Inbjudan till möte i Utbildningschefsgruppen

Transkript

1 Utbildningschefsgruppen Göteborg 29 januari 2010 Inbjudan till möte i Utbildningschefsgruppen Tid: Fredag 5 februari 2010, kl Plats: Burgårdens Konferens, Skånegatan, Lokal Carmen OBS! ÄNDRAD LOKAL OBS! Vägbeskrivning återfinns i mailet. Samling med kaffe från kl Mötet äger rum enligt följande arbetsordning Samling med kaffe Möte Lunch Möte Om Du har förhinder att delta - var vänlig meddela detta till Theresa Carlsson e-post theresa.carlsson@grkom.se senast tisdag 2 februari. Anteckningar och övriga handlingar från Utbildningschefsgruppens möten återfinns på GR Utbildnings hemsida Välkomna! Mona Tolf Ordf Peter Holmström Sekr Theresa Carlsson Sekr

2 Ärendelista: Mötet öppnas Beslut 10 ( ) 1. Överenskommelse betr elever som inte kommer till skolstart till gymnasieskolan i augusti (Handling bifogas) (Raymond Vaske, Susanne Carlström) 2. College (Margaretha Allen) - Ersättning till GR 2010 för arbetet med Teknikcollege (bifogas missiv samt en sammansällning av kvalitetsarbetet för Teknikcollege) - Ersättning till GR 2010 för arbetet med Vårdcollege (bifogas missiv) 3. Till ny ledamot i Framtidsgruppen efter Yvonne Barkstedt, som anmält sitt utträde ur gruppen föreslås Kicki Nordberg (Peter Holmström) Tema Lärande 5 ( ) 4. Vid nästa möte i UC 5 mars deltar Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv, med temat Den orättvisa skolan. => För att förbereda frågor till denna punkt vid mötet 5 mars utses vid mötet 5 februari ett antal personer. Positivia 15 ( ) 5. GR Utbildning (vid UC 5 mars är det Lilla Edet som håller i Positivia) Rapporter 60 ( ) 6. Underlag för gemensam enkätstrategi (Material bifogas) (Bengt Randén, Margrethe Kristensson) Rapport från nätverket Barn i behov av särskilt stöd 2009 (Material bifogas) (Lisa Strandberg-Werlenius, Margrethe Kristensson) 15

3 8. Redovisning av Fri kvot inom GR (Material bifogas) (Ingrid Sigström) UCs ledamöter inbjuds till att närvara vid GRs fri kvot-möten Gymnasievalet inför skolstart 2010 (Susanne Carlström) 15 Paus 15 ( ) Information / Diskussion 105 ( ) 10. Presentation av Att inte följa den förväntade vägen. En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret, rapport från FoU i Väst (Marianne Lundgren) 70 ( ) 11. Ersättning till fristående skolor med anledning av Lika villkor information från diskussion i Gymnasieekonomgruppen (Staffan Hallström) 15 ( ) 12. Möjlighet att studera på någon av de svenska utlandsskolorna (Bifogas material) (Staffan Hallström) 15 ( ) Administrativia 5 ( ) Lunch 55 ( ) Information / Diskussion (forts) 13. Läraravtalet 2010 (Hans Erngren, SDF Tynnered) 30 ( ) 14. Gymnasiefrågor (Peter Holmström, Margaretha Allen) 30 ( ) - Samverkansavtal för gymnasieskolan - Gy 2011 (bifogas Ögonblicksbild Gy 2011, December 2009) samt implementering - Första april-processen - Samverkansavtal för gymnasiesärskolan - Naturbruksavtalet lägesbeskrivning 15. Arbetet med vuxenutbildning GR och VästKraft (Kenneth Ardehed, Catarina Lindfors) 10 ( )

4 Ventilen 20 ( ) Mötet avslutas 14.30

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Överenskommelse betr elever som inte kommer till skolstart i gymnasieskolan augusti 2010 Elever som är intagna på skolor inom GR dyker inte alltid upp vid skolstarten. Detta kan bero på att de har blivit intagna på en utbildning någon annanstans i landet och inte tackat nej till sin plats inom GR. För de skolor som berörs kan det innebära stora ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. GR-elever Många GR-elever har sökt utbildning både inom GR och utanför. Elevens utbildningsval är lätta att kontrollera i Indra. Däremot finns inga uppgifter huruvida eleven tagits in på annan ort. Eleven behöver heller inte tacka JA till erbjuden utbildning inom GR, däremot ska de ha tackat NEJ om de inte har för avsikt att påbörja erbjuden utbildning inom GR. Om eleven inte svarar på intagningsbeskedet vet vi inte säkert var eleven dyker upp vid skolstart. Det vore därför rimligt att kommunernas studievägledare under sommaren kontaktade de elever i kommunen som har sökt utbildning utanför GR men inte avstått erbjuden plats inom GR. Detta för att få veta om eleven är intagen på annan ort och om eleven i så fall har för avsikt att påbörja den utbildningen. De elever som inte har för avsikt att påbörja erbjuden utbildning inom GR markeras med Avstår i Indra och gymnasieintagningen på GR erbjuder då platsen till elev på tur i reservkön.

6 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Elever från övriga landet Elever från övriga landet som sökt utbildning inom GR ska på sitt intagningsbesked tacka ja eller nej till utbildning vid definitivintagningen. Intagna till utbildning inom GR som inte svarat stryks aldrig från utbildningsplatsen, Gymnasieintagningen skickar istället en påminnelse till eleven i början av augusti med uppmaningen att svara inom någon vecka. Elever som eventuellt inte svarar på påminnelsen kontaktas då per telefon. Platser som avstås erbjuds elever som står på tur i reservkön. Gymnasieintagningen sköter ovanstående och skapar arbetsrutiner för uppgiften. Anledningen till att eleven inte stryks utan först bli personligen kontaktad är att SKLs Handledning för intagningsarbete inte förordar ett sådant förfarande med tanke på att många av eleverna ännu inte fyllt 16 år. Förslag 1. Förslag till åtgärder 2010 för att hantera elever boende inom Göteborgsregionen som sökt utbildning både inom och utanför regionen Åtgärd - Av kommunen utsedd studievägledare kontaktar aktuella elever och hör efter om de ska studera på annan ort eller på utbildningsvalet inom GR. - Studievägledaren bockar av de elever som ska studera på annan ort från GRalternativet i Indra - både från platser eleverna är intagna på och reservplacerade på. Tidpunkt Arbetet bör påbörjas senast 4 augusti då reservintagningen startar. Ansvarig Hanteras av kommunerna. 2. Förslag till åtgärder för att hantera elever från övriga landet som är intagna eller som är reserver på utbildningar inom Göteborgsregionen Åtgärd - De elever som inte aktivt tackat ja till erbjudna platser eller reservplatser får en påminnelse från Gymnasieintagningen och eleverna har en vecka på sig att svara. Elever som inte svarar kontaktas via telefon. Tidpunkt I början av augusti.

