Planeringsförutsättningar PFÖ Hjo kommun
|
|
- Rune Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planeringsförutsättningar PFÖ Hjo kommun
2 2 (2)
3 1. INLEDNING MED GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PLANERINGSPROCESSEN ORGANISATION POLITISK ORGANISATION FÖRVALTNINGSORGANISATION HJO KOMMUNS MÅLMODELL ARBETSGIVARPOLITIK INTERNKONTROLL PLAN FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSPROCESSEN UNDER ÅRET VI OCH VÅR OMVÄRLD EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN DET KOMMUNALA SKATTEUNDERLAGET UTVECKLINGEN FÖR HJO BEFOLKNINGSPROGNOS EKONOMISKA RAMAR OCH MÅL SKATTER OCH STATSBIDRAG BUDGET RAMAR TABELL 7: BUDGETRAMAR FÖRDELAT PÅ POLITIKOMRÅDE (TKR) INVESTERINGSBUDGET/-PLAN VERKSAMHETSPLAN FÖR INVESTERINGAR ANVISNINGAR FÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERINGEN KOMMUNENS POLITIKOMRÅDEN DEMOKRATI KS FÖRVALTNING PLAN OCH BYGG BARN OCH UTBILDNING ARBETE OCH SOCIALTJÄNST VÅRD OCH OMSORG KULTUR, TURISM OCH FRITID TEKNISK SERVICE VATTEN OCH AVLOPP... 53
4 1. Inledning med god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för detta krav. I kommunens riktlinjer för budgetarbetet fastställs ekonomiska ramar och mål för verksamheten i juni (PFÖ-dokument). Budgeten och dess uppföljning är de viktigaste delarna av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att Hjo kommun ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser betonas i budgetprocessen vikten av att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen. Decentraliseringen är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är nödvändig så att fler dimensioner än kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål ska engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Processen ska ge utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande. 1.1 Planeringsprocessen Inom ramen för budgetprocessen samlar vi in merparten av det förändringsarbete som kräver politiska beslut. Skälen till detta är många, bland annat är det ett effektivt sätt då samordningen ger tidsvinster. Metoden skapar också delaktighet och helhetssyn. Vidare är förändringsbeslut ofta förknippat med prioriteringar som i många fall behöver värderas av olika aktörer utifrån olika perspektiv och inte minst helhetens sammantagna utmaningar. Denna samordnade budgetprocess samlar helhetens utmaningar och väger dessa mot varandra utifrån de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Tydliga spelregler och tidiga planeringsförutsättningar ger stabilitet och är en central framgångsfaktor i god ekonomisk hushållning. En av Hjo kommuns framgångsfaktorer för att nå målet om god ekonomisk hushållning är en successiv utveckling av planeringsprocessen (budgetarbetet). Processen är uppdelad i vår och höst. Där vårprocessen syftar till att klargöra så mycket planeringsförutsättningar som möjligt för förvaltningen. Processen handlar i praktiken om att lyssna och kommunicera olika parters/verksamheters utmaningar inför kommande år och samtidigt skapa förståelse och ett gemensamt ansvar för helheten. Förutom att dialogerna i sig är viktiga, är det också viktigt att sända tydliga styrsignaler tidigt i processen. Exempelvis ger: KS signaler om hur de ser på prioriteringar för olika områden (politikområden). Förvaltningen vill ha möjlighet att skicka signaler om de långsiktiga behoven av resurser och verksamhetsprioriteringar. Höstens process är inriktad på verksamhetsplaneringen och eventuella förändringar som kan uppkomma i samband med regeringens budgetproposition och den skatteprognos som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör i oktober. Modellen upplevs som ett mer genomarbetat och transparant sätt att fördela resurserna än den gamla schablon uppräkningsmodellen av föregående års ramar. Nu möjliggörs dialog kring omfördelningar och totala behov vägt i ett sammanhang en helhet. Många faktorer ses över och beaktas i modellen. 2
5 2. Organisation 2.1 Politisk organisation Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på politikområden I den nya organisationen är all verksamhet samlad under kommunstyrelsen. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. Politikområdena är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, turism och fritid, Teknisk service. (separat avsnitt om Vatten och avlopp (VA) samt avfallshantering (AÖS)). På denna nivå beslutar kommunfullmäktige i juni (PFÖ) om bl.a; övergripande finansiella mål, justeringar i rullande investeringsplan på 5-år, ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå eventuella justeringar i avgörande inriktningar, med kortsiktiga mål per politikområden. Inom politikområdena tas successivt, avgörande inriktningar (3-5 år), mål (1-2 år), nyckeltal och andra kvalitetsmått fram (se målmodell nedan). 3
6 2.2 Förvaltningsorganisation Tydligt ekonomiskt ansvar Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till en stor nämnd (kommunstyrelsen) och en mindre byggnadsnämnd. Under kommunstyrelsen finns fem utskott (se politisk organisation föregående sida). Alla ärenden som medför budgetpåverkan bereds i förvaltningen, samverkas om behov föreligger i verksamhetsutskottet och central samverkansgrupp och därefter via KSAU till KS och KF. Det ekonomiska ansvaret fördelas på flera chefer i den samlade förvaltningsorganisationen. Denna decentralisering är ändamålsenlig, samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer, bra kommunikationsvägar och en ekonomisk medvetenhet. Kommunchef leder kommunens ledningsgrupp där stabs- och verksamhetsdrivande chefer ingår. Utöver kommunchefens ledningsgrupp finns ledningsgrupper inom Vård och omsorg, Barn och utbildning samt Samhällsbyggnad. Barn och utbildning har beredningsansvar för politikområdena, Barn och utbildning och Arbete och socialtjänst. På samma sätt har KS Förvaltning beredningsansvar för områdena Demokrati och KS Förvaltning. Vård och omsorg och Kultur/Turism/Fritid bereder politikområden med samma namn. Samhällsbyggnad ansvarar för Politikområdena Plan och Bygg och Teknisk service. 4
