MINNESANTECKNINGAR 1 av 7 Sammanträdesdatum Bo Ahrén professor, dekanus ordförande. Vårdvetenskapliga studentkåren

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 av Fakultetsstyrelsen Närvarande Lärarrepresentanter Anita Sjölander, vicedekanus Björn Dahlbäck Bo Ahrén, dekanus ordförande Dick Heinegård Edward Högestätt Karin Kidd-Ljunggren docent, universitetslektor Susanne Iwarsson, prodekanus Allmänrepresentanter Bengt Holgersson Cristina Glad Studeranderepresentanter Jimmie Kristensson Johan Lööf Sofia Glimvall Övriga med närvaro- och yttranderätt Verksamhetsföreträdare Bengt Jeppsson Ingemar Carlstedt fd landshövding vice VD Medicinska doktorandrådet Medicinska föreningen Vårdvetenskapliga studentkåren, vicedekanus, vicedekanus Företrädare för Region Skåne samt sjukhusen i Lund och Malmö Karl Obrant forskningschef Ingvar Wiberg forskningsdirektör Företrädare för de anställda Barbro Palmqvist Karin Everlund Jaro Ankerst Företrädare för Future Faculty Aftab Jasir Kanslirepresentanter Ingrid Dahlberg Johanna Sandahl Mattias Brattström Monica Vikingsson Förhinder Carl-David Agardh Tomas Björklund laboratorieingenjör assistent universitetslektor med dr sekreterare informationschef kanslichef sekreterare Medicinska doktorandrådet

2 MINNESANTECKNINGAR 2 av Fakultetsstyrelsen Minnesanteckningar vid Medicinska fakultetsstyrelsens strategidag om Forskningens inriktning Nobelpristagares forskningsmiljö Ola Thuvfesson, Inst för service management Ola Thuvfesson beskriver vilka miljöer som har varit viktiga för nobelpristagare från Det finns vissa gemensamma faktorer: Barndomsmiljö geografiskt, föräldrar, etniska miljöer Utbildning skolor, inspirerande lärare Händelser krig, diskriminering Rörlighet söka sig dit där utrustning och möjligheter finns, vara nära de stora Framtida utveckling inom experimentell forskning Dick Heinegård Vilka långsiktiga mål skall forskningen ha? Förbättringar i sjukvård eller forskarstyrd verksamhet utan medicinska inblickar Faktorer att beakta inför framtida utveckling En mycket åldrande befolkning i hela västvärlden Kvantitativa krav på omvårdnad och vård Öka vårdkapacitet utan att försämra kvalitet Landvinningar inom läkemedelssidan Sjukdomspanaoramat i utvecklingsländer För samhället mest kostsamma sjukdomar Mentala sjukdomar: ~41 miljader kr år 1991 Kärlsjukdomar: ~15 miljader kr år 1991 Cancersjukdomar: ~15 miljader år 1991 Diabetes Rörelseorganens sjukdomar: ~61 miljader år 1991 Infektionssjukdomar Sekvenser av händelser i sjukdomsutveckling Molekylära händelser, cell- och vävnadsförändringar, organförändringar och organsystemförändringar ger alla symptom som ger förändrat ADL Team-bildning Detta kan lösas genom en kombination av forskare med klinisk resp basal/biologisk kompetens. Teknologi Epidemiologi, registerhantering, statistik, Genetik och screening, Histologi på ljusmikroskopisk nivå, Molekylärbiologi inkl transgen teknologi, Biomekanik, Integrativ fysiologi, Morfologi på ultrastrukturell nivå, Proteinkemi, Systembiologi Systemstudier nivå 1 Biomekanik, Cellbiologi, försvarssystem, Matrixbiologi Systemstudier nivå 2 Vävnadsbiologi, organbiologi, sjukdomars biologi

