PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING Lyrfågelskolan F-3 SKOLAN 2017/2018

2 Lyrfågelskolan F-3:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, åk 1-3 Ansvariga för planen Rektor Anna-Lena Lindahl Specialpedagog Susanne Krook Skolkurator Annika Karlsson Vår vision Vår vision är att alla elever ska känna framtidstro, motivation och med öppet sinne våga möta världen i ansvarig frihet. Därför möter vi alltid varje elev med genuint intresse och höga positiva förväntningar. Vi ser eleven, tror på eleven och ger eleven möjlighet att nå sin framgång. Tillsammans i ömsesidig respekt, skapar vi en skola av glädje, gemenskap och kreativitet. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna har svarat på en webbaserad enkät angående diskriminering och kränkande behandling. På klassråd och elevråd har de diskuterat trivsel och trygghet i skolmiljön. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har fått möjlighet att svara på en webbaserad enkät, med frågeställningar om trygghet och trivsel. På föräldramöten presenteras enkätsvaren och likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. Personalens delaktighet Personalen har svarat på en webbaserad enkät angående arbetet med att främja likabehandling och att motverka diskriminering och kränkande behandling. En grupp bestående av specialpedagog, skolkurator samt rektor, arbetar med att följa upp, utvärdera och upprätta ny plan. Vid höstterminens start presenterar specialpedagogen resultatet och analysen av enkäter, intervjuer och vårdnadshavarnas synpunkter. All personal ska ha god kännedom om planen. Förankring av planen Varje mentor går igenom enkätsvaren och planen tillsammans med sina elever. Resultatet av enkätundersökningarna, intervjuerna, vårdnadshavarnas synpunkter samt likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavare på föräldramöte och i kommunikationsgruppen. Planen finns tillgänglig på hemsidan och i klassrummen. Efter den årliga revideringen görs en genomgång av planen med all personal på arbetsplatsträff och fortlöpande under året vid nyanställning. 1

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsgruppen har analyserat underlaget som kommit in från elever, vårdnadshavare och personal utifrån enkätsvar och detta ligger till grund för de uppsatta målen. Skolans elevhälsoteam har gjort en analys av dokumentationen kring utredningar av kränkningar. Resultaten av kartläggningen diskuteras av all personal på gemensamt möte i början av höstterminen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Specialpedagog och skolkurator har sammanställt och analyserat svaren från enkäter, samt vårdnadshavares synpunkter. All personal har tagit del av resultatet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 1. Mål: Eleverna ges utrymme för ökat inflytande när det gäller planering av skolans vardagliga arbete, t.ex. undervisning och skolmiljö. På pedagogiskt forum har pedagogerna diskuterat hur man kan tydliggöra begreppet delaktighet/inflytande i undervisningen. Enligt enkätundersökningen upplever ca hälften av eleverna att de är delaktiga i val av arbetssätt på lektionerna. Två tredjedelar av personalen tycker att eleverna är delaktiga i planering av skolans undervisning och skolmiljö. Analysen visar att elevernas och pedagogernas enkätsvar skiljer sig något. 2. Mål: Alla barn ska känna sig trygga på skolgården och i skolans lokaler. I alla klassrum finns dagens schema med bildstöd som ger en tydlighet och struktur vilket ger eleverna en trygg och likvärdig start av dagen. Utegruppen har ansvarat för planerade rastaktiviteter och fler rastvakter finns ute. Eleverna upplever att de känner sig trygga på skolgården och flertalet har någon att leka med på rasten. I skolans trivselregler står att alla elever ska vara utomhus på raster, men ibland finns det elever som utan anledning vistas i korridorerna. Några elever tycker att det ska finnas vuxna inomhus på rasterna. I övergången mellan skola fritids möter fritidshemmets personal eleverna i klassrummet vilket skapar en trygg övergång. 3. Mål: Alla elever ska få ökad förståelse för att människor har olika sätt att tänka och olika livsbetingelser. Klasserna har arbetat regelbundet med värderingsövningar gällande normer, där eleverna övas på uttrycka sina åsikter och acceptera andras. I elevernas enkätsvar gällande frågor utifrån diskrimineringsgrunderna framgår att eleverna fått en ökad förståelse gällande olikheter. I pedagogernas enkätsvar framkommer att man i mindre utsträckning än tidigare uppmärksammat traditioner från andra religioner än de kristna. Fler elever än tidigare har i enkäterna svarat att de blivit retade för den religion man tillhör. 4. Mål: Samsyn gällande personalens normer och attityder (alla likas värde). Under läsåret har kompetensutveckling Lågaffektivt bemötande i vardagen genomförts för alla pedagoger. Personalens enkätsvar visar att lågaffektivt bemötande har haft en mycket god effekt för att främja samsyn utifrån ett värdegrundsperspektiv. Ett kollegialt lärande gällande samsyn kring normer och attityder har ökat. 5. Mål: Alla elever ska känna sig delaktiga i lek med kamrater. Endast ett fåtal elever upplever att de inte har någon att leka med på rasten. Detta visar en stor förbättring från föregående läsår. 2