7 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Ansvarig Hanteras av GRs gymnasieintagning. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att ovanstående rutiner används för att minska antalet uteblivna elever vid upprop i augusti Göteborg januari 2010 Börje Rådesjö /Susanne Carlström

8 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen 5 februari 2010 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Kostnadsfördelning för regionalt arbete med Teknikcollege inom Göteborgsregionen 2010 Göteborgsregionen har av Industrikommittén erhållit status som Teknikcollegeregion under en period av 3 år. Lokala ansökningar godkänns allt eftersom kommunala och fristående skolor/anordnare (gymnasieskola, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning) når upp till kvalitetskraven i de nationella kriterierna och i den regionala ansökan. Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell. Övriga parter finansierar egen insats. För att stödja processen kring GRs regionala Teknikcollegearbete föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera insatserna för 2010 med kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet förväntas medfinansiera med kronor per ansökande enhet. Kostnadsfördelning av verksamheten 2009 bifogas. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att fördela kostnaden för GRs insatser för arbetet med Teknikcollege, 200 tkr för 2010, på kommunerna enligt tidigare använd modell, vilken bygger på kommunernas antal invånare vid föregående årsskifte (kostnaden för 2010 fördelas enligt folkmängden ). Göteborg 19 januari 2010 Börje Rådesjö /Margaretha Allen

9 Kostnadsfördelning av arbetet med Teknikcollege 2009 Kommun Invånare Betalt 2009 Antal Andel ALE ,01% ALINGSÅS ,10% GÖTEBORG ,17% HÄRRYDA ,69% KUNGSBACKA ,01% KUNGÄLV ,44% LERUM ,20% LILLA EDET ,41% MÖLNDAL ,61% PARTILLE ,73% STENUNGSUND ,60% TJÖRN ,65% ÖCKERÖ ,35% Summa ,00% Kostnad att fördela

10 Arbetsmaterial ARBETSMATERIAL Teknikcollege Göteborgsregionen Sammanställning av kvalitetssäkringsarbetet

11 Arbetsmaterial

12 Arbetsmaterial Innehållsförteckning Inledning...3 Regionalt perspektiv 3 Vilka samarbeten har inletts mellan olika aktörer med anledning av teknikcollegecertifieringen under 2009? Infrastruktur för utbildning...4 Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad? Tydlig profil.8 Utmaningar under året. Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad. Samverkan med arbetsliv..9 Vilka företag är involverade i de lokala teknikcollegeråden? Är näringslivet i majoritet? Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta? Antal genomförda handledarutbildningar. Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare? Kvalitetssäkring...11 Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat) Kreativ miljö.12 Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler. Ev. resultat från undersökning om jämställdhet. Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet. Andel UF Företag. Maskiner och utrustning.14 Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur? Sammanhållna arbetsdagar..14 Vilka flexibla former för lärande erbjuds? Lagarbete..15 Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet. Lärande i arbete...15 Antal genomförda handledarutbildningar under året, samt antalet deltagare. Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU. Andel elever) på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? Har validering av kompetens erbjudits/genomförts? 2

13 Arbetsmaterial Inledning Detta är ett arbetsmaterial som kommer att kompletteras med information bl.a. ifrån GR, BRG, If Metall och Teknikföretagen under februari månad Det regionala rådet har till uppgift att kvalitetssäkra de lokala Teknikcollegen i regionen. Man har valt att göra följande nedslag under de 10 kvalitetskriterierna för att uppnå ett jämförbart resultat från år till år och säkerställa att man arbetar med de utvecklingsområden man angivit i ansökan och kompletteringarna. Under de tre år regionens Teknikcollegecertifiering gäller har man till uppgift att arbeta för att uppnå de visioner och mål man fått granskade och godkända av Industrikommitténs granskningskommitté. Frågorna åtföljs av ett A, B eller A/B och besvaras således antingen regionalt av projektledare och AU (A) eller av utbildningsanordnarna själva (B). Följande utbildningsanordnare är Teknikcollegecertifierade i dagsläget och svaren under respektive fråga som direkt berör resultat från utbildningsanordnarna kommer svaren att redovisas i följande ordning. GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning UCT Tjörn (FFG) Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Regionalt perspektiv Samarbete som har inletts under 2009 mellan olika aktörer med anledning av Teknikcollegecertifieringen. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College VUF- ABF- GTG och Volvopersonvagnar kompetenslyft för varslade medarbetare. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Fler kontakter med gymnasierna i Stenungsund, Kungälv, Lindholmen och Kungsbacka. Arbetsförmedlingen och ESF-rådet, utbildning av 24 kvinnor under 54 veckor. UCT Tjörn (FFG) Under 2009 har samarbete inletts mellan utbildningsanordnarna inom Norra Noden (Mimers Hus Väst, Nösnäsgymnasiet och UCT) gällande gemensam handledarutbildning inom TC samt gemensamt kompetensutvecklingsprogram. Tillsammans har vi planerat en handledarutbildning inom TC som kommer att genomföras under vt-10. Omfattningen är totalt 2 dagar med start i slutet av januari Inom gruppen för TC kompetensutvecklingsprogram har planering kring samarbete påbörjats. Samarbete har även inletts med TCGR-råd. Gentemot det lokala näringslivet har vi sedan tidigare upparbetade kontakter inom industribranschen. Vi har påbörjat samarbete med Business Region Gothenburg och Teknikcollege Lysekil angående framtida petrokemiskt kompetenscenter. Vi är anordnare av T-konventet i Sverige i mars 2010 Vi har startat kontakter med Robert Onsander, som är en viktig person i petrokemiklustret i Västsverige och också en viktig spelare när det gäller Business Region Gothenburg 3

14 Arbetsmaterial Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Lokalt Teknikcollegeråd i Kungälv Handledarutbildning Teknikcollegerådets arbete under året. A Rådet har träffats fem gånger under 2009 och representanter från rådet, som utgjort en arbetsgrupp, har arrangerat ett nationellt nätverksmöte för integration av vuxenutbildning i Teknikcollege. Organisationsmodellens funktionalitet. A I det regionala rådet sitter det två representanter från respektive lokalt råd, en avnämare och en utbildningsanordnare. GR, If Metall, Teknikföretagen och BRG har representanter med i rådet och ordföranden kommer från näringslivet, enligt riksföreningens kriterier. Det sitter dessutom representanter för utbildningsanordnare som är på gång med ansökningar med i det regionala rådet för erfarenhetsutbyte och introduktion i arbetssättet. Synpunkter på att rådet känns tungrott har förts fram och eventuellt bör man överväga att mötas i andra konstellationer mellan rådsmötena för att fokusera på specifika frågor. Infrastruktur för utbildning Antal sökande till TE, IP och vuxenutbildning. A Se bilaga ( Jämförelse söktryck 08 och 09 ) för jämförelse antal sökande ht 2008 och ht GTC Göteborgs Tekniska College o Underhåll och Driftsäkerhetsutveckling o Produktionsutveckling o Ledare i industriell verksamhet Uppgifter är på ingång. Andel gymnasieelever som kommer in på sitt förstahandsval. A Här redovisas uppgift på hur många behöriga som sökt i förstahand i slutintagningen och hur många som antagits totalt. Se även bifogad sammanställning ( Statistik intagning sammanställning ) för mer information. GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium o Specialutformat industritekniskt högskoleinriktning 1:a hand 66 Intagna 64 o Specialutformat industritekniskt operativ inriktning 1:a hand 12 Intagna 20 SKF Tekniska Gymnasium o Specialutformatprogram inriktning industri, el och natur 1:a hand 34 Intagna 26 UCT Tjörn o FFG Industriprogrammet 1:a hand 5 Intagna 3 o Industriprogrammet 1:a hand 19 Intagna 16 o Teknikprogrammet 1:a hand 45 Intagna 46 o TUNA 1:a hand 18 Intagna 18 o Datorteknik 1:a hand 20 Intagna 24 Mimers Hus Gymnasium i Kungälv o Kungälvs Tekniska program 1:a hand 16 Intagna 18 o Teknikprogrammet 1:a hand 50 Intagna 53 4

