansförvaltningen. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgiften år 2010 är preliminärt 40,13 procent. 1,5 procent läggs på arbetsgivaravgiften för att finansiera vissa centrala kostnader i kommunen som t.ex. företagshälsovården.

2 I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för år Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 % Avtalsförsäkringar 1,88 % Kollektivavtalad pension 6,83 % Företagshälsovård etc. 1,5 % Summa 41,63 % Prisutveckling Följande prisutveckling i % har antagits i beräkning av nämndernas ramar Prisutveckling 0,3 % 0,8 % 1,5 % 1,5 % Strategiska utvecklingsmedel Kommunstyrelsen budgeterar medel för strategisk utveckling enligt nedanstående tabell. Mkr Strategiska utvecklingsmedel 5,0 10,0 15,0 15,0 Verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen budgeterar 3,1 Mkr per år för kommande verksamhetsutveckling. Mkr Verksamhetsutveckling 0 0 3,1 3,1 Den samhällsekonomiska utvecklingen Världsekonomin befinner sig i den djupaste ekonomiska kris som rått sedan talsdepressionen. Sverige som är ett litet starkt exportberoende land är hårt drabbat av lågkonjunkturen. BNP faller i år med hela 5 procent enligt regeringen. Det finns dock tecken på att det värsta nu är över. De kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanserna som gjorts världen över tycks ha haft effekt. Oron på de finansiella marknaderna har minskat betydligt och det finns tecken på att världshandeln är på väg att stabilisera sig efter det stora fallet. Det förväntas bli en global tillväxt år Det är främst i Kina som tillväxten kommit igång. Den amerikanska ekonomin visar tecken på stabilisering men bedömningen är att återhämtningen kommer ske långsamt, då de amerikanska hushållen har behov av att öka sitt sparande. Uppgången i Europa är något trögare, BNP bedöms öka långsamt under hela prognosperioden. Normalt sett brukar exporten dra Sverige upp ur lågkonjunktur, även denna gång får vi en exportledd uppgång, men uppgången blir försiktig. Dels är tillväxten på våra betydande exportmarknader svag och dels är kapacitetsutnyttjandet i omvärlden lågt, vilket missgynnar den svenska exporten som i stor utsträckning består av insats- och investeringsvaror. Även den inhemska efterfrågan bedömer regeringen som svag. Hushållens konsumtion begränsas av den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga inkomstutvecklingen, medan företagens investeringsbehov är begränsat. Den kommunala konsumtionen ökar svagt såväl i år som 2010 men bedöms minska 2011 och 2012 på grund av det ansträngda läget i kommuner och landsting. Sammantaget bedömer regeringen att BNP ökar med svaga 0,6 procent år 2010 men starkare 3,1 respektive 3,8 procent åren 2011 och 2012.