4 6. Mål: Att antalet fysiska och verbala kränkningar minskas. Eleverna har genom värderingsövningar och samtal tränat sin förmåga till samspel. Antalet dokumenterade kränkningsärenden har ökat från 11 föregående läsår till 26 under läsåret 16/17 på skola och fritids. Hälften av kränkningsärendena har skett på skoltid. Målet är ej uppnått och vi kan se att en möjlig förklaring till detta är att personalen har blivit bättre på att uppmärksamma och dokumentera kränkningsärenden. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom webbaserade enkäter till elever. Genom djupintervjuer med slumpmässigt utvalda elever. Genom webbbaserad enkät till personal. Genom webbaserad enkät till vårdnadshavare. Genom analys av dokumentation kring kränkningar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Anna-Lena Lindahl Främjande insatser Främja trygghet och delaktighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och åldersdiskrinimering. Mål och uppföljning Alla elever på Lyrfågelskolan ska känna sig trygga och ges möjlighet att skapa goda relationer till både elever och vuxna. 1. Eleverna ges utrymme för ökad delaktighet i lektionsmålen. Följs upp genom enkäter och pedagogernas formativa bedömning. 2. Alla barn ska känna sig trygga på skolgården och i skolans lokaler. Följs upp genom enkäter och slumpvis utvalda elevintervjuer. 3. Alla elever ska få ökad förståelse för att människor har olika sätt att tänka och olika livsbetingelser. Följs upp genom elevenkäter. 4. Samsyn gällande personalens normer och attityder (alla människors lika värde). Följs upp genom elev och personal enkät. 3

5 Insats 1. Stadsövergripande kompetensutveckling under läsåret i Formativ undervisning och bedömning. Skolan behöver fortsätta att utveckla metoder för att få eleverna mer delaktiga i planering av skolans vardagliga arbete genom att arbeta systematiskt med att synliggöra lektionsmål. 2. Lyrfågelskolan ska under läsåret 17/18 arbeta med en röd tråd från förskoleklass till årskurs nio med temat Boken i centrum för att öka samverkan och främja relationerna mellan eleverna. Utegruppen ansvarar för planerade rastaktiviteter fyra dagar i veckan under förmiddagsrasten där alla elever ges möjlighet att delta. I lekbiblioteket ansvarar årskurs tre för utlåning av lekmaterial under rasten. I matsalen har klasserna och eleverna bestämda platser. Lärarna samtalar regelbundet med eleverna om trivselreglerna. För att ge eleverna en trygg övergång mellan skola - fritidshem så möter fritidshemmets personal eleverna i klassrummet efter avslutad skoldag. Varje morgon går pedagogen i klassen igenom dagens schema med bildstöd som finns uppsatt i alla klassrum. 3. Värderingsövningar finns tillgängliga på skolans intranät. Värderingsövningar genomförs minst 1 gång/månad för att få ökad förståelse för att människor har olika sätt att tänka och olika livsbetingelser. I alla klasser finns spelet Ajabaja där man på ett naturligt sätt kan prata med eleverna om mobbing och kränkande behandling. I skolans dagliga arbete ansvarar pedagogerna för diskussioner om alla likas värde. I det aktiva arbetet utifrån diskrimineringsgrunderna (ny lag 1 januari 2017) kommer skolan under läsåret att upprätta en plan. Planen kommer att innehålla en planering och beskrivning av skolans aktiva arbete enligt diskrimineringsgrunderna. 4. Pedagogiskt forum används som arena för att främja samsynen gällande normer och attityder utifrån värdegrundsperspektivet. Skolans kurator, specialpedagog och skolpsykolog handleder personalen i det fortsatta arbetet med Lågaffektivt bemötande i vardagen. Litteratur som används är Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov. Ansvariga Rektor, mentor, skolkurator, specialpedagog och skolpsykolog. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder Webbaserade enkäter till alla elever Webbaserade enkäter till pedagogisk personal Webbaserad enkät till vårdnadshavare Dokumentation angående utredningar av kränkningar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning. 4