3 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 3 av 7 Forskningsanknytning Lärare ska vara aktiva i forskningsfronten Framtida utveckling inom klinisk forskning Karin Kidd-Ljunggren Ett långsiktigt mål med medicinsk forskning inom en medicinsk fakultet är att: Genom nydanande, högkvalitativ verksamhet förbättra möjligheterna för intervention och behandling för olika sjukdomsgrupper så att behovet av vårdens insatser minskar och effektiva behandlingar som motverkar patientlidande etableras Styrning och prioritering av forskning kan ses ut olika perspektiv Från vårt perspektiv är det medicinsk högkvalitativ forskning (experimentell och klinisk) som bör prioriteras i första hand, följt av de behov som hälso- och sjukvården uttrycker Styrning och prioritering av forskning 1. Högkvalitativ grundforskning 2. Hälso- och sjukvårdens behov 3. Ekonomisk stabilitet 4. Samhällsekonomisk tillväxt Vad är realiteten för en kliniskt verksam medicinsk forskare? Utbildning, utbildningstid, kompetenser/excellenser, mentalt tröttande, oupphörligt beslutsfattande Klinisk verksam medicinsk forskare Vardag, karriärgång, motivation Genderaspekt Kvinnor har sämre utdelning på anslagsansökningar Könsfördelning blivande läkare Vad är skillnaden mellan ett universitetssjukhus och ett landsortssjukhus? Vid universitetssjukhus är forskning del av meritering, forskning underlättas, forskning premieras och tredje uppgiften betonas bl a södra sjukvårdsregionen Verksamhetschefernas roll Förstå, stimulera och premiera forskning Kliniskt verksam forskare För den kliniskt verksamma forskaren kommer det alltid att föreligga en potentiell konflikt mellan att hjälpa patienten i sjuksängen eller i väntrummet och den mer långsiktiga forskningen. Organisationen måste identifiera och ta hänsyn till detta problem genom att bl a förstärka vikten av forskningen. Det måste vara lätt att forska! Grundläggande fakta: Medicinsk, kliniskt inriktad forskning är viktig både för tillämpning och för att identifiera frågeställningar. Medicinsk, kliniskt patientnära forskning är viktig både för tillämpning och för att identifiera frågeställningar. Arbetssituationen för forskande, kliniskt verksamma läkare har förändrats (till det sämre) de senaste 10 åren. Nyrekrytering av medicinare till forskning har minskat. Kunskaps-, inkl teknikutveckling har accelererat med följden att mycket mer tid erfordras för att upprätthålla kvaliteten. Konsekvenser? Kliniker som måste spänna över för mycket Viktigaste åtgärderna inom en 10-årsperiod:

4 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 4 av 7 1. Tillsätta er inom varje kliniskt ämne samtidigt med en experimentell inom samma ämne. 2. Verksamhetscheferna bör vara aktiva medicinska forskare. Fripreparera forskningstid. Premiera forskning. Gör forskning till ett reellt avsvar vid universitetssjukhusen. Utreda och åtgärda gendersskillnaderna inom fakulteten. Forskningsbehov utifrån ett GU-perspektiv Cecilia Lundberg Vilken typ av kompetens har vi behov av på den grundläggande nivån? Olika typer beroende på uppgift Den operative läraren Mycket studentkontakt, tutor, lab-ledare Adekvat pedagogisk kompetens Hög ämneskompetens Finns hos: Docenter, seniora doktorander, forskarassistenter, lektorer, adjunkter m fl Lärare med ledningsuppdrag eller liknande Hög pedagogisk kompetens och erfarenhet Stor, djup och specifik ämneskompetens Bakjourskompetens Förmåga att leda och utveckla undervisningen genom strategisk framsynthet. Spjutspetskompetens som finns hos lektorer/er med livaktigt, konkurrenskraftig forskning. Läkarprogrammet Termin 1-3 på EMV Lärarförlust under 5 föregående och 5 kommande år Kursansvariga på termin 1-3, ordförande fas 1, programdirektör gjorde konsekvensanalys Akut brist inom Humanbiologisk integrativ fysiologi och morfologi Närstående brist även inom andra områden. Bör göras klart redan i utlysningen vilken nivå på GU kompetens som efterfrågas Framtida utveckling inom hälso- och vårdvetenskap Susanne Iwarsson 10 års resa mot integration Professorer & docenter, april er, 8 docenter Möjligheter Stark forskning, god extern finansiering, bred metodarsenal, hög andel kvinnliga er, Sveriges bästa fakultet avseende grundutbildning (HSV 2007), hög kvalitet i forskarutbildning. Utmaningar Få seniora forskare, stort undervisningsbeting, svag forskningsanknytning, svag fakultetsfinansiering, beroende av extern finansiering, integration med övriga fakulteten, svag klinisk integration, få personer med ledarskapskompetens, attityder, paradigmskifte & identitetskris