7 3. Hjo kommuns målmodell Kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten genom att sätta upp mål för verksamheten som följs upp och utvärderas. Målarbetet i Hjo kommun sker utifrån tre nivåer: vision, avgörande inriktningar och mål. Hjo kommuns vision anger ett önskvärt tillstånd i framtiden: Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Utifrån Hjo kommuns vision finns fem avgörande inriktningar som ska vara vägledande för all verksamhet på 3-5 års sikt (mandatperiod). Hjo kommuns avgörande inriktningar: 1. Hjo kommuns verksamhet utgår ifrån hjobornas behov och önskemål. 2. Hjo kommuns verksamhet präglas av valfrihet för hjoborna. 3. Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön. 4. Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv. 5. Hjo kommuns egenart och särprägel tas tillvara och vidareutvecklas. Mål och styrmått Med utgångspunkt från visionen och de avgörande inriktningarna (A.I.) fastställs mål för kommunens politikområden. Målet ska visa på ett brukarfokuserat resultat som kan avläsas med hjälp av styrmått/resultatindikator eller motsvarande. Ex. Politikområde Vård och omsorg A.I Mål för Vård och omsorg 212 Styrmått/Uppföljning Senast utfall Styrmått De som varit i kontakt med Vård och Omsorg känner att de har fått ett gott bemötande och är nöjda med de insatser som ges. -Andel nöjda brukare inom Hemtjänst 81% 85% Den första kolumnen (A.I.) anger vilken av de fem avgörande inriktningarna ovan som målet utgår ifrån. Målet handlar om att uppnå ett gott bemötande och nöjda kunder inom vård och omsorg. Målet ska följas upp genom andel nöjda brukare inom Hemtjänst. I tidigare enkät var 81 % nöjda. Målet 213 är 85 % nöjda brukare inom Hemtjänsten. I dialog med politiken utarbetar förvaltningen åtgärder som syftar till att nå målet med de styrmått som anges. Åtgärderna presenteras under rubrik Verksamhetsplan under respektive politikområde. 5
8 4. Arbetsgivarpolitik För att Hjo kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i förutsätts ett förhållningssätt och en organisation som främjar dess utveckling med tydligt fokus på medborgarna. Arbetsgivarpolitik och personalfrågor är en stor och omfattande del av det kommunala uppdraget som kan delas in i ett antal områden; - Organisation - Medarbetare - Ledarskap - Kompetensförsörjning - Lönebildning - Arbetsmiljö - Jämställdhet och mångfald Organisation Hjo kommun eftersträvar en organisation som kännetecknas av tillgänglighet, service och ett gott bemötande. Arbetet ska organiseras för verksamhetens bästa och alla medarbetare ska få möjlighet att bidra med sin kunskap. Medarbetarskap Medarbetare ska utifrån sin individuella kompetens bidra till att verksamhetsmålen uppnås i enlighet med politiskt fattade beslut. Medarbetare ska ha inflytande över sin arbetssituation och i det dagliga arbetet. Som medarbetare har man ett ansvar att tillämpa, utveckla och utbyta kunskaper och färdigheter. Kommunen ska sträva efter att erbjuda de medarbetare som önskar en heltidstjänst, om förutsättningarna medger. Ledarskap Att vara chef innebär att vara representant för arbetsgivaren och att leda medarbetare. Chefen ska skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra ett gott arbete. Chefen ska utifrån behov uppmärksamma och ge medarbetarna förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling. Arbetsmiljö Hjo kommun ska utifrån individ-, grupp- och verksamhetsperspektiv verka för att vara en hälsofrämjande kommun som stöder chefer och medarbetare i att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen. Hjo vill främja utveckling av verksamheten och av medarbetarna. Arbetsklimatet ska präglas av dialog och delaktighet. Detta förutsätter en väl fungerande samverkan mellan chef, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkan genomförs förutom i det dagliga arbetet, på APT, i utvecklingssamtal, lönesamtal och i samverkansgrupper. Kompetensförsörjning Hjo kommun ska ha en långsiktig kompetensförsörjning som säkerställer att verksamheten utvecklas i enlighet med de politiska målsättningarna. Kompetensförsörjning innebär att i ett läge med generationsväxling kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare i konkurrens med andra arbetsgivare. Grunden för den individuella kompetensutvecklingsplanen sker i kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare. I samband med det årliga utvecklingssamtalet bör kompetensutvecklingsplan upprättas med tydlig koppling till verksamhetens mål. Kompetensutvecklingsinsatserna ska stödja de mål som verksamheten satt upp. Kompetensutvecklingsfrågorna ingår som en del av verksamhetsplaneringen. 6
9 Lönebildning Lönepolitiken och dess tillämpning är av stor vikt för att Hjo kommun ska uppnå verksamhetsmålen i enlighet med politiska beslut. Lönesättningen ska bidra till att målen för verksamheten uppnås, att verksamheten bedrivs effektivt och utvecklas inom ramen för befintliga resurser. Lön och förmåner är en värdering av såväl arbetsuppgifterna som medarbetarnas sätt att fullgöra uppgifter och ta ansvar. Lönen ska stimulera till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetsglädje. Kommunen ska arbeta med arbetsvärdering kopplat till jämställda löner. Lönepolitiken ska vara känd bland medarbetarna och tydliga lönekriterier som främjar en individuell och differentierad lönesättning ska finnas. Jämställdhet och mångfald Alla medarbetare ska behandlas likvärdigt oberoende av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Mångfalds och jämställdhetsfrågorna ska integreras i alla områden och genomsyra hela verksamheten. Genom ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete förbättras kommunens möjlighet att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla god kompetens. Ekonomiska beslut i PFÖ 213 Kommunstyrelsen har i politikområdenas ekonomiska ramar tillskjutit medel motsvarande 7,1 mkr för ökade personalkostnader 213, detta motsvarar hälften av det totala reformutrymmet 213. Under 213 avsätts 3 tkr i inventariebudgeten riktat mot mindre arbetsmiljöhöjande insatser som uppkommer i samband med kommunens årliga skyddsronder. Beslut om ianspråktagande av resursen tas av kommunchef efter beredning i ledningsgruppen. 4.3 Internkontroll Enligt kommunens handbok för intern kontroll ska nämnden årligen ta fram en internkontrollplan. Kontrollerna utförs löpande under året, men redovisas samlat vid ett tillfälle i kommunstyrelsen vid årsskifte. 7
