EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Transkript

1 EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Budget 2011, plan Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden Oförändrad skattesats 21:20 kr/skkr under hela planeringsperioden. År Skattesats 21:20 21:20 21:20 21:20 Invånarantalet i kommunen är beräknade enligt upprättad befolkningsprognos och ligger till grund för skatteprognosen. År Invånarantal Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med Sveriges Kommuner och Landstings prognos. År Skatteunderlag 1,6 % 3,9 % 4,4 % 4,4 % De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträffande löne- och prisökningar. Personalkostnader Löneutveckling Följande antaganden om löneutvecklingen har legat till grund för budgetberäkningen. År Löneutveckling 2,0 % 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 % Budgetanslaget för löneökningar är fr.o.m. år 2011 fördelat till nämndernas budgetramar. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgiften år 2011 är preliminärt 40,48 procent inklusive 1,5 procent som läggs på arbetsgivaravgiften för att finansiera vissa centrala kostnader i kommunen som t.ex. företagshälsovården.

2 I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för budget Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 % Avtalsförsäkringar 0,73 % Kollektivavtalad pension 6,83 % Företagshälsovård etc. 1,5 % Summa 40,48 % Prisutveckling Följande prisutveckling i % har antagits i beräkning av nämndernas ramar Prisutveckling 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 % Strategiska utvecklingsmedel Kommunstyrelsen budgeterar medel för strategisk utveckling enligt nedanstående tabell Strategiska utvecklingsmedel 5,0 5,0 11,7 15,0 15,0 Verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen budgeterar 3,1 per år för kommande verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling 0 3,1 3,1 3,1 Centralt anslag för resursfördelning Under ansvar finansiering budgeteras 5,2 mkr per år för verksamheterna som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen. Avstämning sker under budgetåret då jämförelse görs mellan verkligt utfall och budgeterade värden (antal elever, antal äldre etc). Skillnaden regleras mot detta anslag Centralt anslag 5,2 5,2 5,2 5,2 Ianspråktagande ackumulerat överskott Under ansvar finansiering budgeteras medel för ianspråktagande av nämndernas ackumulerade budgetöverskott. För åren 2011 och 2012 budgeteras 5,0 mkr respektive 3,3 mkr. Under dessa två år är det endast bildningsnämnden som får ianspråkta ackumulerat överskott Anslag för ianspråktagande av ackumulerat överskott 5,0 3,3 5,2 5,3

3 Den samhällsekonomiska utvecklingen Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet minskar också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommunerna respektive landstingen sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. Tabell 1 Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,1 4,5 3,9 3,4 3,4 Arbetade timmar* 2,6 1,4 1,0 0,8 0,8 Arbetslöshet** 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 Timlön 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6 KPI 0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Procent av arbetskraften.

4 Skatteunderlagets utveckling Efter en svag ökning av skatteunderlaget år tilltar ökningstakten de närmaste åren. Men den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt beror till stor del på en lägre löneökningstakt. I reala termer, det vill säga sett till hur mycket mer verksamhet som kommuner och landsting kan finansiera med skattepengar utan att ändra skattesats, växer därför skatteunderlaget ändå avsevärt. Då är ökningstakten i slutet av perioden i paritet med de bästa åren hittills under 2000-talet, rekordåret 2007 undantaget. Nu har en konjunkturåterhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år. Tabell 2 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt ,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 BP11, okt ,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 SKL, sep 2010* ESV, aug 2010* VP10, apr 2010* 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 */ Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i budgetpropositionen för 2011 har intre kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har fastställt uppräkningsfaktorerna för 2010 och 2011 till 1,9 respektive 1,1 i enlighet med budgetpropositionens prognos. Skatteunderlagstillväxten justerad för regeländringar bedöms av regeringen uppgå till 2,6 procent och 2,5 procent 2010 respektive Kommunalekonomisk utjämning, allmänna bidrag SCB har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen 2011.