15 Arbetsmaterial Betygssnitt per program. A (slutintag) Se även bifogad fil ( Intagningspoäng och medelvärde ) för information om preliminärintag och definitivintagning. GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium o Specialutformat industritekniskt högskoleinriktning 249 o Specialutformat industritekniskt operativ inriktning 197 SKF Tekniska Gymnasium o Specialutformat program inriktning industri, el och natur 263 UCT Tjörn o FFG Industriprogrammet 223 o Industriprogrammet 179 o Teknikprogrammet 236 o TUNA 248 o Datorteknik 175 Mimers Hus Gymnasium i Kungälv o Kungälvs Tekniska program 212 o Teknikprogrammet 231 Antal certifierade skolor/utbildare vid årets start fördelat på gy, vux, KY och uppdragsutbildning. A Gymnasieskolor 2st GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium SKF Tekniska Gymnasium Vuxenutbildning 1st GTC Göteborgs Tekniska College KY 1st GTC Göteborgs Tekniska College Uppdragsutbildning 2st GTC Göteborgs Tekniska College SKF Kompetensutbildning Antal nycertifierade skolor/utbildare under året. A Gymnasieskolor 3st UCT Tjörn Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Vuxenutbildning 2st Mimers Hus Gymnasium i Kungälv 5

16 Arbetsmaterial KY 1st Antal skolor/utbildningar som förbereder ansökan. A 5st YTC Lindholmen KY-akademien Polhemsgymnasiet Lernia Elof Lindälvsgymnasiet Alingsås Antal deltagande kommuner (certifierade och ännu ej certifierade). A Regionen består av 13 kommuner som alla samverkar inom Teknikcollege, fyra av dessa har certifierade lokala colleges och ytterligare två har för avsikt att påbörja arbetet med ansökan. Vilka kommuner? A Kommuner med certifierade lokala Teknikcollege: o Göteborg o Stenungsund o Kungälv o Tjörn Kommun på gång med lokal ansökan: o Göteborg o Kungsbacka o Alingsås Övriga kommuner: o Ale o Alingsås o Härryda o Lerum o Lilla Edet o Mölndal o Partille o Öckerö Vilka huvudmän? A Certifierade: o SKF o AB Volvo och Volvo Cars o Göteborgs stad o Kungälvs kommun o Stenungsunds kommun o Tjörns kommun På gång med lokal ansökan o Lernia 6

17 Arbetsmaterial Antal tillkommande regionalt sökbara gymnasieutbildningar inom TE och IP (som certifierats under året). Vilka? A Stenungsund: TUNA, Teknikprogrammet, Industriprogrammet, Datorteknikprogrammet Kungälv: KTP Tjörn: FFG Industriprogrammet Antal tillkommande regionalt sökbara utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning. Vilka? A I Göteborgsregionen erbjuds från och med 2009 gemensamma yrkesvuxutbildningar, dessa är sökbara för alla regionens invånare. Några av utbildningarna är förlagda hos Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare, t.ex. GTC. Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Inga nya godkända. Befintliga tre rullar på. Ansökning inlämnad om ny Logistikutbildning i form av YH utbildning. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Logistik tillsammans med GTC Ledare tillsammans med GTC UCT Tjörn (FFG) Inom Tjörn erbjuds i nuläget inga KY-utbildningar. Vi fasar just nu ut KY utbildningen. Innevarande läsår har vi enbart år 2 elever på KY utbildningen. Läsåret 2010/2011 planeras start av Yrkeshögskola i Stenungsund med en processoperatörsutbildning. Om så blir fallet kommer denna utbildning att inkluderas i TC. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Inga Antal utbildningar som omfattas av regional garanti inom sektorn. Vilka? A Än så länge finns ingen utbildning som omfattas av regional garanti, men det kan komma. Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Kompetenslyftet för varslade Volvo Personvagnar 150 personer heltid under 9 månader. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Arbetsförmedlingen och ESF-rådet, utbildning av 24 kvinnor under 54 veckor; dessa var varslade. UCT Tjörn (FFG) Berörda lärare på industriprogrammet har genomfört handledarutbildningen Lärande på arbetsplats handledarstöd. 7

18 Arbetsmaterial Vi har tagit fram en handledarutbildning, gemensam för de tre ingående kommunerna inom TC Norra Noden. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Handledarutbildning Tydlig profil Utmaningar under året. A/B Det förefaller inte ha varit helt lätt att bemanna respektive råd med engagerade avnämarerepresentanter. I samband med de kraftiga varsel och den nedgång i konjunkturen som skett har samverkansformen Teknikcollege visat sig mycket lämplig. Arbetslivets företrädare har en arena för att diskutera kompetensutveckling i nära samverkan med leverantörerna av utbildning. Göteborgsregionen utmärker sig för en ovanligt stor del vuxenutbildning inom det regionala Teknikcollegerådets verksamhet. GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Minskat intresse för teknikutbildningar bland ungdomar. Förändring av profil/er för att motsvara industrins kompetensbehov och vara attraktiva för ungdomar pågår. Arbete för att få ramavtal med vuxenutbildningsförvaltningar genomfört med bra resultat. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning SKF Kompetenscentrum har tagit emot och komptensutvecklat en stor mängd SKF-are från prod. 174 kurser startades 2009 En ny klass, Kvinnoprojektet ihop med AF och ESF UCT Tjörn (FFG) Tjörns gymnasieskola är en liten skola där Industriprogrammet ligger under det Företagsförlagda gymnasiet (FFG). FFG erbjuder lärlingsutbildning med relativt få elever inom varje program. Inom Industriprogrammet går idag 8 stycken elever där majoriteten har en APU-plats inom det lokala näringslivet. Vi har haft svårt att bilda ett rent branschråd inom industri. Däremot fungerar vårt lärlingsråd, där industribranschen är representerad, som skolans samarbetsråd gentemot näringslivet. Eftersom vi håller lärlingsutbildningar sker specifik branschavstämning i samband med de möten som yrkesläraren har med respektive företag vid ett flertal tillfällen per termin. Fokus för dessa möten ligger på elevens utbildning, kursmål, branschkrav etc. och eleven är delaktig på varje möte och i hela denna process. Ett av målen är att eleven ska få en så verklighetsanknuten utbildning som möjligt. Vi har tre prioriterade kriterier för 2010, antagna av lokala TC - rådet: 1. Skapa lärmiljöer i TC anda 2. Sammanhållna skoldagar skall prioriteras 3. Lagarbete/ämnesintegration Vi har pågående diskussioner med industrin om sponsring av en styr och mätutrustning till TC Stenungsund 8

19 Arbetsmaterial Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Framtagandet av gemensamt kompetensutvecklingsprogram i Norra Noden Start av nätverk för flickor Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College - SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning - UCT Tjörn (FFG) Inga sådana uppföljningar har genomförts. - Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Uppföljning kommer att genomföras under våren 2010 Samverkan med arbetsliv Vilka företag är involverade i de lokala Teknikcollegeråden? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College AB Volvo, Volvo Cars, SKF och Chalmers SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning SKF(lokala rådet) samt kontakter med Swedmaint, Bomek, Daros via Kvinnoprojektet UCT Tjörn (FFG) Se beskrivning ovan. I vårt näringslivs-/lärlingsråd representerar ENP Industrisystem AB industribranschen. Övriga APU-företag där vi har en kontinuerlig planering och avstämning är Swede ship Marine AB, PAB Patric And Brother AB, Tjörns bryggteknik AB, Akzo Nobel, Skärhamns slip och mekaniska verkstad samt SF Marina Wallhamn AB. Borealis, K Svets, IF Metall, Företagarna, BPP, Ineos Vi har dessutom politikerrepresentation i TC rådet samt elev och personalrepresentation Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Nio företag inom plåt- och svets och skärande bearbetning Är näringslivet i majoritet? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Ja SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Ja 9