10 5. Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Ekonomichef planerar och håller ihop budgetprocessen och ekonomistyrningsprocesserna samt föredrar planeringsförutsättningarna (PFÖ) under våren samt Budget och verksamhetsplan under hösten i allmänna utskottet och i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ordförande bereder i kommunfullmäktige. Hjo kommuns budget ska vara tillgänglig för allmänheten och vara en informationskälla både för förtroendevalda, partierna och allmänheten. Budgeten bör leverera relevant information som är enkel och saklig och som var och en lätt kan tillgodogöra sig. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning likaså ska en budget i balans redovisas för hela planperioden. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. 5.1 Planerings- och uppföljningsprocessen under året Månad Händelse Innehåll Januari Bokslutarbete i förvaltningen. Året inleds med bokslutsanalyser av år t-1. Februari Mars April Beräkningsförutsättningar i budgetarbetet antas i budgetberedning. Preliminärt bokslut i KS. Redovisning bokslut i KS. Budgetkonferens nr 1. Budgetuppföljning nr 1 till KS. Budgetdag nr 2 (mindre grupp). Preliminärt bokslut redovisas. Inflation, kostnad arbetskraft, intern ränta och PO-pålägg etc. Övergripande redovisning i KS i mars. Bokslut, framtidsoch omvärldsanalys (stor grupp) Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. mars. Dialog budgetberedning och förvaltning. Maj Budgetuppföljning nr 2 (KS, KF). Budgetuppföljning har utfall t.o.m. april. Kort info i KS från verksamhetsansvariga. Juni PFÖ fastställs i KF. Ekonomiska ramar, eventuell justering av kortsiktiga mål och 5-årsplan investeringar. Augusti Budgetuppföljning nr 3 (KS, KF) Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. juni. Kort info i KS från verksamhetsansvariga. September Budgetkonferens nr 3 (stor grupp). Budgetdag nr 4 (mindre grupp). Uppföljning av ramar för 213 utifrån verksamhetsplanering. Skatteprognos nr 3 (augusti) redovisas. Budgetberedningen har dialog med förvaltning utifrån innehåll från konf. nr 3. (PM). Oktober Delårsbokslut 31/8 i KS och KF. Delårsrapport redovisas i KS, KF. November Budget och verksamhetsplan i KF. Beslut budget och verksamhetsplan i KF. December Budgetuppföljning nr 5 till KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. okt/nov. Not: Investeringsprojekt hanteras såväl löpande som integrerat i budgetprocessen i form av en rullande 5-årsplan. 8
11 6. Vi och vår omvärld Omvärldsanalysen belyser hur faktorer i omvärlden påverkar Hjo kommun på kort och lång sikt och är samtidigt ett rullande inslag i arbetet med att förbättra planeringen i kommunen. Bevakningen skapar en gemensam lägesbild i hela organisationen och minskar inslagen av överraskningar i planeringsarbetet. 6.1 Ekonomisk utveckling i Sverige och omvärlden Från förväntningar om goda tider under våren 211, till dystra tider med skuldkris i Europa En allt ljusare internationell bild präglade skatteunderlagsprognoserna när vi gick in i 211, därtill visade indikatorer stöd för detta. Både hushållen och företagens förväntningar om framtiden steg. Detta innebar positiva prognoser från SKL i februari 211 rörande svensk tillväxt under 211 och framåt. BNP beräknades i början på 211 öka med 4,3 procent år 211 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) skulle stiga med 1,8-1,9 procent. Även 212 beräknades BNP-tillväxten bli hög, 3,3 procent (källa: SKL cirkulär 11:7). I efterföljande prognos som publicerades den 3 maj 211bedömdes en än bättre utveckling. Goda tider skiftar till en allvarlig skuldkris, rekordsnabbt under sommaren 211 Efter sommaren publicerar SKL en reviderad bedömning, där ett kraftigt fall för 212 i tillväxten redovisas. I oktoberprognosen sker en viss nedjustering ytterligare. För 211 förändras i princip inte utgångsläget nämnvärt, däremot för 212 sker en successiv försämring, vilket också avspeglar sig i andra nyckeltal såsom sysselsättning i timmar, Öppen arbetslöshet och inflation under jämförelseperioden. De bedömningar som i nuläget görs om framtiden av SKL m fl. utgår från att skuldkrisen i framförallt de sydeuropeiska länderna på sikt klaras upp under ordnade former. Osäkerheten är således stor. Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka,6 procent i år och 2,6 procent 213. Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. Det fjärde kvartalet 211 föll BNP med 1,1 procent. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 212 som helhet. Trots att BNP från och med det andra kvartalet beräknas växa med omkring 2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 212 enbart,6 procent. I kalenderkorrigerade termer motsvarar det en ökning med 1, procent. En tillväxt på 2,5 procent är inte tillräcklig för att på något avgörande sätt förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på 213. Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. På helårsbasis handlar det enbart om några tiondels procent. 9
12 Från och med 214 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 216 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Arbetsmarknaden Den minskning i arbetslösheten som skett under avbröts under slutet av 211. Den försvagade konjunkturen bedöms under 212 ge en minskad tillgång på lediga jobb inom både Hjo kommun som inom länet och riket. Rekryteringar sker dock också under en svag konjunktur då det finns behov av att ersätta pensionsavgångarna framöver. Under en 5-1 års period kommer den stora generationsväxlingen att skapa ett rekryteringsbehov där många yrkesområden kommer att ha brist på arbetskraft. Invandringen bedöms dock kunna bidra till en ökande arbetskraft. En försvagad sysselsättning inom många områden och särskilt inom tillverkningsindustrin bedöms uppkomma utifrån de varsel som lagts om uppsägning under 212 (Västra Götaland). När efterfrågan på arbetskraft minskar kan rekryteringsproblemen därmed minskas. Det bedöms föreligga en klar risk för att ungdomar och utrikesfödda som är på väg in på arbetsmarknaden framöver kommer att drabbas av en ökande konkurrens om varje jobb. Detta kräver långsiktig planering från både stat och kommun. När konjunkturen vänder igen bedöms generationsväxlingen skapa brist på arbetskraft inom vissa områden. I dagsläget bedöms dock den svaga konjunkturen bestå under relativt lång tid då den turbulenta situationen i Euroområdet riskerar pågå under längre tid. Trots den oro som finns är antalet nyanmälda platser i januari 212 ovanligt högt enligt arbetsförmedlingen. Orsaken är övervägande att arbetsgivare tidigt lagt ut feriejobb och sommarvikariat inom speciellt vård- och omsorg. Övriga platser har nära kulminerat. Andel arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften 1 (16-64 år) var i Hjo kommun 7,5 % i januari 212, en minskning med,6 % jämfört med samma tid föregående år. Däremot när det gäller ungdomar (18-24 år) uppgick detta till 18,2 % vilket betyder en ökning med 3,4 % gentemot föregående tid 211. Däremot har antalet ungdomar som varit arbetslösa mer än 24 månader minskat sedan samma tid 211. Antalet deltagare i FAS 3 har också minskat något sedan föregående år. Trenden under slutet av 211 samt inför 212 är att ungdomsarbetslösheten ökar mer än för övriga grupper. Antalet nyinskrivna arbetslösa vid arbetsförmedlingen har ökat där ungdomssidan uppvisar ett större antal. Vidare ökar gruppen långtidsarbetslösa (över 24 månader) 2. Utmaningarna på arbetsmarknaden under 212 och 213 bedöms vara stora. Aktiv samverkan mellan aktörerna på arbetsmarknaden är därför av stor vikt även framöver. Tabell 1. Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Bruttonationalprodukt (SKL) 5,9 4, 1, 2,6 3,5 3,7 Konsumentpriser (inflation)(skl) 1,2 3, 1,3 1,1 1,8 2,2 Timlön, hela ekonomin (SKL) 2,6 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 Öppen arbetslöshet (SKL) 8,4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 Skatteunderlag 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 3,2 Reporänta, vid årets slut 1,25 1,75 1,25 1, Räntebetalningar (% av hush.disp.ink.) 2,7 4,7 4,7 4,7 - - Arbetade timmar (SKL) 2,6 2,3,,1 1, 1,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 12:15 och Ekonomirapporten maj 212. * Procent av hushållens disponibla inkomster. 1 Ny definition från januari 211 av arbetskraft baserad på SCB: registerdata. 2 AF månadsstatistik 1
13 6.2 Det kommunala skatteunderlaget Bättre sysselsättning nu men svagare framåt än i februariprognosen Jämfört februari prognosen har skatteunderlagets tillväxttakt år reviderats upp något samtidigt som utvecklingstalen för justerats ner. (se tabell 2 nedan). Den högre ökningstakten år 211 förklaras av att nationalräkenskaperna visar betydligt större ökning av inkomst från avtalade pensioner än vad SKL räknade med i förra prognosen. Revideringen av 212 beror främst på att förändringen av arbetade timmar fjärde kvartalet 211 var mer gynnsam än februariberäkningarna, vilket betyder att utvecklingen under 212 startar från en högre nivå. Att även 213 är bättre är främst en följd av att man nu tror på något större höjningar av löner och pensioner. Perioden förutses en lägre skatteunderlagstillväxt än vi prognostiserade i februari. Främsta skälet är bedömningar av den sysselsättningsökning som följer av konjunkturåterhämtningen. Tabell 2. Skatteunderlagsprognoser SKL, april 212 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 2,1 VP, apr 212 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 21,6 ESV, mars 212 3,4 3,7 3,7 4,1 4,7 21,1 SKL, feb 212 3, 3,2 3,6 4, 4,7 19,9 BP, sept 211 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 2, Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 12:15 och Ekonomirapporten maj 212. Slutavräkning 211 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2 (ersätter 4:1), ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. SKLs prognos i december visade en ökning av skatteunderlaget med 2,9 procent för 211. Med denna bedömning av skatteunderlaget blev rekommenderad uppbokning för kronor per invånare den SKL:s reviderade prognos enligt detta cirkulär visar en ökning av skatteunderlaget med 3,2 procent för 211. Med denna högre uppräkning blir prognosen för avräkning 211 plus 836 kronor, vilket medför en korrigering på 19 kronor per invånare jämfört med bokslut 211. Slutavräkning 212 Regeringen fastställde i budgetpropositionen i höstas uppräkningsfaktorerna för 211 och 212 till 2,3 respektive 3,3 procent. SKL:s nuvarande bedömning är högre än regeringens höstprognos, vilken låg till grund för uppräkningsfaktorerna. Detta gör att SKLs prognos på slutavräkningen 212 blir positiv med 482 kr per invånare den
14 7. Utvecklingen för Hjo Tabell 3: Befolkningsutveckling Hjo kommun, utfall Befolkningsutveckling Hjo kommun Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningsstatistik t.o.m. december 211. Tabell 4: Befolkningsstatistik Hjo kommun, utfall Förändring mellan åren Nyfödda Avlidna Inflyttningar Utflyttningar Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningsstatistik t.o.m. december Befolkningsprognos Tabellen nedan visar befolkningens utveckling i vår kommun för ett antal valda år samt intervall. Prognosen är förändrad något jämfört med vad som redovisades i föregående års PFÖ, dels med utfall för 211 men också beroende på ett annat antagande om födelsetal. Tabellen startar med år Detta år kan redovisas den i Hjo kommun. Då uppgick antalet till invånare. Mellan 21 och 211 har befolkningen minskat med 51 personer och uppgick 31/ till 8 79 invånare. 12
15 Tabell 5: Befolkningens åldersfördelning Invånare på åldersklasser. Utfall 1991, (Prognos , 22). Förändring mellan åren år år år år år år år år år år år år år år år år och äldre Antal invånare (st) Demografi Sammantaget har invånarantalet i Hjo kommun minskat med 51 invånare mellan 21 och 211. Om vi jämför 211 års utfall om 8 79 personer med prognos 215 om och långtidsscenariot för år 22 om 8 68 invånare är nuvarande bedömning en fortsatt minskning. Antalet invånare i de yngre åldrarna (-19 år) ger en indikation på hur efterfrågan av kommunal service kan utvecklas framöver. År 211 är detta åldersintervall stycken. För 215 är prognosen stycken. I de yngre åldersgrupperna beräknas en positiv utveckling till 215. Antalet nyfödda ökade med 7 stycken jämfört 21 i kommunen (från 87 stycken till 94 stycken). Utifrån ett antagande om samma födelsevolym årligen fram till 215 sker en ökning successivt för åldersgruppen 1-5 åringar från 437 år 211 till 475 år 215 d.v.s. med 38 barn. Antalet elever i grundskolans lägre åldrar (6-11 år) har, både vad gäller riket som helhet och Hjo kommun, under en följd av år minskat. För 1 år sedan fanns 219 fler elever i åldern 6-11 år jämfört med utfallet 211. Barn i åldern år nådde sin topp år 25 (543 barn). Därefter har en relativt stor minskning ägt rum. Denna minskning når sin bottennivå under 211/212. Därefter stabiliseras även denna ålderskull och en liten ökning beräknas 213 och framåt. Gruppen år nådde år 28 sin toppnotering om 421 invånare. År 211 är åldersgruppen, som till stor del finns i gymnasiala studier 36 stycken vid årsskiftet. Prognoser kommande år 13
16 på denna grupp visar på fortsatt minskning till år 215 (279 invånare). Långtidsscenariot för år 22 för denna åldersgrupp är 293 personer. Åldersgruppen 65-69, 7-74 åringarna ökar årligen. År 211 finns 1 17 invånare i detta åldersintervall. De närmsta åren beräknas antalet öka, och 215 beräknas invånarantalet uppgå till 1 31 personer. Åldersgruppen 75-79, 8-84 åringar är 625 stycken år 211. Åldersintervallet kommer att uppgå till 647 enligt nuvarande beräkningar år 215. Antalet invånare som är 85 år och äldre uppgår år 211 till 317 personer. Åldersintervallet kommer att uppgå till 295 enligt nuvarande beräkningar år 215. Långtidsscenariot för år 22 för denna åldersgrupp är 278 personer. Förändring ovan mellan 213 fram till 22 för ett urval av åldersklasser - Antalet barn i förskoleålder (1 5 år) förväntas öka med 12 barn fram till Antalet barn i grundskolan (6 15 år) förväntas öka med 21 personer. - Antalet barn i gymnasiet (16 18 år) förväntas öka med 1 personer. - Antalet personer i förvärvarbetande ålder (19 64 år) förväntas minska med 47 st. - Antalet yngre pensionärer (65 74 år) förväntas öka med 6 st. - Antalet äldre mellan år förväntas öka med 183 st. - Antalet äldre mellan 8 84 år förväntas öka med 31 st. - Antalet äldre mellan år förväntas minska med 26 st. - De allra äldsta (9 år eller äldre) förväntas minska med 6 st. 14