5 Tabell 3. Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor i riket Totalt enligt VP Tillskott/Indragningar Generellt Regleringar enligt finansieringsprincipen Nya skollagen Nationella prov åk 6 o Anhörigstöd Betyg från åk Övriga regleringar Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark o Sverige Högre krav nya gymnasieskolan Justering skatteväxling Sörmland Ökad undervisningstid Totalt Tabell 4. Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare Totalt enligt VP Tillskott/Indragningar Generellt 223 Regleringar enligt finansieringsprincipen Nya skollagen Nationella prov åk 6 och Anhörigstöd Betyg från åk Övriga regleringar Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark och Sverige Högre krav nya gymnasieskolan Justering skatteväxling Sörmland Ökad undervisningstid Totalt

6 Tillskott och indragningar Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs tillfälligt miljoner kronor under 2011 som ett obundet tillskott. Sedan tidigare budgetproposition höjs nivån 2011 med 3,5 miljarder för att sedan ligga fast Regleringar enligt finansieringsprincipen Beslut om den nya skollagen föranleder ökade kostnader för kommunerna. Detta har delvis kompenserats i tidigare budgetproposition. Nu tillförs kommunerna ett ytterligare anslag på 8 miljoner kronor för 2011, 13 miljoner för 2012 och 10 miljoner för 2013 och framåt. Anslaget kommer även att ökas med 40 miljoner från 2011 för att finansiera införandet av nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 9. Regeringen har för avsikt att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och särskolan. För halvårseffekten av detta förslag kompenseras kommunerna med 59 miljoner för 2012 och 118 miljoner för helårseffekten Anslaget ökas också från 2013 med 250 miljoner för en utökning av den garanterade undervisningstiden i matematik med en timme per vecka i tre årskurser som får helårseffekt år 2014 med 500 miljoner. Från 2011 tillförs anslaget 300 miljoner kronor för kommunernas ansvar för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade. Övriga regleringar Regeringen har tidigare gjort bedömningen att förslagen kring högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan skulle leda till en effektivisering. Nu föreslås att 220 miljoner kronor 2013 och ytterligare 465 miljoner 2014 dras in från anslaget utöver de 675 miljoner som redan dragits in från 2012 och framåt. Helårseffekten beräknas uppnås år 2015 och en ytterligare indragning sker, då med 570 miljoner. Regeringen har för avsikt att noga följa kostnadsutvecklingen för skolhuvudmännen. I indragningen ingår också 80 miljoner för nedlagt IV-program åren Övriga regleringar som föreslås av regeringen i budgetpropositionen avser beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Som tidigare har aviserats föreslår regeringen en fortsatt sänkning av skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag motsvarande drygt 4,9 miljarder kronors effekt på kommunernas skatteintäkter. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 5. Tabell över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (mkr) Skatteintäkter 525,8 548,5 572,6 597,8 Preliminär slutavräkning 2,2 Inkomstutjämningsbidrag 147,2 147,1 147,5 148,6 Kostnadsutjämning -17,6-18,0-18,4-18,7 Regleringsavgift 16,0 7,8 4,1-0,3 Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning 3,7 3,7 3,6 3,6 Fastighetsavgift 24,8 24,8 24,8 24,8 Summa intäkter 702,1 713,9 734,2 755,8 Förändring, % 1,7 2,8 2,9

7 Specificering av vissa statsbidrag Tabell 6. Specificering av vissa statsbidrag, och kr per invånare Tillfälligt konjunkturstöd vårpropositionen Tillskott kommunalekonomisk utjämning M vårproposition kr Tillfälligt konjunkturstöd M budgetpropositionen kr Tillskott kommunalekonomisk utjämning budgetpropositionen Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Äldreomsorg anhörigstöd Utvidgad fastighetsavgift Utjämningsbelopp (netto) enl. avtal mellan Danmark och Sverige Undervisning asylsökandes barn 50 5 Rektorsutbildning HPV-vaccin Ändring skuldsaneringslagen Reglering tillskott LSS (tillfälligt -15 införandebidrag) Nya skollagen Effektiviseringar nya gymnasieskolan Förlängning nationellt jämförelseprojekt -2 Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring m.m. har resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget upprättats för perioden. Som grund för beräkningarna har bokslut 2009 och budget 2010 använts. Nämndernas budget har justerats med den centrala resursfördelningen som grundar sig på demografiska förändringar och á-priser. Nämndernas nettobudgetar har också justerats med ett effektiviseringskrav enligt följande:

8 Bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 % Socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 % Övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 % Nämndernas kostnader och intäkter år 2011 har räknats upp med den beräknade inflationen på 1,6 procent. Anslag för löneökningar ingår fr.o.m. år 2011 i nämndernas budgetramar. Löneökningen beräknas till 2 procent år 2010 och 1,5 procent år Central resursfördelning Nämndernas ramar har justerats utifrån den centrala resursberäkningen. Bildningsnämnden Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCB-statistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c. Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen har räknats ned med 10 procent. Socialnämnden Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF). Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare i kommunen över 65 år. Á-priserna är indelade i femårsintervaller (65 69 år, e.t.c.) och uppdelat mellan män och kvinnor. Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 10 procent. Inom OF grundar sig resurstilldelningen på beräkningen av LSS-kostnader i kostnadsutjämningssystemet. I ett första steg beräknas en kostnad per kommun som utgår från antalet verkställda beslut om LSS-insatser per insatstyp multiplicerad med en nationell genomsnittskostnad per insats. Beräkningen av den grundläggande standardkostnaden baseras på uppgifter om: antalet insatser av olika slag enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. antalet LASS beslut enligt Försäkringskassans statistik. riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget samt kommunens ersättning till Försäkringskassan enligt lagen om assistenterättning. Produkterna summeras och till erhållna summan adderas kommunens ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna enligt LASS. I steg 2 multipliceras denna kostnad med ett personalkostnadsindex. PK-IX mäter omsorgsbehovet hos de personer som har insatser enligt LSS. Verksamheter som regleras av SOL inom Omsorgen kring personer med funktionsnedsättning är: - Ledsagning - Kontaktpersoner

9 - Dagverksamhet - Hemtjänst - Boende Dessa verksamheter beräknas enligt samma system som LSS, d.v.s. med á-priser som finns i kostnadsutjämningssystemet för LSS multiplicerat med antalet insatser. Sammanställning av driftbudget per nämnd (netto) Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen/f.d. Tsn Räddningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget: Sammanställning av investeringsbudget per nämnd (netto) Tkr i löpande pris Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen/f.d. Tsn Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget: */ */ varav ombudgetering från år ,8. Sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2010 Belopp i 2011 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer Effektivitetskrav Ramjustering

10 Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Effektivitetskrav Strategiska utvecklingsanslag Tillfällig ramökning för kostnader i samband med utredningar Kostnader politisk organisation Verksamhetsutveckling Summa kommunstyrelsen Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg Ramjustering Summa gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg KS/f.d tekniska servicenämnden Effektivitetskrav Ramökning KS/f.d tekniska servicenämnden Miljö- och byggnadsnämnden Effektivitetskrav Bostadsanpassningsbidrag Ramökning Summa miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Effektiviseringar nya gymnasieskolan Nya skollagen Införande av betyg årskurs Ökad undervisningstid i matematik Allmän förskola 3-åringar Fler nationella prov Central resursfördelning Tillfällig ramökning Undervisning till asylsökande barn Summa bildningsnämnden Socialnämnden Tillfällig ramökning Central resursfördelning äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Effektivitetskrav Äldreomsorg anhörigstöd

11 Summa socialnämnden Summa förändring totalt Budgetförutsättningar Inflation 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 % Löneutveckling 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 % Effektivitetskrav bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 % Effektivitetskrav socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 % Effektivitetskrav övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 % Skatteunderlaget 1,6 % 3,9 % 4,4% 4,4 % Centralt anslag central resursfördelning, mkr 5,2 5,2 5,2 5,2 Central resursfördelning socialnämnden, á-priser jämfört med kostnadsutjämningssystemet Central resursfördelning bildningsnämnden, á-priser jämfört med räkenskapssammandraget - 8 % -8 % -9 % - 8 % -8 % -8 % - 9 % - 8 %