3 Tabell 1. Försörjningsbalans, prognos Procentuell volymförändring Hushållens konsumtion 1,8 1,2 3 3,4 Offentlig konsumtion 1,2 1,1 0,3 0,5 Staten 3,2 2,6 0,3 1,3 Kommunsektorn 0,5 0,5 0,3 0,2 Fasta bruttoinvesteringar 16,6 6,6 4 8,4 Lagerinvesteringar* 0,7 0,4 0,4 0,2 Export 15,3 2,2 6,7 7,9 Import 16,1 1,3 6,2 7,8 BNP 5,2 0,6 3,1 3,8 *Bidrag till BNP-tillväxt. Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt. Sysselsättningen fortsätter att falla till årsskiftet 2010/2011. År 2011 bedömer regeringen att det är färre sysselsatta än år Arbetskraftdeltagandet minskar såsom det brukar göra i lågkonjunkturer. Men minskningen blir mindre än vad som t.ex. skedde under 1990-talskrisen, då politiken är inriktad på att höja arbetskraftsutbudet. Det kraftiga fallet i sysselsättningen i kombination med ett förhållandevis högt arbetskraftsdeltagande leder till en mycket stark uppgång i arbetslöshet. Arbetslösheten uppgår till hela 11,5 procent år 2010 och Det sker en kraftig ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, vilka beräknas omfatta motsvarande 5 procent av arbetskraften. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin leder till såväl låga pris som löneökningar. Timlöneökningar bedöms stanna på ca 2 procent såväl år 2010 som Tabell 2. Nyckeltal Procentuell förändring om ej annat anges BNP (kalenderkorr) 5,1 0,3 3,1 4,2 Produktivitet (kalenderkorr) 1,4 2,4 2,7 3,2 Arbetade timmar (kalenderkorr) 3,7 2,1 0,4 1 Sysselsatta 2,6 3,5 0,5 0,9 Arbetskraft 0,2 0,8 0,3 0,2 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,8 11,4 11,6 10,9 Programdelt. (% av arbetskraften) 2,7 5 4,9 4,8 Timlön 3,1 2 1,9 2,3 KPI 0,4 0,4 0,8 1,8 Jämfört med vårpropositionen bedömer regeringen att det blir ett något större fall i BNP i år och en något starkare återhämtning 2010 och Risken för en betydligt svagare utveckling har blivit mindre trolig, ett kvarstående orosmoln är dock utvecklingen i Baltikum, där de svenska bankerna givit en hel del krediter. Regeringen presenterar även två sidokalkyler med en något starkare utveckling. Det ena bygger på en starkare internationell utveckling medan de andra bygger på en starkare produktivitetsutveckling. Gemensamt för dessa två scenarier är något starkare statsfinanser.

4 Det kommunala skatteunderlaget Regeringen förutser en ökning av skatteunderlaget med 13,2 procent under perioden , se tabell 3. Prognosen är baserad på den försiktiga konjunkturbedömning som Sveriges Kommuner och Landsting redogör för här ovan. Regeringens kommentar är att den kraftigt försämrade arbetsmarknaden medför ett stort fall i skatteunderlagets utvecklingstakt. Lönesumman minskar enligt regeringens prognos 2009 och ökar svagt 2010, men detta får inte fullt genomslag eftersom en del av fallet kompenseras av ökade transfereringar. Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring BP10, sep 2009 SKL, aug 2009* ESV, sep 2009* VP09, apr 2009* ,6 1,1 0,6 2,2 3,2 13,2 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 13,4 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 11,3 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 *Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent. Slutavräkningar Slutavräkning 2008 Enligt Rådet för kommunal redovisning ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. SKL:s prognos i december visade en ökning av skatteunderlaget med 5,3 procent för Med denna bedömning av skatteunderlaget blev rekommenderad uppbokning för kronor per invånare den SKL:s prognos visar en ökning av skatteunderlaget med 5,5 procent för Med denna högre uppräkning blir prognosen för avräkning kronor, vilket medför en korrigering på +68 kronor per invånare i bokslut Slutavräkning 2009 Regeringen fastställda uppräkningsfaktorer för 2008 och 2009 innebär en högre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2009 blir negativ, kr per invånare den Slutavräkning 2010 Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2009 och 2010 till 1,1 respektive 0,6 procent i budgetpropositionen i år. Uppräkningsfaktorerna innebär en högre uppräkning än SKL:s prognos. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2010 blir negativ, 179 kr per invånare den