17 7.2 Ekonomiska ramar och mål Finansiella mål Hjo kommuns finansiella mål har som tidigare beskrivits sin utgångspunkt i kommunallagens krav på en God ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen bland annat ska formulera finansiella mål så att medborgarnas skattemedel används på ett effektivt sätt. Verksamhetsplaneringen för innebär att mål 1.1 och 1.2 med hög sannolikhet inte uppnås under planperioden. Målen är en långsiktig inriktning av det skälet avser inte kommunfullmäktige att ändra dessa två mål i nuläget: 1. Hjo kommun bedriver en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att: 1.1 Låneskulden har minskat. 1.2 Investeringarna finansieras med egna medel (självfinansiering). 1.3 Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen. 1.4 Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 %. 2 Skatteuttaget skall inte öka 2.1 Utdebiteringen är 21,57 kronor per skattekrona Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden. 3.1 Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav Preliminära ramar 213 Hjo kommun har redovisat god ekonomisk hushållning 29 (15 mkr = 4 % av skatter och statsbidrag), 21 (2,5 %) och 211 (5,4 %). Tidig budgetuppföljning av 212 visar sammantaget ett resultat om ungefär 2 % av skatter och statsbidrag. Resultatet under 21 om 9,9 mkr var mycket starkt då även flera extra satsningar kunde genomföras såsom partiell pensionsinlösen inklusive löneskatt med 9,6 mkr. Utöver detta beslutades om extra insatser i gatuunderhåll 2,5 mkr. Verksamhetsåret 21 präglades också av en extrem vinter med höga kostnader för snöröjning. Finansieringen var under 21 också förstärkt med tillfälliga konjunkturstöd från staten, vilket inte var fallet 211. Resultatet för 211 om 22,4 mkr är ungefär 5,4 % av skatter och statsbidrag. Det är ett mycket starkt resultat i jämförelse med genomsnittet i landets kommuner. Merparten av verksamheterna uppvisar budgetföljsamhet. I budgetuppföljningarna för 212 är bedömningen sammantaget ett resultat runt det finansiella målet om 8 mkr. Verksamheterna redovisar vissa mindre obalanser samtidigt som finansieringen i form av skatter och statsbidrag har förbättrats successivt jämfört med den prognos som budgetramarna 212 baseras på. Precis som budgetarbetet inför 212 präglades av oron i omvärlden, vilar även årets process avseende 213 på en osäker situation i främst de sydeuropeiska länderna med Grekland och Spanien som de mest osäkra staterna i Eurozonen. Med en ryckig omvärld och osäkra skatteprognoser som bas i arbetet med 213 kvarstår precis som förra året en större osäkerhet runt finansförvaltningen än normalt. Av det skälet finns en viss buffert i finansförvaltningen om skatteintäkterna skulle minska ytterligare, eller om reglerna runt arbetsgivareavgifterna skulle ändras av regeringen. Då ramen i årets budget är förstärkt med 4,3 mkr utav de cirka 7 15
18 mkr som finns i marginal enligt de beräkningar som gjorts i budgetuppföljning nr 2 innevarande år kvarstår ungefär 2,7 mkr. Vid en försämrad konjunkturutveckling som kan betraktas som tillfällig och som innebär ytterligare försämrade skatteintäkter är strategin att bufferten initialt hanterar den lägre intäkten istället för att under löpande år angripa verksamheternas budgetramar med besparingsuppdrag. Nivån om 2,7 mkr på denna buffert är svårberäknad, eftersom vi behöver invänta prognoser på pensionsskulden, men också beroende på hur våra egna personalkostnader utvecklas under året, samtidigt diskuteras politiskt på riksplanet regelverket kring arbetsgivaravgifter ständigt, vilket kan omkull kasta beräkningsförutsättningarna och öka eller minska arbetsgivaravgifterna för enskilda grupper eller kollektivet som helhet. Verksamheternas budgetram 213 uppgår till 422,1 mkr. Ramen är under 213 förstärkt med återföring av medel till den löpande verksamheten uppkommen utifrån den skillnad som finns mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift (+4,3 mkr). I budget 212 var beloppet 1,2 mkr. Fördelningen av det totala utrymmet inklusive skatter och statsbidragsökning uppgår till 14 mkr och har fördelats enligt specificering i tabellerna 7 och 8 i detta dokument. En mer detaljerad beskrivning framgår sedan i politikområdenas verksamhetsbeskrivningar. Mindre justeringar kan uppstå under höstens budgetberedning. Skattesats och verksamhetsplanen för per politikområde beslutas av KS onsdagen den 3 oktober och av kommunfullmäktige måndagen den 29 november. 7.3 Skatter och statsbidrag Beräkning av ekonomiskt utrymme Ekonomiska förutsättningar I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren har följande antaganden fastställts i budgetarbetet för Antalet invånare uppgår till hela planperioden. 2. Utdebiteringen är oförändrad, 21:57, hela planperioden. 3. Kostnaden i den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. 4. Intäkt och kostnad inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL s prognoser. 5. Fastighetsavgiften beräknas i enlighet med SCB s prognoser. Tabell 5: Skatteintäkter m.m Skatteintäkter mm (tkr) Budget 212 PFÖ 213 Prognos 214 Prognos 215 Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavg/-bidrag Avgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Årlig ökning mot prognos: Årlig ökning mot BU12: Not: PFÖ 213 baseras på cirkulär 12:15,