6 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever har svarat på en webbaserad enkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal har svarat på en webbaserad enkät. Resultat och analys En majoritet av eleverna upplever att de sällan eller aldrig utsätts för verbala eller fysiska kränkningar. I analysen av elevenkäten syns en ökning i förskoleklasserna om upplevelsen av slag, sparkar och knuffar från andra elever. Gällande elevernas språkbruk så visar enkäterna även en ökning av fula ord i förskoleklasserna. Via sociala medier upplever eleverna att det oftare än tidigare förekommer att andra elever skriver dumma saker. Ca 9 % av eleverna upplever att de ofta eller ibland blir retade på grund av sitt utseende och ett mindre antal blir retade på grund av etnisk bakgrund. Fler elever än tidigare har i enkäterna svarat att de blivit retade för den religion man tillhör. Enligt elevernas enkätsvar så upplever färre elever än tidigare läsår att personalen sagt dumma saker till dem. Gällande elevernas upplevelse av att personal behandlat dem hårhänt så är det ett fåtal elever som svarat ofta förekommande. Eleverna upplever att de är trygga på skolgården, förutom på några platser på skolgården där de önskar fler rastvakter. Fler av personalen upplever att det finns tillräckligt med rastvakter utomhus än föregående läsår, men förslag finns att tydliggöra ansvarszoner på skolgården. En tredjedel av skolans elever uppger att de ofta eller ibland är med på de planerade rastaktiviteterna. Enligt enkätundersökningen upplever ca hälften av eleverna att de är delaktiga i val av arbetssätt på lektionerna. Två tredjedelar av personalen tycker att eleverna är delaktiga i planering av skolans undervisning och skolmiljö. Analysen visar att elevernas och pedagogernas enkätsvar skiljer sig något. I pedagogernas enkätsvar framkommer att man i mindre utsträckning än tidigare uppmärksammat traditioner från andra religioner än de kristna. I eleverna enkätsvar kan man se en stor ökning av att de upplever att man uppmärksammar traditioner från olika religioner mer än tidigare läsår. Hälften av eleverna tycker enligt enkätsvaren att personalen pratar om pojkars och flickors lika värde. Antalet dokumenterade kränkningsärenden under läsåret 16/17 är till antal 26 på skola och fritids. Hälften av kränkningsärendena har skett under skoltid. Analysen av kränkningsärendena visar att det är jämt fördelat mellan pojkar och flickor. Det har skett en markant ökning jämfört med föregående läsår. Målet att minska kränkningarna är ej uppnått och en förklaring kan vara att personalen har blivit bättre på att dokumentera de misstänkta kränkningsärendena. Alla kränkningar har upphört efter att utredningen avslutats. Skolans kurator har under läsåret genomfört sociogram i flertalet klasser vilket har synliggjort elever där det kan finnas risk för att hamna utanför gruppen. Genom detta arbete har ett aktivt förebyggande arbete kunnat genomföras. Under läsåret har kompetensutveckling Lågaffektivt bemötande i vardagen genomförts för alla pedagoger. Personalens enkätsvar visar att lågaffektivt bemötande har haft en mycket god effekt för att främja samsyn utifrån ett värdegrundsperspektiv. Ett kollegialt lärande gällande samsyn kring normer och attityder har ökat. Vårdnadshavare har i mycket högre utsträckning än tidigare år deltagit i den webbaserade enkätundersökningen. Deras enkätsvar visar att de är nöjda med skolans arbete gällande elevernas trygghet och trivsel. I enkätsvaren framkommer åsikter om en förbättring av skolans utemiljö. Ett område som berörs i vårdnadshavares enkätsvar är att kommunikationsflödet mellan skola - fritidshemmet hemmet kan bli bättre. 5

7 Förebyggande åtgärder Trygghetsskapande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig delaktiga i lek med kamrater. Följs upp genom enkäter till alla elever, samt genom intervjuer av slumpvis utvalda elever. Motivera åtgärd: Vi ser en stor förbättring i årets enkätsvar gällande elevernas upplevelse av delaktighet i lek på rasten. Eftersom den sociala gemenskapen är viktig för elevernas trygghet och trivsel så kvarstår målet. Åtgärd Under läsåret kommer F-3 arbeta med olika tema utifrån värdegrund, kamratskap och relationer för att stärka trygghet och trivsel. Skolans socialpedagog kommer under läsåret att utföra sociogram i klasserna. Detta genomförs i syfte att kunna jobba förebyggande för de elever där det finns en riskfaktor att hamna utifrån övriga gruppen. Lekbiblioteket öppettider utökas till både förmiddags- och lunchrast. Ansvarig Rektor, mentor och skolkurator. Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret Motverka fysiska och verbala kränkningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Mål och uppföljning Att antalet fysiska och verbala kränkningar minskar. Att minska elevernas upplevelse av att utsättas för sparkar, slag, knuffar och fula ord av andra elever. Målet är att minska elevernas användande av kränkande språk både muntligt och i sociala medier. Åtgärd Regelbundna värderingsövningar och samspelslekar där eleverna får träna på att uttrycka sina åsikter och lyssna på varandra. Klasserna arbetar aktivt med klassreglerna samt har regelbundna samtal om accepterat språkbruk. Skolans kurator kommer under läsåret att ha temaarbete kring användandet av sociala medier. Motivera åtgärd Vår dokumentation kring kränkningar och elevenkäter visar att det skett en ökning då det gäller fysiska och verbala kränkningar mellan elever. Genom värderingsövningar och samspelslekar tränas eleverna att acceptera varandra och att få en ökad förståelse för olikheter. Eleverna skall ges verktyg för att kunna och våga uttrycka sina känslor, åsikter och önskemål på ett ansvarsfullt sätt. Ansvarig Rektor, mentor och skolkurator. 6