20 Arbetsmaterial UCT Tjörn (FFG) I vårt lärlingsråd är näringslivet i majoritet. På våra möten ute hos företagen deltar minst en representant från företaget (handledare), eleven samt yrkesläraren från skolan. Näringslivet är i majoritet ordförande är Företagarnas vice ordförande Göran Roos Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Ja Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Alla! SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning SKF samt Swedmaint, Bomek, Daros UCT Tjörn (FFG) Samtliga företag som vi samverkar med är delaktiga i utformningen av elevens utbildning och har medgivit ett långsiktigt åtagande i samband med elevens utbildning. En gemensam utvärdering har ännu inte genomförts. Vi har cirka 500 företag som vi samarbetar med för att klara vår APU verksamhet för våra yrkesförberedande program. Cirka 150 företag behövs för att vi skall kunna genomföra Teknikcollege. Alla yrkesprogram har ett yrkesråd som bl.a. diskuterar upplägg och genomförande av programmen. Företagen har också möjlighet att lämna synpunkter på kursupplägg mm. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Nöjdheten med utbildningen är hög enligt de samtal som förs vid företagsbesök Antal genomförda handledarutbildningar. A/B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College 6 st, även som externa uppdrag. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning - UCT Tjörn (FFG) Handledarutbildningen inom TC startar vt-10. Däremot har vi under 2009 genomfört 2 egna handledarutbildningar inom Tjörns gymnasieskola. Vår utbildning omfattar 4 st halvdagar. För att bli certifierad handledare inom vår modell krävs också att man ansvarat för handledning av en elev i minst ett år. Hittills har 5 deltagare från industribranschen genomfört handledarutbildningen. Handledarutbildningen inom TC bygger på Tjörns handledarutbildning. 10

21 Arbetsmaterial Vi planerar att inom Teknikcollege Norra Noden genomföra en gemensam handledarutbildning under 3 dagar i januari/februari Dessutom har vi genomfört en handledarutbildning inom IP v samt för TUNA i augusti Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Ska starta våren 2010 Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare? A/B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Annonsering i AF, Kontakt med ägarbolag för att anställa övertalig personal. 3 nya medarbetare anställda. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Vi har haft möten med Pedagogiska institutionen för att försöka få fram en adekvat yrkeslärarutbildning; UCT Tjörn (FFG) Vi har inom perioden anställt en ny industrilärare med adekvat bakgrund från industrin. Vi har hittills lyckats med att rekrytera utbildade yrkeslärare. När problem har uppstått, t.ex. vid sjukdom osv., har vi ett kontaktnät i industrin som hjälpt oss med tillfälliga rekryteringar. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Behov har inte funnits, men kommer under våren 2010 Kvalitetssäkring Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat) B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Verksamheten har under året genomgått en certifiering som utbildningsanordnare enligt SAUF (Sveriges auktoriserade utbildnings företag) med godkänt resultat. GY Genom Göteborgs elevenkät index GTG NEI nöjd elev index 75 (medel alla skolor 61) Genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sammanställning visar GTG även i år att vi är en skola att räkna med. Undersökningen redovisar att GTG:s deltagare ligger topp gällande betygsmedelvärde samt hur målmedvetna de är på att fullfölja och avsluta sina gymnasiestudier. GTG gör årligen en uppföljning på de deltagare som tagit studenten sedan skolan startades och likt vanligt är siffrorna glädjande. Undersökningen görs av ScandInfo via en webbaserad enkät och som i år skickades ut till cirka 900 personer. Svarsfrekvensen låg på 56 %. 11

22 Arbetsmaterial Resultat: 97 % anser sig vara nöjda sina gymnasieår på skolan 70 % arbetar eller studerar inom områdena teknik, projekt eller ekonomi 57 % studerar på Chalmers Teknisk Högskola 45 % av dem som studerar känner sig mer förberedda för högskolestudier än sina studiekamrater KY Uppföljning av anställning enligt KY myndighetens krav och genom kurs och utbildnings enkäter. Mkt goda resultat på alla undersökningar. Godkända KY kvalitetsrevisioner. KFY Uppföljning av årets deltagarnöjdhet av genomförda kurser. Resultat: 4,25 (max 5) SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Utvärderingar av genomförda kurser; deltagande i Göteborgsstads elevenkät UCT Tjörn (FFG) Vi har i nuläget inget framtaget mätverktyg för att mäta den lokala kvaliteten. Genom det nära samarbetet med näringslivet samt regelbunden uppföljning av den arbetsplatsförlagda utbildningen får dock yrkesläraren en kontinuerlig avstämning. När det bedöms som relevant för elevens mål kan ibland krävas att eleven byter APU-plats. För att uppnå målen sker även yrkesundervisning i skolan parallellt med elevens APU. Teknikcollegerådet för Norra Noden har som uppdrag att ta fram rutiner för att kvalitetssäkra TC. Vi redovisar årets resultat dels i årsbokslut 2009 (i januari 2010) samt i kvalitetsredovisningen i augusti Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Vi kommer att följa upp de 10 kvalitetskriterierna i vår ansökan efter läsårets slut, med enkäter och intervjuer. Kreativ miljö Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Stora anpassningar genomförda för att möta Yrkesvux fordonsteknik grupper. I övrigt lokaler i toppskick. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Ny robotsal med ny ABB-robot; upprustning av styrteknik och elsalar Iordningställande av ny sal för Kvinnoprojektet UCT Tjörn (FFG) Eftersom den praktiska delen av elevernas utbildning sker ute i näringslivet har vi inom skolan inga anpassade lokaler för industriprogrammet. Eleverna vistas i en kreativ miljö direkt i näringslivet med anpassade lokaler och utrustning. Elevernas utbildning och arbetsinsats sker i skarpt läge vilket också är bidragande till en kreativ miljö. 12

23 Arbetsmaterial IP nyinköp av 3 nya svarvar, Inköp av ny CNC - fleroperationsfräs i augusti 2009 (800 tkr). Inköp av ny mätutrustning. Nya bänkar till teorisal. Laptops 8 st. Bänkar till CNC-utrustning (9st) och 3st verktygsvagnar. Två stycken HAAS simuleringssystem. CNC training (program). Mimers Hus Gymnasium i Kungälv En ombyggnation av ett grupprum/arbetsstation som ligger i anslutning till verkstadslokalerna har gjorts. Ev. resultat från undersökning om jämställdhet. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College - SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning - UCT Tjörn (FFG) Ingen sådan undersökning är gjord. - Mimers Hus Gymnasium i Kungälv - Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Kompetenslyftet för 150 varslade hos Volvo Personvagnar. 9 månaders heltidsstudier genomförda. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Kvinnoprojektet ME- projekt; Manufakturing Exellence; Skolan har skrivit ansökan tillsammans med produktionschefer på SKF. SKF har fått medel UCT Tjörn (FFG) Vår utbildningsmetod innebär en ständig samverkan med arbetslivet. Handledarutbildning Gemensam information om TC till personal och elever på gymnasiet (jan 2010) Mimers Hus Gymnasium i Kungälv - 13