19 Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKLs prognos (cirk 12:15) över skatteunderlagets utveckling. Den ekonomiska ramen för 213 om 418,5 mkr är 1,8 mkr mer än budget 212. Prognosen är justerad för egen prognos över invånarantalet (se ovan antagande 1). Huvudmannaskapet för Kollektivtrafiken flyttades över från kommunerna till Västra Götalandsregionen (VGR) under 212. Detta innebar en skatteväxling mellan samtliga kommuner i VGR. När kostnaderna flyttades till V GR flyttades också skatteintäkterna dit. Skatteväxlingens storlek uppgick till 43 öre. Hjo kommun har efter växlingen en utdebitering om kr (se antagande 2 ovan). Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag motsvarande 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en avgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift. Inkomstutjämningsbidraget minskar mellan budget 212 och PFÖ 213 med ungefär 2 mkr. Kostnadsutjämningen I kostnadsutjämningen fastställs en så kallad standardkostnad för olika verksamheter, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Standardkostnaden är enkelt uttryckt, den kostnad kommunen bör ha med hänsyn till demografisk (befolkningsmässig) och geografisk struktur. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Tabell 6: Kostnadsutjämning (Mkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prog Prog Prog Prog Kostnadsutj. - 9,5-15, - 12,7-12, -13,6-8,1-6,4-6,4-6,4 Eftersom utfallet för den enskilda kommunen är beroende av hur utvecklingen i riket, är det svårt att göra detaljerade prognoser för den enskilda kommunen. Här antas i enlighet med SKLs prognoser -6,4 mkr under hela planperioden, vilket är något lägre än 212. Fastighetsavgift Avgiften utgör i s tatsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Fr.o.m. 29 anlitar SKL Statistiska centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats till 16,3 mkr under planperioden. Regleringsbidrag/-avgift Staten har behov av att kunna påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme och statsfinanserna. Även förändringar i ansvaret mellan kommunsektorn och staten måste kunna regleras på något sätt. Därför finns en regleringspost i inkomstutjämningssystemet. Det fungerar på så sätt att staten årligen tillför ekonomiska resurser för kommunalekonomisk utjämning. Om det anslaget är högre än vad inkomstutjämningen kostar, så erhåller kommunerna ett regleringsbidrag. Är anslaget lägre så får kommunerna betala en regleringsavgift. Enligt prognosen beräknas kommunerna få ett regleringsbidrag under budgetåren 213 och 214. Under 215 vänder det till en avgift. Bidraget för Hjo beräknas till 2,1 mkr
20 Diagram 2: Regleringsbidrag/-avgift, utf , progn Lss-utjämning För år 212 och framåt är kostnaden beräknad till ungefär 2,4 m kr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i r iket är det svårt att systemet svårt att med säkerhet bedöma i framtidsberäkningarna. Diagram 3: Lss-utj.bidrag/-avgift, utf , progn
21 8. Budget ramar Det skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 213 baseras på en skattesats om 21:53 kr per hundralapp. Kommunens inkomst för 213 innebär fortsatt prioriteringar med knappa resurser och arbete med att öka effektiviteten i hela kommunens verksamhet. Verksamhetens ram uppgår till 422,1 mkr 213 (Se tab.7 och 8) Kommunbidrag per politikområde framgår nedan: 8.1 Tabell 7: Budgetramar fördelat på politikområde (tkr). Politikområde Budget 212 Förändring PFÖ 213 Demokrati KS förvaltning Plan och bygg Barn och utbildning Arbete och socialtjänst Vård och omsorg Kultur, turism, fritid Teknisk service Finansförvaltningen (återföring till verksamhet.) Verksamheternas budgetram 411, ,2 Finansförvaltning -11,7-11,7 Budget 399, ,5 Not: Återföringen från finansförvaltningen anges med ett minustecken, redovisningstekniska skäl, men ökar i praktiken reformutrymmet. Sammantaget innebär detta 1,8 + 3,1 = 13,9 mkr (14 mkr) i förändring av PFÖ ram 213 jämfört budget 212. Tabell 8: Härledning budgetramar 213 fördelat på politikområde (tkr). Härledning a 5b 6 7a 7b Politikområde Budget Personal Övrigt Struktur Kap- Kap- Intäkts Politiska Politiska Rätt- Krav PFÖ 212 kostnad kostnad tjänst tjänst förändring beslut beslut elser Effek ,1 % 1,3 % fastighet övrigt ökade resurser minskade resurser tivitet Demokrati KS förvaltning Plan och bygg Barn och utbildn Arbete o socialtj Vård och omsorg Kultur/turism/fritid Teknisk service Finansförv.återf.vht Summa Finansförvaltning Summa Not: Återföringen från finansförvaltningen anges med ett minustecken, redovisningstekniska skäl, men ökar i praktiken reformutrymmet. Sammantaget innebär detta 1,8 + 3,1 = 13,9 mkr (14 mkr) i förändring av PFÖ ram 213 jämfört budget
22 8.2 Investeringsbudget/-plan Investeringsbudget i Hjo kommun beslutas utifrån nedan resursfördelning. På kommande sida redovisas verksamhetsplanen för investeringarna i budgeten. Förvaltningen återrapporterar investeringsprojekten i samband med delårsrapport och årsredovisning. Investeringsplanen för kommande år innehåller en rad objekt. Kf:s inriktningsbeslut att samla en rad verksamheter i området kulturkvarteret Pedagogien (i investeringsplanen benämnt Samreal och Medborgarhuset Park) innebär att investeringsbudgeten utökas. Vidare finns också nya medel avsatta för rondell/er infarten från Skövde. Konstgräsplan, medel till Guldkroksområdet, en förstärkning av energieffektiviseringsanslaget, tillgänglighetsanpassningar i stort och smått, belysning av Stadsparken samt medel för mindre justeringar på Guldkroksskolan ingår också i planen. Benämningar (tkr) Budget 212 Beslut 212 inkl. beslut ombudget 211 Budget 213 Plan 214 Plan 215 Plan 216 Ökad tillgänglighet pott och arbetsmiljöåtgärder utanför befintliga projekt Energibesparande åtgärder pott Skol- och barnomsorgsfastigheter Lokalanpassning Stadshuset Kultur och fritidsfastigheter, Idrottsområdet Guldkroksbadet/ Badhytter/ Stadsparksfastigheter 8 55 Hamnen Torget Infrastruktur, gator, ledningar m.m Övrigt: Reservkraftverk, Stadsutvecklingsprojekt 537 Inventarier teknisk verksamhet Inventarier kommunstyrelsens förvaltning Summa skattefinansierad verksamhet: Summa exploateringsverksamhet: Summa avgiftsfinansierad verksamhet: Summa investeringar:
23 8.3 Verksamhetsplan för investeringar Skattefinansierad verksamhet/-plan i detalj Benämningar (tkr) Budget 212 inkl. beslut ombudget 211 Budget 213 Plan 214 Plan 215 Plan 216 Maskiner/Transportmedel Maskiner Konstgräsplan Infartsskyltar Inventarier centralkök Tekniskt övergripande totalt: Ökad tillgänglighet pott Arbetsmiljöåtgärder utanför befintliga projekt Energibesparande åtgärder pott Lokalanpassning stadshuset Fastigheter övergripande totalt: Lekutrustning Guldkroksskolan Etapp 4 Fågelsås Skola i Gate Skolfastigheter totalt: Hammarn, kök m.m. Eventuell projektering förskolelokaler. Barnomsorgsfastigheter totalt: Medborgarhuset Park ebio Samrealskolan Ombyggnad Park hela projektet Guldkroksområdet: Konstgräsplan, Fotboll Guldkroksområdet 213. Guldkroksområdet C-hallen (Tennishallen) Parkfastigheter energikonvertering Kultur och fritidsfastigheter totalt: Badhytter Guldkroksbadet Belysning Hjo stadspark Stadsparksfastigheterna totalt: Asfaltering Gatuarbeten Centrumplanen se även nedan under stads.utv.p. Ledningsnät dagvatten exkl. fastigheter Trafiksäkerhetsåtgärder, gatubelysning m.m. GC-väg/cykelstigar Mullsjön och (statliga medel). Rondeller infart från Skövde-Handelsområdet Torget - Hamngatan Gator m.m. totalt: Metallvägen Ny väg industriområdet från 973 Sigghusberg (södra) Exploatering totalt: Stadsutvecklingsprojekt totalt: 277 Övrigt, reservkraftverk mobila 26 Hamnen totalt: Markinköp/nya händelser, satsningar m.m Kommunstyrelsens förvaltning - inventarier Summa skattefinansierade verksamheter