5 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 5 av 7 Starka forskningsmiljöer Vårdalinstitutet, Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE), Centre for Evidence Based Psychosocial Interventions (CEPI) Strategisk planering Integration avseende fakultetsfinansiering av lärarbefattningar, Integration avseende utlysningar och tillsättningar av lärarbefattningar, rekrytering av unga forskare, kombinationstjänster, kontinuerlig revidering av dokument för att spegla hela fakultetens bredd, attitydspåverkan Framtiden Translationell forskning, ALF-systemet, forskningen lämnar det deskriptiva stadiet, interventionsstudier dominerar, visa vägen mot integration och implementering, hög samhällsrelevant ger stark extern finansiering, fakulteten fungerar som en balanserad helhet Infrastrukturellt stöd för forskning Ingemar Carlstedt Partners andra fakulteter, Två universitetssjukhus Øresund universitet Øresund Science Region Fakultetens plattformsorganisation Dekanus/prodekanus, plattformschef IT- och biblioteksfaciliteter Bibliotek finns vid USiL, CRC och VVH Djurfaciliteter Finns vid BMC och CRC Behov? Gör vi rätt saker? Omics plattform, Elektronmikroskopi, Bioimaging LUBIC (Lund University Bioimaging Centre), Biobank Planerade nationella/europeiska resurser Bioinformatics and Biobanking, Clinical Research, MICE, Samarbete med Öresundsregionen Frågor Vem har ansvaret? Grupparbete Grupp 1 Grupp 2 Cristina Glad Bengt Holgersson Barbro Palmqvist Anita Sjölander Ingvar Wiberg Bengt Jeppsson Johan Lööf Dick Heinegård Karin Kidd Ljunggren Johanna Sandahl Karl Obrant Aftab Jasir Susanne Iwarsson Edward Högestätt Björn Dahlbäck Ingemar Carlstedt Jaro Ankerst Mattias Brattström Sofia Glimvall Frågor som diskuterades: 1. Vilken inriktning på forskningen har fakulteten om år; hur når fakulteten dit?

6 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 6 av 7 2. Vilken struktur på forskningsmiljöer är lämplig under den kommande 5- årsperioden? 3. Vilken infrastruktur kan etableras för att stödja utvecklingen av forskningen? Redovisning från Grupp 1 Fråga 1 och 2 Vi vet inte fullt ut kommande frågeställningar. De kan ändras snabbt, t ex genom ändrat klimat och dess följder. För att möta detta: Se till att vi har baskompetens inom områden som sedan kan användas i olika frågeställningar. Individer skapar miljöer. Vi måste samverka mer preklinik klinik! Hinder idag: Tid, mötesplatser och kulturskillnader Organisationsgränser? Vägar framåt Skapa nätverk och mötesplatser Kan ledarna prefekterna styra/uppmuntra mer? Para kompetenser preklin klinik Ta med detta perspektiv i alla beslut! En institution för hela fakulteten? Fråga 3 Även teknikplattformar kan vara mötesplatser! Det finns visst behov av viss gemensam teknik och kompetens Saknas: Investeringsfond och plan. Bra dialog forskare ledning om vilken infrastruktur som behövs. Forskarnas behov Var man kan se att det kan finnas nya möjligheter som alla forskar inte vet om men som skulle kunna berika forskningen. Prefekten skall arbeta för en ökad integration preklin klin. Vid nya tjänster skall det framgå att man ska stimulera samarbete preklin klin. Det skall finnas naturliga mötesplatser. Redovisning från Grupp 2 Fråga 1 Vårdbehov som finns om år utgångspunkt för forskningsstrategi. Hur detaljerat? Forskarstyrning/behovsstyrning? Preventiv forskning Implementeringsforskning Demens Infektion/vårdhygien

7 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 7 av 7 Det kommer fler infektionssjukdomar, då vi rör på oss mer så kommer de att spridas på ett annat sätt. Antibiotikaresistens skenande ekonomi. Resurser till unga lovande forskare/kliniker Fråga 2 Gamla programområdet lever av egen kraft. Nya programområden max 1-2 år; måhända endast 2-3 åt gången så man får ett roterande schema Forskarstyrt eller inriktningsstyrt? Konkurrensutsatt Avveckling Utvärdera Avvecklingsplan bör finnas för nätverk/programområden med begränsad tidsrymd. Man måste hålla fast vid en aktiv avvecklingsplan. Avvecklingskriterier är viktiga, det saknas beredskap om hur man avvecklar. Forskning som inte är livskraftig i sig själv kommer att dö ut som en naturlig process. ALF-medel är idag 100% konkurrensutsatta. En del kunde gå till verksamhetschefen för utdelning. Det får inte bara vara sjukdomsperspektivet som styr, teoretiskt även basala alternativ. Måste ha en mix i framtiden. Det måste finnas en beredskap för teknik som är på gång. Plattformar bygger på dagens teknik. Måste finnas en bevakning av strategiska frågor. Vid pennan Justeras Ingrid Dahlberg Bo Ahrén