24 Arbetsmaterial Andel UF Företag? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Under 2009 har GTG registrerat 18 UF företag som kommer att ställa ut och tävla vid UF mässan SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Inga UCT Tjörn (FFG) Vi erbjuder UF i årskurs 3. I år har vi 2 elever i åk 3 som går industriprogrammet. Ingen av dem har valt att göra UF. Vi har idag UF företag på Teknikprogrammet och Handels och Administrationsprogrammet, sammanlagt ett 10 tal företag. Vi satsar på entreprenöriellt lärande (HP, BF, SP Ek) Mimers Hus Gymnasium i Kungälv - Maskiner och utrustning Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Verkstads moment genomförs i Lernias och YTC lokaler och med deras lärarresurs. Kemi och Fysik på samma sätt på Polhemsgymnasiet. Nya drivlinor och motorer för undervisning har hämtats från våra ägarbolag. Ny el/energi utrustning har anskaffats för Kompetens Lyftet. Projektet Kexfabriken(samverkan Underhållsföretagen och Svenska Mässan) har lett till flera nya samverkanspartner och en stor mängd ny utrustning. Se för mer information SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Ja, SKF arbetar tillsammans och hyr kurser/lokaler hos GTC (robotteknik) UCT Tjörn (FFG) Nej. Nej Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Nej Sammanhållna arbetsdagar Vilka flexibla former för lärande erbjuds? B 14

25 Arbetsmaterial GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Alla utbildningar sker i långa arbetspass och under heldagar. Utbildningsportalen Its Learning använd som pedagogisk plattform för information, kommunikation och pedagogiskt arbete. Grupparbetsrum, inlämning och redovisning rättning och distansuppgifter finns i denna plattform. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Gymnasieeleverna studerar från till alla skoldagar; Bufferttid för studier erbjuds, Hobbykvällar med tillgång till skolan verkstad erbjuds UCT Tjörn (FFG) Våra elever har APU tre dagar i rad varje vecka under hela utbildningen. Resterande två dagar är de i skolan för yrkesteori, kärnämnen samt vissa valbara kurser. På elevernas APU-dagar följer de i största möjliga mån arbetsplatsens tider. Eftersom elevernas APU sker kontinuerligt över varje läsår får de även erfarenhet av den dynamiska miljö som finns inom branschen beroende av säsong, konjunktur, efterfrågan etc. Start ht Planering pågår under detta läsår. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Redovisas vid den årliga uppföljningen Lagarbete Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Inga relevanta undersökningar genomförda. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Cirka sex projekt genomförs under gymnasietiden. Samtliga utvärderas. Utvärdering sker även i kursen pedagogiskt ledarskap som är nära kopplat till hur man arbetar i projektgrupperna. Även kursen projekt och företagande stärker förmågan att arbeta i grupp. UCT Tjörn (FFG) Inga specifika undersökningar har ännu gjorts. Individuella avstämningar görs mellan yrkeslärare och elev. Vår uppfattning är att eleverna är nöjda med arbetssättet. Skall genomföras under 2010/2011 Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Redovisas vid den årliga uppföljningen Lärande i arbete Antal genomförda handledarutbildningar under året. Antal deltagare. B 15

26 Arbetsmaterial GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College 6 st totalt 80 deltagare. SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Fyra omgångar varav en med nya handledare. Totalt har vi ca 40 handledare vi arbetar med. UCT Tjörn (FFG) 2 genomförda handledarutbildningar varav 5 deltagare kom från industribranschen. TUNA augusti 2009 där ca personer deltog. IP v 46 år 2009, ca personer. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Ska påbörjas våren 2010 Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU. B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College - SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning Alla, dvs. två klasser 52 elever UCT Tjörn (FFG) De 5 elever som går i åk 2 och 3 har genomfört mer än 15 veckors APU. De 3 elever som går i åk 1 har ännu inte hunnit uppnå motsvarande 15 hela veckors APU. År 2 IP, 6 veckor och år 3 IP, 24 v. Båda klasserna är ute på APU 4 dagar per vecka. Tuna hela år 3, enligt schema på arbetsplatsen. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Samtliga elever inom KTP får under utbildningstiden minst 15 veckors APU, 2009/10 finns 74 studerande (18, 20, 16, 20) Andel elever på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College GY Ca: 340 deltagare som alla har haft minst6 veckors APU under året. Åk 1 4x30 deltagare 2 x 4 veckor Åk 2 4 x 30 deltagare 1 x 6 veckor Åk 3 4 x 29 deltagare 1 x 9 veckor KY Ca: 80 deltagare som har haft minst en LIA period på 7 veckor 16

27 Arbetsmaterial KFY uppdrag och YRKESVUX Uppdragsutbildning har ingen APU. Yrkesvuxenutbildningar med obligatorisk APU startar för första gången januari SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning - UCT Tjörn (FFG) Inom Tjörn erbjuds inte Teknikprogrammet. TE år 3 har haft en veckas praktik under året. Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Se ovan Har validering av kompetens erbjudits/genomförts? B GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium/GTC Göteborgs Tekniska College Genomförts på uppdrag av Volvo Buss mot Produktionsteknisk kompetens. Erbjudits och genomförts efter önskemål i inledning av KY utbildning Ht SKF Tekniska Gymnasium/SKF Kompetensutbildning SKF Kompetenscentrum har validerat ca 20 anställda mot CNC. 17 personer har sedan gått kurs.4 personer är därefter certifierade CNC-operatörer. SKF Kompetenscentrum är godkänd teststation för CNC. UCT Tjörn (FFG) Nej. Nej Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Ja, genom samarbete med den kommunala vuxenutbildningen. 17

28 Kvalitetssäkring, statistik intagning GÖTEBORG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök Spec utformat industritekniskt Högskoleinr Spec utformat industritekniskt Operativ inr :a val GÖTEBORG SKF Tekniska Gymnasium 1:a val Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök Spec.utformat program TJÖRN Tjörns Gymnasieskola, UCT 1:a val Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök FFG Industriprogrammet STENUNGSUND Nösnäsgymnasiet Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserv Led pl Intp Frisök Industriprogrammet Teknikprogrammet TUNA Datorteknik :a val KUNGÄLV Mimers Hus-Gymnasium Väst 1:a val Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök Kungälvs Tekniska program Teknikprogrammet

29 Information om slutintagningen GR:s gymnasieintagning gör intagning till 32 kommunala och 41 fristående skolor. Reservintagningen pågick mellan den 7 augusti 4 september. Omval eller ändringar i ansökan har eleven gjort tillsammans med studievägledaren på skolan/kommunen. Reservintagningen avslutades den 4 september. Sökalternativ Totalt antal sökalternativ den 4 september är 443. Sökande via Indranet (ansökan via webben) Antal sökande elever via Indranet är 73,9 %. Indranets ansökan för elev stängdes den 1 februari. Sökande Antalet sökande grundskoleelever är (2008=12 790) och äldresökande (2008= Totalt antal sökande 2009 är (2008=15 414). Omval Antal elever som har förändrat, dvs lagt till eller flyttat om, val i sin ansökan mellan definitivintagningen den 25 juni och slutintagningen den 4 september var 1 949, 12,9 %. Obehöriga sökande grundskoleelever inom GR Antal obehöriga sökande grundskoleelever är Motsvarande siffra vid definitivintagningen var grundskoleelever som var obehöriga i svenska, matematik eller engelska vid definitivintagningen har blivit behöriga under sommaren. Antal platser och ej intagna elever Det finns 759 lediga platser i regionen, 405 på kommunala skolor och 354 på fristående. Det finns 153 behöriga sökande som inte är intagna i regionen utan enbart ligger som reserver på val till nationella och specialutformade program. Flera av dessa är äldresökande som har en plats i årskurs 2 i gymnasieskolan. Grundskoleelever som inte placerats kommer att kontaktas av hemkommunen och erbjudas lediga platser eller individuellt program. Intagna Totalt antal intagna elever till samtliga skolor i regionen är Av dessa är intagna på kommunala skolor och på fristående skolor. 80 % är intagna på sitt förstahandsval (83,4 % 2008). Om man enbart ser till sökt utbildning så har 84,1 % tagits in på sitt förstahandsval av utbildning, men på en annan skola (86,9 % 2007). Fördelning av intagna i regionen Andel elever intagna i sin hemkommun är 45,1 %. Andel elever intagna i annan kommun i regionen är 23,1 %. Andel elever intagna till fristående skolor i regionen är 31,7 %. All statistik hämtad från slutintagningen