24 Avgiftsfinansierad verksamhet/-plan i detalj Benämningar (tkr) Budget 212 Beslut 212 inkl. prognos ombudget 211 Budget 213 Plan 214 Plan 215 Plan 216 VA-ledningar Avlopp/vattenledningar Diverse investeringar i Reningsverket Ombyggnad vattenreservoarer, Bessliden Pumpstation Blikstorp Reservkraftverk Övrigt Avgiftsfinansierad verksamhet totalt: Tabell 9. Specificering av vissa statsbidrag åren Statsbidrag Läs mer i cirkulär Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) I bil 1? Ja Ja Ja Ja 1:63 Kr/inv Äldreomsorg anhörigstöd I bil 1? Ja Ja Ja Ja 1:63 Kr/inv Nya skollagen I bil 1? Ja Ja Ja Ja 1:63 Kr/inv Effektiviseringar nya gymnasieskolan 1 I bil 1? Ja Ja Ja Ja 11:37 Kr/inv Ökad undervisningstid matematik I bil 1? Ja Ja Ja 1:63 Kr/inv Fler nationella ämnesprov I bil 1? Ja Ja Ja Ja 11:37 Kr/inv Lärarlegitimation I bil 1? Ja Ja Ja Ja 11:37 Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 211:3). Kr/inv I bil 1? Ja Ja Ja Ja 11:37 Kr/inv :37 Not: Vissa beräkningar ovan är omräknade för att åskådliggöra statsbidraget per invånare. Beloppet per invånare kan därför vara något avvikande mot det belopp som fastställs av staten. 1. Helårseffekt av effektiviseringar i gymnasieskolan för Hjo uppgår till 1 75 tkr cirk.11:37 för 215, då minskningen blir som högst. 22
25 8.4 Anvisningar för verksamhets- och budgetplaneringen Beräkningsförutsättningar I tilldelning av 213 års ramar har följande beräkningsförutsättningar beaktats: Budget 212 kolumn 1 (Tabell 8) Planeringen har utgått ifrån budget 212. Personalkostnader kolumn 2 (Tabell 8) Alla politikområden får en uppräkning av personalkostnaderna motsvarande 3,1 % (2,325 % helår). Personalomkostnaderna (PO-pålägget) budgeteras med 43,3 % för alla grupper. PO-pålägget aktiveras även på baskonto 5152 intjänad semester. Arvoden för politiker utgår i utskotts- och nämndsarbete och har räknats upp med samma procentsats som övriga grupper i kommunen. Lönerevisionen hanteras inom ramen för kommunens ordinarie löneprocess. Övriga kostnader kolumn 3 (Tabell 8) Prisuppräkning kompenseras under 213 med 1,3 %. Nedan verksamheter: Intern priser: Köpande verksamhet kompenseras gentemot säljaren med ovan nivåer för personal och övriga kostnader. Förändringar i efterfrågan av interna tjänster hanteras inte i kommunstyrelsens fördelningspolitik, men ingår i PFÖ-arbetet samt kan bli föremål för översyn under höstens verksamhetsplanering. Vilken omfattning köpande verksamhet väljer att efterfråga interna tjänster ger utrymme alternativt minskar utrymme inom politikområdet. Ex. Om en skola vill köpa mer städtimmar sker den finansieringen inom beslutad ram. Likaså om en skola väljer att köpa färre städtimmar måste säljande enhet anpassa sin organisation. Kapitaltjänstkostnaden består av avskrivningar och intern ränta. Internräntan är 5 %. Strukturförändringar kolumn 4 (Tabell 8) Strukturförändringar avser tre typer av förändringar som kan medföra ändrad kostnads- eller intäktssida inom politikområdet. De tre typerna är: 1. Regelförändringar, nya regler som påverkar politikområdet ekonomiskt. 2. Efterfrågeförändringar såsom fler/färre elever i grundskolan. 3. Omvärldspåverkan, såsom exempelvis lågkonjunkturens inverkan på försörjningsstöd i vår verksamhet. 23
26 Kapitaltjänstkostnader kolumn 5a och 5b (Tabell 8) Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojekt som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet. Varje effekt visas var för sig samt summeras för att få nettoeffekten. Kostnaden består av avskrivningar (SKL-riktlinjer) och intern ränta (5 %). Den avgiftsfinansierade verksamhetens internränta (VA) beräknas annorlunda. Beräkningarna av justering för förändrade kapitaltjänstkostnader fördelas på fastighet och övrigt. Anledningen till denna uppdelning är att kompensation för nya kostnader avseende kapitaltjänst på investeringar som löper på fastigheter ligger inom ramen för internhyressystemet. Detta får till följd att det politikområde där den betalande verksamheten/ hyresgästen hör hemma får kompensationen i form av ramtilldelning. Detta innebär att Teknisk service kostnader för kapitaltjänst ökar med 15 tkr avseende inköp av maskiner för skötsel av konstgräsplan. Övriga tillkommande kapitaltjänstkostnader som löper på konstgräsplanen lyfts inom politikområdet Kultur, Turism och Fritid. Kompensationen för ökade kostnader för kapitaltjänst avseende renovering av Samrealskolan till en kostnad av 8 mkr ligger också på Kultur, Fritid och Turism. Teknisk service kostnader ökar med 562 tkr avseende kapitaltjänstkostnader för investering i rondeller vid nedre delen av infarten från Skövde samt med 7 tkr avseende investering i ny belysning i Stadsparken. Politikområde Demokrati KS Förvaltning Plan och bygg Barn och utbildning Arbete och socialtjänst Vård och omsorg Kultur, turism och fritid Kultur, turism och fritid Kultur, turism och fritid Teknisk service Teknisk service Teknisk service S:a kapitaltjänst PFÖ 213 PFÖ 213 Kommentar O tkr Inför 213 finns i nuläget inte behov O tkr Inför 213 finns i nuläget inte behov O tkr Inför 213 finns i nuläget inte behov O tkr Inför 213 finns i nuläget inte behov O tkr Inför 213 finns i nuläget inte behov 1 tkr Inventarier 67 tkr Fastighet Samreal 55 tkr Konstgräsplan 1 tkr Inventarier Samreal 562 tkr Rondeller två stycken. 7 tkr Ny belysning stadsparken 15 tkr Maskiner för skötsel av konstgräsplan 2 22 tkr Intäktsförändringar kolumn 6 (Tabell 8) I kolumnen redovisas det underlag som politikområdena lämnat in 24
Planeringsförutsättningar Hjo kommun 2011
Planeringsförutsättningar Hjo kommun 2011 Version 2010-06-03 INLEDNING... 2 1 VI OCH VÅR OMVÄRLD... 3 1.1 EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN... 3 1.2 DET KOMMUNALA SKATTEUNDERLAGET... 4 2 UTVECKLINGEN
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merFINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Läs merBudgetrapport 2013-2015
1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2
Läs merKompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen
Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...