5 Kommunalekonomisk utjämning Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs tillfälligt 2,8 miljarder kronor under 2010 som ett obundet tillskott. Nivån höjs 2011 i enlighet med vårbudgeten med 3,5 miljarder för att sedan ligga fast Utöver de 4,9 miljarder som tillfördes kommunerna i vårbudgeten som ett tillfälligt konjunkturstöd tillförs ytterligare 4,2 miljarder för 2010 för att motverka en nedgång i sysselsättningen i kommunsektorn. Bidraget betalas ut i december 2009 men avser Tabell 4 Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare Totalt enligt VP Kommunalekonomisk utjämning 1:1 Tillskott/Indragningar Generellt 301 Regleringar enligt finansieringsprincipen Undervisning asylsökandes barn 5 Rektorsutbildning HPV-vaccin Ändring skuldsaneringslagen Övriga regleringar Reglering underskott LSS (tillf införandebidrag) 2 Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o Sverige Utvidgad fastighetsavgift Nya skollagen 3 6 Högre krav nya gymnasieskolan 72 Förlängning nationellt jmfprojekt (till anslaget 1:3) 0 Tillfälligt konjunkturstöd 1:4 Tillskott/Indragningar Konjunkturstöd Totalt Regleringar enligt finansieringsprincipen Anslaget kommer 2010 för fjärde året i rad att tillfälligt ökas med 50 miljoner kronor till skolgång för barn som avvisas eller utvisas. 7 miljoner tillförs för ett kommande riksdagsbeslut att göra skolhuvudmännen ansvariga för att alla nya rektorer får en obligatorisk befattningsutbildning. Till följd av att barnvaccinationsprogrammet från 1 januari 2010 utvidgas med vaccination mot humant papillomvirus ökas anslaget med 22 miljoner. Anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner från 2010 som en reglering för att förändringar i skuldsaneringslagen förväntas leda till en ökad efterfrågan på kommunernas skuldrådgivning. Från 2011 tillförs anslaget 300 miljoner kronor för kommunernas ansvar för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade. Denna reglering finns inte med i tabellen ovan.

6 Övriga regleringar I Budgetpropositionen tillförs anslaget 30 miljoner kronor 2011 och ytterligare 30 miljoner 2012 för att täcka de ekonomiska konsekvenserna av en ny skollag. Regeringen gör samtidigt bedömningen att förslagen kring Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan skulle leda till en effektivisering med 675 miljoner kronor som halvårseffekt och med beräknad helårseffekt Regeringen har för avsikt att noga följa kostnadsutvecklingen för skolhuvudmännen. Anslaget minskas tillfälligt med 2,3 miljoner kronor under 2010 för att finansiera en ettårig förlängning av det nationella jämförelseprojektet. Anslaget minskas med 130 miljoner kronor som en följd av att systemet för kommunal fastighetsavgift kommer att utvidgas och omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Detta medför att kommunernas intäkter från fastighetsavgiften ökar med 130 miljoner kronor Övriga regleringar som föreslås av regeringen i Budgetpropositionen avser beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Det särskilt förhöjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna medför en ökad kostnad med miljoner kronor och en fortsatt minskning av de svenska skatteintäkterna till följd av att arbetspendlingen över Öresund har ökat medför en ökning av anslaget med 185 miljoner. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 7. Tabell över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (mkr) Skatteintäkter 523,0 533,4 551,6 574,2 Slutavräkning -2,8 Inkomsutjämningsbidrag 142,8 140,4 140,3 141,3 Kostnadsutjämning -14,1-14,2-14,5-14,7 Regleringsavgift 4,1 4,1 0,2-3,4 Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning 2,6 2,6 2,6 2,6 Fastighetsavgift 23,9 23,9 23,9 23,9 Tillfälligt konjunkturstöd höstprop ,1, Tillfälligt konjunkturstöd vårprop. 09 8,3 Summa intäkter 694,9 690,2 704,0 723,7 Förändring, % -0,7 2,0 2,8

7 Specificering av vissa statsbidrag Tabell 8. Specificering av vissa statsbidrag åren Statsbidrag Tillfälligt konjunkturstöd budgetproposition 2010 Tillskott kommunalekonomis utjämning budgetproposition 2010 Belopp Mnkr 451 Kr/inv Belopp Mnkr 301 Kr/inv Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Belopp Mnkr Kr/inv Äldreomsorg anhörigstöd Belopp Mnkr Utvidgad fastighetsavgift Belopp Mnkr Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o Sverige Kr/Inv Belopp Mnkr Kr/Inv Rektorsutbildning Belopp 7 7 Mnkr Kr/Inv HPV-Vaccin Belopp Mnkr Kr/Inv Ändring skuldsaneringslagen Belopp Mnkr Reglering underskott LSS (tillf införandebidag) Belopp 15 Mnkr Nya skollagen Belopp Mnkr 3 6 Kr/Inv Effektiviseringar nya gymnasieskolan Förlängning nationellt jmfprojekt (till anslaget 1:3) Tillfälligt konjunkturstöd vårproposition 2009 Tillskott kommunalekonomis utjämning vårproposition 2009 Belopp 675 Mnkr 72 Kr/Inv Belopp 2 Mnkr Belopp Mnkr 526 Kr/inv Belopp Mnkr