30 Intagningspoäng och medelvärde *) Alla behöriga sökande är intagna GÖTEBORG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium Utbildning Preliminär intagning Definitiv intagning Slutgiltig intagning Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde SM Industritekniskt program; Högskoleinriktning *) SM Industritekniskt program; Operativ inriktning *) 195 *) 194 *) 197 GÖTEBORG SKF Tekniska Gymnasium Utbildning Preliminär intagning Definitiv intagning Slutgiltig intagning Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde SM inriktning Industri, El och Natur TJÖRN Tjörns Gymnasieskola, UCT Utbildning Preliminär intagning Definitiv intagning Slutgiltig intagning Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde FFG, Industriprogrammet STENUNGSUND Nösnäsgymnasiet Utbildning Preliminär intagning Definitiv intagning Slutgiltig intagning Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Industriprogrammet *) Teknikprogrammet *) 221 *) 234 *) 236 TUNA Teknisk Utbildning med NäringslivsAnknytning *) Datorteknik SM *) 175 KUNGÄLV Mimers Hus-Gymnasium Väst Utbildning Preliminär intagning Definitiv intagning Slutgiltig intagning Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Intagningsp. Medelvärde Kungälvs Tekniska program KTP SM *) *) 212 Mimers Hus-Gymnasium Väst, Teknikprogrammet *) 217 *) 229 *) 231

31 Antal sökande till de Teknikcollegecertifierade utbildningarna En jämförelse med resultatet från slutintagningen 2008 Antal intagna Sökande i första hand, behöriga+obehöriga Antal reserver som stod i kö för att komma in. Göteborgsregionens tekniska gymnasium, GTG (Göteborg) Specialutformat industritekniskt program -högskoleinriktning operativ inriktning SKF Tekniska gymnasium (Göteborg) Specialutformat program Utbildningscentrum Tjörn (Tjörn) FFG Industri Nösnäsgymnasiet (Stenungsund) Teknikprogrammet Datorteknik SM Industriprogrammet Industriprogrammet FFG Industrimontör TUNA-Teknisk Utbildning med NäringslivsAnknytning Mimers Hus (Kungälv) Teknikprogrammet Kungälvs Tekniska progr

32 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen 5 februari 2010 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Kostnadsfördelning för regionalt arbete kring Vårdoch omsorgscollege inom Göteborgsregionen 2010 VO-College är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetslivet inom vård- och omsorg på regional nivå. Inom VO-College samverkar kommuner, landsting, privata vårdföretag och fackliga organisationer med olika utbildningsanordnare på gymnasial (gymnasieskola och vuxenutbildning) och eftergymnasial nivå. Detta medför ett effektivt resursutnyttjande till gagn för alla parter. För arbetsgivare och utbildningsanordnare tydliggörs ansvaret att förse verksamheten inom vård- och omsorg med välutbildad personal. VO- College är ett processinriktat samverkansprojekt under ständig utveckling. VO-College kan ta sig olika uttryck på grund av regionala och lokala olikheter, men ska ge den studerande en modern utbildning med tydliga karriärvägar. Praktik med kompetenta handledare och en utbildningsmetodik som innebär reellt studerandeinflytande ger status och hög kvalitet som även borde locka fler pojkar och män till vård och omsorg. Med ett arbetssätt som liknar arbetslivet får den studerande en anställningsbarhet som ger stora möjligheter till anställning om studenten inte vill gå vidare med ytterligare studier. VO- College är ett skyddat varumärke som får användas på regional och lokal nivå när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd. Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell inom GR. Övriga parter finansierar egen insats. Nationella rådet för Vård- och omsorgscollege certifierade Göteborgsregionen för en period om tre år.

33 KOMMUNALFÖRBUNDET GR För att stödja processen kring Vård- och omsorgscollege inom GR föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera de regionala insatserna under 2010 med en summa om kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet förväntas medfinansiera med kronor per ansökande enhet. Kostnadsfördelning av verksamheten 2009 bifogas. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att fördela kostnaden för GRs insatser för arbetet med Vård- och omsorgscollege, 200 tkr för 2010, på kommunerna enligt tidigare använd modell, vilken bygger på kommunernas antal invånare vid föregående årsskifte (kostnaden för 2010 fördelas enligt folkmängden ). Göteborg 19 januari 2010 Börje Rådesjö /Margaretha Allen

34 Kostnadsfördelning av arbetet med VOC-college 2009 Kommun Invånare Betalt 2009 Antal Andel ALE ,01% ALINGSÅS ,10% GÖTEBORG ,17% HÄRRYDA ,69% KUNGSBACKA ,01% KUNGÄLV ,44% LERUM ,20% LILLA EDET ,41% MÖLNDAL ,61% PARTILLE ,73% STENUNGSUND ,60% TJÖRN ,65% ÖCKERÖ ,35% Summa ,00% Kostnad att fördela

35 GR Utbildning Margrethe Kristensson Behandlat i Kvalitetsnätverket Behandlat i UC Reviderat av Enkätstrategigruppen Underlag för en gemensam enkätstrategi inom GR Diskussionsunderlag till Kvalitetsnätverket, Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen inför offertförfrågan inom aktuellt ramavtal Uppdrag Utbildningsgruppen har gett GR Utbildning i uppdrag att komma med förslag på en gemensam enkätstrategi inom GR. Syfte Att kunna göra jämförelser även inom s.k. mjuka frågor som rör elevernas uppfattning om sin utbildning Att få en högre kostnadseffektivitet Att bidra till högre kvalitet och verksamhetsutveckling Inledning Underlaget har arbetats fram av en enkätstrategigrupp bestående av en tjänsteman från GR och representant(er) från kvalitetsnätverket och skolekonomgruppen. För att komma fram till förslaget har ett flertal olika möten och diskussioner hållits i olika konstellationer. Bedömningen är att underlaget är så nära en gemensam nämnare som det är möjligt utifrån vad kommunerna gör i dagsläget. Flexibiliteten har ofta lyfts fram. Bedömningen är dock att man som kommun måste välja om man deltar eller inte deltar utifrån alla de premisser som anges i underlaget. En alltför stor flexibilitet innebär att arbetet blir kostnadsdrivande för alla parter och många av de vinster som kan skådas med en gemensam strategi försvinner. Målgrupp Samtliga skolformer omfattas men för vissa av dem genom tilläggsfrågor i grundskole -eller gymnasieenkäten. Enkätundersökningen omfattar följande: Samtliga vårdnadshavare inom förskolan Elever i förskoleklassen, grundsärskolan samt grundskolan åk 2, 5 och 8. Vårdnadshavare till elever i förskoleklassen, grundsärskolan samt grundskolan åk 2, 5 och 8. För elever som går på fritidshem ges kompletterande frågor Samtliga elever på gymnasiet och gymnasiesärskolan 1