8 Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det finns rastvärdar på skolgården vid varje rast, de har gula västar på sig så att eleverna ser till vem de ska vända sig. Rastvärdarna ska medverka i aktivitet eller vara aktivt iakttagande. Elever ska i första hand vara ute på rasten. Respektive lärare ansvarar för de elever som av olika anledningar befinner sig i klassrummet. Alla lärare har ansvar för att vara observanta och lyhörda för signaler som kan tyda på att en elev har bekymmer. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling är: Anna-Lena Lindahl anna-lena.lindahl@trollhattan.se Susanne Krook susanne.krook@trollhattan.se Annika Karlsson annika.karlsson@trollhattan.se Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till den personal de känner mest förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den som får vetskap om att en elev kan ha varit utsatt för kränkning eller trakasserier ska initiera en utredning genom samtal med berörda elever. Om samtalet visar att kränkning har förekommit men att problemet lätt kan åtgärdas, sätts lämpliga åtgärder in direkt. Vårdnadshavare kontaktas. 2. Om samtalet visar att en mer omfattande utredning behövs eller att åtgärderna inte varit tillräckliga ska rektor informeras snarast. Rektor sammankallar skyndsamt kontaktpersonerna och bland dem utser någon eller några som arbetar vidare med utredningen. Vårdnadshavare kontaktas. När utredningen är klar, görs en analys av denna och rektor tar beslut om vilka åtgärder som ska sättas in. 3. Om utredarna inte får fram tillräckligt med information och kunskap om situationen, överlämnas ärendet till elevhälsan, som gör en kompletterande utredning, enligt rektors beslut. När utredningen är klar, görs en analys och utifrån utredningens resultat tar rektor beslut om vilka åtgärder som ska sättas in. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Personal som får vetskap om att en elev kan ha varit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av annan personal ska skyndsamt kontakta rektor. 2. När rektor får kännedom om att en elev kan ha varit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska rektor starta en utredning genom att samtala med eleven för att få dennes beskrivning av vad som har hänt. 3. Rektor kontaktar berörd personal för att få dennes beskrivning om vad som har hänt. 4. Rektor kontaktar skyndsamt vårdnadshavare och beskriver vad som har hänt. 7

9 5. Om rektors utredning visar att diskriminering, eller kränkande behandling har förekommit beslutar rektor om vilka åtgärder som ska vidtas. Rutiner för uppföljning Utredaren samtalar med berörd elev inom en vecka efter insatta åtgärder för att se om dessa har haft avsedd effekt och situationen är uppklarad. Uppföljningssamtal kan behöva ske vid flera tillfällen. Om åtgärderna inte har haft avsedd effekt kontaktar utredaren rektor, som utifrån nulägesanalys beslutar om hur arbetet ska fortlöpa tills insatserna har gett resultat och kränkningarna har upphört. Rutiner för dokumentation Den som får kännedom om att en elev kan ha varit utsatt för kränkningar eller trakasserier, av andra elever och därmed startar en utredning, dokumenterar vad som har hänt och vilka som har varit inblandande. Utredningen ska innehålla en analys samt om åtgärder ska vidtagas och i så fall vilka. Anmälan om att en utredning kring misstänkt kränkning har startat, skickas till huvudman och områdeschef. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna dokumenteras kontinuerligt tills ärendet är uppklarat och kränkningarna eller trakasserierna har upphört. När rektor får kännedom om att en elev kan ha varit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av personal dokumenterar rektor utredningen, eventuella åtgärder och uppföljning. Ansvarsförhållande Den som får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkningar eller trakasserier ansvarar för att en utredning startar och dokumenteras. Rektor ansvarar för att utredningen kompletteras vid behov och lämpliga åtgärder vidtas. Utsedd utredare ansvarar för fortsatt utredning samt dokumentation, samt att åtgärderna följs upp och utvärderas. 8