Läs merBudgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut
1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019
Läs merCirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027. Siv Stjernborg. Datum:
Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Siv Stjernborg Finanssektionen Datum: 2001-01-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merVarför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning
Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska
Läs merEkonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell
Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merBudget och verksamhetsplan 2013-2015
Budget och verksamhetsplan 2013-2015 Politisk organisation 1 Förvaltningsorganisation 2 Innehåll Organisation 1 Innehåll 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 4 Kommunstyrelsens ordförande har
Läs mer100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ
100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det
Läs merDISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018
Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur
Läs mer1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.
Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs merBudget- och verksamhetsplan
Budget- och verksamhetsplan 2011-2013 Hjo kommun BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Organisation 1 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Innehåll Organisation 1 Innehåll 2 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 3 Kommunstyrelsens
Läs merBUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN
DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella
Läs merVälkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019
Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019 Ekonomi- och verksamhetsplan 2020-2022 - budgetprocessen med ett ekonomifokus Kommunala integrationsrådet 7 maj 2019 Patrik Persson Controller,
Läs merAvsiktsförklaring för medfinansiering av E20. Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet.
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 Sammanträdesdatum 2013-06-05 Kommunstyrelsen Ks 74 2012-85 Avsiktsförklaring för medfinansiering av E20 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merEkonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Läs merEkonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99
Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar
Läs merInnehållsförteckning 2(75)
Planeringsförutsättningar 2016-2018 2(75) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av kommunstyrelsens beslut 2015-06-03... 3 2. Inledning - God ekonomisk hushållning... 4 3. Planeringsprocessen... 4 4.
Läs merTabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Läs merRiktlinjer för budget och redovisning
Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering
Läs merBudgetförutsättningar för åren 2015 2018
2015-02-19 1 (8) CIRKULÄR 15:7 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Måns Norberg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren 2015 2018 I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos
Läs merHjo kommuns styrsystem innehållande plan för budget och budgetuppföljning, plan för målarbete etc
Hjo kommuns styrsystem innehållande plan för budget och budgetuppföljning, plan för målarbete etc Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad 2013-10-03 av Kommunfullmäktige 56 Senast reviderad - Detta dokument
Läs merStyrdokument för Gnosjö kommun 2016
Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och
Läs merGod ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Läs merBudget 2018 och plan
Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merCirkulärnr: 2000:134 Diarienr: 2000/2876. Anders Jonsson. Datum:
Cirkulärnr: 2000:134 Diarienr: 2000/2876 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Anders Jonsson Finanssektionen Datum: 2000-12-07 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Definitivt
Läs merEkonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10
Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merDANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Läs merVision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Läs merBudget 2015 och plan
Budget 2015 och plan 2016 2018 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2015 2018 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE SKL:s skatteprognosför åren 2014-2018 enligt
Läs merInledning. Falköping, hösten Mia Lindquist, Personalchef
Personalstrategi 2008-2011 Inledning Det goda livet är visionen för Falköpings kommun som har höga ambitioner inför framtiden. Den goda boendemiljön är en konkurrensfördel och det finns stora möjligheter
Läs merEkonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012
Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen
Läs merMånadsrapport mars 2013
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4
Läs merStrategisk plan
Strategisk plan 2018-2020 Budget 2018 Dokumentnamn Strategisk plan 2018-2020 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 1 Fastställd/upprättad 2017-09-18 Senast reviderad 2017-08-20
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE
ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka
Läs merStrategisk inriktning
PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen
Läs merBudgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!
Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH
Läs merPolitikerutbildning. Ekonomi
2019-04-02 Politikerutbildning Ekonomi Agenda Kommunernas ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiska styrprinciper/årshjul Ekonomistyrning som politiker Kommunernas ekonomi - Kommunen/koncernens storlek
Läs merPeriodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Läs merBoxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Läs merCirkulärnr: 1999:24 Diarienr: 1999/0263. Herman Crespin. Datum:
Cirkulärnr: 1999:24 Diarienr: 1999/0263 Handläggare: Sektion/Enhet: Britta Hagberg Herman Crespin Finanssektionen Datum: 1999-02-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merArbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun
Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första
Läs merPlaneringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)
Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska
Läs merPersonalpolitiskt program
1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun
Läs merPersonalpolitiskt program. Motala kommun
Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merFörutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Läs merPersonalpolitiskt Program
Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice
Läs merEkonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15
Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista
Läs merStrategisk plan
Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merCirkulärnr: 1995:164 Diarienr: 1995/2622. Niclas Johansson. Datum:
Cirkulärnr: 1995:164 Diarienr: 1995/2622 Handläggare: Avdsek: Britta Hagberg Niclas Johansson Finans Datum: 1995-09-28 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Rubrik: Budgetförutsättningar för åren 1996
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2 Kf 38/2017 Dnr KS 2016/319 Reglemente för ekonomistyrning, resultatutjämningsreserv och god ekonomisk hushållning Antagen av kommunfullmäktige 20
Läs merBudget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun
Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------
Läs mer1(9) Budget och. Plan
1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merGranskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merMed Tyresöborna i centrum
Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merFolkets Hus, Kungshamn torsdagen den 21 april 2016 kl Protokollet justeras den 25 april, kl på kommunkansliet.
Plats och tid Folkets Hus, Kungshamn torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15-17.25. Beslutande Närvarande ersättare Mats Abrahamsson (M), ordförande Ronald Hagbert (M) Ulla Christensson Ljunglide (M) Nils
Läs merDnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012
Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens
Läs merBudgetramar
Dnr KS-2012-701 Dpl 10 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2012-12-17 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2014-2016 Dnr KS-2012-701
Läs merGranskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Läs merTabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4
Läs merBudget 2019, plan KF
2019, plan 2020-2022 KF 2018-11-26 Innehållsförteckning Inledning... 3 Finansiella nyckeltal... 6 Drift- och investeringsramar... 7 Resultat- och balansbudget... 10 2 Inledning Kommunfullmäktige beslutade
Läs merC 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400
KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal
Läs merEkonomi Nytt. Nr 11/ Dnr SKL 17/ Mona Fridell
Ekonomi Nytt Nr 11/2017 2017-08-17 Dnr SKL 17/ 04140 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs mer1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101
1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merEkonomirapport 2016 efter mars månad
Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Läs merCirkulärnr: 2006:77 Diarienr: 2006/2601 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 2006:77 Diarienr: 2006/2601 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Måns Norberg Ekonomi & Styrning Ekonomisk analys Datum: 2006-11-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merEkonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun
RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut
Läs merHjo kommuns styrsystem innehållande plan för budget och budgetuppföljning, plan för målarbete etc
Hjo kommuns styrsystem innehållande plan för budget och budgetuppföljning, plan för målarbete etc Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad 2013-10-03, 56 av kommunfullmäktige Senast reviderad 105/17 av kommunfullmäktige
Läs merGranskning av delårsrapport 2007-08-31
Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merBudget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
Läs merTjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Läs mer3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats
Läs merEkonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.
Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens
Läs mer1 September
September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Läs merBudget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:
1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merRevidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner
Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens
Läs mer