36 Önskemål framfördes om att kunna hantera förskola, grundsärskola/grundskola med vårdnadshavare för sig och gymnasiesärskola/gymnasieskola åk 2 för sig, eftersom det är olika förvaltningar i de flesta kommuner. Man kan ha olika önskemål om att delta i enkätstrategin. För gymnasieskolan ska också finnas en möjlighet att genomföra enkäter i samtliga årskurser, men jämförelsen inom GR görs endast med åk 2. Frågor att som behöver besvaras i offerten: Hur stor är kostnadsskillnaden om man genomför undersökningen med alla elever och vårdnadshavare i grundskolan? Hur hanteras små skolenheter för att få ett rättvisande resultat? Hur hanterar vi vårdnadshavare som inte kan läsa svenska? Tidpunkt Enkäter genomförs årligen under våren (gärna före sista mars) med start Innehåll i enkäten Företaget som anlitas står för formulering av gemensamma frågor inom de områden som vi anger. Man kommer även med rekommendationer om skala, hur frågorna ska ställas etc. Frågor ställs inom följande områden: Trivsel/trygghet Delaktighet/inflytande Förskole-/Skolmiljö Pedagogisk process/miljö Bemötande Helhetsintryck Önskemål har framförts om att använda sig av läroplanens målområden. Basutbudet innehåller cirka 20 frågor inom ovanstående områden. Dessutom ska det finnas tilläggsfrågor som man kan köpa till. I stora drag är rubrikerna gemensamma för alla åldrar som undersöks även om olika rubriker kan användas och frågorna formuleras lite olika för att anpassas till de åldrar som enkäterna vänder sig till. Insamlingsmetod Enkäterna genomförs i första hand digitalt över webben. Möjlighet ska finnas att lämna in via post. 2

37 Process/omfattning Företaget som vi anlitar står för: Framtagande av frågor och skalor enligt vetenskaplig metod och anpassat till de åldrar som enkäten vänder sig till, Distribution av enkätfrågor till förskolor och skolor, Insamling av enkätsvar, bearbetning och sammanställning av svar per enhet, kommun och för GR samt en övergripande analys. Önskemål har framförts om att ha möjlighet till egna analyser som ex. korsanalyser. Sammanställningen ska också innehålla en uppdelning i de svarandes bakgrundsfaktorer såsom kön och ålder etc. Fråga: Vilka bakgrundsfaktorer är relevanta och kan vi fråga på? Följande förslag framfördes: Enhet, program, åk, kön Förutsättning/deltagande kommuner Grundtanken är att man i offertförfrågan anger maxantal/målgrupp och företagen lämnar pris i olika nivåer. Det allra billigaste blir om alla kommuner är med från början, men det måste finnas en förståelse för att omställningstid kan behövas för en kommun att gå in i ett nytt enkätsystem. Förfarande/tidsplan Utbildningschefsgruppen 4 dec och ev. 5 februari Underlag för offertförfrågan sammanställs senast sista februari Utbildningsgruppen godkänner offertförfrågan 9 mars 2010 Offertförfrågan går ut till leverantörerna Kommuner meddelar om de deltar eller inte senast sista september Förberedelser för enkäten hösten Enkäter genomförs våren

38 GR Utbildning Margrethe Kristensson Barn i behov av särskilt stöd Rapport från nätverksgruppen Barn i behov av särskilt stöd år 2009 Syfte/uppdrag: Att skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling av kommunernas arbete med barn i behov av särskilt stöd. Nätverket utgör en referensgrupp för GR i specialpedagogiska frågor samt en resurs för Utbildningschefsgruppen. Datum: Innehåll: Antal deltagare: 19/1 09 Information om Pinocchio-projektet (Annika Lovén) Tio frågor om elevhälsa Hemmasittande barn Bidrag till språk, läs och skriv 19/3 09 Hemmasittande barn, forts. Information om MIR-dagen (Pinocchio-projektet) Samarbete mellan olika myndigheter o förvaltningar för barn i behov av särskilt stöd. Vad fungerar eller inte med tanke på Västbus? Bättre Koll på läget, Skolverkets lägesrapport Information om en kommande enkät från SCB om ungdomars psykiska hälsa. Information från PC 26/5 09 Västbus-information Hur används psykologresursen för yngre barn? Tio frågor om elevhälsa Information från PC /9-09 Vaccinationsfrågan IT som hjälpmedel för Barn i behov av särskilt stöd Vilka konsekvenser får förslaget om en ny skollag på Barn i behov av särskilt stöd? 9 1

39 19/10-09 Samarbete Skola - Socialtjänst Den nya skollagen, Göteborgs svar på remissen redovisades. 7 2/12-09 Utvärdering av årets möten i nätverket Innehåll och datum för nästa års möten Familjehemsplacerade barn vad gäller vid ansvarsfördelningen mellan hemkommun och placeringskommun? Tilläggsbidrag för barn i behov av särskilt stöd 9 För en utförligare information om nätverkets verksamhet hänvisas till GR Utbildnings hemsida under Nätverk och arbetsgrupper 2

40 GR Utbildning Uppdaterad Margaretha Allen Ingrid Sigström Redovisning av fri kvot inom GR Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande, eller 2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskola Gymnasieförordningen 6 kap. 3 Bakgrund Fram till 2006 låg sökandeantalet i fri kvot till gymnasiet inom GR på per år. Klar majoritet av de sökande var från individuella programmet och de sökte oftast på rekommendationer eller riktad praktik. Riktad praktik innebar att eleven praktiserat inom det område som den sedan sökte till gymnasiet, var behörig och ansågs lämplig. Det fanns då ingen uttalad %-sats på hur många som fick tas in i fri kvot, utan varje ärende behandlades individuellt. Totala antalet intagna låg då på 4%. Hösten 2005 reagerade gymnasieskolor på att för många elever togs in i fri kvot från individuella programmet. En arbetsgrupp tillsattes med Björn Sandmark som ordförande, för att se över rutiner angående fri kvot. Deltagare i gruppen var bl a utbildningschefer, rektorer och syv. Gruppen kom fram till att alla elever som söker i fri kvot skall behandlas på samma sätt oavsett om de kommer från grundskolan eller individuella programmet. Max. antal platser är 10% per utbildning och skola. I december 2005 togs beslutet. Utvärdering I beslutet står det bl a att Varje kommun ansvarar för att man gör en utvärdering av hur det gick för de elever som togs in i fri kvot och Gymnasieintagningen gör en sammanställning. Hösten 2006 skall resultatet av de nya frikvotsreglerna utvärderas. Då detta var ett för kort tidsperspektiv för att se hur det gått för eleverna, kontaktades Björn Sandmark som var ordförande i frikvotsgruppen, för att senarelägga utvärderingen. Den statistik som presenteras i detta material är endast en uppföljning av hur det såg ut Lämpligt tidsperspektiv är tre eller fyra år efter att eleverna påbörjat sina gymnasiestudier, samma tidsperspektiv som Skolverket använder, dvs en utvärdering angående de elever som började hösten 2005 och går ut våren 2008 och togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna. En utvärdering görs angående de elever som började hösten 2007 och går ut våren De elever som började hösten 2006 togs in enligt övergångsregler som endast gällde det året. Sedan 2006 har frikvotsansökningarna minskat mycket var det ca 400 ansökningar och 2008 (till preliminärintagningen) 230. Det är framför allt ansökningarna från individuella programmet som mer eller mindre försvunnit. 1