8 Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan, finansieringsbudget/plan samt balansbudget/plan upprättats för perioden. Som grund för beräkningarna har bokslut 2008 och budget 2009 använts. Nämndernas budget har justerats med den centrala resursfördelningen som grundar sig på demografiska förändringar och á-priser. Nämndernas nettobudgetar har justerats med ett effektiviseringskrav enligt följande: Bildningsnämnden 2 % 1 % 0 % 0 % Socialnämnden 2 % 2 % 1 % 0 % Övriga nämnder 2 % 2 % 1 % 1 % Nämndernas kostnader och intäkter år 2010 har räknats upp med den beräknade inflationen på 0,3 procent. Anslag för löneökningar fr.o.m. år 2010 är budgeterad centralt på finansförvaltningen. Kommunstyrelsen har tilldelats en tillfällig ramökning om 1,0 Mkr år 2010 för kostnader i samband med utredningar. Central resursfördelning Nämndernas ramar har justerats utifrån den centrala resursberäkningen. Bildningsnämnden Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, förskoleklass, fritidshem, grundskolan och gymnasieskolan. Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCB-statistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c. Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen har räknats ned med 10 procent. Övrig verksamhet är uppräknad utifrån budget Ett tillskott om 9,0 Mkr,varav 2,5 Mkr är ramhöjande, har fördelats till bildningsnämnden år Riktade statsbidrag inom bildningsnämndens verksamhetsområde har fördelats till bildningsnämnden. Socialnämnden Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF) Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare över 65 år. Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 5 procent. Inom OF grundar sig resurstilldelningen på 1,5 procent uppräkning av nettobudgeten utöver uppräkning för inflation och löneökningar. Övrig verksamhet är uppräknad utifrån budget Ett tillskott om 8,0 Mkr, varav 2,5 Mkr är ramhöjande, har fördelats till socialnämnden år 2009.

9 Sammanställning av nettobudget per nämnd Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska servicenämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget: Sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2009 Belopp i 2010 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer Effektivitetskrav Politikerarvode Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Lärcentrum Verksamhetsutveckling Utvecklingsändamål Effektivitetskrav Politikerarvode Löneökning 2009 helårseffekt Löneökning timanställda Tillfällig ramökning för kostnader i samband med utredningar Kostnader politisk organisation Summa kommunstyrelsen Räddningsnämnden Effektivitetskrav Nivåhöjande ramökning Summa räddningsnämnden Tekniska servicenämnden

10 Effektivitetskrav Ramjustering kost o skolskjuts Löneökning 2009 helårseffekt Löneökning timanställda Summa tekniska servicenämnden Miljö- och byggnadsnämnden Effektivitetskrav Politikerarvode Löneökning 2009 helårseffekt Bostadsanpassningsbidrag Summa miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Lärcentrum Tilldelning/avdrag enligt resursfördelningsmodell Effektivitetskrav Löneökning 2009 helårseffekt Övrig lönejustering Statsbidrag allmän förskola 3-åringar Statsbidrag barnomsorgspeng Statsbidrag nationella ämnesprov åk 3,5, Löneökning timanställda Tillfällig ramökning Nivåhöjande ramökning Statsbidrag undervisning asylsökande barn Statsbidrag rektorsutbildning Statsbidrag HPV vaccin Statsbidrag skuldrådgivning Summa bildningsnämnden Socialnämnden Tilldelning/avdrag enligt resursfördelningsmodell handikappomsorg Tilldelning/avdrag enligt resursfördelningsmodell äldreomsorg Effektivitetskrav Löneökning 2009 helårseffekt Höjt förbehållsbelopp SOL Arvoden förtroendevalda Övrig lönejustering Löneökning timanställda Tillfällig ramökning Nivåhöjande ramökning Summa socialnämnden

11 Summa förändring totalt