41 GR Utbildning Medicinska eller sociala skäl som eleverna söker på i fri kvot är det som kan åberopas. Elev och eller föräldrar kan söka i fri kvot utan hjälp av skolan eller tillsammans med skolan. Om skolan ställer sig bakom frikvotsskälen, dvs att eleven skall gå före alla andra till aktuell utbildning och förväntas klara utbildningen, är det viktigt att det framgår i frikvotsansökan. Anledningen till att ansökningarna till fri kvot minskat beror till största delen på att möjligheten till rekommendationer och riktad praktik från individuella programmet försvunnit. Men man kan också se att frikvotsansökningarna minskat från grundskolan. Varför kan man undra? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt på skolorna, att det inte är någon idé att söka i fri kvot? Till de flesta program och skolor söker inga elever i fri kvot alls, det är koncentrerat till ett antal yrkesförberedande program och skolor i framför allt Göteborg. Övriga frikvotsansökningar är spridda skurar, en ansökan här och där Ansökningar i fri kvot 2009 är totalt 302; 209 till kommunala gymnasieskolor och 93 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2009 är totalt 136; 99 till kommunala gymnasieskolor och 37 till fristående skolor. Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är Ansökningar i fri kvot 2008 är totalt 227; 161 till kommunala gymnasieskolor och 66 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2008 är totalt 88; 66 till kommunala gymnasieskolor och 22 till fristående skolor. Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är Ansökningar i fri kvot 2007 var totalt 401; 305 till kommunala gymnasieskolor och 96 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2007 var totalt 127; 94 till kommunala gymnasieskolor och 33 till fristående skolor. Totala antalet elever som sökte till gymnasiet inom GR var Under 2006 ändrades reglerna för intagning i fri kvot inom GR. Till intagningen hösten 2006 handlades fri kvots ansökningarna från individuella programmet enl. de övergångsregler som beslutats om., dvs. att elever som sökte på riktad praktik fick räkna sig detta tillgodo. Det betyder att eleverna kunde få en plats på ett program om de gjort praktik inom yrkesområdet tex. bygg. Eleverna måste också vara behöriga. 2

42 GR Utbildning Frikvotsmöten Till frikvotsmötena inbjuds syv, skolledare, politiker, skolsköterskor och kuratorer. På samtliga frikvotsmöten har syv, skolsköterska och kuratorer deltagit. Vid ytterst få tillfällen har skolledare och politiker deltagit. Till de kommunala gymnasieskolorna lägger frikvotsmötena ett förslag på beslut som UG tar till preliminär respektive definitivintagningen. Till de fristående gymnasieskolorna skickas frikvotshandlingarna vidare och de återkommer med beslut till Gymnasieintagningen. De som deltar på frikvotsmötena deltar i kraft av sin yrkesroll för att opartiskt ta ställning till de inkomna ärendena. Sammanfattningsvis har det skett en betydande minskning av ansökningar till gymnasiet via fri kvot, sedan de nya reglerna infördes i december Från individuella programmet har det minskat pga av att eleverna inte längre per automatik kan söka på rekommendationer eller riktad praktik. Även från grundskolan har ansökningarna i fri kvot minskat. Varför? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt? Redovisning Del 1 1 Uppföljning av elever som togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna 2005 och som gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). Andel som fått slutbetyg respektive samlat betygsdokument tas också fram. 2 Elever som slutat i förtid eller bytt program. 3 Elever som gått alternativa vägar i stället för att ha haft gymnasiestudier. Gymnasieintagningen har försett de uppföljningsansvariga i respektive hemkommun med personnummer. Hemkommunerna har rapporterat resultat till Gymnasieintagningen enligt nedan 115 elever togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna 2005 och gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). 1a Andel som fick slutbetyg 43 1b Andel som fick samlat betygsdokument 39 2 Andel som bytt program 9 3 Andel som avbrutit studier i förtid 23 4 Andel som gått över till IV 4 5 Andel som gått alternativa vägar 10 Summa 128 Eftersom ett antal elever finns på flera av ovanstående alternativ skiljer sig siffrorna åt. 3

43 GR Utbildning Exempel Individuella programmet och samlat betygsdokument Avbrott och arbete Bytt program och slutbetyg Bytt program, Individuella programmet och samlat betygsdokument Bytt program, Individuella programmet, avbrutit studier i förtid och samlat betygsdokument Övriga kommentarer Under punkt 3 finns en elev som avled 2007 Under punkt 5 finns en elev som börjat arbeta, tre som har flyttat ut från regionen och en elev som flyttade in sent och fortfarande går kvar på skola. Del 2 Uppföljning kommer att genomföras hösten 2011 för elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och som går ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2011 (efter fyra år) I övrigt allt enligt Del 1 ovan. 4

44 Från: "Staffan Hallström" Skickat: den 15 januari :10 Till: Peter Holmström Ämne: Anmälan av ärende Hej Peter Talade med Sven Höper igår och vi var överens om jag skulle skicka in detta ärende till AU: Det handlar om elever som får möjlighet att studera på någon av de svenska utlandsskolorna och där jag tycker att det skulle vara bra med en diskussion och kanske en gemensam policy. Kba har hittills endast erbjudit 2 elever (SP-Int) denna möjlighet, men trycket på kommunen att bevilja denna möjlighet ökar. Jag har av min nämnd fått i uppdrag att utreda frågan och se om det finns möjlighet att släppa på denna begränsning. Vid kontakt med Skolverket (John Evertsson) så avråder han oss från att öppna upp för den här möjligheten (flera argument för detta) Vid kontakt med förbundsjurist på SKL så menar hon att det strider mot kommunallagen att en kommun betalar direkt till skolor i utlandet I Gbg har man öppnat upp för att de elever som vill och kommer in på en svensk utlandsskola också skall få göra detta. (så här är det även i andra kommuner). Detta innebär att det blir en regional angelägenhet eftersom elever som går i en annan kommuns skola då kan vara borta under ett år och det skapar hål i organisationen. Har också kontaktat SAM-skolan och de har begränsat antalet som erbjuds denna möjlighet och det är lotten som avgör. De som ändå väljer att resa skrivs ut och är inte garanterade en plats när de kommer tillbaka. Jag tycker alltså att det skulle vara bra om vi kunde reda lite i detta och om någon har tid skulle det ju vara bra att stämma av med de svenska utlandsskolorna hur deras organisation ser ut och om de har en fast organisation eller om de utökar vid behov? Med vänlig hälsning Staffan Hallström Förvaltningschef Gymnasie & Vuxenutbildningen i Kungsbacka Tel: staffan.hallstrom@kungsbacka.se (mailto:staffan.hallstrom@kungsbacka.se) file:///c /...ingschefsgruppen/uc 2010/UC /2 Utsänt före mötet/13 H; Studera vid utlandsskola - Anmälan av ärende Staffan H.htm[ :26:18]

45 Ögonblicksbild Gy 2011 Materialet bygger på det offentliga remissunderlag som Skolverket presenterade i december OBS Inriktningarna kan komma att ändras. Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

46 Ögonblicksbild Gy 2011 Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Pedagogisk verksamhet Social arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

47 Ögonblicksbild Gy 2011 Ekonomi Juridik Ledarskap och företagande Marknadsföring och företagande Redovisning och företagande El- och energiprogrammet Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

48 Ögonblicksbild 2011 Estetiska programmet Bild Dans Musik Teater (Flygteknik nationell specialutbildning) Flygplan Helikopter Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

49 Ögonblicksbild 2011 Fordons- och transportprogrammet Godshantering Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service Handel och service Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

50 Ögonblicksbild Gy 2011 Hantverksprogrammet Finsnickeri Florist Frisör Hantverk Textil design Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens Turism och resor Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

51 Ögonblicksbld Gy2011 Humanistiska programmet Kultur Språk Industritekniska programmet Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

52 Ögonblicksbild Gy 2011 Naturbruksprogrammet Djur Lantbruk Skog Trädgård Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

53 Ögonblicksbild Gy 2011 Restaurang- och livsmedelsprogrammet Bageri och konditori Kök och matsal Färskvaror, delikatess och catering Samhällsvetenskapsprogrammet Information och journalistik Medieproduktion Miljö och samhällsbyggnad Samhällsvetenskap Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

54 Ögonblicksbild Gy 2011 (Sjöfart) Däck Maskin Teknikprogrammet Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och arkitektur Teknikvetenskap Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

55 Ögonblicksbild Gy 2011 Vvs- och fastighetsprogrammet Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö